Friday, January 31, 2014

Följ arbetet kring SETT2014 (Inside-info)

Just nu jobbar vi intensivt med att sätta samman innehållet i konferensdelen på SETT2014, och det ser väldigt fint ut i startfältet. Vi har mycket att leva upp till i år eftersom SETT2013 blev så uppskattat, med undantag för några få områden som jag återkommer till lite längre ned. Men sammantaget har vi en spännande uppgift framför oss och förväntningar är höga, det vet vi. Men vi gillar utmaningar och vi kommer att leverera en minst lika uppskattad tillställning i år. En hel del nyheter för SETT2014 finns (presenteras inom kort på Facebook), men stommen i "tänket" är kvar.  

Registreringen öppen
Registreringen är nu i full gång och det ser ut som att det kommer att bli fullbokat även i år. Vi vill inte att fler registrerar sig än vi kan hantera. När den stängs är svårt att säga men en rekommendation är att vara ute i god tid med sin registrering för att säkra din plats.

Vi lovar dock att signalera när det börjar dra ihop sig till stängning. Då kommer "varningarna" återkomma oftare och med eftertryck, på bland annat Facebook, Twitter och hemsida. Du hittar länkarna längst ned i detta inlägg.

Biljettpriser
Priserna från förra året ligger kvar utan justering.

Vi kommer i år att ha drygt 100 talar-slots i totalt 7 salar, dvs något fler än förra året. Salarna är dessutom större i år för att underlätta logistiken.

En hel del talare är redan släppta, några presenteras nedan helt kort, men det kommer mycket mer framöver. Räkna med det!

För skolledare, politiker och förvaltning
Vi har några riktigt spännande inslag som vi gått ut med redan i "Styrnings och ledningsspåret" i år, Stephanie Hamilton (Apple) är en person vi försökt få hit sedan 2012. Hon är et sällsynt klok kvinna och hon kommer att tala om lärmiljöns betydelse, och ger besökarna utbockar från några av världens mest spännande skolor.
Peter C Lippman, skolforskare från Australien, gästar också styrnings och ledningsspåret och även han fokuserar på lärmiljön utifrån ett pedagogiskt perspektiv.
Den tredje jag vill lyfta i styrningsspåret är Srini Swaminathan från Indien, som talar om att "alla får lyckas". Några andra namn i spåret som vi också släppt är Ylva Petersson (Skara), Johanna Karlén (SKL), Jonas Ryberg (Unikum). Det kommer släppas fler intressanta talare i styrningsspåret och vi rekommenderar att man som skolledare, politiker eller förvaltningschef är ute i god tid med att anmäla sig. Vi har ungefär samma antal platser som förra året.
Moderator är i år Ante Runnquist.

Grundskollärare och Gymnasieärare
För lärare finns gott om tunga namn publicerade redan nu. Vad sägs om Beppe Singer (Svt Hjärnkotoret m.m), Srini Swaminathan från Indien, Hanna Stehagen (Malmö), Anders Holmgren (Utv.ledare Borås),  Helena Kvarnsell (Björknässkolan), Dennis Westerberg, Stephanie Hamilton (Apple) Patricia Diaz (Mikael Elias Gymnasium), Kristina Alexandersson (Webstjärnan), Peter C Lippman (AUS), Oscar Semb (Kronan i Trollhättan), Hülya Basaran (Trollhättan), Cecilia Härsing (Eskilstuna), Torbjörn Andersson (Humfryskolan Malmö), Peter Habbe (Alpha International Västervik), Micke Gunnarsson (Barnatro Ronneby), Malin Broberg (Fredrikshovs Sthlm), Olle Strömbeck (Lund), Emma Rosén (Skolsnack m.m), Johanna Kristensson (Resurscentrum Halmstad). Även inom skola kommer vi släppa fler talare och återigen bör poängteras att det kommer löna sig att vara ute i god tid med anmälan.

Förskola
Förra året började vi ju lyfta förskola och i år går vi vidare med det. Inom området förskola har vi hittills släppt Tobias Gyllensvärd (Nacka), Henrik Salling & Catharina Chill (Lund), Kristofer Skogholm (Mölndal), Erika Kyrk Seger (Göteborg), Emma Rosén (Unikum).
Vi kommer att släppa ytterligare talare riktat mot förskola inom kort, några av dem är riktigt spännande och uppskattade. Håll utkik på Facebook och Hemsidan.

Dialog
Stadie-Cross-Over
Vi kommer att färgmärka alla talarna med slupar på hemsidan lite längre fram där man kan se vilka målgrupper innehållet lämpar sig för. Vi försöker oss samtidigt på att försöka få lite "stadie-cross-over" eftersom vi är övertygade om att skola-förskola-gymnasie trots allt har mycket att lära av varandra även om man säkert helst vill få tips kopplat till sin egen profession. Några av talarna har flera målgrupper för sitt innehåll andra är mer specifika tex förskola.

Vad vi lärt oss inför SETT2014 - förbättringsåtgärder
Förra året mötte vi problem kring salarna runt förskola eftersom de var för små. Skälet till det var att när vi innan SETT2013 frågade förskolechefer runt om i landet vad de trodde om intresset så de allra flesta att "räkna inte med att så många kommer för det är svårt med vikarier etc". Tyvärr lyssnade vi en aning för mycket på det och estimerade för lågt. Innehållet var så pass starkt så det drog fler förskollärare än vi kunde mäkta med. Därför har vi år lagt förskola i en sal för 500 personer istället för 200 förra året.  Vi kommer också att reprisera några av talarna, för att ge de som missade dem förra året en ytterligare chans.

En annan grej vi gör är att nagga separata in och utgångar i salarna för att underlätta framförallt insläpp till nästa föreläsning så det inte tjockar ihop sig.

Vi jobbar även med frågan om ljudisolering i salarna som ligger närmast utställningen.

Jag kommer att rapportera kontinuerligt framöver med "inside" runt arbetet med SETT2014. Jag kommer förmodligen också använda bloggen här för att ställa ett antal frågor till kring innehållsbitar vi behöver hjälp med att fatta beslut om.

Registrera er i tid http://www.settdagarna.se/Registrering och tänk på att Lärarförbundet bjuder sina medlemmar på 10% rabatt, missa inte det i er registreringsprocess.

Facebook-sidan hittar du här: http://www.facebook.com/settdagarna

Twitterkontot här:
@SETT2014





Thursday, January 30, 2014

Bör skolan förstatligas?

Vem som är huvudman för skolan diskuteras ganska flitigt nu för tiden. Därför tänkte jag  kolla med er som tittar in här om ni tycker att skolan bör förstatligas eller om det ska fortsätta som det är nu, dvs delat ansvar mellan både kommun/fristående huvudman och stat?


Bör skolan förstatligas?
Ja absolut
Nej absolut inte
Spelar ingen roll
free online polls

Tack för din medverkan!

Valåret har startat, dags att sluta trampa vatten

Valupptakten är i full gång och partierna har redan börjat positionera sig så smått. Inga uppseendeväckande utspel ännu, men det kommer väl så småningom. Frågan huruvida man kommer tänja på sina komfortzoner står naturligtvis skrivna i stjärnorna ännu så länge, men så länge kan man ju önska sig nya frågor med hög relevans. Jag vill gärna hoppas på att de kryper ur sina befästa skyttegravar och försöker ta sig an ny mark. Mycket talar för att läget för det skulle kunna vara mycket gynnsamt just Valåret 2014. 

1. Förändringarna i den globala världen och ekonomin börjar göra sig mer än påmind
2. De redan lagda reformerna visar på litet eller intet resultat
3. Det moderna lärandets didaktiska frågeställningar fångar allt fler lärares och rektorers uppmärksamhet
4. Den icke likvärdiga skolan blir allt starkare, skillnaderna ökar
5. Lärmiljön i huvuddelen av skolsverige börjar närma sig gränsen helt omodern, behovet av nybyggen och renoveringar ökar
6. Den fysiska arbetsmiljön granskas hårt av Arbetsmiljöverket ur ett rent hälsoperspektiv
7. Fler röster höjs för att digitaliseringen är en grundläggande demokratifråga för sverige
8. Frågan om lärares låga status fortsätter
9. Läraryrkets lockelse börjar bli genant för politiken
10. Det talas alltmer om skolans ledarskap som en nyckel för framgång

Det finns betydligt fler punkter att lägga till, men sammantaget skulle detta kunna vara ingångar till politiken att roffa åt sig initiativ. Vist är många av dem kostsamma, men så är det ju när man skjuter frågor framför sig och ägnar sig åt att vattentrampande dricka saltvatten på oceanen. Så småningom kommer verkligheten ifatt med en räkning som byggts på över tid och som kräver att man simmar i land.

Att plocka ut en enskild fråga som viktigast är svårt, skolan är komplex. Det handlar om att försöka begränsa de negativa konsekvenserna av 10 års vattentramp och det är här ansvarsfrågan blir central och politikens signaler ytterst viktiga.

Vad vill man ha för skola?
Vad behöver vi stärka hos våra elever i fråga om förmågor och mjuka kompetenser, alltså vid sidan av det uppenbara kunskapsbegreppet som nu upptar allt fokus?
Hur får vi fatt i barns och ungas nyfikenhet för lärande?
Hur hanterar vi barn i riskzonen för långvarigt utanförskap?
Vilken lägsta nivå på fysisk och psykosocial arbetsmiljö för elever och personal vill vi lägga?
Hur säkerställer vi att alla skolor får en digital miljö som ligger i fas med samhällsutvecklingen
Hur ger vi skolans personal stöd i sin utveckling, främst i pedagogik och värdegrund
Vad kan höja läraryrkets status, förutom det uppenbara "högre lön"?
Hur utvecklar vi landets skolledare mot det globala samhällets krav?
Hur kan vi öka läraryrkets attraktivitet (Lärarutbildningen)
Hur ger vi alla barn samma möjligheter, oavsett var och hur de växer upp?

Jovist är det kostsamt att lösa denna typ av frågor. Men det är dags nu att inse att skolan måste kosta. Och om man istället för att se det som kostnader istället ser det för vad det är, nämligen investeringar i framtiden, så kanske det blir lättare. Och här duger inte fnuttande med några tiotals miljoner på nåt signalprojekt utan här krävs uppoffringar och kraftiga prioriteringar.

Vi får väl se om något av detta blir frågor i valrörelsen. Hoppet är det sista som lämnar människan.

För Svensk skola har de i särklass bästa förutsättningarna i världen för att skapa en skola som går i takt med samhällsutvecklingen. Inte minst har vi fantastiskt dedikerade och skickliga lärare och rektorer som är värda att lyftas och ges de förutsättningar de behöver.

Wednesday, January 29, 2014

Barack Obama vs Sveriges Utbildningsminister

Talet från Obama i natt innehöll lite intressanta vägval för amerikansk skola. Det är uppenbart att strategin att komma ordentligt på fötterna grundar sig i långsiktighet runt lärande som i sin tur skapar "the next thing" för landet. Det innebär att man i USA tar ett sig steg bortom vår politiska debatt som tillspetsat kretsar kring att stärka kunskapsperspektivet utan att sikta på vare sig kreativitet och uppfinningsrikedom för samtliga samhällssektorer. Det är väldigt tydligt nu att man i USA inte är nöjda med att ha tappat initiativet och positionen som världens ledande när det gäller kunskapsutvecklande. 

Bland annat har han fattat beslut om att 99% av landets samtliga skolor ska få tillgång till high speed internet genom samarbete med flera företag med spetskompetens inom olika områden, bland annat Microsoft, Apple och Google m.fl. Investeringarna är gigantiska, men de drabbar inte "med en enda dime" landets tunga lånesituation. Allt verkar fullfinansierat, vilket jag tror är viktigt ur perspektivet signalvärde. Det betyder att amerikansk skola nu på allvar börjar transformera sitt inre väsen, för att just återta positionen som det land andra länder ser upp till när det gäller skola, högre utbildning och forskning. Höga ambitioner och möjligen lite oklart HUR än så länge, men märk väl att han har tydliga:

Ambitioner 

Vårt försprång sedan några år här i Sverige när det gäller utveckling av en modern skola finns det som skolutvecklare och lokalpolitiker all anledning att bevaka eftersom statsmakterna här visar litet eller obefintligt intresse för frågan om transformering av skola in i en mer modern tid. Här låter vi utvecklingen tuffa på från regeringshåll och det finns inte en enda formulerad tydligt formulerad strategi på detta område.

Man hänvisar istället till andra reformarbeten som betyg tidigare och fler nationella prov. Kraftfulla reformer, absolut, men är de rätt pilriktning på dem? Det tvista de lärde om som bekant. Men den intressanta frågan är ändå: Var finns ambitionerna om en skola och ett lärande som går i takt med tiden och samhällsutvecklingen? Det som Obama inte bara pratar om, efter att ha insett att världen har förändrats och så lärandes förutsättningar, utan också avkräver action på.

 Om jag var utbildningsminister skulle jag snabbt som attan göra en pudel inom ett antal valda områden och besluta mig för att gå hela vägen ut. Läget är perfekt för det och utbildningsministern, som både är en klok och smart ska tilläggas, skulle snabbt bli hjälte i sociala medier som kommer beundra honom för sitt insiktsfulla och ödmjuka sätt han har att ändra sig. Sociala medier som även beflockas av hungriga journalister skulle förmodligen hylla honom. Det vore det mest kloka eftersom vekligheten annars har en tendens att bita en i baken om man inte ser upp. Särskilt som det nu är valår. Eller kanske kommer oppositionen vandra denna väg? Det kräver förstås ett politiskt mod, men jag menar dessa personer är ju valda av folket att leda ett land och inte en bostadsrättsförening.

(Inför valet 2006 bloggade jag och skrev en bok (Uppdrag Skola) där jag hade ett kapitel på temat löpsedlar om skolan som jag skulle vilja se. Kort därefter startades en kampanj med i stort sett samma löpsedelsbudskap. Vill man stjäla idéer även i år så säger jag bara varsågoda. De behöver inte heller denna gång källhänvisa.)

Vi får inte riskera att bli "fat and happy", för det är alltid en risk för det när det faktiskt går bra inom olika områden. Eller som Ante Runnquist sa häromsistens:

"Det verkar mer som att vi är "Fat And Unhappy" om vi ser till hur debatten påverkat professionen de senaste 10 åren. 

Och Ante har naturligtvis så rätt så rätt. Mediebilden är plågsam, även för mig. Man riskerar att sakta dras in beskrivningarna om man inte ser upp.

Hur som helst så var Obamas tal mycket intressant med tanke på vad som kommer vara avgörande framöver, nämligen att de som snabbt lär sig att lära nytt i sin kontext är också den som snabbt kan anpassa sig till rådande förutsättningar och snabba förändringar.

Och som avslutning: Svensk skola har de bästa förutsättningarna i världen att ta ledningen i detta med modernisering av skolan. Vi har lätt de bästa lärarna, styrdokumenten och ledarfilosofierna. Låt oss gå den smarta vägen och ge professionen det den förtjänar, nämligen tydliga visioner och support för modern skolutveckling från departementshåll.

//Fredrik

Tuesday, January 28, 2014

Dålig delaktighet i IT-strategi kostar skolan 7.5 miljarder kr

På nyheterna idag rapporterades att de finns stora brister i delaktighet och inflytande hos de som ska jobba med IT-systemen i näringslivet.  Det skapar i sig dålig effektivitet, stress och dålig arbetsmiljö. I snitt lägger var tionde medarbetarna överlag 1 timma på datastrul enligt Unionens fleråriga undersökning och den totala kostnaden är 11 miljarder kr om året.  

– Vi har ju gjort den här undersökningen under ett antal år och vi ser inte någon fötrbättring i delaktighet när man utformar IT-systemen. Frustrationen finns kvar och är till och med något större från år till år.
 Peter Hellberg i Rapport 28/1 20114 (Länk)

Orsaken är att IT-cheferna helt enkelt är för dåliga på att ta reda på hur folk verkligen jobbar och efter det anpassa IT-miljön.

Detta har vi i skolsammanhang känt till länge, de senaste 10 åren har många med mig påpekat detta med IT-chefers mandat att kontrollera och hålla tillbaka pedagogisk utveckling, som är en känslig och och för svensk skola avgörande viktig process. Min erfarenhet är att de flesta IT-chefer  vurmar för att skapa ett system att underhålla med minsta möjliga friktion, även om enstaka undantag finns. Systemet blir då till för sig självt och inte för verksamhetens bästa som det var tänkt. Men ett bra arbete på IT-avdelning genererar, som jag sagt fler än 1000 gånger de senaste 10 åren, ökad måluppfyllelse hos eleverna. Det är därför IT-chefen har det jobb hen har (även om det flesta är män).

Vad det är som gör att att IT-cheferna lyssnar så illa på användarnas kravställning eller bryr sig om de faktiska arbetssätt som lärare vill gå mot är fullkomligt obegripligt. Räknar man på 1 timmas datastrul om dagen för var tionde av landets lärare  så blir det genast ekonomiskt mycket kännbart. Runt 25 miljoner kr i meningslösa personalkostnader brutto per dag och då räknar jag inte in det mest väsentliga, nämligen effekten av minskade förutsättningar för elever att lära. 

Per år skulle det bli 7,6 miljarder kronor, som vi skulle kunna lägga på insatser för en bättre lärmiljö och ökad måluppfyllelse. Med en transparant och uppriktigt insiktsfull IT-strategi skulle huvudmän kunna utnyttja skattepengar betydligt smartare. Det finns kommuner som försöker göra något åt detta, bland andra Norrtälje som berättade om sin arbetsprocess på BETT i år.

Vad som krävs är en tydligare medvetenhet på kommunledningsnivå så skulle det hela ta en annan riktning. De kommuner som förstår att belysa detta område, det finns några stycken, kommer förmodligen vara de som snabbast kan räkna hem investeringar i IT snabbast.

Sverige har världens bästa förutsättningar att återta tätpositionen som de land andra ser upp till när det gäller hur vi förbereder våra barn för livet, vi hade den positionen tidigare.  Men det kräver samling och förnuft.