Kreativitet, dagdrömmeri, lärande och idébrist

Kreativitet är en av framtidens mest värdefulla tillgångar. I en tid av allt snabbare processer blir förmågan att komma upp med nya lösningar, idéer, produkter eller tjänster som bygger värde bara viktigare och viktigare. Det är en fråga om kreativt lärande, snarare än om repetitivt återgivande av fakta eller beteenden. Den eller de som fastnar i det får redan idag snabbt stora problem.

Vi brukar ofta prata om kreativitet som att det gäller att använda fantasiresursen bättre, att det genom att utnyttja fantasin komma upp med nya fantastiska tankar. Fantasin handlar om kognitiva processer i hjärnan där vi skapar inre bilder fria från sinnen som syn, hörsel eller känsel. Fantasin är oerhört viktig, men kreativitet handlar också om något annat.

”Kreativitet är inte i huvudsak en medfödd genetiskt nedärvd egenskap, det är framförallt en övningsbar färdighet”

Färdighet i bemärkelsen att få saker att gå från fantasi till verklighet, i en bred mening naturligtvis. Det är först när idéerna får praktisk tillämpning som de blir riktigt intressanta för andra människor. Fram till dess kan man om man vill hårdra det "dagdrömmeri". Det är inte så att dagdrömmeri saknar värde, tvärt om. Dagdrömmeri kan vara ytterst verkningsfull om man också har förmågan att skrida till verket och genomföra. Dagdrömmare kan också fungera som inspiration åt andra som kan ta "drömmen" vidare, vilket då också betyder att samarbete, samverkan och kollaboration är avgörande metoder för att allas intellektuella kapital tas tillvara. Givet att man samtidigt försöker bryta ny mark och inte direkt falla alltför djupt in i gamla lösningar och fotspår.

Min egen erfarenhet av detta är att en av de viktigaste parametrarna är att "göra" går före "tänka för länge". Risken är nämligen att när vi tänker och tänker på en idé är att vi snabbt hamnar i problematiseringar som många gånger får stora konsekvenser, inte sällan i att vi av "rädsla för att göra fel" beslutar oss för att inte göra något alls. Idén dör.

Wether you think you can or think you can't you're right....

Henry Ford

Det gamla uttrycket "Det är inte brist på idéer som är problemet, utan brist på genomförare"

är därför mer högaktuellt idag än någonsin tidigare.

Mitt tips är därför att anställa "dagdrömmare". Lyssna på dem och samarbeta med dem, för i kölvattnet av dessa galningar kan riktigt stora värden skapas av bara farten.

=:)

Brev från orolig Framtid...

Hej världen.
Mitt namn är Framtiden och jag skriver till er för att ställa några frågor som jag inte finner svar på. Jag undrar om ett kortare yrkesgymnasium för de som är skoltrötta är så väldigt bra? Jag antar att tanken är att "befria de outvecklingsbara" från teoretiska studier och därmed spara resurser. I så fall är det ju den största satsningen i världen just nu som går ut på att medvetet sänka kunskapsnivån när alla andra länder gör allt för att säkra kunskapsutveckling. Jag läste om det i Dagens Nyheter idag och började fundera på vad förslaget egentligen betyder?

Jag har nämligen hört att kraven på teoretiska kunskaper och tänkande blir allt viktigare inom alla yrkesområden i samhället, att även praktiska yrken behöver människor med teoretisk bas. Om det nu stämmer, hur kan det då komma sig att man tycker det är bra att "oförbereda" en ansenlig mängd ungdomar bara för att de mitt i sin utveckling är lite trötta på skola? Är det då inte klokare att skapa utveckling av skolans arbete så att de får upp motivationen, eller är det för dyrt och jobbigt. Att sänka kunskapskraven verkar ju i nån mening enklare, det kan jag hålla med om.

Men hur smart är det?

Är det så, som det beskrivs i artikeln, att syftet i första hand är att minska avhoppen från gymnasiet och på så sätt snygga till siffrorna i statistiken? Eller är det för att tillfredställa ett stort behov på arbetsmarknaden av underutbildad arbetskraft. I så fall är det ju sensationella nyheter, eftersom det till motsats från andra delar av världen skulle vara en styrka att som individ att inte kunna så mycket just i Sverige.

Om det nu är så bra som ministern säger så är det ju jättebra, för om 10 000 ungdomar per år går ut gymnasiet utan teoretiska kunskaper så blir ju det en jätteresurs för Sverige. På 10 år har vi 100 000 nya lågutbildade personer. Om minsterns tes däremot inte håller så blir det ju å andra sidan en mänsklig katastrof för de inblandade, dvs vi alla.

Om jag får råda, i egenskap av Framtiden, så skulle jag satsa på att få de 10 000 ungdomarna nyfikna och motiverade för att lära och på ett 10-årsspann skapa 100 000 bättre förberedda individer för det samhälle jag just nu står och blickar ut över. För det jag ser är ett ännu mer komplext samhälle, mycket olikt det ni nu jamsar runt i.

Jag undrar om inte Eva-Lis Siren är något på spåret här:

– Man kan inte lura ungdomar att tro att de klarar sig utan svenska, engelska och matematik och att den här korta utbildningen ger dem möjligheter på arbetsmarknaden. Särskilt inte när vi har en skyhög ungdomsarbetslöshet och dessutom en debatt om höjd pensionsålder, och beredskap för att byta arbete några gånger under yrkeslivet, säger Sirén, DN 10 feb 2012

Tänk efter före du tänker om....

Mvh

Framtiden



Hälsningar Framtiden

USA hårdsatser i den globala kunskapskapprustningen

I November 2010 skrev jag här om USAs kommande satsningar på förnyelse av skolan. Det handlade om "the grand challenge" som ni kanske kommer ihåg. Det var startskottet på en eggresiv förändring för amerikansk skola som man menade tappat kontakt med samtiden. Man såg sig nödgade att skapa en utveckling där lärare lämnar sin "ensamvarg-position" i klassrummet till att samarbeta mer inom och utom klassrum och ämnesgränser, att koppla upp alla skolor mot höghastighetsinternet, att utveckla mätandet av kunskaper utifrån en modern och fräsch utgångspunkt m.m.

I veckan släpptes en stor kampanj av Arne Duncan, utbildningsminister, där man bland annat deklarerade att alla skolor ska lämna de tryckta läromedlen och gå över till digitala, läs mer på Stefan Pålsson utmärka blogg.

Det är tydligt att USA inser att ett modernt lärande, som naturligtvis sträcker sig bortom digitala läromedel, är nödvändigt för att stärka en kunskapsutveckling som rimmar med de krav som det samtida och framtida samhället ställer. Inte minst utifrån vad som händer i den globala:

Kunskapskapprustningen

Sverige ligger långt fram inom det moderna pedagogiska området, faktum är att vi är bäst i världen. Och vi är det utan att staten satsat dramatiskt på att få det att hända.

Det hela har istället startat ute i framsynta kommuner, fristående huvudmän, enskilda aktörer och inte minst hos nyfikna fantastiska lärare.

Tvärtom, vår utbildningsminister visar ständigt prov på att frågan om pedagogisk utveckling i riktningar mot en mer modern skola ligger på nivå som tangerar "en ickefråga".

Är det då klokt att staten tar täten i en sån här omfattande kunskaps- och samhällsförändring vi befinner oss i? Både ja och nej skulle jag säga.

Staten har aldrig varit särskilt bra på innovation, regelverk och politiska agendor står ofta i vägen för nyfikenhet och prova på mentalitet. Så ur det perspektivet ställer jag mig tveksam till att staten skulle klara av att driva igenom stora utvecklingsförändringar. Inte omöjligt så klart, inget är omöjligt i min bok. Men just nu tror jag förutsättningarna för det är, låt säga det diplomatiskt, inte direkt optimala.

Vår utbildningsminsiter skriver förvisso inte längre sina nyhetsbrev på skrivmaskin, utan med dator, deklarerande han i ett försök att minska effekten av ett oerhört plumpt uttalande om läsplattor. Men hans inställning i grunden tycks vara solklar, våra skolor behöver inte anpassa sig till Internets närvaro. Skola är skola, helst för evigt. Med den ingången så tycker jag nog att en nationell strategi vore ännu mer förödande.

Däremot tror jag att det behövs en nationell samling runt behovet av att förbättra skolan så den rimmar mer med samtiden och framtiden. Och det finns starka rörelser ute i kommuner och fristående huvudmän. Fantastiska lärare bryter varje dag ny mark för pedagogisk och didaktisk utveckling. Otroligt omvärldsmedvetna rektorer och förvaltningschefer finns också därute. Även skolpolitiker som uppvisar stort mod i att satsa på att modernisera skolan.

Men jag eftersöker en ännu större nationell samling.

Den nationella samlingen bör grundas i att partnerna, arbetsgivare och fack, till att börja med samlar sig runt frågan, vad vill vi att skolan ska vara? Hur ska den se ut? Vad behöver samhället för att tillgodose sina behov i samhällskroppen? Hur ser lärarprofilen ut framöver, vad behöver de ha med sig? Vad behöver individen i samhället för att klara sig? Vilket lärande backar upp detta?

Jag imponeras av Arne Duncan, som vågar utmana det pedagogiska etablissemanget och sok dessutom lyckas samla parterna mot ett nytt lärande.

Nu startar Rektorspanelen

Nu startas en ny viktig instans för skolutveckling i Sverige. Tankarna är hämtade från olika håll, men går sammanfattningsvis ut på att erbjuda ett antal särskilt utvalda rektorer (150-200) att ingå i en "panel" där vi kontinuerligt stämmer av olika frågor runt tex skolutveckling, lärande, ledarskap, samhällsutveckling, ungdomar. Syftet är att låta rektorer få delta aktivt i utvecklandet av frågor för opinionsbildning eller andra aktiviteter som för svensk skola framåt.

Mer information om detta kommer så småningom upp på www.rautveckling.se

Med hjälp av "Rektorspanelen" kan vi tillsammans bygga direkt-kunskap om hur svensk skolas viktigaste chefer, rektorerna, tänker i olika frågor, och genom det påverka olika delar i samhällskroppen att ta ett mer aktivt ställningstagande i frågan om svensk skolas framtid.

Vi kan också låta rektorerna stämma av viktiga frågor med sina lärare och på så sätt få med hela skolans personal som indikator på var skolor står i olika frågor.

Rektorspanelen kommer att bestå av ett par hundra aktiva rektorer (gr, gy), förskolechefer och skolchefer med geografisk spridning över landet och som representerar skilda en spridning inom det socioekonomiska spridnigsfältet. Det är viktigt eftersom vi vill ha så stor representation för svensk skola som möjligt.

Vi söker nu intresserade rektorer för en "första grupp". Maila fredrik@rektorsakademien.se

Work in progress...

BibMeet 2012

På SETT2012 kommer vi erbjuda alla som är intresserade av skolbibliotekens roll i det moderna lärandet en särskild aktivitet. det är ett samarbete med nätverket BibMeet. Skolbibliotekarier och passionerade skolbiblioteksanvändare berättar i snabbt tempo om; litteratursamtal med twitter, omistliga databaser, bibliotekskunskap med geocaching, QR-koder, källkritik och mycket mer... Allt filmas, taggas och streamas.

Alla som deltar i konferensen är varmt välkommen att dela med dig av ideer och erfarenheter eller bara lyssna. Uppge i din anmälan till SETT om du vill delta aktivt på BibMeet. Skriv gärna ämnesområde. Efter BibMeet är det mingel!
BibMeet arrangeras av Medioteket, elisabeth.soder@stockholm.se och Skolbibliotek.se, cbengtsson2@gmail.com i samarbete med SETT2012.

Registrering till konferensen http://www.settdagarna.se

I regeistreringen kan du också ange om du vill bidra aktivt som "talare" och bidra till innehållet.

Följ SETT2012 på Facebook: http://www.facebook.com/SETT2012

Följs SETT2012 på Twitter: @SETT2012

Den Nya Rektorsutbildningen

Nu startar vi tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting en ny rektorsutbildning med namnet Den Nya Rektorsutbildningen. Innehållet har tagits fram i ett lärdesignarbete mellan Rektorsakademien Utveckling och Hyper Island, Sveriges absolut mest intressanta ledarutvecklare med verksamheter i Sverige, England och USA.

Anmäl dig här: www.rautveckling.se

Det som präglar Hyper Island och Rektorsakademien Utvecklings gemensamma intresse- och kompetensområde är lärande, ledarskap och modern kommunikation utifrån ett globalt och lokalt (glokalt) perspektiv på samhällsutveckling. Det har gjort att vi med våra respektive spetsinriktningar lyckats sätta samman en riktigt relevant rektorsutbildning där systematisk verksamhetsutveckling står i fokus, med skolutvecklings-rötterna rakt ned i det konkreta som rektorer har att omfamna varje dag.

SKL kommer att ansvara för dels kvalitetsarbetet och input i det vidare utvecklingsarbetet, det vill säga säkerställa kvaliteten.

Utbildningen som omfattar teorier och modeller inom ledarskap, lärande, kommunikation och förändringsarbete vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Utbildningen är 2 terminer lång och startar 21 mars, i Stockholm i närheten av Telefonplan. Fler starter kan komma i fråga om stort intresse finns, eventuellt redan i augusti 2012.

Se Filmen:

Den Nya Rektorsutbildningen from Hyper Island on Vimeo.

Pressmeddelande från Sveriges kommuner och Landsting

Ny rektorsutbildning med fokus på ledarskap

Rektorsakademien Utveckling och SKL startar tillsammans Den Nya Rektorsutbildningen. Programmet ska stärka rektorers ledarskap för att kunna möta den svenska skolans förändrade krav.

– Behovet av en mer konkret rektorsutbildning som kompletterar den statliga är stort. Samhällets förändringar i en allt mer global och digital värld ställer helt nya krav på skolan och inte minst skolans ledarskap, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef på Sveriges Kommuner och Landsting.

Rektorer och förskolechefer behöver rätt förutsättningar och rätt kompetens för att lösa sitt uppdrag. SKL och Rektorsakademien har lyssnat på cheferna i svensk skola och vad de anser krävs för att de ska kunna utföra sitt uppdrag på bästa sätt. Resultat är en ny fortbildning med fokus på det dagliga ledarskapet.

Utbildningen startar i Stockholm den 21 mars och vänder sig till rektorer och förskolechefer, såväl i kommunal verksamhet som med fristående huvudmän. Ett krav är att man har genomgått den statliga utbildningen.

– Den Nya Rektorsutbildningen är unik i sitt slag. Utbildningen anpassas utifrån skolans nya villkor och håller den höga kvalitetsnivå som krävs. Det visade den tre dagar långa pilotutbildningen med 13 rektorer och förskolechefer som genomfördes innan jul, säger Fredrik Svensson, Rektorsakademien Utveckling.

Utbildningen sker i form av föreläsningar varvat med workshops. Deltagarna får utveckla sitt ledarskap och sin förmåga att reflektera, ge och ta feedback samtidigt som de arbetar med sin egen verksamhet. Praktikfall och möten med framgångsrika chefer och ledare i och utanför skolan är andra viktiga inslag.

Utbildningen har tagits fram i samarbete med och leds av bland annat processledare från utbildningsföretaget Hyper Island.

Fakta:
De teorier och modeller som Den Nya Rektorsutbildningen utgår från vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Utbildningen har ett vardagsnära perspektiv så att deltagarna kan koppla teorier, metoder och verktyg till sin egen verksamhet. Områden är bland andra:
• Ledarskap
• Kommunikation, retorik, svåra samtal och förhandlingsteknik
• Grupputvecklingsprocesser och grupphandledning

Utbildningen består av 13 heldagar under två terminer. Den Nya Rektorsutbildningen planerar att genomföras på fler orter i Sverige. Det kommer också att vara möjligt att skräddarsy utbildningar för kommuner och fristående huvudmäns unika lokala behov.

Den Nya Rektorsutbildningen skall inte förväxlas med Skolverkets Rektorslyftet eller Rektorsprogram.

Two international speakers announced for SETT2012

Press release Jan 23: SETT2012 is Scandinavia’s most interesting exhibition and conference about the modern learning in schools that is arranged for the first time 25-26 April at Kistamässan, north of Stockholm, right in the middle of Kista Science City, one of the world’s leading ICT clusters. The focus of the conference is on the interesting and the innovative within modern learning. We are now pleased to announce two international speakers, Aron Solomon and Dale J. Stephens.

– We are extremely proud of, that we have two of the world’s most interesting and innovative persons when it comes to future and school at SETT2012, says Fredrik Svensson, Heads Academy Development and responsible for the conference.


Aron Solomon (Toronto) is the first international speaker. "educational thought leader and brand builder,currently the Vision Holder at SVbstance.is in Silicon Valley and Entrepreneur-in-Residence at Chicago's i.c.starsl”.



The second international speaker is Dale J. Stephens (San Francisco), "the founder of UnCollege.org, Thiel Fellow, and Penguin author" who has a unique and very exciting perspective of the future for the school, education, talent and innovation.

For more information please contact:
Fredrik Svensson, fredrik@rektorsakademien.se, phone: (+46)73-3404110
SETT2012 will be arranged 25-26 April 2012 at Kistamässan, Stockholm, Sweden.

Lilla professorn i nya kläder

När jag var liten, för en himla massa år sedan, fick jag en liten teknisk pryl av mina föräldrar som kallades "Den lilla professorn". Den såg ut som en miniräknare men var egentligen ett spel där man kunde tävla med kompisarna i huvudräkning. Vi spelade det där spelet väldigt intensivt en tid, hemma och i skolan, tills det helt enkelt förbjöds i skolan. "Så där räknar vi inte här" var argumenten från en skola som inte alls kunde förstå nyttan med en liten elektronisk plastleksak. Men sanningen var ju den att vi blev nästintill överjävliga på huvudräkning, inte att förväxla med matematik naturligtvis, men att räkna det lärde vi oss i alla fall. Nu har jag sett att "Den lilla professorn" fått en revivel i många förskolor, förskoleklasser m.m. Kanske används den även som redskap för barn i behov av särskilt stöd inom ramen för specialpedagogik. Bra !

När det gäller utvecklingen av detta kan man ju säga att appar för exempelvis iPad eller Android-maskiner är lite av fortsättningen på "Den lilla professorn", fast så mycket bättre på det de är bra på. Lite mer avancerade förstås också. Tittade idag på En grymt fin app med titeln "The King of Maths", som i någon mening startar i samma utgångsläge som "Den lilla professorn" från 1976, men som täcker in mer och stimulerar på helt annat sätt fram lusten. Jag har tidigare skrivit om appar och att vad de gör inte är något annat än vad "lek och lär" spelen gjorde på CD-ROM tiden. Det stämmer så till vida att många av de pedagogiska lösningarna är konstruerade utefter samma modell, nämligen att träna in kunskaper och att lära sig göra rätt. Ni vet, räkna apelsiner eller kokosnötter, som Mats Östling menade i vår intervju i Skolsnack häromveckan.

Men man ska å andra sidan inte bara fastna där i analysen, producenterna av dessa typer av appar är på väg någonstans och jag är rätt säker på att de går i en positiv riktning. En riktning som innebär att man kommer hitta nya smarta inlärningsmässigt fruktsamma appar som breddar lärandet. Till exempel kan man tänka sig att lärandeappar växer ihop med eBöcker och webben överhuvudtaget. Hur det nu är med den saken så tror jag att det är många som undrar om var står app-företagen idag? Och hur tänker de bakom hörnet.

Det vore kul om de tog sig tid och ställde ut på SETT2012 tänker jag. Där kunde bygga relationer med mängder av lärare, ta intryck och samtidigt visa upp sina spännande alster redan nu. Jag tror det skulle gynna alla inblandade om alla möttes.