Tolgfors & Reinfeldt satsar på speciallärare...

I DN debatt idag skriver Reinfeldt och den vid borgerlig valseger blivande skol/utbildningsministern Tolgfors att de tänker satsa sammanlagt 1 miljard på speciallärare. Skälet är kvalitetsbrist i skolan kombinerat med pensionering av 40-talister. Det är en satsning som fokuserar på en vilja att förbättra resultaten. Sammanlagt 800 nya speciallärare per år skall utbildas och anställas för drygt 300 miljoner per år i vad jag förstår 3 år.

Artikeln avslutas också med ett förslag på utveckling av skolornas krav på offentliga redovisning av sina resultat och VAD man utvecklingsmässigt tänker vidta för åtgärder, alltså skolans utvecklingssatsningar:

Varje skolas måluppfyllelse ska utvärderas minst vart tredje år och resultaten publiceras. Skolans kvalitet ska bedömas med hänsyn tagen till skolans sociala utmaning, samt riktningen på skolans utveckling. Huvudmannen ansvarar för skolans kunskapsresultat.
DN debatt 2006-07-17

Förslaget att kommunen skall publicera sina kvalitetsresultat finns redan idag men här finns en vilja att dra det ytterligare framåt en bit och att den enskilda skolans rektor har ansvaret.

Sammantaget positiva och bra förslag från Tolgfors och Reinfeldt men jag saknar fortfarande förslag på hur skolan bättre skall utnyttja kompetenta och engagerade peroner med annan universitetsutbildning än lärarhögskolan och hur vi skall föra in samhället ytterligare in i skolan. En utbildning bör skapas för dessa där de kan komplettera sina pedagogiska kunskaper över 4 årsperiod för att sedan kunna jämställas med lärare från lärarhögskolan. Det finns fantastiska begåvningar i samhället som vi måste dra nytta av.

Skoluniform eller individens frihet...det är frågan...

Då och då brakar diskussionen om modets inverkan på elevers fria val och att modet, eller individens eventuella egna val, är av ondo för barn och ungdomars utveckling. Modehetsen hos tonåringar och till och med små barn upplevs som svårhanterligt, också för de vuxna.

Den unge individens frihet att själv bestämma hur man exponerar sig för sin omgivning står naturligtvis i kontrast till vuxnas oron för vad det kan tänkas ge för konsekvenser av negativ art.

Jag kontaktade Ida Hansson, Legally Blonde, som är modekrönikör på ungdomstidningen Piraja för att kolla av lite hur hon uppfattar detta med kraven på skoluniform, för det är ju ett av alternativen som ibland föreslås. Hon berättade om en kompis från Australien som gått i en skola där skoluniform var praxis. Hon berättar att mobbingen pga utseende inte minskar trots att det ofta är skäl som en del politiker framför, dvs tar man bort märkeshetsen försvinner kraven och risken att att inte "hänga med". Men i övrigt var skoluniform inget konstigt. Ida påpekar också att det säkert skulle det vara märkligt för oss men inte för den som växer upp med skoluniform säkert har lättare. Så här här skriver Ida:

"När jag gick på högstadiet bar jag ofta mörka kläder. Skulle någon tvingat på mig en vit skjorta skulle jag blivit arg. Jag hade troligen tänkt mer på det plagg jag skulle vara tvungen att bära än vad läraren berättade. Har man en gång vant sig vid att klä sig på egen hand under skolgången tror jag att man vill fortsätta med det. Däremot är det ju annat om de som börjar lågstadiet får på sig uniform direkt. Då har de ingen tidigare erfarenhet och lär sig växa upp med det istället."

Jag tror absolut hon har rätt i att vi i Sverige är vana vid att man utgår individens utgångspunkt. Dvs vill Ida har mörka kläder för att hon känner trygg i det så låt henne ha det, trygghet gynnar hennes lärande i skolan. Om Ida får välja skulle hon säga nej till skoluniform i nuläget, även om det på ett sätt skulle kunna vara snyggt och propert.

Jag tycker att det är viktigt med individens särart och frihet att uttrycka sig men framförallt är jag intresserad av att ge eleverna den trygghet de behöver för att kunna koncentrera sig på sitt lärande. Skoluniform är tyvärr inte en så enkel lösning många vill påskina.

MEN om skolor vill står de dem förståss redan idag fritt att tillsammans med eleverna och föräldrarna komma överens om skoluniform, om skolan står för kädkostnaden såklart. Vi har ju en avgiftsfri skola.

Idas blog: http://idis.blogg.se/index.html

Svenska och Danska skolan likartade

Under ett par sommardagar i Köpenhamn har jag haft möjlighet att kolla in den Danska skolan lite grand. Klasserna omfattar i snitt 20 elever, lite skillnad från svensk skola där man i allmänhet har mellan 20-30 elever i varje klass. Vi kanske har 24 i snitt över landet (gissning). Eleverna i Dansk skola kunskapsuppföljs kontinuerligt och skriftliga omdömen skrivs 2 ggr per år.

Friskolor (friskole) är vanligare i Danmark än i Sverige och är i sig inte längre något kontroversiellt. Men en kille jag pratade med berättade att man i stort sett har samma diskussioner i Danmark som i Sverige angående klokheten i att ha religiösa friskolor eller inte. 88% går i offentlig skola och resten i friskolor och privatskolor. Lite mer än här alltså. 63% av eleverna går också ett 10e skolor efter 9an.

De helt privata skolorna är till stor del självfinansierade och bygger oftast på religiös, politisk eller pedagogisk övertygelse. Bifrostpedagogiken (känd bland många pedagoger) kommer ur en sådan privat skolas egna pedagogiska utveckling. Kostnaden för att ha elever i privat skola varierar men i snitt handlar det om ca 13 000 dkr.

Friskolorna (frie grundskoler) har ca 11% av eleverna och det finns 430 friskolor och dessa finansieras av staten precis som den offentliga skolan. Den är alltså avgiftfri för eleven.

En sak som Danskarna har gemensamt med oss är att var 5e gymnasieelev hoppar av sina studier, vilket är intressant. Intressant eftersom man i de båda länderna i stort sett har liknande pedagogiskt tänk i sina styrdokument och arbetssätt. Man har också samma problem med att i grunden ta till sig styrdokumenten och omsätta dem i praktisk handling då man liksom i Sverige inte helt och fullt tagit foten ur den gamla skolans arbetssätt.

Om att tvärvända på samma departement :-)

Debatten kring att slopa timplanen har som bekant tvärsvängt hos skolministern och facken efter de goda resultat för lärandet som försöket i de 900 skolor som ingick visade. Utbildningsminister Östros var nöjd med iden strax innan han slutade som minister. Han lämnade över till Baylan som inte alls delade hans ståndpunkt och gjorde en 180 gradare. Trots att det visade att invandrarelever gynnades mest. Varför gjorde han inte sin omtalade satsning på 1000 resurspersoner i invandrartäta områden OCH slopade timplanen? Så här skrev i alla fall Thomas Östros i Dagens Nyheter mars 2004:

"Nära 900 kommunala grundskolor är på försök befriade från att följa den nationella timplanen, som anger exakt hur mycket tid alla elever skall få i varje ämne. Den större friheten har gett goda resultat, visar en första utvärdering efter fyra år.

Betygen har höjts mer i försöksskolorna än i övriga skolor. Från att i utgångsläget ha varit lägre, är de nu högre än för övriga skolor. Den positiva utvecklingen av betygen har varit särskilt utmärkande för pojkar och i ännu högre grad för elever med utländsk bakgrund. Fler bland dessa har fått behörighet till gymnasieskolan, skriver utbildningsminister Thomas Östros."
Dagens Nyheter 13 mars 2004

Fack och arbetsgivare var då lika positivt intresserade av detta med slopad timplan men facken övergav tanken ju närmare projketet närmade sig slutrapport.

Jag kan inte riktigt förstå varför man inte omedelbart tar bort timplanen när projektet i de 900 skolorna tydligt visat att lärandet ökat hos eleverna när arbetsmetoderna ändrats. Är skolan trots allt i första hand en arbetsplats för vuxna och i andra hand en läroplats för barnen?

Jag vill inte tro det....det måste vara fel !

Språkinlärning med Playstation portable PSP?

Nästa vecka landar min Playstation Portable PSP som är en bärbar spelkonsol med mängder av spel, mest underhållningsspel. Men skälet till att jag vill kolla in denna spelkonsol är att jag sett att det också finns ett antal lärospel till den, bland annat TALKMAN som är ett spel där man samtidigt som man spelar guidad av karraktären MAX även lär sig andra språk, sex stycken faktiskt. Inte en hel kursplan för högstadiet kanske men trots detta finns många poänger. Bland annat så är en given poäng att om ett spel skapar intresse för att lära språk borde den ha en given plats i skolan bara genom det. Här kommer en användarrecension, dvs en recension av en aktiv spelare (ålder okänd):

"It takes a while to actually memorize all the languages, but its still good 'cause it lets you learn many languages.
The game is awesome becuase it lets you learn many languages and it introduces you to a new world of talking and how to use it in a proper sentence, and that's why I give it a SUPERB score of 9.1. Also the character in the game, Max is very funny and gives lots of useful information.
Sometimes Max may have some mistakes in pronounciation but it still is worth buying the game, as i said earlier it teaches you new words in different languages, and even words in english that you have'nt heard about yet! This game is amazing and that's another reason why I give the gmae a 9.1. That's all I have to say for this game and I hope you like it also."

http://www.gamespot.com/psp/puzzle/talkman/screenindex.html

Rubriker jag ville se (repris)

Den 5e november förra året publicerade jag en lista på tidningsrubriker jag önskade se angående skolan. Tanken var att ge bilden av en mer positiv utvecklinhg av skolan och vilka godsaker som skolans kultur skulle kunna dra utav det. En förhoppning helt enkelt. Jag listar nu dessa rubriker igen eftersom grundidén och vissa rubriker nästan rakt av kopierades och användes i Almedalen av politiker i ett helt annat sammanhang. Att sno ideer av andra är helt tillåtet och tecken på flera goda saker, bland annat att man öppen för andras ideer. Det är så kunskap också kan spridas. Men det är förståss också ett tecken på bristande kreativitet, men kreativitet är ju å andra sidan inget som behövs i svensk skola menar vissa (!). Hur som helst så kommer här i alla fall rubrikerna igen i orginal:

"Svenska elever bäst i världen"
"Lärare, sveriges hetaste jobb"
"Européer kopierar svensk skola"
"Sveriges skolor fri från mobbing"
"Bara 1% når inte målen i skolan"
"Skolmässan lockade 50 000 besökare"
"Elevinflytandet ökar dramatiskt"
"Finlands elever tappar i kunskap"
"Resultaten i skolan slår historiska rekord"
"Elevernas favvolista toppas av skolan"
"Lärarjobbet, ett högstatusyrke"
"Speach - nytt ämne i skolan"
"Bra resultat ger bra lärarlön"
"Skolmaten bättre än fängelsekunders"
"Lärarfacken lyckliga - våra lärare mår bra"
"Misslyckade lärare får ny bra chans"
"Nytt nobelpris för skolforskare"
"Färre elever med ätstörningar"
"Skolan där lärare stannar kvar på kvällen i Ungdomens hus"
"Skoluniform-ett misslyckat försök"
"Få elever tappas på vägen"
"Allt fler läser kinesiska på gymnasiet och allt färre tyska"
"Många startar egna företag redan på gymnasiet"
"Det är sällan man kallas Hora nuförtiden"
"Nya skolkanalen i TV - Succe"
"Årets Svensk - rektor från Vetlanda"
"TV-insamling till skolforskning gav 200 miljoner"

Till alla nyfikna lärare :-)

Ta tillfället i akt under ledigheten nu alla lärare och skolledare att titta närmare på hur de nya medierna som PodCast, digital film, internet, spel etc kan hjälpa er att skapa er undervisning mer spännande och attraktiv, dvs motiverande och tillgänglig för eleverna. Jag har tecknat ned några starttips här nedan på hur ni kan söka er fram till intressant stoff samt ett antal länkar som jag tycker är intressanta. Några länkar har jag själv del i och andra ligger helt utanför min sfär. Ju mer ni läser om detta område ju mer kommer ni att förstå om hur de unga förhåller sig till de nya medierna och att skolan faktiskt måste haka på denna utveckling för att långsiktigt inte tappa fler och fler elever.

Sök till exempel på följande på Google:

podradio skola
elever film
medierikt lärande
Marc Prensky (väldigt intressant)
Åsa Sundelin (en av Sveriges bästa mediepedagoger)
apple skola (intressanta verktyg för lärande i skolan)

Länkar:

http://www.kollegiet.com/templates/StandardPage.aspx?id=2104&IDnav=23
http://www.lunarstorm.se
http://www.marcprensky.com/
http://www.gamesparentsteachers.com/
http://www.socialimpactgames.com/
http://www.digitalkultur.se/lankar.htm
http://www.medieradet.se/
http://peter.karlberg.org/articles/2006/02/14/pods-auml-ndningar-i-skolan
http://www.tidningeniskolan.se/latestArt.jsp?c1=435&c2=1008
http://www.kollegiet.com/templates/StandardPage.aspx?id=2596&IDnav=2627
http://www.apple.com/se/education/profiles/broangen/
http://www.n24.se/dynamiskt/efterborsen/did_13020634.asp
http://www.kollegiet.com/upload/pdf/skolbok_itiden_chatta_pa_lektionstid.pdf
http://www.lemshaga.se/
http://www.mkfc.se
http://www.broangen.se
http://www.rektorsakademien.se/projektet.html

Det kommer mer under sommaren här på bloggen angående tips kring detta område.

Att göra rätt saker eller göra saker rätt...

Det är skillnad på att "göra saker rätt" och att "göra rätt saker".

Det synes mig alltmer tydligt att svensk skola gärna gör saker rätt utan att regelmässigt fundera över ifall det man gör är rätt saker utifrån "elevernas möjligheter att nå målen" (skapa relevanta lärmiljöer).

Den politiska diskussionen som härjar fritt kring mer prov och fler lektionstimmar och att detta i sig skulle öka elevernas måluppfyllnad är ett bra exempel. Vist kan man öka antalet prov och antalet lektioner men om proven mäter fel saker eller används felaktigt och om lektionernas innehåll BARA (endast) består av oengagerande "föreläsningar" av katederundervisningstyp så leder det ingen vart.

Jag föreslår istället att man slutar diskutera andelen prov till förmån för innehållet i proven och HUR de används. Att man tar bort timplanens krav på antal timmar för att istället fokusera på VAD undervisningen innehåller och HUR undervisningen genomförs utifrån läroplanerna.

Sen är det ju så också att det finns partier som förordar tidigare "uppföljning" av måluppfyllnaden hos eleverna i tidiga år och det borde ju vara en självklarhet.

Sen kan man ju också låta kommunernas förvaltningspersonal med rätt kompetens bryta ned nationella kursplanernas mål lokalt istället för att varje skolas lärare skall göra det. I alla fall tills dess man lärt sig HUR man gör. Stockholm har gjort detta och det verkar fungera bra. Då kan skolorna koncentrera sig på HUR man genomför utbildning mot gemensamma mål. Säkert finns svårigheter i detta men ett förtydligande i läroplanerna och kursplanerna är nog ganska bra. Och då menar jag förtydligande av vad lagstiftaren avser med formuleringarna, inte ändra dess syfte och innehåll. Detta skulle skapa mindre tolkningsutrymme för enskilda lärare och tydligare resultat och målfokus. Bra för elevens lärande.

Intressant oriktig info om svensk skola :-)

I Aktuellt i fredags redogjorde man för att fp inte håller sig till sanningen när man sistplacerar svensk skola på en rad punkter utifrån uppgifter hämtade i PISA studiern, Education at a glance m.fl.

Hmmm...Folkpartiets regel och konserveringsivriga barikadföreträdare har helt enkelt varit aningens för ivriga i sin PR strategi i syfte att vinna röster i skolfrågorna.

Skolverket hävdar helt enkelt att fp har fel (far med oriktiga uppgifter) på en rad punkter, bland annat att sverige minst prov i hela industrivärlden och att man skulle vara det land med mest problem med oordning. Folkpartiets kärleksland som med sin skolas metoder och utantillkunskapsresultat toppar önskelistan hos Folkpartiet har dock inga nationella prov alls.

Leijonborg säger "Exakt den detaljen kan jag inte reda ut just nu, men det är möjligt att du har rätt på den punkten" när Aktuellt frågar (www.svt.se/aktuellt).

Senare meddelar Björklund till Aktuellt att uppgifterna kommer från en "enkätundersökning" med mattelärare i åk 8.

Svensk skolas ordningsproblem, en annan huvudfråga för fp, håller internationellt genomsnittlig klass i de internationella studierna och inte som hävdas toppnivå.

Lärarfacken kritiserar vidare partiet efter de senaste dagarnas förslag med utökad reglering genom timplanen (fler katederlektioner som fp menar) och fler hemläxor. Man anser att fp skall sluta diktera villkor och lägga sig i hur skolan skall skötas och istället koncentrera sig på att skapa förutsättningar för lärarna att planera och genomföra undervisning.

Politikers iver att positionera sig gör att de allt mer glider ut i tassemarkerna och det gynnar inte en seriös debatt om skolan. Övriga partier (s, m, c, kd, v & mp) har inte fått något medieutrymme i skolfrågor denna vecka alls nästan och kanske är det för att det även där saknas visioner kring skolan och dess framtid.

Almedalen blev rätt sömnig historia sett utifrån skolans perspektiv. En förväntad flopp. Hoppas det blir bättre nu på slutspurten.

Wallraffande Ekonomijournalist

Karl Ågerup har jobbat som lärare ett år på en friskola i Stockholm och har sedan skrivit en bok och skolans sätt att förhålla sig till konkurrens etc. Ågerup arbetar normalt som ekonomijournalist och skrev också boken "Sagan om Adcore", där han lyfte fram sin version av ett bolags oegentligheter och tvivelaktiga agerande i IT-haussen. Barnens marknad heter den nya boken och jag skall försöka få tag i ett ex. En snabbkoll på nätet verkar beskriva boken som en manisk antifriskolabok, men det skall bli riktigt spännande att läsa den. Vore också intressant om någon Wallraffade på en kommunal skola.

Man undrar vilket gymnasie det handlar om eftersom man stundtals häpnar när man läser recensioner som:

"Vilken undervisning skolan bedriver är fullständigt underordnat syftet att värva elever som ger skolan inkomster..."..."Rektorn, Azad, beskrivs som en person som näst intill lider av förföljelsemani. Han har en mycket negativ bild av de villkor och de ekonomiska ramar som de fristående skolorna har att verka inom. Han uppfattar de styrande politikerna i Stockholm och Skolverket som stora fiender."
Lärarnas tidning, recension

Jag vill påstå att den skolan inte är representativ för friskolor generellt utan det verkar vara ett riktigt oseriöst stolpskott till rektor, om nu det som står i boken stämmer? Vilket det väl inte finns någon anledning att betvivla. Men utifrån det är det ett verkligt bra inlägg i debatten om skolor som inte fungerar särskilt väl.

Vi borde lyfta fram fler av de BRA skolorna, oavsett driftsform !

:-)

Dagens Läroplanscitat nr 21

Alla som verkar i skolan skall hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem.
Lpo94 1 kap "saklighet och allsidighet"

Detta är ett par intressanta rader som binder skolans personal att följa skollag och läroplan och förkasta allt som inte står däri. Särskilt intressant blir dessa rader i kombination med andra stycken som tex:

Läraren skall:

- klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet,
- öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem,
- uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling,
- tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen och
- med hemmen i elevernas fostran och därvid klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete.
Lpo94 2 kap Normer och värden

Nya lagen mot mobbing :-)

"Den nya lagen om kränkande behandling i skolan har redan lett till 45 anmälningar. Nya beslut från Skolverket väntas i augusti och flera skolor kommer att få betala skadestånd."
TV4

Det gäller nu att skolorna iaktar två sedan tidigare viktiga ageranden:

1. Att verkligen ta tag i varje fall av kränkning
2. Att verkligen se till att dokumentera varje fall av kränkning

Det borde inte leda till merarbete eftersom innebörden i den nya lagen inte förändrar kravet på att agera och kravet på dokumentation av elevärende. I alla fall inte hos de skolor som arbetat enligt skollag och läroplan.

En bra grej är att också lärare antecknar saker de iaktar och att man verkligen i augusti diskuterar HUR man skall arbeta efter den nya lagens intentioner.

Hur kostsamt det blir är svårt att säga och det är ju kommunen som är huvudman i den kommunala världen så skolan kanske inte drabbas så hårt ändå, såvida inte kommunen lägger kostnaden direkt hos aktuell rektor.

Att det finns en risk för att det blir många strider framöver mellan huvudmän och föräldrar är uppenbart. Vi kommer garanterat att se många fall under hösten tills praxis satt sig för hur lagen och skadestånden används.

Det finns också skäl att som skola fundera över personalens förhållningssätt också. De lärare som uppvisar brister i sina förhållningssätt till elever bör nog slipa till dem nu eftersom kränkningarna som avses naturligtvis också gäller vuxna.

Det som är bra med denna lag är att den ger anledning till att fundera ytterligare över kränkningar bland skolors skolledningar, lärararbetslag och lärargrupper så att elever kan skyddas ytterligare.

Läxor...

Vänsterpartiet vill av rättviseskäl slopa läxan, eller snarare förbjuda den. Samma sak gällde på min tid i mellanstadiet på 70-talet då man resonerade som så att det var orättvist att barn med akademiska föräldrar hade ett försprång. Riktigt så enkelt var det ju inte det där med 70-talets rättvisetankar. Alla blev inte godkända för det :-)

Men oavsett det så borde man med en effektiv pedagogik och engagerande arbetsmetoder och förhållningssätt kunna klara av skolarbetet på dagtid. I alla fall i grundskola och gymnasie. Men alla kan inte klara skolarbetet dagtid, kanske pga struliga hemförhållanden. För dessa borde skolan kunna ställa upp med "läxstöd" på eftermiddagarna, eller kalla det frivillig stödundervisning. Om inte annat kanske man kunnde minska stressen hos eleverna, då menar jag de elever som lider av magont och kronisk huvudvärk, ångest och så vidare pga pressen, dvs s.k "negativ stress". Men stressen är såklart inte enbart kopplat till läxor, det finns mycket annat också.

Men de skolor som arbetar med en pedagogik där läxor känns viktigt skall naturligtvis kunna fortsätta med det. Och de skolor som kommit till en insikt om att läxan som lärmetod är överskattad skall kunna jobba utan läxa. Man får komma ihåg att det finns forskning som visar på att läxan som metod är ganska betydelselös och forskning som visar på motsatsen.

Det viktiga är att valda metoder ger eleverna de förutsättningar de behöver för att nå målen. Med eller utan läxa, det spelar ingen roll.

Att lära är inte alltid kul...JO DET BORDE DET VARA...

Jag läste en artikel om en pedagogikprofessor som på allvar sa att lärande inte skall vara roligt. Nej det är nog uppenbart på hans föreläsningar men lär man bättre eller sämre om man är motiverad eller omotiverad? Finns kopplingar mellan ordet roligt och motiverande? Hmmm...denna metodikfejd tycks aldrig sluta :-)

Lärande i sig har inget med "traggla", "uppoffra" eller "hårt arbete" att göra. OCH Eftersom tragglande för de flesta är "boring work" krävs "hard work" och kommentarer som "bite the bullit". Traggelfallangen behöver nämligen i sin enfald inte fundera på stimulans eftersom det är underförstått att lärande inte tycks kräva motivation eller lust. Men vist har "traggelfallangen" rätt i att skolan måste hitta nya former för att öka lärare och elevers engagemang, koncentration och motivation. Tänk om eleverna vaknade på morgonen och skrek: "PAPPA! JAG SKITER FRUKOST FÖR JAG VILL TILL SKOLAN NUUUUUUUUUUU....VI HAR MATTE !"

Men låt oss för en gång skulle erkänna, även du :-) ....att du också lär dig effektivare då du är motiverad och engagerad. Vilket nödvändigtvis inte behöver betyda att du måste gå omkring skrattande för att det är så "himla humoristiskt". Detta med "roligt" har blivit lite löjligt, det handlar ju snarare om motivation, intresse och engagemang. Får man eleverna tillräckligt motiverade, intresserade och engagerade kan de absolut traggla och uppoffra sig mot fantastiska resultat, svårigheten är kanske att få tragglandet just spännande? Lärarens uppdrag handlar om mycket men ytterst om att visa på att ens metoder genererar resultat i lärandet hos eleverna. Och där kan ju läraren själv välja hur det skall gå till. Traggla med ointresserade elever eller traggla med nyfikna och intresserade elever är nog resultatavgörande skulle jag gissa. Kanske kan det hårda arbetet kännas lätt och stimulerande? ;-) Det är väl inte det hårda tragglandet som sådant som ökar lärandet? Eller ;-) (retas lite)

Kolla detta:
http://www.rektorsakademien.se/projektet.html

Skollag och läroplan viktigare än huvudman och driftsform !

Så länge skollag och läroplan efterlevs och sätts i förgrunden. Men ibland är det helt politiskt korrekt att tala om att dra in tillståndet för huvudmän som driver skolor och ibland talar man inte alls om det. Religiösa friskolor till exempel. Jag skulle personligen inte sätta mina barn i tex Ulf Ekmans skola men för den skull kan det ju finnas de som inget annat vill. Valfrihet är en grundskyddad sakfråga i internationella konventioner och det är ju bra i sin grund tycker jag, resten måste vi lösa. Risken för hjärntvätt finns säkert på sina håll men hjärntvätt ingår inte i den läroplanen jag läst in mig på, i alla fall vad jag vet?

Vi har en skola för alla och alla skall vara välkomna, undervisningen skall vara icke konfessionell och vila på humanisktisk och kristen tradition, det står i läroplanen. Läroplanen gäller alla skolor. Det borde betyda att OAVSETT huvudman och driftsform så skall läroplanens syften genomsyra verksamheten och gör det inte det skall skolan ytterst läggas ned. Ulf Ekmans är säkert tveksam skulle jag tro :-) Vi har skolor som av andra skäl också läggs ned för att läroplanen inte efterlevts, så det är inget konstigt i sig. Ett exempel är Hermodsdalsskolan i Malmö nyligen, där värdegrunden var i fokus.

Nu när politiker och fackliga träffas i Almedalen skall tydligen förbud mot religiösa friskolor också diskuteras. Upplagt för ett galet eldfängt röstfiske alltså. Facket och regeringen ogillar fenomenet men är bakbundna av internationella konventioner. Folkpartiet är också kritiskt till religiösa friskolor men huvudskälet lär vara risken för extremism och terrorism (?). Mp och M har precis drivit igenom ok för förskolor med religiös huvudman medan vänstern vill förbjuda alla former av friskolor. Vad FI vill är mer än oklart. Upplagt för diskussioner i Almedalen alltså. Men så länge de internationella konventionerna gäller lär inget förändras och det vet alla inblandade :-)

Nej driftsform och huvudman är inte avgörande så länge läroplan och skolans uppdrag sätts i första rummet.

Almedalen ZZZZZZZZZZZzzzzzzzzzzzz !

Almedalen startar snart och aldrig har väl innehållet kring skolfrågor varit så förutsägbart. Här några saker som kommer prägla diskussionerna och artiklarna i DN och SvD:

"Betyg i ordning och uppförande"
- Tyvärr får man väl säga, ett steg bakåt som inte gynnar utveckling av elevers tasigförsamhet, initiativkraft, frimodighet och självständiga tänkande. Det påverkar heller inte kunskapsnivån i lärandet nämnvärt. Bättre vore seriös kompetensutveckling i LEDARSKAP, ungdomaskunskap, hjärnan, kommunikationskunskap, pedagogisk utveckling av arbetsmetoder, konflikthantering m.m

"Mer befogenheter åt lärare"
- Tanken med att införa särskilda disciplinbefogenheter hos lärare och rektorer än som finns hos vanliga medborgare känns fel och lite obehagligt. Bättre vore seriös kompetensutveckling i LEDARSKAP ungdomaskunskap, hjärnan kommunikationskunskap, pedagogisk utveckling, konflikthantering m.m

"Fler behöriga lärare"
- Även om man bytt ut ordet mot "utbildade" så hjälper inte det. Skolan behöver hög transparans och måste spegla samhällets delar mycket bättre, så att en viss del lärare utbildats på andra håll än på lärarhögskolan är bara positivt. Dock bör de vid korttidsanstälnningar ges en akademisk pedagogisk utbildning som löper under hela anställningen, bör ingå i tjänsten. De som sedan bedöms vara kompetenta uppgiften (visar goda resultat) bör "uppgraderas" till lärarstatus och få fast anställning. 80-20 regeln borde vara tillämpbar för att öka insynen i skolan och samhällsengagemanget.
Istället för denna diskussion borde man hellre ha en diskussion om hur svenska lärare (oavsett var de utbildats) kan förbättra sina prestationer och förmåga att inom arbetslaget arbeta så som Lpo94 verkligen anger. Måttet på andelen med examen säger väldigt lite i förhållande till 25% underkända elever i ett eller fler ämnen i åk 9.

"Skoluniform"
- En skola kan redan idag införa skoluniform om det sker på demokratisk väg, så diskussionen om att ge skolan rätt att införa skoluniform är onödig. Såvida förslaget inte anger en vilja om att rektor och lärare själva ska få bestämma detta, vilket idag strider mot mycket i läroplanen, skollag etc.

"Betyg tidigare"
- Betyg är ingen pedagogisk metod för lärande, vilket betyder att betyg tidigare påverkar lärresultatet väldigt lite. Däremot bör uppföljning mer systematisk genomföras i tidigare år. För att barnen skall lära sig mer tidigare krävs bättre arbetsmetoder. Betyg borde däremot införas i 7an istället för som i nu i 8an.

Ämnen jag skulle vilja se istället:

1) Massiv kompetensutveckling av svenska lärare och rektorer kring läroplan, arbetsmetoder, arbetslagsutveckling och betygsbedömning.
2) Sverige lämnar ferietjänsterna och alla lärare får semestertjänster
3) Skolor som inte innan 2015 når godtagbara resultat efter ambitionen i styrdokumenten startas om så anställda får söka om tjänsterna (skolor som INTE fungerar)
4) Gör läroplanen tydligare utan att tappa nuvarande intention
5) Enklare regler för uppsägning av lärare som inte fungerar, de skall beredas övergång till andra yrken under en övergångsperiod.
6) Prestationsrelaterad och individuell lönesättning på riktigt för rektorer och lärare. "Nolla" de som inte håller och "toppa" de som gör exceptionellt goda insatser
7) Sveriges lärare skall bli världsledande genom att använda ungdomars kulturbas i undervisningen
8) Svensk skolas vision (som obegripligt nog saknas helt idag)
9) Meddömning i betygssättning i grundskola och gymnasium
10) Inrättandet av en supergalamiddag för lärare på globen där priser i 10 kategorier delas ut
11) Ny svensk skolTVkanal med utbildnings och diskussionematerial samt dagliga nyheter från skolsverige

Då hade man kanske åkt dit och lyssnat :-)

e-lärande, distansundervisning & netlearning

På facket SULFS hemsida kan man läsa om Netlearningskonferensen i Ronneby där man tittade djupt i framtidens distansutbildning över nätet. Naturligtvis med viss facklig spets med frågor om lärare verkligen orkar köra distansundervisning ovanpå all annan undervisning. Men trots detta finns en del matnyttigt man känner igen och det är ju kul. Sedan vi mellan 1996-2000 var engagerade i e-learningbranschen har lite hänt även om man kan se en stadig utveckling kring utbredningen av e-lärande. Dock kan man konstatera det som Elza Dunkels här nedan antyder, att systemen idag är byggda av "digitala invandrare" och bygger på fel grundtänk.

Elza Dunkels:
– Utbildningssystemet som helhet är inte särskilt lyckat, vi måste hitta ett bättre system. Ett sätt kan vara att titta på Lunarstorm. Risken är annars att vi förlorar en generation som inte finner det meningsfullt att studera på universitetet.
Från SULFs hemsida

Nu skall man nog inte tolka detta som de flesta "conservativs" brukar göra genom att flinande säga : Ha ha tradtionell utbildning kan inte ersättas av nätet". För det är inte det som detta handlar om, digitala verktyg är i de flesta fall viktiga komplement och inte ersättare. Det hela handlar snarare om att de utbildningsinstitutioner som inte anammar "De digitala inföddas" lärmönster av multinivålärande kommer att få det svårare att få studenter framgent. Det betyder att plattformsföretagen måste tänka om och jag är inte så säker på att Lunatstorm är universalmodellen heller. Det finns inga "enda sätt", det finns "fler än 1000 sätt". Det kan också räcka med att utveckla de traditionella arbetsmetoderna hos de fysiska pedagogerna, genom tex film, podcast och andra medierika lärandeformer. Hur vore det om dessa utvecklade arbetssätt som motiverar eleverna/studenterna bättre och sen komplettera ytterligare med e-lärande, e-learning, netlearning eller vad man nu kallar det.

Dagens Läroplanscitat nr 20

Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.
Lpo94 Kap 1

Haft den inne här förut men den tål att funderas över många gånger :-)
Man tex översätta den så här om man vill:

Genom att rektor professionellt ser nyttan av att låta lärare delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan lärarna och eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.

:-)

Neddragningströtta?

Läste en artikel nyss om några lärare och rektorer som säger sig vara trötta på neddragningar och att för lite pengar satsas från kommunen på kompetensutveckling och böcker samt att de undrar hur man samtidigt kan ha råd med IT? Allt är BUFs fel och ytterst nämnden som aldrig heller svarar på frågor, och när de gör det så är det alltid i senaste laget. Alla andras fel utom ens eget.

Förvirring kring roller och befattningars funktioner råder kan man anta. Och när det gäller chefer så tycker jag att man har de chefer man förtjänar. Be eller kräv eget inflytande men glöm inte att leverera också, dvs kräv de befogenheter som ansvaret kräver. Jag vet inte hur ekonomin ser ut i denna kommun men något är väldans fel när människor uttrycker sig så här negativt och nästan gnälligt. Gnällighet uppkommer oftast när människor inte har rätt att fatta egna beslut över tex sina egna möjligheter att lyckas, dvs när andra fattar korkade beslut enligt en själv. Det betyder att verksamheten ökar långsiktigt sina resultat om ansvar och befogenheter ligger långt ute i verksamheten och då man suddar bort attityder som "näää det där är en ledningsfråga" eller "ledningen har sagt det och det och det".

Jag kan inte begripa varför man som chef inte delegerar ansvar och befogenheter till lärarna själva att utefter en egen budget bestämma hur de vill använda sina egna tallanger och kunskaper för att nå målen? Om ledningen anger riktningen i visionen och om visionen framförallt är frammåtskridande kan sedan lärarna själva bestämma hur man tillsammans kan nå denna vision, som inte bör vara något annat än en vision (ej att förväxla med mål). Målen måste brytas ut ur visionen av lärarna som då också måste få bestämma HUR det skall gå till att nå visionen.

Ballongdans upprör - hallå :-)

I värnersborg förbjuder rektor sina lärare att dansa ballongdans. Denna töntiga, osexiga, fula men humoristiska dans som underhöll rektorn och hennes bekanstskapskrets när Lasse Åberg & Co leverade samma underhållning på 80-talet. Enda skillnaden var att lasse och grabbarna var nakna. Det var inte lärarna, för de hade vissa partier dolda med annat än ballonger, typ badbyxor. Lärarna hänvisar till likheten med att gå i badkläder på stranden. Uppträdandet kallas olämpligt av föräldrar och skolledning, sannolikt i nån slags moralpanik skulle jag tro.

Rektor kommer i fortsättningen kontrollera underhållningen på skolan mer aktivt och lärarna skall behöva fråga om lov vid eventuella framträdanden, om det blir fler? Vad mer måste dessa lärare fråga om lov om undrar man? Nej låt lärarna fatta egna beslut, stötta dem om det blir fel och låt dem fortsätta fatta egna beslut. I lärarnas egna beslut ligger nämligen många lösningar på hur skolan skall prestera mer, inte bara ballongdanser.

Och dessutom tror jag att man har ganska trygga lärare på sin skola om de kan tänka sig dansa ballongdansen för sina elever. Trygga lärare är fett viktiga.

Höskoleverket kritiserar ny rektorsutbildning

Högskoleverket och de lärosäten som idag utbildar rektorer i den s.k "Statliga befattningsutbildningen" gillar inte Myndigheten för skolutvecklings förslag om ny "befattningsutbildning". Kanske är det konkurrensen genom öppningen andra aktörer skulle jag gissa.

Gör inte om rektorsutbildningen enligt förslaget från Myndigheten för skolutveckling. Det uppmanar Högskoleverket i ett remissyttrande till regeringen och konstaterar att förslaget innebär en stark centralisering av utbildningen. Högskoleverket hänvisar också till en stark opinion inom högskolan som är emot förslaget.
Högskolan.net

Högskoleverket saknar bland annat en djupare analys av hur utbildningen bedrivs idag. Man menar vidare att MSU inte är kompetenta nog att ansvara för utbildningen av rektorer. Man förelslår att lärarutbildningen skall ha vaöbara kurser för att kunna bli certifierade till rektor.

Jag tycker MSU:s förslag till ny utbildning är helt ok. Universiteten och Högskolorna får väl stå ut med en viss konkurrens, det är nog bara bra för dem. Att certifiera lärarstudenter till rektorer genom valbara kurser på lärarhögskolan är en idé som luktar konservering eftersom det skulle innebära att man stänger ute andra typer av ledare utanför skolans organisationskultur. Vi måste ha en skola med ganska stora kanaler mellan samhälle och skola, annars riskerar vi att tappa utvecklingsdrivkrafter.

Vilken kunskapssyn skall ni ha egentligen :-)

Regeringen vill begränsa komvux-studier till att inte vara lika mycket värda som nybakade gymnasiekunskaper. Idén är att en person som läser i senare år inte skall kunna konkurera ut någon som kommer direkt från gymnasiet i samband med intagning till universitet. Det handlar om att "få bukt" med taktikstudier, dvs att elever från gymnasiet taktikstuderar och kompletterar upp sina kunskaper på komvux senare för att komma in på tex läkarlinjen med extrem intagningspoäng. Ok so far so good...

1. Kunskapen i grundskola och i gymnasie baseras på målrelaterade betyg. Det innebär att det är kunskapen som står i fokus och inte egentligen HUR man tillskansat sig den.

2. Är det inte kunskapen i sig som är mest relevant för ett universitet och ett land när det gäller vilka som skall studera. Jag menar ett uppdrag universiteten har är att kunskapsutveckla också, vid sidan av att leverera utbildning.

3. Elever som haft sociala problem eller ligger sent i sin mognad och därför misslyckats i grundskola och fymnasie, skall dessa elever inte få chansen att studera som alla andra på samma villkor? Hur är det med dem i gråzonen då i så fall?

4. Elever som är så in i bomben motiverade att de tar ett extra år på komvux för att förverkliga sin dröm om att bli tex läkare, skall inte dessa ses som en enorm tillgång för vårt land?

Jag förstår inte resonemanget med taktikstudera? Kunskap är kunskap om än i vilken form och om än i vilken ålder? Det känns lite som att politikerna vill hantera ett problem man ser genom att ha två skilda syner på kunskap och lärande samtidigt.

Konstigt ? Ja det tycker jag nog...

:-)

Dessa fantastiska lärare !!!!!

I tider av angränsande ledigheter på olika håll efter ett väl presterat jobb i skolan finns all anledning att väga upp lite i den annars så kritiska debatten om skolan. I dag hackar de båda lärarförbundens ordföranden på svenska lärare som enligt dem inte är kompetenta nog, man anar också ett ogillande av ämnesintegrering mellan raderna. Dvs att en mattelärare kan arbeta med mål i svenska och/eller engelska och på så vis dra nytta av de båda ämnena i en och samma lärsituation. Bra för eleven, bra för personalen men ack så dåligt för facket. Man skall jobba med de ämnen man utbildats för och inte "kvacka" som det kallas. Allt har sin bestämda plats och må fan ta er om ni ruckar på ordningen här....Men nu är det också så att forskning visar att lärare som samverkar mellan ämnen och hjälper varandra når högre mål. Det betyder naturligtvis inte att ämneskunskaper är oviktiga om nu någon läser min text med de "som fan läser bibelnglasögonen", för det är det verkligen. Tvärt om så är de viktigare än tidigare!

Man måste sära på begreppen utbildad/examinerad och kompetent. Allt för ofta blandas begreppen ihop och man drar likhetstecken med utbildad/examinerad och kompetent, vilket i alla avseenden är direkt felaktigt. Kompetens är något som visar sig i vardagen genom det arbete som faktiskt utförs och de mål som nås. Examnierad är något som visar på att man kunde skriva rätt på proven på högskola/universitet och fick godkänt på sin praktik. Med kompetens utför man stordåd med eleverna i klassrummet och med en examen viftar man när man skall anställas. Och examen är som ni alla vet ingen garant för kvalitet, som nämnts så många gånger tidigare här på denna blogg.

Nej upp med fightern nu alla fantastiska och kreativa lärare.Ni som med er unika kompetens alltid utgår från läroplanen och de nationella kursplanerna i ert arbete. Ni som jobbar ämnesintegrerat tillsammans i ert arbetslag mellan ämnena, och ni som går hem varje dag med känslan av att "shit vad skönt det är att verkligen känna att barnen/tonnisrana lär sig och utvecklas". Ni som ständigt kompetensutvecklar er utifrån de behov ni känner att ni har och ni som stöttar varandra i den ibland arbetssamma vardagen på skolan. Det är ni som är ljuset som brinner i natten, det är ni som får barnen att brinna lika starkt. Ja ni är som poesi !

Om jag fick leva om mitt liv skulle jag lätt kunna tänka mig att bli lärare !

You are the best !

Skolverket vill kasta timplanen :-)

Dagen blir inte bättre än så här även om Sverige slår England i fotbolls WM. Skolverket delar timplanedelagationens uppfattning att timplanen måste bort som en naturligt steg i skolutvecklingen.

Avskaffa timplanen i grundskolan, föreslår Timplanedelegationen i sitt slutbetänkande. Nu instämmer Skolverket i förslaget.
Skolverkets Nyhetsbrev

Skulle detta hända står vi inför en utveckling i skolan få trott vara möjligt. Det skall bli fantastiskt att se hur detta utvecklar sig.

Läs mer på www.skolverket.se

Missuppfattningar och okunnigt på sina håll Hugo Lagerkrantz

"Pedagogerna ville med skolreformen 1994 införa ökat medbestämmande från eleverna, som skulle ha inflytande över sina studier. Det låter bra, men tyvärr är barnen inte mogna för att ta den typen av ansvar. Ett normalt barn klarar inte av eget studieansvar och planering. Resultatet blir bara att barnet känner sig misslyckat och stressat, får sämre självförtroende och i många fall riktar sitt intresse mot annat - med prat och stök som följd. På detta vis är pedagogiken skyldig till att barn misslyckas.
DN 18 juni

Här finns en viktig grundläggande missuppfattning av Hugo Lagerkrantz och det är att läroplanens idé om elevinflytande i undervisningen inte fråntar läraren ansvaret att arbeta utefter de pedagogiska ideér som var tänkt. En vanlig missuppfattning är bland annat att man i och med Lpo94 la över ansvaret hos eleverna att själva "finna kunskapen". I själva verket ställer denna pedagogiska modell, som alla andra modeller, krav på lärarna att skapa strukturerade lärsituationer åt eleverna. Det Hugo pekar på är att det är pedagogiken det är fel på och det är fel, den används inte korrekt eftersom många stannat kvar i arbetsmetoder anpassade för gamla läroplaner. Klivet från Lgr80 till Lpo94 är närmast gigantisk och för att skapa dessa kreativa inlytanderika lärsituationerna kräver så närmast MER struktur av läraren i upplägg än mindre som vissa fått för sig. Hugo skulle avslutat sitt stycke med "På detta vis är pedagogerna skyldiga till att barn misslyckas". Men det är ju så fult att lyfta problemet med de lärare som inte fungerar. Man skulle till exempel ha utbildat lärarkåren i skillnaderna mellan den gamla och nya läroplanen och hur det var tänkt att arbeta. Det gjordes inte i tillräcklig omfattning tyvärr. Det är alltså INTE lärarnas fel utan en systemfråga. Möjligen skulle man kunna kräva av lärare att krävde sina rektorer på kompetensutveckling, men det är en annan sak.

Det är dags att se sanningen i vitögat och börja använda Lpo94 som den är tänkt. Att smyga iväg genom bakdörren och kalla tillbaka historien lönar sig sällan, ej eller att ropa på en ny läroplan. Hjälp istället till att få de lärare (och rektorer) som stannat kvar den gamla skolan att just skapa de strukturer som gör att eleverna faktiskt utvecklas, lyckas och når målen.

Hugos slutsatser om "fyrkantig tid" delar jag inte heller sådär rakt av. En utredning tidigare i våras pekade på att ungdomar som spelade dator/TV-spel idrottade lika mycket som andra barn, med några undantag.

Barn som vuxit upp med de nya medierna har en annorlunda struktur i hjärnan och vi vuxna har en hjärna som utvecklats i en tid där intrycken var färre, vilket givit oss en enklare systemstruktur. Det betyder att ungdomar uttråkas av våra sätt att lära eftersom våra sätt bara hanterar en nivå, i tron om att det är bra bara för att det är bra för oss vuxna. I själva verket tråkar vi ut dem. Ungdomarnas sätt att lära engagerar flera nivåer samtidigt. Vi födda innan 1980 vill göra allt i lugn och ro och med en sak i taget annars tror vi inte att det går. Mark Prensky har skrivit mycket om detta. John Dewey rekomenderas också...

Hugo Lagerkrantz och Åse Vikctorin Cederquists inlägg i DN är ett virrvarr i saklig argumentering marinerat med totala missuppfattningar. Ambitionen är god, dvs att miljön i skolan inte fungerar och att det drabbar eleverna, men jag tror det skulle vara bra med lite ökade kunskaper också. Alla kan inte allt, men alla har chansen att lära mer :-)

Tjoho !

Dansk forskning visar något "alla redan vet"...

Två danska undersökningar gjorda vid Aalborgs universitet och Helsingörs gymnasium visar att blyga elever för sämre betyg trots att de har samma kunskaper som socialt utåtriktade elever. Detta är ju i sig en något anorlunda vinkling utifrån de blyga eller mindre utåtriktade och själsäkra elevernas perspektiv. Men fenomenet är allmänt känt av de flesta som arbetar skolan. Flit lönar sig! Flit ligger i folksjälen, "ja inte e han så smart kanske men han jobbar hårt". Ibland tyvärr oavsett om man nått målen eller inte. Och grejen är att det inte är en lärarsjuka utan det är en tydlig kompetensfråga. De lärare som satt sig in ordentligt i den målstyrda läroplanen och arbetar strikt efter den löper mindre risk att falla för frestelsen för att resonera som tex: "ja men hon arbetar ju så hårt så hon är värd ett G" eller "jo vore det inte för att att Jonas är så flitig och framåt så skulle han fått G men nu får han VG" eller "hade hon varit lite mer flitig och aktiv på lektionerna hade hon fått G men nu räcker inte kunskaperna riktigt". En slutsats av detta är ju att det på vissa håll sätts överbetyg och på andra håll underbetyg. Det hela handlar i botten om vilken lärarkultur som råder och vilken kompetens som innehas.

Den danska undersökningen är väldigt viktig tycker jag eftersom den sätter kunskapen om detta på pränt. Vi behöver fler forskningsinriktningar kring denna problematik för att kunna lyfta detta med likvärdig bedömning till dess rätta nivå.

Den andra reflektionen jag gör är att det är oerhört viktigt att vi jobbar med elevernas själförtroende och uppmuntrar dem till att bli mer aktiva. Trygga elever är aktiva och vill visa vad de kan och om skolan kunde lyckas bättre här kanske det skulle bidra till att kunskaperna ökar...Samhället behöver ju aktiva och idérika människor.

:-)

Lärarhögskolans tillstånd dras in

Lärarhögskolan i Stockholm får tillståndet att bedriva forskarutbildning indraget. Stockholms universitets rektor Kåre Bremer har beslutat att dra in tillståndet pga av bristande kvalité, enligt flera medier idag och igår. I TV igår sa rektorn på Lärarhögskolan i Stockholm att det hela mest liknar en krigsförklaring från Kåre Bremer.

Bakgrunden är givetvis LHS beslut att inte vilja gå samman med Universitetet i stockholm och det är ju där "Utbildningsvetenskapen" bedrivs. Man kan ju tycka att det lite ogenomtänkt (milt uttryckt)av LHS. Samtidigt bör man ha i åtanke att det handlar om en kulturyttring som hellre vill konservera och bevaka egna intressen än bidra till ett bättre lärande för svensk skola och lärarstudenter.

Chansen är nu stor att Stockholms Universitet startar egen lärarutbildning, och konkurrens har ju aldrig varit fel :-) Det kommer i så fall innebära att lärarhögskolan helt enkelt måste flytta fram positionerna oavsett vad den interna debatten säger denna gång.

"Frapperande ålderdomlig undervisning"

Igår hade jag ett långt möte med en utvecklingschef i en av Stockholms kommuner. Han och förvaltningsledningen hade besökt Finland för att se på vad det är som utmärker Finland, som ju blivit något av ett "mönsterland". Deras slutsatser var att Finland har en fungerande skola och mindre stök än exempelvis Sverige, men de såg också en del andra saker. En "frapperande ålderdomlig undervisningskultur" av typen katederundervisning och en skola där eleverna inte uppmuntras till egna initiativ eller problemlösning. Det förhärskande var snarare "utantillkunskaper" och testkultur. I USA finns liknande tendenser trots Bushadministrationens "No Child Left Behind" som enligt Stephanie Hamilton på Apple betyder "No Child Left Untested". Denna kultur kan visa på goda resultat i statistiken men frågan man MÅSTE ställa sig är vad är det vi mäter och vad är det vi måste lära och ge eleverna inför framtiden? Man talar ibland om skillnaden mellan "utlärning" och "inlärning" i debatten och de flesta föredrar inlärning i pedagogisk mening men samtidigt kräver kreativa inlärningsprocesser viss oordning och att läraren släpper kontrollen i traditionell mening men på ett STRUKTURERAT SÄTT med STRUKTURERAD OCH KONTINUERLIG UPPFÖLNING AV KUNSKAPSUTVECKLINGEN HOS BARNET/TONNISEN. Då luktar politiker sig till politiska poänger och vill utveckla "utlärandet bakom katedern" istället för moderna inlärningsmetoder. Man kan inte lära sig att problemlösa kreativt i grupp genom lärarledd katederundervisning i "föreläsningsform", det säger sig självt. Och det är här vi står. Vi behöver inför framtiden medborgare som kan LÄRA OM snabbt och ständigt (en del av livslånga lärandet) i samklang med den ständiga och snabba samhällsförändringen men skolkulturen vill samtidigt behålla den gamla ordningen, inte släppa kontrollen, inte ta klivet fullt ut. Man tycker det är jobbigt att ändra sina arbetsmetoder. Man säger tex istället att "vist, timplanelöst är bra för det målstyrda lärandet men vi vill ändå inte införa det nu".

Våra elever måste framöver få adekvata kunskaper (kunskapsfokus) men utöver det utveckla kreativitet, framåtanda, frimodighet, mod, civilkurage och andra ickeämnesknutna kompetenser. Och det finns inga motsättningar mellan kunskaper och kreativitet. Vi kommer annars vi få problem i globaliseringens kölvatten. Vi kommer helt enkelt bli omåkta. Kina ligger idag på de flesta håll i landet 100 år efter oss undervisningsmässigt men de kommer på 5-10 år ha hämtat igen det och bli bättre än oss, de har hunger för detta. Dessutom har de 1,4 miljarder medborgare att ta av. Det räcker med 10% måpluppfyllnad. För Sverige med sina 9 miljoner invånare krävs 100% måluppfyllnad + initiativkraft och mod.

Favoriternas fälla (fotboll och skola)

I dagarnas fotbolls WM-yra kring landslaget så finns det uppenbar anledning att fundera de spelare som anses vara bäst och liksom hamnat under favorittryckets ok. För Zlatan, Henke och Co finns ju tex problemet att de alltid presterat starkt men risken med att vara stjärna är att det också tycks få personerna att tappa geisten eller hungern efter ett tag (se Ronaldo). När de tappar geisten så bär det ganska snabbt utför. Brolin kanske är ett ännu tydligare exempel på det som kallas fat and happy.

Jag pratade med utvecklingschefen i Danderyd idag och deras skolor presterar bäst i landet år efter år och risken med det är ju att känslan av ett behovet av förnyelse inte är självklar. Man blir liksom lite lätt avspänd och tänker, why change a winning concept". Att skolutveckla i dessa högpresterande kommuner är naturligtvis svårare än i lågpresterade. Men även här finns favoritens fälla. I takt med att samhället förändras och eleverna med dem (se tidigare inlägg) så ändras kraven på undervisningens engagerande inslag (motivationsfaktorer). Och de skolor som inte lyckas utveckla engagerande undervisning framöver riskerar att förlora långsiktigt.

Kom igen nu Henke, visa att du inte e "fat and happy".

Skolavslutningars plats ?

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.

Undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell.

Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.
Lpo94 1 kap, 3e stycket

Diskussionen idag kring om man kan/ska/borde/får hålla skolavslutningar i kyrkan då den å ena sidan vilar på kristen tradition men å andra sidan eventuellt kränker barn med annan än kristen trosuppfattning är förvirrad och osaklig.

Självklart skall skolavslutning i en kyrka vara frivillig, om man överhuvudtaget skall vara där? Jag undrar om diskussionen hade varit densamma om en skola för omväxling skull skulle få idén att fira sin skolavslutning i en moské av något slags mångfaldsskäl? För att barnen tex skall få uppleva andra religiösa traditioner som ingår i vårt nya mångfaldssverige. Skulle du tycka det var ok att dina svenska barn firade skolavslutning i en Moské? Skulle du själv som förälder känna dig bekväm i moskén hörandes din dotter läsa dikter om kvittrande fåglar i denna Muhammeds boning? Halllååååå säger du nu och ser din chans:

- Skolavslutning i en moské är inte i linje med kristen tradition...he he he

Men om vi sjunger "Den blomstertid nu kommer där då" och låter moskén smyckas med björkris och små flaggor? Skulle det vara ok med obligatorisk avslutning där för alla svennekids, buddister, atteister etc? Nej jag skulle inte tro det, eftersom det finns risk att någon kränks bara av att vistas i en annans guds hus. För mig låter det konstigt men jag är å andra sidan inte troende. MEN har har full respekt för att troende kan känna sig kränkta i olika sammanhang. Och skolan skall inte vara delaktig i sådana aktiviteter där individer riskerar att kränkas, det står också i Lpo94.

Nej låt oss istället vara logiska och respektera människors olika trosuppfattningar precis som de är och fira skolavslutning i skolan eller på annan religionsfri mark. Funk it up som man säger. Passa på att skapa nya spännande och framförallt roliga traditioner inom ramen för mångfaldssamhället. Se till att fokusera på barnen/ungdomarna och deras lärande istället för religiösa symboler och annat för skolan faktiskt ganska ovidkommande parenteser. Gå till kyrkan eller moskén med era barn på sommarlovet eller på söndagar, eller varje kväll om ni vill. Det är helt ok att ge era barn en religiös fostran på er fritid.

Släpp hörnflaggen och rör er in mot straffområdet så kanske ni scorar tillsammans med eleverna också på köpet. Det är ju några som missar målet som det verkar... :-)

Haninge Kommun

Läste i morgonens tidning att Haningen kommun insett vikten av utveckla arbetsmetoder och förhållningssätt till lärande. Ytterligare en kommun som börjar förstå den mål och resultathävdande skolan.

Man skriver i sin debattartikel att det inte får vara tabubelagt att testa elevernas kunskaper och att det är viktigt att ändra personalens attityder till fågan om alla barn kan nå kunskapsmålen. Tidigare var 40% av personalens inställning att alla barn inte kan nå målen. Men frågan är inte OM det är möjligt, utan hela uppdraget handlar om att ta reda på HUR. Och det tycks Haninge fattat.

Finländska skolan och ledarskapet

Jag tror att skillnaden mellan svensk skola och finländsk skola inte står att finna i de pedagogiska modellerna lika mycket som i ledarskapet. I finland finns en tradition av ett tydligt ledarskap, man har ett tydligt sådant i blodet. De har tex lärt sig vikten av ett tydligt ledarskap genom sina krig som vi svenskar aldrig i modern tid fått vara med om (tack och lov). Och deras tydliga och naturliga förhållningssätt till ledarskapets vikt ställer skolan i ett högre och starkare fokus, man har helt enkelt lärt sig att skolan är viktig. På varje plats på den finska lärarhögskolan går det 9 sökanden och i vår 2, som inte kommit in på sina förstahandsval. Det säger en del om hur viktigt läraryrket är i respektive land.

MEN vår smala lycka är att om vi får styr på det positiva målstyrda (målhävdande) ledarskapet där eleverna tas in i processen naturligt och där motivationen till lärandet (de engagerande lärandet) hamnar i förgrunden så kommer vår läroplan (Lpo94), som är överlägsen alla andra länders och särskilt den finländska, att göra att vi passerar Finland med hästlängder innan 2015.

Finland kommer inte att ha en chans, sorry men så är det...

Ledarskap i rörelse :-)

Jag läste en hel del artiklar om den avgående biskopen KG Hammar i helgen och återkommande var nyfikenheten på hans ledarskap. Han menar att ledarskap utan fokus på förändring i syfte att förbättra och utmana gamla normer inte är ledarskap utan management. Bland annat så sa han i Aftonbladet så här:

- Ett ledarskap som inte är radikalare än snittet är inte ett ledarskap. Då leder man inte något som är i rörelse, säger han.

Och i dessa tider av stark förändring i samhället ligger det ju mycket sanning i hans påståenden. Jag tror vi måste bli "vågligare" och utmana mer i både näringsliv och skola. Det finns en tendens att göra som alla andra tycker verkar bäst, inte utefter vad jag själv känner är bäst för verksamheten. Ni ser det överallt i detta som jag kallar "förankringsknarkande", dvs driften folk tycks ha av att veta att det man gör eller beslutar har allas välsignelse. Det är naturligtvis förödande för utvecklingen om ingen vågar bryta mönstret.

Rättssäkerhet i skolan....

De nationella proven är betygsstödjande och inte betygsgrundande. Det betyder att det nationella provet utgör ett av många tillfällen och sammanhang som eleven har att visa sina kunskaper så att läraren kan göra den professionella bedömningen. Att utgå från nationella proven i huvudsak vid betygsättning är därför helt felaktigt.

När "nya" betygsystemet sjösattes på 90-talet såg inte staten till att säkra kompetensutvecklingen av lärarna i övergången från ett gammalt lärandeperspektiv till ett helt annat. Därför har vi nu en skola som inte riktigt överallt lärt sig hur man skall tänka kring betygssättning och även på en del håll hur undervisning överhuvudtaget ser ut som är sprungen ur tex Lpo94. Skillnaderna i hur man undervisar och hur man sätter betyg är stora mellan skolor och kommuner och det är inte alltid som de juridiska styrdokumenten efterlevs. Därför är detta med undervisningsformer och betygssättning en fråga om rättssäkerhet också.

Lärarnas riksförbund och timplanen

Lärarnas riksförbund lämnade idag sin slutgiltiga uppfattning om timplanedelegationens slutsats att man bör ta bort timplanen, för att skolan skall öka resultatet. Alltså de 6665 timmarna ämnesfördelad tid som styr ALLT i skolan från klassindelning, raster, lärarnas arbetstid, skolutveckling, ny teknik, lektioners längd och till och med synen på kunskap och lärande. Den timplan som ibland omöjliggör för skolor att arbeta "tematiskt" eller i "samverkan mellan ämnen" som det klargörs så oerhört tydligt skall ske i läroplanen. Att timplanen inte togs bort när man införde målstyrd skola är ju mer besynnerligt än något annat i samhällsstrukturen. Hela poängen med att ta bort timplanen och arbeta "tematiskt" (ämnesintegrerat) är inte, som vissa "förståsigpåare" försöker banka in i skallen på oss, ett sätt att förinta ämneskunskaper. Tvärtom faktiskt eftersom det är ett sätt att göra ämneskunskaper mer begripliga i ett sammanhang för eleven. Ni vet det där fenomenet ni själva behöver på ert jobb, dvs att förstå VAD man ska ha kunskaperna i för ett helhetssammanhang. MEN för att kunna arbeta tillsammans mellan ämnena och göra det mer begripligt krävs att man tar bort timplanen, antingen på pappret eller rent mentalt det spelar ingen roll. Skälet är att med timplanen rikerar målen hamna i skymundan av "att genomföra rätt antal lektioner" och inte som det var tänkt "skapa möjligheter för elever att nå målen".

-Det är glädjande att arbete utan timplan i grundskolan har satt målen för utbildningen i centrum och att det lett till intensivare pedagogiska diskussioner i arbetslagen, säger delegationens ordförande Eva Wallberg.

I grunden rör det sig om att lärarna som lämnar timplanen för det första måste börja tänka annorlunda kring sitt uppdrag och sin vardag och för det andra så måste de också börja arbeta annorlunda och verkligen sätta sig i målen tillsammans med kollegor och elever. Det krävs alltså förändring.

Men nu säger Lärarnas riksförbund att de positiva lärresultaten som påvisats i försöket med 900 (!) skolor inte nödvändigtvis beror på att timplanen togs bort, det kan bero på en massa annat. Vad framgår inte riktigt. Men signalen man tydligt skickar ut är att man vill ha kvar timplanen för att slippa förändra. Precis alla i skolan vet innerst inne att timplanen begränsar skolutveckling och därmed att barnen får den undervisning de har rätt till, ändå kommer argumenten farande som nålstick att eleverna kommer att lära sig mindre utan timplan.

Märkligt när resultaten av de 900 (!) skolornas försöksarbete i 5 (!) år sa något helt annat ?

Dagens citat - John Dewey

“…if we teach today as we taught yesterday, we rob our children of tomorrow.”
John Dewey

Alltid samma gamla mönster.... ;-)

Skolverket har nu lagt fast det som många redan viste, dvs att tjejer klarar målen bättre än killarna. I ett inslag på TV intervjudes flera personer och alla med ett undantag (eleverna själva) diskuterade att det är bland eleverna svaren kan hittas, i deras kultur, deras manliga historia etc. En slutsats var att bortsett från social bakgrund och var man bor så kvarstår skillnaderna mellan könen. Frågorna man måste ställa sig är ifall tjejerna verkligen har bättre förutsättningar att lära sig saker och är antiskolkulturen det pratas om biologiskt och/eller så kulturellt betingad att man inte kan påverka den? Man diskuterade en svensk bondekultur där hårt muskelarbete premieras före skolarbete som idag smittar av sig på 80-talisterna. Va?

Två tjejer som intervjuades sa att det också kan bero på att lärarna behandlar tjejerna med högre förväntan än killarna, dvs man ställer högre krav på tjejer än killar och i grunden behandlar dem olika. Har ni hört det förut? Ja i debatten om förskolan, men inte så mycket på "högstadiet" va? Ingen av de vuxna nämde att det kan finnas svar på problemet i hur vi faktiskt organiserar oss och arbetar i skolan och hur vi förhåller oss till tjejer och killar.

Om killar kräver andra arbetssätt för att hitta motivationen är det inte rimligt att skolans rektorer och lärare ser till att ändra sina arbetssätt så att även killarna kommer upp på banan och når målen.

Men det är klart...det är ju lättare i vardagen att tänka: "Tur att killarna är sämre än tjejerna, då har ju inte jag med det att göra...sitt still, slå upp böckerna nu barn och lyssna på mig. Ni får prata på rasten!".

Korkade människor är bättre lyssnare....

Hittade en artikel om ledarskap på Sydsvenskans hemsida. Det var sammanfattande artikel från ett seminarie som Institutet för företagsledning anordnade. I artikeln kan man läsa sig till att korkade chefer är bättre lyssnare och att det påverkar beslutens kvalitet positivt.

Gunnar Westling menade på fullaste allvar att det är en tillgång i ledarskapet att vara lite korkad.

”I stället för att direkt komma med smarta lösningar och slutsatser är det bra i dessa lägen att bara lyssna.”
www.sydsvenskan.se

Kanske är det så att alla organisationer blir lite smartare om man anställer fler korkade personer....?

Förbud mot sjalar, kepsar, mössor, pannband etc

Diskussionerna kring kepsar fortsätter i båda media och på andra håll utan att någon diskuterar dess faktiska inverkan på själva lärandet, vilket vore det minsta man kan begära. Nu har skolverket klargjort att skolor får förbjuda kepsar men inte slöjor. Det kanske kan verka förvirrande men så ligger det till sverige idag. Klart slut. Enligt min mening är den grundläggande frågan retoriskt sett alltid undanskuffad, dvs hur skall regler tas fram på skolan? Jo i samarbete mellan personal och elever, som ett led i det demokratiska lärandet, dvs att eleverna skall ges möjlighet att lära demokratins grundläggande värden. Förbjud vad ni vill bara det sker i samverkan med eleverna och så länge inte svensk lagstiftning bryts. När det gäller slöjan så är det glasklart nu att man (typ Minervaskolan) inte kan stänga ute elever med en viss religiös huvudbonad, typ muslimer. Men Sikherna då och deras turban? Är det en kulturyttring i stort eller en religiös yttring. Kan turbanen likställas med keps. Kanske skolverket skall lägga två månader på att utreda detta också? Vore det inte rimligare att vi alla insåg att svensk skola skall vara öppen för alla eftersom vi behöver ALLA framöver i konkurrensen från bland annat Kina. Vi är 9 miljoner och de är 1 400 miljoner invånare. De har lite fler att ta av kan man säga, i alla fall jämfört med oss.

Istället fortsätter detta strutsbeteende och det känns som om kepsar, mössor, hattar och annat är låååååångt mycket viktigare än skolans lärresultat. Undertiden vi inte kan enas om en hatt innomhus så rustar Asien för att ta över initiativet i globaliseringen.

De i debatten som propagerar mot att ha huvudbonader anser att det har med fostran att göra, att lära sig att hålla sig inom strecken på pappret. Vissa tycker att om man inte lär sig ta av kepsen så riskerar man att bli kriminell eller att inte få något jobb när väl hamnar i anställningsintervju. Javisst...det kanske är därför vi har så hög arbetslöshet? För att 70 och 80 talisterna inte tog av sig kepsen när lärarna bad om det?

Nej det handlar naturligtvis inte om huvudbonader, det handlar om att slippa diskutera skolans resultat. Om att lägga ut dimridåer eller sätta fokus på något annat som kan bortförklara resultatet att 25% av eleverna i åk 9 inte når ett eller fler mål.

Jag tycker det ligger en stor portion humor i detta, och framförallt så begriper jag inte hur vi kunnat bli så "fat and happy" här uppe i Sverige. Keps och andra huvudbonader kan man lätt kalla för ett av "dagens i-landsproblem". Hur fanken har vi råd att lägga energi på sånt här?

Backspeglar, vindrutor och ökade krav...

Skolbänkstillverkare gnuggar händerna......Allt fler lågstadielärare vill ha tillbaka skolbänkarna som har ersatts av bord på många skolor.
Sveriges radios hemsida

Alltfler tecken tyder på att de retarderande krafterna är på gång, och kanske är det valtiderna. Inte bara kravet på betyg i ordning och uppförande, även de gamla skolbänkarna, prydligt ordnade i oändliga rader tycks vara lösningen på skolans allt sämre inlärningsmässiga resultat.

Och den grå massan ute i stugorna jublar säkert medan de tänker "det var bättre förr så låt oss backa tillbaks dit". Alltmedan internet och det kommunikationspräglade samhället springer vidare.

Varför inte samtidigt återinföra pekpinnen som pedagogens mest spännande verktyg nu när vi ändå startat "återresan" ;-) Eller föresten...kan vi inte få rabatt på orglar också så de gamla uppfostrande sångseanserna kan införas på bred front också trots att läroplanen förbjuder själva morgonpsalmerna...eller föresten griffeltavlor och flanellografer. "Back to the old school" vi vuxna trivs så bra med. Nääää det är det ju ingen som vill! Där passerades gränsen för det seriösa....eller?

Nej jag är inte det minsta bitter....jag är bara orolig för att vi genom dessa klart omodiga och fega bakåtblickar tappar fokus från den kunskapskonkurrens som globaliseringen sätter förutsättningar för. Jag träffade Göran Johnsson fd ordförande Metall och superföretagsledaren Carl Bennet häromdagen i samtal kring skola och näringsliv och Göran sa då något jäkligt skoj:

"det är alltid bra att titta backspegeln då och då så länge den inte upptar hela vindrutan"....

Dagens Läroplanscitat nr 18

Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.
Lpo94 "Uppdraget"

Den första delen trycker på att skolan skall vara kreativ och att den även skall vara upplagd så att den ger någon form av stimulans av typen "lekfull" och/eller "engagerande".

Den andra delen pekar konkret på att daglig fysisk aktivitet som en del av arbetsmetoderna. Det räcker alltså inte med att inleda dagen med morgongymnastik på gården eller att ta en promenad strax innan lunch. Det skulle däremot kunna innebära att man jobbar utomhus med exempelvis matematik eller fysik och tar hjälp av naturen så att fysisk aktivtet vävs in...så får man frisk luft också. Detta gör man också med framgång på många skolor och de kan också påvisa ökat resultat i lärandet och engagemanget. Frågan är bara varför inte alla skolor tar dessa framgångsprojekt och anpassar dem till egna förutsättningar när de är så framgångsrika?

Den finländska skolan

Jag läser i SVD att man jämför Sveriges och Finlands skola. Finland når längre i lärandet, i alla fall om de internationella testerna i läsförståelse, matte och problemlösning.

I artikeln kan man läsa tre sidor av framförallt finlands skola. De har inte riktigt lämnat den "straffande skolan" och deras "Skolverk" kommenterar frågan om skolan skall vara rolig så här: Om en elev kommer hem och säger att det varit roligt i skolan så ringer föräldrarna och frågar vad som är galet. Lektor Lisen Häggblom tycker som många svenska lärare att skolan inte kan vara rolig hela tiden och att det mest handlar om hårt arbete. Själv tycker jag nog att lärandet för mig själv går bättre om jag finner det som skall studeras intressant, utmanande och kul framför outmanande och tråkigt. Det visar sig också att finska elevers trivsel är mycket låg, vilket skulle kunna läsas som vantrivsel...dvs "mår dåligt".

Det andra är att utantillkunskaperna som att rabbla verb och floder passar finska elever bättre, men att de inte är så utvecklade socialt. I alla fall om man skall tro läraren Jane Wingren som uttalar sig i artikeln. Hon eftersöker mer träning i samarbete för eleverna som inte är så vana att arbeta i grupp eller självständigt. Det verkar också som om den Finska skolan är på väg att utvecklas ditåt, även om Jane tycker att det går för långsamt. I så fall så kommer vi snart se även finska frimodiga och ifrågasättande elever, precis som i Sverige och Norge. Läraryrket verkar däremot vara populärare i Finland medan vi har svårt att fylla upp platserna.

Den stora frågan är vad som händer i både Finsk, Norsk och Svensk skola om undervisningen blir mer stimulerande, engagerande och rolig med SYFTET att öka lärandet? (Inte att det skall vara roligt som självändamål.)

Vad vi i Sverige måste göra är:

Införa ett tydligare, mer motiverande och resultatinriktat ledarskap utan att ta klivet tillbaka till den "straffande skolan" och se till att eleverna möter en undervisning som engagerar. Då får vi en skola i världsklass.

Lordi - Många ryter till

Lordi vinner Schlagerfestivalen. Ett uttryck för förnyelse kanske många tänker i sitt sinne, och givetvis är det så. Men många tänker också..."vilken skam"...det var ju inte Schlager...

Men sätt detta i ett annat sammanhang än just schlager och ni kommer att inse att det kan bero på andra saker än musikalisk tallang eller att Lordi skulle vara en del av en "anti schlagertradition". De vann...

Kanske är det så att det handlar om att 60-70 och 80-talister, som nu är föräldrar till våra barn och sitter hemma en lördagkväll i Europa, faktiskt börjat tröttna på gamla strukturer. Kanske (med stor sannolikhet) så har de tröttnat för länge sen men att det funnits för få alternativ tidigare. Kanske blev Lordi en tydlig signal om att denna generation verkligen vill ha förnyelse men att det tidigare inte funnits just alternativ? För mig är det ganska tydligt i sammanhanget Eurovision song contest som ägts av konservativa krafter i alla tider, trots Christer Björkman och hans på pappret genomförda "förnyelser". Lordi är i sanning förnyelse...i alla fall så är det ett uttryck för något som står i tvär kontrast till det etablerade. Något nytt, även om det inte är musikalisk perfektionism.

Jag såg Frank Zappas son Dweezil spela sin fars musik på hovet i fredags. Frank Zappa var en provokativ förnyare av den amerikanska rockscenen och kanske var han den som utmanade allra mest i en tid där pop blev alltför kommersiell. Men Dweezils konsert på hovet var inte nydanande...det var heller aldrig meningen...det var snare en hyllning till något genuint musikaliskt. Det är sällan Schlagerfestivaler.

Sen kan man ha åsikter om vilket låt som var bäst på "Eurovision Song Contest", det är väl det som tjusningen med just att prata just musiktävlingar.

Mer Lordi... vilka galningar...vilka nytänkare...fler nytänkare tack...fler som vågar bryta mönstret tack....

Först då kan vi hitta vägen fram mot ny kunskap...

"Knowledge...Halleluja" ---- "Music is the best"--- (Frank Zappa)

Två nya religiösa friskolor i Botkyrka

En kristen och en muslimsk friskola har fått tillstånd att bedriva skola i Botkyrka. Politikerna och Barn & Ungdomsförvaltningen har varit ganska säkra på att dessa skolor skulle få nej till etablering av Skolverket och har under ansökningsperioden byggt två nya kommunala skolor för flera hundra miljoner kronor. Nu blir det inte som man tänkt sig riktigt och tuffa krav kommer att ställas på skolledningarna som finns i norra Botkyrka i och med att risken för "ökade elevvandringar" från kommunala skolor ökar dramatiskt. Den muslimska skolan har tex egen skolskjuts som hämtar upp eleverna vilket kommer innebära att man plötsligt sätter press på kommunens skolskjutsar också, i meningen att skolskjutsen kan bli konkurrensfördel bland flera.

Parallellt med detta ökar också behoven i de södra delarna av Botkyrka.

Båda dessa händelser kommer att ställa stora krav på förvaltningen som nu står inför stora utmaningar framöver.

Allt färre söker till Universitet

Allt färre elever söker vidare till Universitet kan man läsa i de flesta tidningar numnera. Man förklarar det med att eleverna inte ser någon mening med att gå 4-5 år på Universitet för att sedan trots allt bli arbetslösa. Och det ser i stort sett likadant ut över hela landet. Och detta är illavarslande tecken för Sverige. Det betyder att ungdomarna saknar framtidstro på utbildning. Det behöver inte betyda att de generellt sett saknar framtidstro i sin totala livssituation men risken för det ökar naturligtvis. De ser inte lärandet som en väg framåt i livet och detta måste vi nog göra något åt, parallellt med arbetet för ökad ordentligt ökad kvalitet i skolan. I juli skall jag åka till San Diego på en stor konferens kring lärande och skall där möta representanter för utbildningssystemen i Asien, Europa och USA. Det skall bli spännande att prata med dem om vilka drivkrafter som finns i deras system just nu om man tittar ur elevernas perspektiv. Globaliseringen sätter nu ordentlig fart och naturligtvis så kommer kunskap vara en kraftkälla för utveckling. I Kina studerar idag 20 000 000 kineser i högre studier och man bygger i Kina och Indien idag 200 nya universitet för att komma ifatt vårt västerländska försprång kring kunskap och kompetens. Allt medan våra ungdomar tappar tron på densamma.

Elevdemokrati

"Förbudsiver" kallar SVEAs ordförande Stockholms Stads funderingar på att införa förbud mot poker och vist internetinnehåll. Och jag är benägen att hålla med. Jag tycker däremot som de flesta att poker om pengar och porrsurfande inte hör hemma i skolan. Men det är inte det detta handlar om, det handlar om demokrati utifrån läroplanen och möjligheter att lära:

1) Vi har en läroplan där det är fullt möjligt att i samverkan med eleverna lokalt införa regler som skall gälla. Det inte bara är möjligt utan det skall så vara. Förbudsivern innebär att reglerna inte kommer att förstås, delas och respekteras av eleverna.

2) Genom att köra över skolans demokratitankar så minskar man möjligheten som finns att införa dessa samhällsfenomen som en del av förberedelseuppdraget skolan har. Varför är det så känsligt med poker och porrsurfande att man inte tar upp det till reella diskussioner med eleverna i samtliga ämnen. Porrsurferi skulle tex kunna kopplas till trafficing, kvinno och manssyn, kapitalism och marknadskrafter, sexualdrift, teknik. Genom att förbjuda missar man möjligheten att nå någonstans förståelsemässigt och kunskapsmässigt. Svartspel och dobbel om pengar är för det andra kriminellt och bör tas om hand av polisiär myndighet, så det är självklart att det är lagvidrigt i hela samhället. Utom på nätet då genom Svenska Spel. Komplicerat.

3) Genom att stänga ute visst material på nätet med pornografiskt innehåll riskerar man även stänga av möjligheterna för många tonåringar som söker sin sexuella identitet. Internet är idag en viktig källa för ungdomar för att orientera sig i rollsökningsfasen. Stänger man av tex sökord som till exempel "sex" eller "homosex" så stänger man också ungdomars möjligheter till att skapa sig en självbild, eller att få svar på "vem är jag". Det känns fel helt enkelt. Deyya förbud är ett försök att stänga ute verkligheten istället för att ta in den och se på den ur flera vinklar och genom upplysning få bort avarterna.

Det finns säkert fler saker att ta upp men tankegångarna grundar sig i att se möjligheterna istället för begränsningarna och hejja på förbudsiver.

Uppdrag Skola

I augusti släpps min bok som bland annat beskriver mina erfarenheter som rektor i den kommunala grundskolan Broängen i Tumba. Det är även en bok om ledarskap, kommunikation och skolans uppdrag i generella termer. Boken heter "Uppdrag Skola" och kan förbeställas från min föredragssida:


http://www.fredrikjeppesen.com

Välkomna att beställa :-)

Skolverket, betyg och värdegrund

"Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den demokratiska processen... Utbildningen skall öppna för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram samt främja aktningen för varje människas egenvärde oavsett kön, klass och etnisk bakgrund.
"Kursplanen Samhällskunskap år 9

Om en elev förstår och har kunskaper om demokratiska arbetssätt och beslutsformer och i skolarbetet kan praktisera dessa är målet uppnått även om eleven har åsikter och uppfattningar som står i motsats till demokratins principer.Det är elevens kunskaper och förmåga som ska bedömas vid betygsättningen - inte elevens åsikter eller beteende.
Skolverkets kommentar

Detta kommer att bli komplicerat och gränsdragningarna för vad som skall gälla kommer att bli svåra. Om eleven kan praktisera demokratiska principer i skolarbetet är en sak men om den väljer att praktisera andra principer i korridoren, är det då skolarbete? Om eleven gör sieg heil nere på stan då ?

Det andra svåra är ju att vilsna tonåringar som egentligen kanske inte ställer sig på de odemokratiska krafternas sida och pga av grupptryck, osäkerhet eller sociala svårigheter utanför skolan, ska han/hon straffas genom sänkt betyg? Det handlar om barn och ungdomar i grundskolan.

Det rimliga borde vara att skolan arbetade med demokratibegreppet inhuldat i samtliga ämnen och att man diskuterade odemokratiska tendenser oftare. Och käre läsare, detta sker också på väldigt många skolor, men inte alla givetvis. Man skall komma ihåg att Ytterbyskolan där denna debatt startade har stora problem sedan länge med nazism och att de därför griper efter fler verktyg. Inte så konstigt.

Men jag är rädd för att osäkra lärare kan använda detta i sin betygsbedömning på fel sätt och att det drabbar många barn som inte hade behövt drabbas. Man måste vara försiktig här. Vilket inte har något att göra med att man måste vara precis hur tydlig som helst mot dessa nazistiska yttringar, de måste bekämpas.

Det är sällan så enkelt i skolan som debatten gör sken av. De enkla lösningarnas politik är inte givet samhällsbyggande. Att stänga ute leder till avståndstagande hos de unbgdomar som har tveksamma värderingar. Om de tar avstånd från samhället i för hög grad får vi problem.

Bloggkartan

Jag har placerat min blogg i
Stockholm på bloggkartan.se

Hur löser vi matteproblemet undrar KTH ?

KTHs rektor KTH skänker en debatt till Skolverkets gendir Thullberg som handlar om frågeställningen

Behövs det så mycket matematik nu när vi har datorer?

Matematiken är i kris, fast den är nödvändig i samhället, i skolan och på universitetet, hävdar många! Men andra ifrågasätter om det verkligen behövs så mycket matematik nu när vi har datorer överallt?...I debatten (12 maj på KTH) deltar Cecilia Bergström, Skolverket, Lars Mouwitz, Svenska Kommittén för Matematikutbildning, Tomas Egeltoft, KTH Arkitektur och Samhällsbyggnad, och Lars Svensson, KTH Teknikvetenskap. Moderator är Anders Flodström, KTH
Pressmeddelande från KTH

Intressant frågerställning som naturligtvis har flera dimensioner men en sak är givetvis självklar och det är att matte behövs mer nu och i framtiden än någonsin tidigare. I pressmedelandet anges också en oro för att mattenivån sjunker i sverige och att matten i sig skrämmer eleverna från att välja naturvetenskapliga utbildningar. Enligt resultaten i nationella proven verkar tjejerna nu också gått om killarna i den sista utposten där killar traditionellt varit starka. Nu är killarna sämre i allt på högstadiet. Men debatten om mattens vikande resultat är bara en del av isberget som handlar om att skolan har svårt att med sina metoder engagera eleverna. Och det handlar mycket om den tid vi lever i. Stephanie Hamilton heter en fantastisk kvinna som arbetat i amerikanska skolsystemet i 31 år och hon ser på problemet på liknande sätt som jag själv. Den yngre generationen har vuxit upp i en tidsåler där kommunikation och digitala verktyg är självklarheter. 40-, 50-, 60- och 70-talister är "digitala invandrare" och 80-, 90- och 00-lister är "digitala infödda". Och forskning visar bland annat att digitala inföddas hjärnor och lärande skiljer sig från oss andras. Men som Stephanie, jag själv och många andra menar, vi försöker trots detta faktum tvinga dessa elever som lär på flera nivåer att lära efter den princip som VI lärde oss när det begav sig. En tonåring idag kan spela spel, se på TV och prata med en kompis i telefon samtidigt som de kan hålla en konversation kring semestern med mamma eller pappa nere i köket. De kan hålla igång sms chattar med upp till 10-15 personer samtidigt. Vi digitala invabdrare blir stressade av att prata med 2 samtidigt i den fasta telefonen. De är multitasking och vi är single tasking....Mot bakgrund av detta är det kanske inte så konstigt om skolan vars traditionella sätt att arbeta tråkar ut eleverna och att de då och då plockar upp sin "osynliga fjärrkontroll" och stänger av läraren...en del jämt...

:-)

Timplandelegationens slutsats

Varför har det plötsligt blivit tyst kring frågan om timplanen. Alla VET att ett slopande av timplanen och ett ökat fokus på målen och lärandet gynnar både elever, lärare och skolledare. Ändå är det tyst som i graven? Hörde på radion nyss att kritik mot timplanedelegationens slutsats blossat upp i Växjö. En lärare Beatrice säger att skolan behöver den struktur som timplanen ger, och att det blir svårt för nyutexaminerade lärare att veta hur mycket tid de skall lägga på vissa moment om inte timplanen finns.

Det är ju precis det här som är problemet ! Att skolorna utgår ifrån den TID deras arbetsmetoder kräver snarare än att hitta nya arbetssätt och aktiviteter som ökar måluppfyllnaden. Beatrice menar att det inte är några problem för erfarna äldre lärare för de har vanan inne och vet hur mycket tid som krävs. Samma visa igen...det är som att ju fler gånger man upprepar något ju mer sant blir det ! Och så är det ju naturligtvis inte...

:-)

Jag tror att man nu börjar bli lite spak av att timplanen skall bort nu eftersom det innebär att man (alla) faktiskt måste se över sina planer och arbetssätt i det fall timplanen försvinner.

Jag tycker själv att man måste ta timplanedelegationens slutsatser på högsta allvar
eftersom de har bäring på 900 skolor som arbetat utan timplan i 5 år. Man bör ta mindre hänsyn till människors högst subjektiva personliga åsikter, däribland mina egan naturligtvis :-)

Låt oss visa att de har fel :-)

Om ni vill kan ni rösta på bästa PodRadio (podcast) där Rektorsakademien har flera nominerade i Bästa nyheter, ekonomi och samhälle med rektorsakademien PodRadio.

Nån sa att vi inte har en chans eftersom vi sänder ett så pass smalt program ut mot skolintresserade. Jag "lackade ur" på att skolan alltid skall behandlas som en ointressant trist historia och anmälde oss ändå. Låt oss visa att de har fel !

Om ni vill rösta så klicka här:

Podradio tävling (http://podradio.nu/awards)

Vår podradio hemsida