Stockholm Stad och dess vapen

Stockholm har beslutat att skolorna i staden inte får använda egna symboler i sitt identitetsarbete. Alla skall ha St.Erik symbolen och syftet är att skapa sammanhållning och tydlighet gentemot kommunens medborgare.

Den nya policyn är inte så lite ogenomtänkt eftersom den kommer att begränsa stadens skolor att vara just tydliga gentemot föräldrar i konkurrens med friskolorna. Konsekvensen blir sannolikt att friskolorna istället ökar sina möjligheter att profilera sig och stärka sina positioner och de kommunala gymnasierna minskar sina.

En lösning där man kombinerar en tydlighet att man tillhör staden och där möjligheten att använda kompletterande egna identitetsknutna varumärken skulle stärka stadens skolor.

Detta gäller inte bara Stockholm utan liknande idéer finns i många andra av landets kommuner. Ambitionen är säkert att stärka sig som kommun, men på ett deffensivt sätt.

I förändringens vindar bygger vissa vindskydd istället för väderkvarnar heter det ju...

Rektor - akut problemlösare eller ansvarig chef?

Saxat ur helagottland.se:

Arbetsmiljöverket kommer för tredje gången att besöka Gråboskolan för att se hur rektorn för rektorsområde 2 har det. Vid den första inspektionen 2004 konstaterades att rektorns arbetsbörda var alldeles för hög. För mycket tid ägnades åt att lösa akuta situationer och det saknades tid för nödvändigt planeringsarbete.
Arbetsmiljöverket påpekade bristerna och krävde en skriftlig redovisning av vilka åtgärder Gotlands kommun tänkte vidta. Men när en ny inspektion gjordes i augusti förra året konstaterades att problemen med för hög arbetsbelastning kvarstod.
Därför har verket bestämt sig för att göra ytterligare en inspektion. Den 26 juni kommer inspektör Margareta Werkelin från Arbetsmiljöverket för att träffa personal, arbetsgivare och skyddsombud.

Nu är det ju så att man kan inspektera och påpeka hur mycket som helst. I detta fall har gjorts i 2 år utan att något hänt. I artikeln hänvisas till rektors arbetssituation att lösa akuta krissituationer istället för att se framåt och att för lite tid finns till planerande. Den enda som kan lösa det problemet är rektor själv. Genom att ge rektor kompetensutveckling och utveckla ledarskapet kan rektor lära sig att fokusera och framförallt att prioritera. Tyvärr är det oerhört vanligt att rektors uppdrag omsätts till att handla om att just vara brandkår i akutsituationer. Det kan gälla samtal med stökiga elever eller att lösa kriser mellan elever och lärare. Rektorer är ansvariga chefer på skolorna och uppdraget syftar till att leda och fördela arbetet med fokus på resultat, utan att det klingar negativt auktoritärt. DECENTRALISERING och DELEGERING av både ansvar och befogenheter är en lösning som fungerar i hela världen, även i skolan.

Nytänkande Matematik åk 8 - 9 ;-)

Ni som är intresserade av ett lite annorlunda forskningsprojekt och hur det löper över tid kan lägga till följande länk i er webläsares favoriter:

http://www.rektorsakademien.se/projektet.html

Läs mer där om hur matteläraren Patrik Windahl och mediepedagogen Åsa Sundelin använder Ipod och Itunes för att öka möjligheterna att nå målen i matematik.

Dagens Läroplanscitat Lpo94 nr 16

Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra en grund för undervisningen.
Lpo94 2.2 Kunskap

Hakelius tycker inte skolan skall debattera

Johan Hakelius på Aftonbladet tycker i sin kolumn idag att skolans företrädare inte skall hålla på med att skapa debatt. De skall bara fatta beslut, tydligen på grunder uppställda av hans gelikar.

Nej tvärtom Herr Hakelius, skälet till att vi har en sned debatt kring skola i de offentliga etablerade medierna är att riktigt skolfolk tyvärr inte får plats att debattera. De som debatterar är Du, fackliga representanter, politiker och någon gång ibland besvikna uppretade enskilda föräldrar med kontakter. Men var är skolfolket själva?

Så utifrån det perspektivet högaktar jag Falkenbergrektorn som (något överilat) fattade beslut att skapa debatt (om nu inte detta var en efterkonstruktion) genom att förbjuda hängande brallor i biblioteket.

Inte för att jag delar hans synsätt men för att han "skapade debatt".

Jag har ett par jeans som hänger lite :-o

Såg i Aftonbladet att Tullbroskolan i Falkenberg förbjudit byxor med häng där kalsongerna syns och keps i biblioteket. Skolan backade genast när de upptäckte att deras resonemang drogs för långt. Man hävdade med förbudet att det var en uppförandefråga huruvida man bär byxor med häng. På landet runt i Svt 1 såg jag ett inslag i morse där rektor på Tullbroskolan berättade att syftet från hans sida var att lyfta debatt kring hur vi förhåller oss till varandra. Han menade också att trender kommer och går kring kläder och det får vi nog acceptera, även i bibliotek. Han sa också att beslutet var lite väl förhastat.

Nu diskuteras ju detta inte bara i media utan i landets lärarrum, föräldramöten, vid fikaborden, vid köksborden, bland kompisgäng och det har också alltid diskuterats. De som nu skriker om bort med hängande byxor hade Beatles-frisyr på 60-talet och propagerade för rätten till en egen annorlunda frisyr. En "egen stil" som ungdomar idag proklamerar.

Låt oss vara överens om att utseende inte har betydelse i generell mening för lärandet i skolan, om det inte bryter mot lagen förståss. Nazikorströjor är nog alla överens om att det inte tillhör vår värdegrund. Kom också ihåg att ungdomars rollsökningsfas kräver dialog och diskussion om vi vill leda dem till de samhällsmedborgare vi vill ha som grannar, kollegor och bekanta. Enligt den skollag och läroplan vi har skall regler tas fram tillsammans med eleverna och det betyder att vuxna INTE kan köra över eleverna utan man måste vara överens. Det är en viktig process för att eleverna långsiktigt skall kunna läras och annama den demokratiska grund vårt land vilar på.

Jag har föresten ett par byxor med häng, jag försöker undvika att kalsongerna syns för jag tycker det är fult på mig. Jag tänker då på gällivarehäng. Det passar liksom inte. Det handlar om min personliga smak, alla har vi en sådan. Men jag hoppas att jag är välkommen i alla fall till biblioteket fast än mina jeans hänger lite på svaj.

Eller ?

BloggInbjudan :-)

Rektorsakademiens nästa nätverksträff på Berns är den 2 maj

Program
16.00 Livslust
16.10 Heja Rektorn!
16.25 Titicaco.com, Ivan Davor Luksic Daza
16.35 Forskning matematik, Stewe Gårdare LHS & Åsa Sundelin Broängsskolan
16.50 Samtal i säcken (hemlig gäst)
17.10 Paus, mingel, mat & vin/öl/alkoholfritt
18.00 Stephanie Hamilton, World-Wide Education Director Apple California
18.45 Eftermingel på Berns

Anmäla: på www.rektorsakademien.se

10 000 till alla i bonus

Aftonbladet 27/3:
Alla medarbetare på Myrsjöskolan och Nacka gymnasium får nu 10000 kronor i bonus för att skolorna nått så goda resultat.

”Har vänt trend”
–De här skolorna har arbetat väldigt hårt och vänt en negativ trend och skapat skolor med väldigt bra kvalitet på undervisningen och otroligt högt söktryck, säger Lennart Jonasson, stadsdirektör i Nacka, till Dagens Nyheter.

Grattis Myrsjö, hoppas vi får se fler av dessa ideér, alla som vänder trender är värda både uppmärksamhet och släng i plånboken. Jag såg på TV också att en av lärarna där blev så tagen av åtgärden att hon inte riktigt fattade att HON skulle få 10 000 kr. Hon trodde nämligen att alla på skolan skulle dela på 10 000 kr, det hade varit mer kommunalt som hon sa.

Underkänt pga åsikter

Diskussionen om att åsikter skall vägas in vid betygsbedömning är i grunden fel eftersom det där med åsikter lätt kan spåra ur, åt flera håll. Den mål och resultatstyrda betygsbedömningen av kunskapsrelaterade mål är en grundfundament i svensk skola. Den bör också förbli det. Extrema åsikter och för den delen även kränkande uppträdande måste vi hantera på andra sätt, till exempel genom att ge skolans personal adekvat kompetens på området. Att blanda ihop individens åsikter och rent kunskapsrelaterade frågor är fel.

Jag skrev en svenskuppsstas under min gymnasietid i Linköping, jag vill minnas att det var CP-prov. Ett av ämnena var invandring och jag valde det. Jag skrev om min tveksamhet till att tvinga samman invandrare i egna gigantiska områden och om min åsikt att det kanske vore bra också att integrera invandrare med svenskar direkt och stötta dem språkutbildning. Uppsatsen var säkert ganska normalpresterad utifrån ämnet svenska skulle jag tro, en del röda markeringar dök också upp i rättningen gjord av min svensklärare. Inte så att jag tyckte att den skulle bli underkänd. Men den blev underkänd och min lärares förklaring var att det dels berodde på mina kunskapsbrister i svenska språket och främst stavningsproblematik, jag tappade en del ord och bokstäver precis som idag. Han hade trots det förstått innehållet eftersom han också gav mig underkänt för att jag hade såna "ohumana åsikter" som han uttryckte det. Jag frågade om han verkligen hade rätt att bedöma mig efter mina åsikter och det sa han att han hade. Han var lärare och jag elev och jag trodde på honom precis som elever i de allra flesta fall gör. Naturligtvis känns denna historia idag märklig på många sätt, inte minst för att han som lärare INTE hade rätt att bedöma mina åsikter. Åsikter som dessutom idag inte skulle vara det minsta kontroversiella men som då upprörde denne lärare så till den milda grad.

Vi behöver en kunskapsfokuserad skola där kunskapen tränger undan dunkla åsikter och värderingar.

Allt annat verkar KEFF !

Shalala Latin Kings :-)

Skivtips: Välkommen till förorten :-) Utan förorten och miljonprogrammen hade vi kanske inte kunnat höra Dogge Dogelito och hans polers...

Fiffigt hanterad svartpoker

Paradisskolans personal har satt stopp för ilegal poker på skolan. Inte genom att förbjuda det rakt av utan genom kunskap. Man har helt enkelt lärt eleverna vad som krävs för att vinna.

Ur Oskarshamnstidningen:

"- Mattelärarna har även haft lektioner om poker för att förklara vad som måste till för att någon ska vinna en miljon. Det är väldigt liten sannolikhet och väldigt många måste pytsa in pengar som de aldrig får tillbaka."

Skälet var som på många andra ställen oron över att spelandet skulle övergå i byteshandel och häleri. Poker om pengar utan tillstånd är olagligt, vilket många ungdomar inte förstår eller känner till.

Tillvägagångssättet Paradisskolan använt sig av tycker jag är ett lysande exempel på hur man bör hantera dessa och andra frågor. Genom kommunikation och lärande. Dessutom vävde man ju in matte i en verklighet som stod eleverna nära, vilket förmodligen motiverade dem mer än vanligt.

Nya lagen mot kränkning

För ett tag sedan skrev jag om den nya lagen mot kränkning och att bevisbördan ligger hos skolan, dvs rektor och lärare. Nu är den här och det betyder flera saker. Men de viktigaste är dock att man från lagstifarens håll menar att om en elev känner sig kränkt så är eleven kränkt och insatser måste vidtas. Det inte så många tänker på är att det både handlar om elev-elev och naturligtvis även elev-personal situationer.

Det är väldigt viktigt att man nu på alla skolor tittar över denna nya lag och ser efter vad den betyder för verksamheten så att man inte av oaktsamhet hamnar i trubbel.

Lagen är bra i sig genom att den lyfter frågan till en skarpare nivå men sen är det också så som Sara Damber (Friends) säger, nämligen att om man vill komma åt mobbing så gör man det genom engagemang och samtal tillsammans med eleverna.

Rosengårdskolan

Jag besökte idag Rosengårdsskolan i Malmö. Denna bespottade skola i upptagningsområdet Herrgården. I Herrgården har 13% av invånarna sysselsättning och det är klart att det påverkar skolans möjligheter och inte minst elevernas. Jag träffade bland annat skolans rektor Birgersson som var riktigt riktigt spännande. Man märkte att han hade en tät kontakt med eleverna som är så viktigt. Eleverna hejade glatt på honom när vi rörde oss i korridorerna. Som slutkläm dök också Ali Ibrahim upp. Ali är skolans Iman och mycket viktig för skolans relationer till föräldrarna i området. För på Rosengårdsskolan är föräldrar ett problem, eller snarare att avsaknaden av föräldrar. Man berättade att lärarer ibland talade om att en poäng med att jobba på Rosengårdsskolan är att man inte behöver bekymra sig för "för engagerade" föräldrar. Jag har hört det från Botkyrkalärare också, så det är inget unikt. Men det som slog mig var att det fanns en varm stämning på skolan och inte alls kall och hård som man ofta hör i media. Vist fanns lite klotter och så men inte som man förväntar sig....vi har ju alla våra fördomar. Åk dit och kasta bort dina du också :-)

Social rollsökning & Samhällsbetyg

Det blir alltmer tydligt att skolan måste hitta nya vägar för att få bukt med kränkande behandlingar. En skola har nu bestämt att Nazistsympatisörer skall få underkänt i Samhällskunskap. För min del är det att blanda ihop äpplen och päron även om det verkligen är att tänka nytt.

Skolverket skriver bland annat enligt SR:s hemsida:

"Skolverket är kritiskt. Om en elev har faktiska kunskaper i demokratins principer men ändå har en annan åsikt ska det beaktas, heter det bl.a."

När det gäller högstadieelever så är det svårt att veta vad som är vad faktiskt. 14 åringar är inte färdiga och dessutom inne aktiv rollsökningsfas där omvärlden värderas genom att prova olika roller åsikter och tankar. Dessutom påverkar gruppsykologin genom grupptryck extremt starkt, starkare än det gör någonstans i samhället. Att låta detta bli en belastning för livet känns inte rätt.

Skolan måste arbeta mer aktivt med att diskutera med eleverna, och bjuda in föräldrar. Samarbeta med det lokala näringslivet så att eleverna möter flera rollmodeller från flera delar av samhället. På så sätt kan vi påverka ungdomarna att utvecklas i en positiv riktning där exempelvis nazistiska åsikter trängs undan till fördel för demokratiska värderingar.

Minervaskolan får pris :-)

Grattis Minervaskolan som får priset för "bästa arbetsplats". det är Great Place To Work Institute som delar ut priset och det är väl så att Minervaskolan likt många andra skolor är bra arbetsplatser trots att det blåser kring huvudbonadfrågan.

Jag brukar ju säga att det där med huvudbonader är den röda tråden som binder samman skolor från treriksröset till ystad som det enskilt viktigaste hindret för lärande. I alla fall att döma av all den tid det diskuteras. Jag har nu räknat ut att om varje lärare grälar om keps eller slöja eller turban eller pannband eller ring i örat eller vad det nu kan handla om 10 minuter med sina elever varje vecka så blir det enorma mängder tid. Tid som läggs på en aktivitet som direkt motverkar möjligheterna för eleverna att nå målen, i alla under just den tiden. Det blir mellan 80-100 miljoner minuter per år som skulle kunna läggas på aktiviteter som ökade möjligheterna att nå kunskapsmål istället.

Men grattis till Minervaskolans rektor med personal i alla fall.

:-)

Knappt några stannade hemma :-)

Det visade sig att knappt några elever alls stannade hemma. Skolan har ett starkare fäste i elever än att kedjebrev kan ställa till kaos. Glädjande i sig !

– Nej, det är inte fler borta än normalt, säger Stora Sätraskolan i Gävles rektor Kurt Hjalmarsson till Arbetarbladet.

Hur många stannar hemma i morgon?

Ett för vuxenvärlden hemligt mail och sitemeddelande har florerat på ungdomssiter och MSN under en tid som uppmanar elever och studenter över världen att stanna hemma i morgon oavsett vilken skola de går i. Syftet är att visa på att elever finns och att det spelar roll att de kommer till skolan, ett annat syfte är att se om det hela kommer med på nyheterna.

Alla sånna här kedjebrev är så klart lättspridna men frågan är hur många som verkligen stannar hemma när det kommer till kritan. Gissningsvis ganska få skulle jag tro.

Men det vore ju ganska coolt om alla stannade hemma, som en liten demonstration bara. Inte för att jag uppmanar elever att skolka, inte för ett ögonblick. Men det skulle bli en maffig kraft för oss vuxna att faktiskt fundera över. För tänk om man kunde vända en sådan enorm kraft åt ett positivt håll i lärandets riktning...snacka om kraft...

Åtgärder för ökat lärande

Hur kan det komma sig att förslagen på åtgärder för att få fler elever att lära mer är ökad frånvarorapportering till föräldrar? Egendomligt va? Vist måste eleverna vara på plats, men frågan är om det räcker?

Min erfarenhet är att vi människor, inklusive barn, lär bäst om vi har roligt och om lärsituationen är engagerande och stimulerande. Någon sa härom månaden att "ja men allt kan inte vara roligt". Det är säkert sant att allt i livet inte ger upphov till skrattanfall men hur roligt är det egentligen i skolan när eleverna skolkar så mycket att man bedömer det som det enskilt viktigaste problemet för elevers måluppfyllnad? Det är i alla fall inte FÖR roligt kan man konstatera. En del tycker till och med att det inte skall vara roligt att lära, utan att det handlar mer om att lärandet är ett hårt och tufft och många gånger tråkigt arbete som kräver flitighet. det är inte konstigt att vi gärna vill diskutera livslångt lärande när det präntas in i oss att lärande är betungande.

Naturligtvis är det så att om undervisningsmetoderna blir mer anpassad efter elevernas kulturidentitet och inte, som nu, utifrån de sätt som vi vuxna fått för oss vara de bästa sätten att lära så får vi ett högre lärande.

Ett exempel: Hur många urtrista jobbkonferenser och jobbmöten har du varit på genom åren där du drömt dig bort under flera timmar? Varför gör vi inte dessa lite roligare?

:-)

Saknade betyg

Igår meddelade skolverket statistik över mängden elever som saknar betyg i alla ämnen. Den delen elever har fördubblats under åren och ökningen sker mest bland flickor. Det totala antalet elever med helt saknade betyg är för tillfället 1 500 stycken elever i åk 9. Förmodligen handlar det till största del om elever som fallit utanför det sociala skyddsnätet av olika skäl.

Till det lägger vi då 25% som saknar betyg i ett eller fler ämnen.

Det känns som att vi måste göra något dramatiskt nu och att vi alla måste hjälpas åt med detta gigantiska problem. Det är uppenbart att skolan självt inte kan lösa detta utan att vi faktiskt måste hjälpas åt precis så som det anges i läroplanen.

Elevstyrelse i De Geergymnasiet

En lokal skolstyrelse med elevmajoritet ska det bli på De Geergymnasiet till hösten. I stort sett alla är med på noterna, och inte minst då de styrande politikerna.
22/3 Folkbladet (Norrköping)

Ett experiment som skall bli intressant att följa resultaten av. 10 av de 19 ledaöterna är elever, vilket skulle kunna innebära att vuxna röstas ned i olika frågor. Det blir naturligtvis rektor som driver verksamheten operativt och styrelsen kan inte ta på sig uppdrag som omöjliggör detta. Däremot sätter de ramar för undervisningstiden, lovdagar, studiedagar, idrottsdagar, lokalt valbara kurser, kompetensutveckling av personal och arbetsmiljöfrågor. Även de preventiva mobbingarbetet blir en styrelsefråga och viss del av budget hamnar också det på elevstyrelsens bord.

Intressant.

Dagens Läroplanscitat Lpo94 Del 14

2.4 Skola och hem
Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande.

Riktlinjer
Alla som arbetar i skolan skall:

- samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet.

Läraren skall:

- samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, och hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och därvid iaktta respekt för elevens integritet.

Julkort av sopor i Nepal ?

Låter det udda? Det är det också.

Björn Söderberg heter en kille som är entreprenör ut i fingerspetsarna och han förklarar det hela med att han hade en fasansfull skolgång. Förmodligen hade han haft underkänt i ordning och uppförande. Han säger att om han skulle dragit sin affärsidé för nyföretagarcentrum eller annan företagarorganisation i hopp om att få stöd så skulle de skratta åt honom. Sopor till vykort i nepal....

Det han gör är att han återvinner papper i nepal och stöttar landet genom att utveckla sina anställda på plats. Han föreläser också om entreprenörskap och etik. Jag träffade honom på Kompetensgalan där han nominerades till priset "Ung Chef". Björn är 24 år gammal och startade sitt första företag under sin gymnasietid.

Från hemsidan:

Fair Enterprise Network arbetar med att bygga upp och utveckla ansvarsfulla företag i fattiga länder. Företagen kombinerar vinstdrivande affärsverksamhet med etiska, demokratiska och miljövänliga värderingar och bidrar på detta sätt till en hållbar utveckling.

http://www.fairenterprise.net/

Nya lagen kring mobbing

Den 1 april träder den nya lag i kraft som förbjuder diskriminering, kränkande behandling och mobbning i skolan. Denna nya lag är det engeläget för alla skolledare och lärare att sätta sig in i. Den omfattar nämligen inte bara barns mobbing mot barn eller barns kränkningar mot vuxna utan även vuxnas förhållningssätt till eleverna. det kommer säkert att komma uppmärksammade fall kring detta framöver och diskussionerna kommer att bli höga från många olika håll kring just vilket förhållningssätt som skall gälla och vad som skall anses vara diskriminerande eller kränkande.

Läs in er, är mitt tips :-) Saker som tidigare varit självklara för lärare, elever och föräldrar kanske inte längre är det från 1 mars.

Minervaskolan del II

Klippt ur Sveriges Radios hemsida:

Slöjförbudet på Minerva står fast
På Minervaskolan i Umeå står rektorn fast vid förbudet att bära slöja inomhus.
- Jag ställer inte upp på att man som kvinna blir förtryckt, säger han till VK.
I det kontrakt som skolan har står att mössa och keps ska tas av under lektionstid. Nu ska slöjan också skrivas in, allt som man kan ha på huvudet blir förbjudet.
Att slöjan är en viktig muslimsk symbol spelar ingen roll.
- Byt kultur då.
- Man ska ta kulturen dit man kommer, säger rektor Hans Jansson till Västerbottens-Kuriren.

En gissning från min sida är att det inte rör sig om rasism eller en vilja att kränka flickor i sjal eller slöja. Det handlar uppenbarligen om den där vanliga missuppfattningen att huvudbonader minskar möjligheter att nå kunskapsmål, eller enkelt uttryckt att man lär sämre med något på skallen. "Björn Borg-pannband" på idrotten? Går det?

Snälla Minervaskolan, ändra er i denna fråga. Jag vet att ni kan mycket bättre än så här på andra områden.

40-talistpensioneringen

Jaha då har folk vaknat till en smula i alla fall då. 1998 drev jag och några andra en tes om att det blir kaos när 40-talisterna går i pension. De är ju så fantastiskt många nämligen.

Nu såg jag ett inslag på TV om att 4 av 10 gymnasielärare pensioneras inom 10 år, välkommen in i verkligheten. Även i grundskolan är det förståss problem med att finna lärare att anställa. Och det blir alltså värre framöver, vi talar om extremt många lärare som snart går hem.

Till detta skall läggas att skolan som arbetsplats inte är särskilt statusfylld och det räcker knappast med att höja lönen några tusenlappar för att putsa till fasaden. Faktum är ju att de som söker till lärarhögskolan och kommer in idag söker i 2a och 3e hand vilket betyder att det inte är de som verkligen brinner för yrket som kommer in.

Vi behöver alla göra vad vi kan för att locka till oss duktigt folk från alla möjliga branscher. En totalrenovering av lärarhögskolan är nog också på sin plats. Och sen ser vi till att göra bättre ifrån oss med elevernas måluppfyllnad så att alla utanför skolan beundrar oss och belönar oss med ökad status. Först då kan vi locka till förstahandsval och framförallt tillräckligt många som kompenserar "the big retirement" .

Ännu mer...ännu mer...ännu mer...

Det slutar aldrig det där med att ropa på hårdare tag för att komma åt ordningsproblemen i skolan. Bra tycker jag. MEN ökade befogenheter att flytta de mest otrevliga och kriminella elementen löser inte problemen.

Jag är orolig för det att man inte ser problemen ur rätt perspektiv och straffar unga människor som uppenbarligen inte fått de guidelines från vuxna alla behöver.

Jag råkar veta att de elever som man åberopar vara skälet till att att tex tvångsflytta är så grovt socialt handikappade att det inte spelar någon som helst roll, man flyttar bara beteendet från en plats till en annan.

En bättre åtgärd vore att ta specialutbildade kompetenser och punktmarkera dem under undervisningssituationer och raster. Att ge dem trygghet. Parallellt med det är det nödvändigt att ge samtliga anställda en ledarskapsutbildning värd namnet.

Det de flesta glömmer är alltså att dessa "värstingar" är ett resultat av vårt samhällssystem och avsaknad av vuxna. Nu ropas på åtgärder för att de skall straffas. Jag tillhör inte någon flumfallang om det nu florerar sådana tankar i läsarens huvud. Däremot vet jag att de allra flesta av dessa "värstingar" kan hållas genom relationsbyggande åtgärder och de som inte kan nås behöver som jag ser det vård, hjälp och stöd. Astma, diabetes, autism och fysiska handikapp är det självklart att vi ger stöd men de socialt handikappade då? De bör också få det stöd de behöver. Inte kastas fram och tillbaka i systemet eller mellan skolor.

Kravet på ordning och reda är helt rätt, men det måste skapas på rätt sätt från grunden. I ledarskapet och förståelsen för var problemen uppstår och genom stödåtgärder tidigt.

Att vara konsekvent

I Västerbottenkuriren kan man läsa:

En sjuårig muslimsk flicka fick inte bära sjal i klassrummet - då anmälde mamman Minervaskolan till Skolverket. - Mamman upplever det diskriminerande, säger ombudet Gunda Sandström. - Mössa, keps, sjal - vi gör inga undantag i klassrummet, säger Minervaskolans rektor Hans Jansson.

Diskriminerande eller inte kan man förståss diskutera men man måste nog först prata om grundproblematiken. Varför har man på skolan gjort ett kontrakt där föräldrarna skriver under att barnen inte får ha keps, mössa eller sjal? Varför får man inte bära saker på huvudet under lektionstid? Har verkligen skolan och eleverna kommit överens om detta, det står ju i styrdokumeneten att skolans regler skall tas fram tillsammans med eleverna? Är skolans personal så oerhört störda av huvudbonader att de helt enkelt inte klarar av att undervisa om någon bär sjal? Nej naturligtvis inte.

Det måste bero på att barnen minskar sina möjligheter att nå målen om de har tex sjal på sig. Eller så kan det bero på att man helt enkelt inte har huvudbonad inomhus för att det inte "passar" en del grupper av vuxna i samhället eller att det inte följer "god sed". God sed för vem? Vad är god sed? Vem bestämmer det?

Jag råkar veta att keps inomhus är den mest vanligt förekommande pedagogiska samtalsämnet, i alla fall om man utgår ifrån all den tid som skolor lägger ned på det från treriksröset till Ystad. Det är naturligtvis lättare att diskutera kepsen än pedagogisk utveckling.

En kille jag känner har föreläst om inlärning på svenska skolor i 10 år där han i sina föredrag bland annat talar om hinder för lärande. Ett exempel han tar upp är att blodsockerhalten på eftermiddagen sjunker och att det därför kan vara inlärningsmässigt lönsamt att ge barnen en banan när de börjar bli apatiskt stirrande. Hans föredrag går genom en hel flora av bevisade tekniker kring hur man ökar lärandet. han brukar hålla på i 3-4 timmar för lärare och rektorer. Mot slutet får alla ställa frågor i vanlig ordning och då brukar följande typ av fråga alltid dyka upp:

- Det där med bananen förstår jag poängen med, men hur gör jag med de som vägrar ta av sig kepsen?

Min poäng och förmodligen de flestas egentliga överstygelse är att vi borde lägga ned kepsen och andra liknande skendiskussioner. Och om vi istället lägger all den tiden på att diskutera hur vi skall hitta tekniker/metoder för öka lärandet och sen verkligen genomföra dessa så skulle svensk skola bli en av världens bästa skolor resultatmässigt.

Klas Hallberg - Hångla Mer

Hänge dig åt det du känner för att väga upp sådant du fått för dig utan att egentligen förstått. I tre timmar föreläser Klas på Playhouse i Stockholm och det är en upplevelse som manar till eftertanke och framförallt mycket skratt.

det fina med Klas dragningar är att de precis som bröderna Häréns är träffsäkra och mycket entuseasmerande. Det finns många bra kopplingar till skolan som förklarar en del av vår självuppfattning. Han inleder med att säga att han vid 6-7 årsålder i dörren till ett föräldramöte hörde sina föräldrar ursäkta sig innan mötet med att "ja han är ju inget läshövve precis", och det satte spår på klas som gärna ville vara något annat "hövve". Klas uppfinner inte något nytt men sätter fingret på en av de viktigaste frågorna när det gäller ordning och reda i skolan, nämligen den att om man inte får positiv bekräftelse så skaffar man sig annan bekräftelse. Under min tid som rektor såg jag elever som formades av skola, kompisar och föräldrar till att tänlka: "Ja är jag inte bra på att vara bra så kan jag ju alltid bli bra på att vara riktigt jävla dålig".

Gå och se "Hångla Mer" på Playhouse. Dessutom kan ni äta Gubbröra i pausen. Har ni inte tid så köp hans bok med samma namn.

Teo Härén

På ett evenemang idag på China Teatern i Stockholm på temat arbetsglädje träffade jag Klas Hallberg och Teo Härén som också talade. Teo Härén är tvillingbrodern till Fredrik Härén och båda brinner för att få människor att bejaka sina ideer och faktiskt ta vara på dem. Teo gjorde ett fantastiskt framförande och ni som inte läst deras böcker borde ta chansen att höra dem tala. Otroligt pricksäkra !

Göteborg

I dag måndag hade vi nätverksträff för Göteborgsregionens skolledare och näringslivsledare. Det kom hela 120 rektorer till Park Aveny för att lyssna på några spännande föredragningar om ledarskap, mentorskap och alkoholkonsumtion. De som talade var från Mats Wedin (vd Liseberg), Håkan Edman (Botkyrka), Angelica Hedin (bitr rektor Norra Real), Lasse Gatenbeck (VD GZ Group) och Therese Enarsson (VD IQ).

Lite tankar kring skolmöbler och skolinredning...

Inredning hemma syftar ofta till att vi skall trivas och kunna må bra. Ofta speglar inredningen vad vi sätter prioritet i i livet, vilka vi är osv. Vi klär oss också utifrån någon tanke av att känna sig bekväm, funktionellt och/eller signalmässigt. Allt det där är olika självklart på olika arbetsplatser. I kreativa branscher präglas ofta inredning av att ge medarbetarna en miljö som underlättar möten, skapar relationer och medvetet bidrar till att tänka i andra banor. I utpräglade industriella brascher är också inredningen anpassad utifrån vad som är viktigt för effektiv produktion, funktionen är där ofta överordnad estetik och trivsel.

Ok ! So far so good....

In en skola som byggts på 70-talet har i de flesta fall en arkitektur som formats av tidigare läroplaner och de skolor som byggs idag ofta också de av tidigare läroplaner. Eva och Åke Westh är skolutvecklare och har varit med och byggt många skolor i Sverige. De brukar säga att det tyvärr är så att när ett skolbygge står klart så är de i de flesta fall färdiga för att byggas om. Gamla traditioner påverkar kommunernas byggprocess och ofta blir det alltför många kompromisser med motiv hämtade från de sätt medarbetarna defakto jobbar ju, eller har för vana att jobba och därför byggs så att säga i många fall Svenska spel-skolor, "same same but different" istället för som var syftet "different".

Härom månaden pratade jag med en skolchef som nu snart har en helt ny fräsch skola uppbyggd och klar. Fina färger, nya trappräcken, ny datasal etc. Men skolchefen är inte riktigt nöjd ändå och påstår att de misslyckats eftersom ambitionen var att bygga en skola som skulle uppmuntra inträde i Lpo94, den "nya" läroplanen. Men lärare, fack och andra intressenter styrde bygget till att anpassas efter "invanda pedagogiska metoder" och därför blev det en halvmesyr som nu tyvärr begränsar mer än den tillför. Som att kissa på sig liksom, varmt och skönt i början men rätt fort kallt igen.

I fredags var vi på några spännande studiebesök för att diskutera detta med hur miljön påverkar mötena och lärandet i skolan. Vi besökte Offecct och Kinnarps i Västergötland och såg på deras nya tankar kring just inredning. Och det var verkligen intressant. Visste ni att doft spelar roll för upplevelsen och att undersökningar visar att kanelbulledoft faktiskt skapar den absolut starkaste trygghetskänslan? Att ljudmiljöer kan dämpa den allmänna mänskliga ljudnivån och att färger sätter oss i olika sinnesstämningar? Att stolar kan ge intressanta signaler och effekter på engagemangsnivån? Ja det är klart ni vet, det är ju därför ni lägger så stor energi på IKEA och andra inredningsbutiker då ni flyttar eller skall göra om ett rum hemma.

Men i skolans värld (och andra arbetsplatser) är tyvärr miljön i mångas sätt att tänka underordnad annat. Annars hade vi haft mängder av skolledare och lärare som verkligen satte sig ned med arbetet med att skapa inlärningsmiljöer som stöds av vetenskaplighet kopplad till dagens läroplan. Jag är helt säker på att vi då på sikt skulle öka måluppfyllnaden i skolan, och därmed ge eleverna bättre möjligheter till att nå fler uppnåendemål och strävansmål.

Vi har inte råd, brukar vara den vanligaste argumentationen. Men har vi verkligen råd att att inte utnyttja också inredningens möjligheter för ökad inlärning? Har vi verkligen råd att inte utnyttja pedagogernas fulla kraft och professionalism pga av undermålig arbetsmiljö? Hur mäter vi lönsamheten i en investering i miljön? Vad påverkar miljön förutom lärandet? Hur mäter vi i så fall det? Påverkas välbefinnandet hos medarbetare och elever av en vetekskapligt och estetisk underbyggd arbetsmiljö? Frågor av detta slag kan och bör ställas många gånger...

Skolpolitiken saknar visioner

Skolan behöver en tydlig vision och en tydlig vision är inte:

"Vi är bekymrade över att vi är på 17 plats i PISA undersökningen"

En vision skulle kunna vara:

"År 2015 skall Sverige vara världledande i lärande och svenska skola och svenska lärare skall vara förebilder för andra länder".

Tyvärr grottar vi bara runt utan att titta framåt ordentligt.

Höj blicken och sätt ut en tydlig vision och låt den driva alla instanser framåt istället för att diskutera betyg i ordning och uppförande eller lärares befogenheter att beslagta prylar. Det är deffensivt och inproduktivt sett ur elevernas och lärandets perspektiv. De som nu tänker "jaha återigen dessa flummiga drömidér" bekräftar snarare att vi tappat fokus och vilja att förändra svensk skola till den fantastiska verksamhet den skulle kunna vara.

Ny rektorsutbildning

Den nya rektorsutbildningen liknar den idag men siktar på att bli obligatorisk för alla som framöver får jobb som rektor. Även nuvarande rektorer erbjuds utbildningen.

Svenska chefer känner sig otydliga

Enligt en undersökning gjord av kompetensgalan där över 1000 ansvariga chefer i Sverige mellan 40-50 med 250 anställda och fler tillfågades framkommer att cheferna anser att:

- de är konflikträdda
- förhalar obekväma beslut
- de är otydliga
- personalen inte tar sitt ansvar
- de är rädda för att uppfattas oempatiska

Konsekvensen av detta är till exempel att mellanchefer känner av detta och har svårt att fatta beslut själva. Jag brukar kalla det förankringsnarkomani, dvs att ingen vågar fatta beslut och har känslan av att man måste förankra saker till höger , vänster uppåt och nedåt.

Problemet är att också de enklaste beslutetn går i långbänk och vi tappar tempo.

Det skulle vara inytressant att se vad rektorer och skolledare svarar på samma undersökning.

Regeringen föreslår certifiering av rektorer

Regeringen förslår en certifiering av blivande rektorer. Även nuvarande skall erbjudas möjlighet till denna utbildning.

Bra tänkt i det att skolans ledare är fantastiskt viktiga för att få skolans absolut viktigaste yrkeskår och deras elever att prestera ökade resultat.

Själv skulle jag föreslå att man utbildar samtliga skolledare snabbt till en vettig ledarskapsnivå (med en bred syn på vad det innebär att vara skolledare idag) och sen genomdriver en obligatorisk utbildning öppen för personer med erfarenheter från samtliga samhällsdelar. Kostnaden för att genom en punktinsats höja kompetensen för samtliga nuvarande skolledare borde hamna på runt miljarden.

Därefter skulle man göra en liknande satsning på samtliga befintliga lärarn, och man samtidigt påbörja arbetet med att förflytta lärarhögskolan in i övrig universitetsverksamhet.

Skolan är så fantastiskt viktig att det inte duger med små graders korrigeringar, det krävs att vi satsar på skolan utifrån den roll den spelar i samhällsutvecklingen.

Socialbidragselever ökar

Enligt socialstyrelsen ökar antalet familjer med låmgvartigt socialbidrag, dvs de lever under existensminimum. Trist att se och ännu tristare är att detta långsiktigt påverkar barnens möjligheter att nå målen i skolan. Lärandet lägger bo i trygghet och självtillit och när denna rubbas så blir det problem med lärandet.

Arbetsmiljön i skolan

På en del håll är det naturligtvis skamligt när det gäller arbetsmiljön, både för vuxna och barn. På andra håll är den fantastisk. Utifrån en skola för alla är det ju lite märkligt.

det är tufft att på skolnivå kunna åtgärda den fysiska arbetsmiljön eftersom många skolor behöver göra renoveringar och ibland ombyggnationer på miljontals kronor och den typen av insatser borde naturligtvis ligga hos den som ansvarar på lokaliteterna. Om alla skolor hyrde lokaler av en fastighetsägare som kan vara kommunens fortifikationsenhet eller fastighetsförvatning borde ju ansvaret vara klart inför lagen. Men det gör ju skolorna i princip säger du ! Ja men varför rattas inte det hela till då ? En del skolor är så under isen att man ibland läser om klassrum med stickande mögelstank och i nån tidning läste jag om en skola haft en liten å rinnande genom källaren i många år. Sånt där måste ju bara fixas till.

Skolans miljö säger ju en hel del kring hur vi i samhället uppskattar skola och utbildning och framförallt de elever som går i den. En skola man inte vårdar är heller inget värd för barnen och delvis påverkar detta också skadegörelse och klotter.

Debatten som BO nu drar igång är intressant eftersom hon vill ha tydligare resultat av arbetsmiljölagen och det är bra. Man skall dock komma ihåg att arbetsmiljölagen redan idag också omfattar eleverna. Skolan ses alltså som en arbetsplats också för barnen. Ända sedan 2002 har parollen för mig varit att skolan i första hand är en plats för barnen att utvecklas och lära sig i och i andra hand en arbetsplats för vuxna och det gläder mig att elevers situation nu alltmer sätts i förgrunden.
Men det är en hyfsat lång väg kvar tills ordföranden i Sveriges Elevorganisation Seher Yilmaz och Lärarförbundets ordförande Eva Liz Preiz har samma status i lobbydebatten.

:-)

Debatten om friskolor börjar koka så smått...

...och det finns all anledning att räta ut en del frågestecken så att den inte blir förvirrad:

För det första så handlar den hetaste debatten om religiösa friskolors varande eller inte och om de skapar ökad segregering. Den delen i debatten handlar alltså inte om friskolor generellt. Att religion skall vara skäl för friskola är lite märkligt eftersom det då skulle kunna ges tillstånd till många olika typer av religioner som tex trolldom eller satanism, eller varför inte politiska skolor med partireligiös inriktning. De flesta menar nog efter lite funderande att religionen inte skall ha betydelse för vilken skola man går i, att barnen har rätt att inte hjärntvättas och att mångfalden är viktigare sett ur ett lärperspektiv. En annan kritik mot religiösa friskolor är att de tenderar att inte bygga på strikt vetenskapliga kunskapssyner som ju skolan och hela utbildningssystemet i övrigt vilar på. Men i botten finns en problematik och det är ju att varje förälder borde kunna avgöra vad som är bäst för just deras barn. Får jag frågan skulle jag svara, ingen skola skall ha sin grund religionsutövning. Vi har en skola för alla.

För det andra så finns ett debattspår som handlar om ifall friskolors ägare får ta ut vinst eller inte. Den frågan har inget med skolan egentligen att göra utan är mer en partpolitisk och ideologisk fråga. Argumenten mot är ofta att friskolorna dränerar kommunala skolor på pengar, vilket inte stämmer eftersom vi har elevpeng som är kopplad till var eleverna går i skola. Möjligen kan man säga att färre elever i kommunal skola innebär arbetsbrist bland kommunala lärare. Frågan är inte avgörande för svensk skolas lärande resultat generellt. Man skall komma ihåg att det är endast en liten del av friskolorna som drivs som koncerner och det är i dessa vinster egentligen kan plockas ut. De stora fletalet friskolor har så liten omsättning att det inte rör sig om särskilt stora summor.

Friskolor ökar klasskillnaderna är ett annat spår och här finns givetvis en sådan risk även om den dels inte synts ännu och dessutom kan vara svår att påvisa.

Friskolor ökar resultaten i kommunala skolor är också ett argument som används och som skolverket också påvisat och enligt min uppfattning så är väl detta det viktigaste av allt, dvs att svensk skolas elever får ökad kvalitet i skolan?

Skolpolitik

Jag har haft förmånen att under en tid ha fått intervjua alla partiernas skolpolitiska talesmän och kvinnor. Intervjuerna finns att lyssna på via vår PodRadio på Rektorsakademiens hemsida. Intervjuerna var förberedelser till den skolpolitiska debatt vi anordnade på Berns den 13 feb i år. Debatten som var väldigt underhållande leddes av Ingela Agardh Svt och blev väldigt intressant. De viktigaste delarna ur debatten filmades och skall läggas ut i morgon i vår PodTV, också den tillgänglig via hemsidan eller sökbar i iTunes music store där den finns gratis (såklart).

Hur som helst så är det slående hur svårt politiker har, av olika skäl skulle jag gissa, att skapa innovativa ideer som tar fokus på framtidens arbetsmarknad och samhälle. Skillnaderna mellan de politiska partierna är också väldigt små sett ur ett ideologiskt perspektiv, visst finns skillnader men i allmänhet är partierna förhållandevis överens. Utom på ett par punkter som tex enskilda skolors frihet att styra utvecklingen. Alliansen + mp är för ökad lokal styrning medan v och s är för ökad begränsning av skolors frihet, främst friskolor. Sanningen är ju den att driftsformen är underordnad sett till och med ur skolverkets analyser, till skolministerns stora besvikelse kan man ana. Alltså rör det sig mer om ideologiska ställningstaganden och inte ställningstaganden ur förutsättningar för måluppfyllnad.

Jag är av den uppfattningen att det är synd att skolans utveckling inte enbart tar fokus på elevernas lärande och att skolan verkligen ges de förutsättningar som behövs för att eleverna skall lära så mycket som möjligt. Nu skriker säkert politiskt insatta att det faktiskt är så att politiken tar denna utgångspunkt och menar att jag har fel. MEN någonstans vet alla att skolan i grunden är ett politiskt verktyg inom ramen för samhällspolitik och inte i första hand en lärplats för våra unga.

Jag skulle vilja se verkligt innovativa förslag från politiken där lärares och elevers status ökar på riktigt, där det syns att landet satsar på skolan, där de fackliga frågorna inte äger 90% av mediedebatten, där alla fantastiska skolor med goda resultat lyfts fram i ljuset, där redskap för att fasa ut de vuxna i skolan som inte håller måttet tas fram, där skolan har sin egen supergala på Globen i tre dagar där priser delas ut till superpedagoger och skolledare, där vi boostar skolan och tar täten i världen, där ungdomar som fallit ur plockas upp och ges tron på sig själva tillbaka, där arenor för möten mellan vuxna och ungdomar kommer till, där forskningen tar över som utvecklingsmotor i skolans pedagogik och dramaturgi.

Hur svårt kan det vara om fokus ligger på visionen att vi skall bli bäst i världen på att ge barn och ungdomar rätt kunskap och beteende? Inte alls om politiken tar tag i frågorna och lägger partitekniska åsikter åt sidan.

Regeringen önskar strama upp

Göran persson och Ibrahim Baylan är på väg att strama upp reglerna för friskolor. Skälet är att man menar att de kommunala skolorna utarmas. Min grundsyn är att driftsformen är ointressant, dvs vem som är huvudman för enskilda skolor i avseende kommun eller fristående styrelse. Det enda som är intressant för mig är skolans resultat i bemärkelse elevers måluppfyllnad och faktiskt lärande. Det finns både bra exempel och dåliga exempel i såväl kommunal regi som i friskolor, så driftsformen är sig inte intressant. Intressantare är vilket ledarskap och vilken kultur som präglar skolorna vi talar om. Frågan man måste ställa sig i detta läge är två:

1) Varför ? är det inte bättre att ge kommunala skolor mer frihet att själva styra sin egen utveckling ? Kontroll på kvalitet kan man ha ändå. Dessutom är det så med dagens kommunala system att kommunala skolor har samma möjligheter som friskolor, det är bara det att skolorna själva inte tror det eller att förvaltningen inte uppmuntrar egna initiativ utan på många håll gärna vill ha kontrollen. Detta betyder att det är effektivare att stimulera skolutveckling och ledarskap istället för att begränsa friheten. De skolor som inte håller måttet bör läggas ned och startas om, för barnens skull.

2) Varför skulle en åtstramning av friskolereglerna göra att fler elever når målen ? Det är ju ett nollsummespel man ägnar sig åt så länge som inte den pedagogiska utvecklingen tar fart !!!

Jag har själv drivit en kommunal grundskola och har aldrig varit engagerad i någon friskola. Min erfarenhet är att möjligheten till kvalitet ökar genom att skolorna sporrar varandra, även i Botkyrka som regeringen alltid pekar ut som en offerkommun utan möjligheter. Vist ser möjligheterna annorlunda ut men det betyder inte att skolorna inte kan och vill ! Låt dem utvecklas för det är vad de vill !

Relevanta språk ?

Hur kommer det sig att vår svenska syn på moderna språk inte följer globaliseringen och dess påverkan på internationell kommunikation? Under industrisamhällets uppbyggnad var tex tyska ett framtidsspråk. De största industrisegmenten och nästan all teknisk utveckling kom att präglas av tyskan. Idag har de största Tyska företagen lämnat sitt hemsspråk som koncernsspråk. Det finns inte längre någon anledning att så många andra heller ska använda tyska, om det inte handlar om språkintresse givetvis. Franska är ännu konstigare faktiskt eftersom till och med Fransmännen själva börjar lära sig engelska och för att det var länge sen Frankrike var världens medelpunkt, förutom i kopnst och kultursammanhang då förståss. Tyskland och Frankrike har varit föredömen och viktiga inspiratörer men är inte det lika mycket längre. Spanska däremot har starkare förankring hos oss i Sverige.

Skulle man göra om språkstrategin i svensk skola så skulle den med stor sannolikhet komma att se väldigt annorlunda ut. Kanske skulle Kinesiska bli ett självklart valbart språk, och kanske skulle svenska språket stärkas ytterligare? Men helt klart är att engelska skulle uppgraderas i dessa globaliseringstider. Engelskan är ett världsspråk och det är där arbetsmarknaden till stor del kommer att kommuniceras.

Problemet som dyker upp i detta är naturligtvis att det skulle få arbetsmarknadspolitiska och uppenbara fackliga slitningar. Vad skall vi göra med alla språklärare som kan fel språk ? Ja kanske erbjuda dem kompetensutveckling så att de åter blir attraktiva ?

Men det viktigaste man borde ha i åtanke är kanske att skolan förbereder eleverna för den framtid som är relevant? Och tyska är inget av arbetsmarknadens framtidsspråk tyvärr.

Dagens läroplanscitat Lpo94 Del 13

2.6 Skolan och omvärlden
Eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De skall också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt.

Lpo94

England och Kina är avundsjuka...

Debatten om skolan i England går vidare och faktum är att Englands premiärminister Tony Blair framhåller Sverige som ett föregångsland för sin fria syn på lärande och skolsystem. Inte så konstigt kanske om man betänker att de fortfarande klamrar sig fast i 1800 talsmentalitet. Nu är det viktigt att framhålla att det är skillnad på att hylla svensk läroplan och svenskt resultat av densamma. I Tony Blairs "white paper" framhåller han det första och inte nödvändigtvis det andra.

Men poängen här är ändå att vår läroplan främjar sådant som Engelsk skolpolitik önskar att de hade men saknar, nämligen friheten att utveckla lärandet efter elevernas individuella förutsättningar och alla föräldrars rätt att välja skola. Sen att vi inte fullt ut begriper att utnyttja detta konkurrensmedel här i sverige är naturligtvis tråkigt. Även andra länder rosar vårt skolsystem. Faktum är att jag läste någonstans att också Kina ser ordentliga fördelar med vår läroplan och vårt synsätt. De söker nämligen ett system där fler elever bryter mönstret och uppvisar förmåga att tänka utanför "boxen". Lite mer oordning är vad Kina ser fram emot, inte så konstigt kanske? Intressant alltså att två länder med olika politisk ståndpunkt beundrar stora delar av vårt skolsystem. Kanske borde vi lyssna på detta och se till att utnyttja det bättre.

Jag kan bara hålla med Tony Blair och de Kinesiska skoldelegationerna som besökt oss. Vi har världens bäst verklighetsanpassade läroplan med fokus på framtiden och den globaliserande konkurrensen. Den går att göra bättre men dess grundtankar i enastående.

Ny lag mot mobbing

Den 1 april sjösätts den nya lagen som ger föräldrar rätt att stämma skolan för mobbing om skolan inte aktivt får bukt med det eller anses gjort tillräckligt. Rektor skall i den nya lagen göra stora insatser för att aktivt motverka mobbing och alla skolor skall ha en plan för likabehandling.

Lagen, inte dess intention att ta bort mobbing, är problematisk ur ett par hänseenden.

För det första är det statliga direktiv som går förbi kommunen som huvudman för skolan rakt ned på Rektor. Detta är problemtiskt eftersom det är kommunen som är huvudman och skadeståndsskyldig. Häri finns en brist. Vill man med lagen ha en mer aktiv skolledning i denna fråga måste man nog göra rektorn själv som huvudman först och tillika ansvarig som dess chef.

För det andra finns det en risk med att lagen snarare ökar konflikten mellan kommunen och föräldrarna, dvs skolan och föräldrarna. Detta är problematiskt eftersom det i läroplanen bygger på att skolan och föräldrarna skall samarbeta för att exempelvis lösa konflikter och mobbing etc. Risken är ganska stor nu att parterna i mobbingfall snarare ökar distansen mellan varandra.

Det är också så med mobbing att det mesta försigår helt i skymundan och i många fall (de flesta) är det extremt svårt att upptäcka förens det faktiskt är försent. Det betyder inte att skolan inte skall vara aktiv att preventivt jobba mot att förinta detta elände som mobbing medför för både enskilda och andra individer. Tvärt om !

Det bra att frågan om mobbing lyfts upp ordentligt på agendan. Mobbing mellan elever och elever men även mobbing mellan personal och elever samt mellan personal - personal. Jag frågade Inger Davidsson (kd) häromveckan om hon trodde att det finns mobbing även i riksdagen? Hon svarade att det förekommer överallt och även i riksdagen.

Varför är det så att vi alltid kopplar mobbing till ett fenomen som i första hand rör relationer elever emellan? Mobbas det på utbildningsdepartementet också kanske? Eller i regeringen?

Vem vet...

Dagens läroplanscitat Del 12...

Den enskilda skolans utveckling

Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Huvud mannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället.

Lpo94 1 kap

Teachers TV & BBC

I England finns en variant på UR som drivs av BBC, förutom att den också är statlig finns få likheter. Däremot finns det ett fritt alternativ som riktar sig till skolans lärare och skolledare i första hand men även föräldrar. En helt egen TV kanal som upptar ämnet skola, skolutveckling och barn/ungdomars lärsituation.
Kanalen används både i skolorna som ett utbildningsmaterial men även som omvärldsbevakning och kompetensutveckling hos lärare m.fl.

På www.teacherstv.tv kan ni läsa mer och på denna adress (nedan) hittar ni prenumeration på deras TeachersTV News som är ett nyhetsprogram i välkänt snitt men ack så intressant.

http://www.teachers.tv/podcasting

Det vore kul att utveckla en TeachersTV utifrån Svenska förutsättningar.

PodRadio & PodTV också för skola

Nu börjar Svt äntligen att sända delar av sitt utbud via Podcasting eller PodTV som det också kallas. Prenumererbara program för bärbara musikspelare för ljud och video. Vi har på Rektorsakademien använt oss av tekniken sedan i höstas och målet är att via i stort sett inga resurser alls förmedla nyheter i PodRadioform och innehållet i våra nätverksträffar i PodTV form. Ett spännande arbete eftersom det i samband detta skapas många idéer och möjligheter att med enkla medel lyfta in podcasting i utbildning. I länken längst ned här (som slutar på .xml) kan du tex följa mål och innehåll i vår långa skolledarutbildning. Klistra in den i iTunes meny avancerad/prenumerera på podsändning.

Deltagarna för låna en iPodVideo av oss under alla de 25 v som utbildningen går.

För er som vill kolla vad vi gör finns:

http://www.rektorsakademien.se/podcast.html

http://www.rektorsakademien.se/videocast/skolledarutbildning/podcast.xml

Ladda ned programmet iTunes här (gratis):
http://www.apple.com/itunes/

Dagens läroplanscitat Del 11...

...är egentligen ett skollagsutdrag och pekar på två av de viktigaste paragraferna om grundskolan. Kanske är det självklarheter men även självklarheter kan vara bra att repetera:

1 § Utbildningen i grundskolan skall syfta till att ge eleverna
de kunskaper och färdigheter och den skolning i övrigt som de
behöver för att delta i samhällslivet. Den skall kunna ligga
till grund för fortsatt utbildning i gymnasieskolan.


Särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i
skolarbetet.


2 § Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning
utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande
skall anpassas efter deras ålder och mognad.


När det gäller de två inledande bestämmelserna i Skollagen 4 kapitlet om grundskolan så pekas det på att det är eleverna som står i fokus och redan i 2 paragrafen tydliggörs lagstiftarens intentioner med skolan, att ge eleverna känsla för delaktighet och inflytande.

Givetvis får man inte tolka detta som att eleverna skall planera utbildningen själva eller att det är de som skall "bestämma". Det är tydligt att skolan och läraren styr i egenskap av professionell yrkesman/kvinna men, och det är det viktiga, eleverna skall vara med i processen hela vägen gällande utformning av undervisning. Detta plockas sedan upp hela vägen i både grundskoleförordning och läroplan.

Den stora frågan är hur detta efterlevs ? Den andra frågan är hur detta följs upp ? Den tredje frågan är varför det eventuellt inte efterlevs? Den fjärde frågan är varför inte elevens delaktighet och inflytande är lika viktigt som lärarnas krav på delaktighet och inflytande gentemot skolledningar och skolledningens krav gentemot förvaltning?

Jag menar att det är klart märkligt att lagen inte efterlevs, vilket nog de flesta håller med om. På sina håll fungerar det säkert bra med generellt sett inte. Kan det vara så att lagtexten är så öppen för tolkning att man i stort sett kan göra vad som helst och sen kunna påstå att man efterföljer lagen. I så fall borde lagtexterna förydligas och ansvaret kopplas starkare till professionerna skolledare och lärare.

Betyg i ordning och uppförande

Känns inte förslaget om betyg i ordning och uppförande som att backa 100 år i utveckling? Känns inte det förslaget också som att passiv åtgärd ? Vore det inte bättre för barnens och ungdomarnas skull att ändra vårt ledarskap, våra arbetsmetoder och förhållningssätt så att eleverna får den motivation för skolarbete som krävs för att uppnå både "studiero" och goda inlärningsresultat?

Hur vore det att koppla in föräldrarna i skolan mer och hur vore det att sätta in ordentligt med stöd från socialtjänsten i de familjer som saknar engagemang, struktur och som skapar en livssituation för en del ungdomar som innebär kaos. Skapa en ny stödfunktion i samhället. Tänk innovativt för en gång skulle istället för att backa 100 tals år och pröva förlegade idéer.

Då kanske kaoset skulle minska i skolan. Ett betyg i ordning och uppförande skulle straffa enskilda elever för att de har föräldrar som inte ger dem de grundvärden som förväntas i samhället.

Struliga ungdomar hanteras bäst genom att ge dem den trygghet de söker eftersom i det i de flesta fall (säkert 80%) saknas trygghet helt i denna grupp. Att straffa ut dessa ungdomar är som att beställa fler värdetransportrån, fler våldtäkter, misshandelsfall, fler gängbråk i korridorer, mer mobbing framöve.

Jag anser att så länge barnen är myndiga är det föräldrarna som skall stöttas och löser det inte ut föräldrarollen måste samhället gripa in och skydda barnet, inte straffa barnet genom att ge dem betyg i sina föräldrars misslyckanden. Vissa vuxna skulle mer eller mindre sättas i tvångsprogram där de lär sig sätta gränser utan att uppfattas som ondskefull eller auktoritär. Annars gärna vite och till sist i extremfall kanske man skall överväga att omhänderta barnet professionellt. De flesta föräldrar med gränssättningsproblem vill kunna sätta gränser och tillsammans med skolan skulle man också lyckas utan betyg i uppförande. De har bara inte kopplat hur man gör, det är nämligen svårt om man inte kan. Vi har alla svårigheter i detta.