Friday, December 30, 2005

Dagens läroplanscitat Del 10

Som idag handlar om betygsbedömning enligt nationella kursplanerna.

"Om det finns särskilda skäl får läraren vid betygssättningen bortse från enstaka mål som eleven skall ha uppnått eller enstaka kriterier som eleven skall ha uppfyllt. Med särskilda skäl avses funktionshinder eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven skall kunna nå ett visst mål eller uppfylla ett visst kriterium. Detta gäller samtliga betygssteg."

Ur grundskolans nationella kursplaners inledning under stycke "bedömning"

Bedömning mot mål genom betygskriterier är en konst man kan lära sig, men det kräver mycket engagemang och vilja att förstå vilka mekanismer som ligger bakom. Den förståelsen måste man ha för att kunna bedöma på ett likvärdigt sätt inom framförallt lärarkollegiet men också för att säkra en så likvärdig nationell bedömning som det går. Det var enklare förr när läraren hade till uppgift att peta in eleverna på rätt plats i normalfördelningskurvan.

Det skulle vara kul med ett "nationellt prov" för lärare i ämnet betygsbedömning :-)

Gott nytt år :-)

Nätet är stort...större än "the real world"...

...på GOTT och ONT !

Lagförslaget om att det är förbjudet att kränka barn via nätets mötesplatser som Lunarstorm och Playahead etc bprde varit införlivat i lagen redan för 10 år sen. Redan då borde man kunnat ana sig till händelser som Alexandra (31 åringen som ofredat och våldtagit unga tjejer på nätet och i den fysiska världen och kallade sig Alexandra som alias). Att det inte är förbjudet att vuxna föreslår sexträffar för trettonåringar (s.k grooming) är naturligtvis inte bara orimligt utan i grunden också helt vansinnigt.

Hur man hanterar detta kommande förbud rent juridiskt låter vi rättsväsendet avgöra och de skiljelinjer och kriterier som det måste tas hänsyn till får nog växa fram eftersom det juridiska gränslandet mellan nätets värld och den riktiga världen i andra sammanhang visat sig vara komplicerad.

Däremot skall man nog inte övervärdera riskerna för grooming. Om vuxna intresserar sig lite mer för denna "nätets värld" så kan man genom kunskap och förståelse sätta verkligheten i centrum istället för att genom okunskap låta rädslan över det okända ta överhanden. Det vore nog bra om man tex lät undervisa svensk skolas samtliga lärare och andra yrkesgrupper (ca 350 000 personer) i hur det faktiskt fungerar där ute på nätet. Jag utbildade mina lärare på Broängskolan en dag i hur nätets mötesplatser fungerar och det gick bra. Naturligtvis var det lite "skämmigt" för en del att finna sig i rollen som total novis men efter en stund började fler och fler ana lite om vilken värld ungdomarna lever i. Även rektorerna i området fick en chans att bekanta sig med Lunarstorm och det var väl en och annan som inte riktigt greppade vad denna kunskap skulle kunna användas till. Någon trodde till och med att jag menade att de på äldre dar skulle börja leva ett liv på nätet? Men syftet var naturligtvis att fördjupa deras insikt om ungdomars livsstil och vad de gör på nätet.

Jag tror att om vi vuxna, lärare, rektorer, fritidsledare, skolmåltidspersonal, vaktmästare, föräldrar, far- och morföräldrar, grannar, idrottsledare etc sätter oss in mer i detta så kan vi minska riskerna för att någon råkar illa ut.

I dagens Smålandsnytt finns en artikel om problemen med tex pedofiler på nätet men ungdomarna från Norregårdsskolan i Växjö menar att problemen är överskattade. Snarare menar de att i Växjös nätgemenskap utvecklas en nätform av social kontroll. Samhället är så litet att alla vet vilka som hänger med vilka och även på nätet.

- Man får en grym koll på vad alla kompisar håller på med. Och man vet precis vilka i Växjö som hänger med vilka. Det kanske kan vara bra, säger Fanny Nilsson.
- Det händer ju hela tiden att man träffar folk ute, som man redan träffat på Lunar, säger Elina Anderson.

(Smålandsposten 2005-12-30)

I större städer är ju anonymiteten större och därmed också riskerna större, även om riskerna trots allt finns även på mindre orter och inte kan/ska negligeras. Poängen som tjejerna lyfter fram är just social kontroll och med en utbredd sådan minskar riskerna. Detta handlar ju om att skydda barn från grooming och pedofili och inte att om att skydda dem från nätet i sig, som spelar en central roll i ungdomars liv.

Bilden föreställer Gregg Richie som anhölls efter att som musiklärare på en skola i USA på fritiden idkat grooming och kränkt elever sexuellt. Han anhölls mot en borgen på 2 000 000 kr.

Thursday, December 29, 2005

Skoldebatten är kosmetika :-)

När alla nu säger att vi skall begränsa antalet högskoleplatser och renodla mer praktiska gymnasier finns det anledning att fundera en stund över vilken framtidsbild som ligger bakom? Eller om det finns en framtidsbild överhuvudtaget? Jag är lite osäker på vad debattprimadonnorna har för bakgrundsanalys faktiskt?

Ni som följt denna blogg kan inte ha undgått att se en hel del inlägg om den ökande globaliseringens förändrade krav på vårt land och för att inte säga hela västvärldens syn på vår egen kompetens och framförallt vårt minskande kompetensövertag jämfört med utvecklingsländer.

När nu konkurrensen från länder som Indien och Kina rullar upp i farstun så måste vi fundera över vilka konkurrensfördelar som skall ersätta det allmänna kunskapsövertaget, det är snart uppätet. Om vi inte kan producera billigt så måste vi vara bättre på att skapa nya ideér, produkter och företag. Altrenativet är att vår välfärdstanke får monteras ned brick by brick. Och det känns väl inte rimligt, eller ? Nej jag tänkte väl det =0)

Rgeringen säger att 50% av alla elever i grundskoal och gymnasie skall läsa vidare på universitet. Det är ju såklart lite av en arbetsmarknadsåtgärd om än i fårakäder. Å andra sidan krävs det samhällsmedborgare framöver med högre kompetens för att vi överhuvudtaget skall hänga med i racet med låglöneländerna. Men frågan är ju om universiteten sysslar med rätt saker om en del i ett dolt uppdrag handlar om att sysselsätta folk, man har ju nog med att sysselsätta sig själva ibland efter vad man hör?! Inte ens AMS klarar ju att arbeta med sysselsättning menar jag ;-)

En annan skoldebatt rör praktiska gymnasielinjer där man vill ta bort teoretiska ämnen och införa lärlingssytem. Ja kanske är det en bra idé ? Eller så är det en kass idé? Men oavsett, vad hjälper det?

Vi måste ändra de sätt vi låter skolan arbeta och vi måste uppmuntra helt andra saker i skolan än vi gör idag. Vi måste uppmuntra elever att ställa frågor, att utveckla sina kreativa ådror, att tänka entrenböriellt, att lära sig effektiva stretgier för eget lärande ("att lära att lära"), att tänka i nya icke linjära banor, att våga utmana ännu mer än idag, att ifrågasätta strukturer. Vi måste sluta uppmuntra konformitet !

Då får vi en skola som förbereder eleverna för de krav som framtiden ställer. Den debatt som förs just nu i TV och morgontidningar är mest kosmetisk.

Men smink kan ju för all del dölja allt möjligt en stund :-)

Sunday, December 25, 2005

Brandskydd i skolor

Under min tid som rektor slog det mig vid flera tillfällen att detta med brandskydd är extremt viktigt för skolans säkerhet. Ansvaret för skolans brandsäkerhet överförs nu alltmer till skolorna själva och huvudansvaret för det hela vilar på rektor. I sak är detta inte märkligt. Men en rektor har i allmänhet precis lika stor bransskyddsutbildning som en bibliotikarie eller hårfrisör. Ändå ansvarar han/hon för skolans brandsäkerhet. Men om vi backar bandet en tre fyra km måste man väl ändå ställa frågan om varför inte brandmyndigheterna ansvarar för brandsäkerhet och skolan för barnens lärande ? Det vore i alla fall ur ett kompetenshänseende lite mer smakfullt. I vissa kommuner hyr skolförvaltningen (skolan) lokalerna av fastighetsförvaltningen och i en vanlig hyresrelation ansvarar hyresvärlden för att tex brandskyddsåtgärder och säkerhetsutrustning finns i lokalerna. Men inte överallt i skolsverige utan på många ställen är det rektors uppgift att tillsammans med lärare sörja för detta. Märkligt värre !

Vore det inte bättre för säkerheten om brandskyddsexperter handhar brandsäkerhet ? Ett alternativ är ju att brandskyddsutbilda rektor och ge honom/henne en ordentlig grundutbildning i brandsäkerhet arrangerad av brandförsvaret och inte av administratörer på skolförvaltningen. I alla fall i kommunala skolor. Friskolor hyr ju lokaler på andra premisser och där kanske man får tänka annorlunda.

Hur som helst är det ju rätt speciellt att brandfrågor som rör barns livssäkerhet ansvarsmässigt läggs på rektorer och lärare? Man kan ju i alla fall fråga sig om det verkar rimligt ?

Friday, December 23, 2005

Dagens läroplanscitat Del 9

Riktlinjer


ALLA SOM ARBETAR I SKOLAN SKALL
uppmärksamma och hjälpa elever i behov av särskilt stöd och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande.

LÄRAREN SKALL
utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan, ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel, stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter, samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen och organisera och genomföra arbetet så att eleven

- utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga,
- upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt,
- får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling,
- successivt får fler och större självständiga uppgifter och ett ökat eget ansvar,
- får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang och
- får möjlighet att arbeta ämnesövergripande.

Lpo94

Wednesday, December 21, 2005

En förtrollad värld :-)

Det är få förunnat att få samtala med barn och tonåringar. Faktum är att de allra flesta bara samtalar med sina egna och väldigt sällan med andras barn och tonnisar. Några av de få förunnade är lärare och eventuellt några skolledare men framförallt lärare. Vilka enorma kunskaper många av dessa lärare har om ungdomar. Eller har de det ? Svaret kan vara klurigt att riktigt reda ut av lite olika skäl. Många lärare har nog genom samtal med sina tonåringar fått inblick i hur de tänker. Andra försöker men lyckas inte ta sig ur de föreställda rollerna "lärare" och "elev". Min erfarenhet är nämligen att de lärare som verkligen bryr sig, eller som en elev sa: "nån som lixom bryr sig äkta", de bygger relationer och genom positiva relationer skapas förtroende och vips så får man access till tonåringarnas värld nästan som en like. Att få tillgång till det som en näst intill en like är farscinerande.

Jag ska ge ett exempel på hur man INTE får access. En lärare sa till mig vid ett tillfälle att hon var bekymrad över en elev som var utsatt för diverse kränkningar och alltså var mobbad. Bland annat hade läraren samtalat med eleven och hon hade då berättat att några hade varit inne och skrivit eleka lögner och fula ord i hennes gästbok. Läraren hade då frågat eleven "varför låter du din gästbok ligga framme i ditt rum då, kan du inte gömma den?". Det läraren var bekymrad över var att eleven inte längre pratade med henne om sin situation. Förmodligen, sa jag, så hade eleven tappat förtroendet för läraren eftersom hon inte förstått att hon menat gästboken på Lunarstorm och inte nån jäkla pappersgästbok som hennes farmor och farfar använde i sommarstugan. Eleven hade helt enkelt skakat på huvet och gått därifrån, "hopplöst fall". Att läraren inte kände till Lunarstormbegreppet och vad en gästbok på nätet är för något satte på något sätt ribban för trovärdigheten. Det var i alla fall vad eleven berättade för mig sen.

Min poäng är att genom att verkligen intressera sig för elevernas värld kan man vinna förtroenden som ger en access till deras liv och genom att komma in där kan man åstadkomma underverk. Med detta menas inte som en del politiker påstår att det skulle vara att "bli kompis med eleverna" och att man ägnar sig åt flumskola. Elever blir inte kompisar med vuxna, försök hajja det...det finns inte på deras världskarta. Att tro det visar bara hur långt man är från verkligheten. Varför skulle en tonåring bli kompis med en vuxen?

Nej det handlar bara om att intressera sig och bry sig om elevernas lärsituation. Smarta personer väljer att bygga relationer med sina elever och få tillgång till deras förtrollade värld.

Ni som inte lyckats med detta kan via Sveriges Radion PodRadion "barnen" (http://www.sr.se) få lite smak av barns tankar och ställningstaganden. Lyssna på det så förstår ni hur viktigt det är att få tillgång till dem.

http://www.sr.se/cgi-bin/mall/artikel.asp?ProgramID=2332&Artikel=739347 (Länk)
http://www.sr.se/Podradio/xml/p1_barnen.xml (Feed till din iTunes)

Flextid för elever i Solna :-)

I Solna har nu skolorna möjligheter att köra flextid för elever och rimligtvis då även personalen kan man tänka. Bra med tanke på att vetenskapen säger att tonåringars biologiska klocka förskjuts. Dessutom säger viss annan forskning att vi inte är anpassade för alltför tidiga mornar. De 30-tal skolor i Sverige som prövat flextid pekar på positiva effekter.

Alla som jobbat några dagar i skolan har ju sett hur vansinnigt sömniga en del elever är innan halv 10 på förmiddagen och hur de helst trillar ned för en sovstund på bänkar och hörn. Helt naturligt men inte särskilt bra förutsättning för att kunna hänga med på lektionen.

Kommunfullmäktige i Solna beslöt förra veckan att införa flextid i skolan. Främst kommer flextid att införas i mellanstadie-, högstadie- och gymnasieskolorna. Om rektorerna vill, ty det är skolledarna på de enskilda skolorna som har sista ordet om skolan ska ha flextid eller inte.

Enligt utbildningsförvaltningens förslag ska flextiden omfatta en och en halv timme på morgonen och motsvarande tid på eftermiddagen.


Dagens Nyheter 2005-12-20

Tuesday, December 20, 2005

Bergsprängardottern igen :-)

Hur får vi in skolan i samhället som helhet. Hur släpper vi in samhällsutvecklingen i skolan på ett smart sätt. Måste skolan vara den avskurna organisation den blivit. Vist många skolor är inte avskurna, tvärt om, men alltför många är det tyvärr. Lo Kauppi har en massa goda ideer, vad sägs om detta på temat Ungdomens hus:

Nutid
I dag är det få områden som har fungerande ungdomshus, många fritidsgårdar lades ner under 90 talet. Ungdomar driver runt och kommer inte in någonstans.

Framtid
Varje område ska ha ett ungdomshus med aktiviteter, filmvisning, replokal med kunnig ensemblespelslärare, RFSU mottagning, Ellengrupper, läxhjälp, datarum, bibliotek och fik. Ett ungdomshus där man inte är exponerad för en massa reklam utan där filmerna och aktiviterna är valda med omsorg och utan syfte att tjäna pengar.

Utdrag från Lo Kauppis "Bergssprängardotterns manifest"


Jag delar Los grundsidé om ett ungdomens hus, innehållet kan man säkert utveckla ännu mer. Men det är idén i botten som är intressant, dvs att fokus hamnar på ungdomarna snarare än andra särintressen. En frizon som väger upp övriga delar i samhället, som skapar ballans. Övriga samhället har sina fördelar och styrkor men tydligt är att det inte har sina styrkor i ansvaret att stötta och förbereda ungdomar för samhällslivet. Låt oss ballansera upp lite.

Om man tar Los idé och sedan bygger in hela grejen ungdomens hus i skolverksamheten så att det växer samman med skoldagen så hittar man en otroligt stark grej. En tunn svårobserverad skiljelinje mellan skola, lärande och fritid. En miljö där vuxna finns och bryr sig. In med pensionärer också med livserfarenhet och öppet sinne. In med föräldrar i olika roller, stärk upp och satsa. Låt kommunalpolitiker jobba en kväll i veckan i ungdomens hus också som lite gratis samhällsutbildning.

Sunday, December 18, 2005

Skola, Graffiti och Klotter....ehhh ?

Graffiti är en konstform, det är bara att acceptera...ett två tre...meddelande slut på den punkten ! Enkelt att förstå men såklart varlfritt att gilla, man kan välja att ta avstånd från denna konstform. Man kan även ta avstånd från August Strindbergs böcker, Noréns pjäser, Ernst Billgrens konst, Picassos tavlor eller varför inte alla dessa modernister som ställer ut tex en hink med avföring som en installation i tunnelbanan i konstens namn eller han den där vad han nu heter som fyllde en konsthall med lik. Allt kan diskuteras, absolut ! Men det är likväl konst och vad som helst som uttrycker något eller skapar reaktioner brukar kallas konst.

Grafitti är en konstform och bör behandlas därefter.

Klotter däremot är något helt annat, det är nedskräpning av vår gemensamma miljö. Det skulle vara lika mycket klotter om Ernst Billgren for runt i tunnelbanan och målade om efter eget huvud eller lika mycket nedskräpning om Lars Norén satte upp 200 pjäser ute på stan med gigantiska högtalarsytem. Är tex trubaduren på stan som sjunger in stålar i en hatt audiellt klotter ? Ja kanske.
Men det klotter vi mest tänker på, och även här, är ungdomar som sprider tags på allmänna platser. Allt från avancerade tags till huvudfotingar eller bara snabba provocerande meddelanden. Ett rop på uppmärksamhet i en annars för unga människor svårkommunicerad värld. Några vill kommunicera med lite mer finess och de har fastnat för graffiti medan andra nöjer sig att sprida spretiga bokstäver och streck, ungefär som hundar kissar "jag var här och detta är mitt revir". Klotter är inte ok, det tror jag nog de flesta kan enas kring, inte alla det vet jag och det är såklart helt ok att ha en annan uppfattning. Men frågan är ju vad man gör åt det om nu de flesta av oss i någon demokratisk mening tycker att det är nedskräpning. Ja man kan ju fundera en stund på det i alla fall. Kanske kan man intressera sig lite mer för ungdomarna ifråga.

Nu startas tydligen en gymnasielinje i Bromma med graffiti som inriktning och genast är missuppfattningarna igång, "en skola för klottrare, fy så gräsligt". Men om du reagerar så då blandar du ju ihop begreppen konst och klotter.

Kanske är det så att man i Brommaexemplet på klassiskt Fryshusmanér når ett antal ungdomar som klottrar och ger dem uppmärksamhet för deras frustrerade tankar och åsikter. Kanske kan man då kanalisera dessa frustrationer i andra riktningar än som klotter i tunnelbanevagnar?

Saturday, December 17, 2005

Dagens läroplanscitat Del 8

Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.

Lpo94

Friday, December 16, 2005

Betyg i uppförande ????

Såg en diskussion på en annan blogg att man efterlyser betyg i uppförande. Vojne vojne, vissa vill vist tillbaks till 1800-talet.

Vad är gott uppförande?
Vem bestämmer vad gott uppförande är och i vilket sammanhang?
Hur sätter man betyg på det?
Vad tillför ett betyg i uppförande?
Vilket är mönsteruppförandet?
Är det tex Jan Gillous Ondskan som eftersträvas?
Vilka tillgångar tar vi vara genom betyg i uppförande?

Många av de entreprenörer jag känner är elever som stack ut från mängden och var ganska jobbiga i skolan och många av dem hade både läs och skrivsvårigheter (ex Dyslexi), ADHD, ADD etc. De skulle garanterat fått sämsta möjliga betyg i uppförande. Men de tillför samhället enormt idag, kanske just för att de inte knäpptes på näsan för sitt uppträdande i en fas i livet där hormonerna sprutar åt alla möjliga håll. Mycket av stökbeteendet är en del av identifikationsprocessen, glöm inte det. Alltså naturligt... Dessutom tar männsikor som inte lyckas och kompenserar sina misslyckanden genom att bli lyckade i att just misslyckas riktigt rejält. Man blir bra på att vara dålig så att säga...

Hela idén med betyg i uppförande handlar om att tidigt skapa utanförskap och avgränsa vilka som passar in och vilka som inte passar in. I detta finns inget politiskt ställningstagande från min sida utan det handlar om att vi måste ta tillvara alla krafter i samhället. De som stängs ute och marginaliseras rånar till slut värdetransporter som levebröd eller rånar bensinstationer. De är entreprenörer som behandlats som avvikande moment och som därför använt sin professionalism i fel bransch, nämligen kriminalitet.

Däremot så måste de som mår dåligt eller har psykiska störningar av olika slag uppmärksammas och ges den hjälp de behöver i tid.

Med ett betyg i uppförande skulle vi i värsta fall kunna se en explossionsartad kriminalitet...

Det är en risk man då får ta...men är den risken värd att ta ?

Betyg Betyg Betyg - det är sånna tider nu :-)

Hörde på TV att elever i högstadier anser att man borde få betyg redan i 7an och kanske till och med i 6an. Skälen är nog egentligen att de blir chockade i 8an då betygen kommer in i bilden och att de då ångrar att de inte började koncentrera sig lite tidigare. Ett annat skäl är att stökigheten ofta är stor just i 7an eftersom nya roller skall sättas bland nya kamrater och många stökisar säger att "varför ska jag plugga nu när vi inte för betyg förens i 8an". Inte särskilt långsiktigt tänkande kanske men man kan nog inte begära mer med tanke på den fas de är inne i i livet.

Däremot bör man fundera över begreppet betyg och kanske vidga resonemanget en smula.

Ett perspektiv är att det handlar om att medvetendegöra eleverna om var de kunskapsmässigt befinner sig i förhållande till de kunskapsmål som finns. Om man gör det ordentligt så vet eleven hur den ligger till målmässigt.

Ett annat perspektiv är att betyget handlar om att kategorisera eleverna efter betyg för att se vilka som skall komma in på gymnasiet.

Om man sammanför dessa perspektiv så kan man finna man att skälet till att eleverna sannolikt vill ha betyg tidigare är att de eftersöker kontrollpunkter kring var de står kunskapsmässigt som harmoniserar med de "kommande betygen" i åk 8 och 9. För någonstans innerst inne vill de lyckas, men de satsar inte om de inte ser hur det skall gå till. Omdömen baserade på betygskriyterier kanske kunde vara något? Kanske kan eleverna vara med att själva bedöma sig?

Nu framgår det hursomhelst i både skollag och läroplan att eleverna skall ges sådan insyn i lärarens arbete med bedömningen etc så att eleven vet hur den ligger till. Inte andras men elevens egen situation. Frågan är om detta sätt att arbeta fått genklang bland alla lärare?

Thursday, December 15, 2005

"Betygsättning" av lärare :-)

Det finns otroligt många fantastiska lärare i vårt land och det finns och de som inte fungerar särskilt bra alls, precis som i alla brancher. Lärare har dock ett extremt ansvar eftersom de formar framtiden, till skillnad från många andra branscher. Rent krasst borde det vara så att de lärare som inte fungerar alls borde erbjudas massiv kompetensutveckling och de som är framgångsrika borde få den "cred" de förtjänar. Så ökas statusen och attraktionen för yrket.

Tänk till exempel vilken fantastisk idé det är att elever betygsätter lärarna på samma sätt som lärare elever. Nu tänker du som läser detta kanske att det skulle aldrig gå eftersom eleverna bara skulle kränka lärare. Ok (?)...men om utgångspunkten istället är att eleverna får utvärdera sina lärare då ? Lärarens styrkor, svagheter, elevinflytande i undervisningen, variation i pedagogiska metoder, förmåga att utveckla sin verksamhet, grad av lyssnarförmåga, diskussionsförmåga, förmåga att förklara resonemang & begrepp, förmåga att hantera konflikter, att stötta, ledarskap i klassrummet etc. Alla dessa förmågor (inte heltäckande, det finns garanterat fler och kan ske helt andra) är tillgångar för lärare och påverkar elevernas inlärningsförmåga.

Denna typ utvärdering skulle skulle ge läraren själv, kollegiet och skolledningen tydliga signaler från den viktigaste gruppen i skolan, nämligen eleverna. Det skulle kunna användas som ytterligare en parameter (bland många andra) gällande exempelvis löneutveckling eller möjligheter till kompetensutveckling. Man skulle också kunna kolla korrelationen med enskilda lärares andra resultat som tex lärarnas egna betygsnivåer. Poängen med detta är att jämföra lärarnas resultat över en tidperiod, låt oss säga 3 år. De som utvecklar sina pedagogiska arbetssätt och sina resultat till det bättre kan då uppmuntras och de som inte påvisar högre resultat erbjuds kompetensutveckling och andra former av stöd.

Varför inte införa en utbildning för lärare i behov av särskilt stöd i samband med en lärarlegitimation. Det är ju kränkande att inte stötta de lärare som inte klarar av sina rbeten.

Det måste vara ett helvete att gå till jobbet varje dag och känna att man inte lyckas. Precis som många elever också känner det...

Låt oss hjälpa alla som behöver stöd i sitt lärande.

:-)

Wednesday, December 14, 2005

Flera mycket viktiga saker !

Igår hade vi nätverksträff på Berns och det kom ca 150 personer och lyssnade på hjärnforskaren Per Hamid Ghatan, Seher Yilmaz, rektor Tom Hagman och årets hjärna 1998 Leif Edvinsson.
Det viktigaste lärdomarna att ta med sig var:

1) Låt ungdomar i tonåren få sova mer eftersom deras biologiska förutsättningar gör att de behöver sova mer. Sömn är avgörande för vår lärförmåga. Skolan bör starta vid 10 och sluta lite senare om dagarna...eller lägg in sovpaus i alla åldrar mitt på dan...
2) Satsa på elevråden genom att ge dem reell funktion och visa att de är viktiga. Ge dem samma förutsättningar som vuxna när det gäller resurser, de behöver tex en bärbar dator och mobil i sin funktion precis som rektorer. Om elevinflytandet ökar så ökar allas trivsel.
3) Börja ställa frågor istället för att enbart avkräva svar. Toyotametoden innebär att alla anställda i Toyota alltid ställer 5 följdfrågor för att nå djupare i insikt.
4) Ställ dig frågan som skolledare, lärare, elev eller vaktmästare om det är tillåtet att lyckas i ditt arbete. Om alla tillåts lyckas kommer underverk att inträffa.

Spännande kväll :-)

Saturday, December 10, 2005

Dagens läroplanscitat Del 7

Läraren skall:

klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet

Lpo94

Kommentar: Två tolkningar kan förståss göras och representeras i exemplet nedan av två lärartyper. En som lagt ned energi och fattat innebörden i Lpo94 och en som motvilligt och pliktskyldigt uppfyller texten som lag:

1) Min undervisning präglas av att kontinuerligt på dagligbasis lyfta svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet
2) Jag går varje termin igenom detta en gång med varje klass så att alla har fått sin dos, det ingår i mitt åtagande.

De flesta bra och resultatorienterade lärare tillhör rimligtvis första kategorin. Den andre behöver kompetensutveckling.

Att vara kritiskt tänkande eller negativ ?

I veckan snackade jag med lärarstaben på Kvickentorpsskolan i Farsta i samband med deras arbete efter insikten att de måste förändra bilden av sig själva gentemot omvärlden. Bakgrunden är att de tappat runt 100 elever som helt enkelt lämnat skolan för andra skolor. Ryktet i området är att de har kompetenta och duktiga lärare på Kvickenstorp men att en massa olika kringsliggande orsaker skapat en svag lojalitet i föräldrakretsar och elevkretsar.

I diskussionen pratade vi om att varje lärare, vaktmästare, rektor, kurator eller vad det nu handlar om kan påverka situationen om man bara samlar sig kring en gemensam idé om verksamheten. Varje medarbetares beslut, agerande, kontakt med yttervärlden, utvecklingssamtal, lektionsgenomförande, bemötande i korridorer står i direkt relation till omvärldens förtroende och lojalitet. I detta sammanhang kom vi in på att det är otroligt viktigt att tänka kritiskt när man analyserar vilken kultur man har innanför väggarna. Och detta är centralt i min poäng, för annars kan man inte hitta ut ur situationen. Men de flesta förväxlar kritiskt tänkande med att vara "negativ i förhållningssättet". Två helt olika saker i grunden. Kritiskt tänkande är en objektiv intelektuell aktivitet byggt på saklighet resonerande och negativt förhållningssätt är i det sammanhang jag tar upp det en subjektiv obstruerande grundinställning för att stoppa nya idéer. Jante ! Tyvärr är det så att en del anser att det gynnar dem som individer att vara negativ i förhållningssättet eftersom de uppfattar sig själva som riddare i kampen mot den förtryckande omvärlden som inte förstår dem. Tyvärr är det så att det är ungefär som att kissa i sängen, lite varmt i början men sen kallt som fan.

Negativa krafter syns och hörs och ger sken av att vara mycket starkare än de i själva verket är. Ofta är de också auktoritära i sitt ledarskap. De allra flesta av oss, 96-97%, är dock människor med kristiskt tänkande och positiva till tanken och pigga på att utveckla mot resultat. Vi vill helt enkelt arbeta för att få en verksamhet som vi kan vara stolta över. Kvickenstorpsskolan i Farsta är en sån organisation och lärarstaben signalerade detta mycket starkt. De få bittra och sura måste få vara det om de vill och om det känns bra men de får inte påverka skolans positiva krafter.

Om alla tar bort 80% av sitt negativa beteendemönster (alla har en del av detta) stärker man sin skolas rykte med 1000-tals procent och eleverna kommer tillbaka.

:-)

Friday, December 09, 2005

Sockernarkomaner

Sockerdebatten kring skolan är mycket intressant. Vi har en lag som ger skolorna själva rätten att via den demokratiska processen komma fram till att antingen tillåta, begränsa eller till och med förbjuda. Tanken är att skolorna själva i dialog med eleverna skall komma fram till lämpliga lösningar. Detta är bra eftersom man i samma veva har chansen att lyfta sockerfrågan ur ett lärperspektiv i samtliga ämnen i exempelvis någon form av tema. Detta sker ju tyvärr inte och min teori är att dessa frågor inte får rum i kursplanerna utan att det är mycket lättare att stoppa huvudet i sanden och göra skolan till en förbudszon så att eleverna springer till kiosken istället som vi gjorde på 80-talet i mitt plugg. Samhället måste in i skolan och där i undervisningen skall värdena skapas i samspel mellan pedagogen och barnen & ungdomarna. Först då kan vi genom lärandet få dem att inse att överdrivet nyttjande eller rent sockerknarkande är skadligt, för det är klart att det är. Upp med det hela på agendan och jobba konkret med frågan istället för att låtsas att det inte är ett problem som skolan "äger" för det är det om man läser de delar i läroplanen som omfattar hälsa. Bjud dessutom samtidigt in föräldrar som missat det där med att överdoserat socker är farligt och extremt svårt att få bukt med.

Jag är av den övertygelsen att allt som är lagligt i samhället skall speglas i skolan för att där i lärandets namn skapa förberedda ungdomar. Det duger inte att sticka huvudet i sanden.

Thursday, December 08, 2005

Mental Doping på G :-)

Hjärnforskaren Martin Ingvar har under ett par år medverkat i ett forskningsprogram för att ta fram en substans för Alzheimerpatienter som ökar deras lärande. Poängen är att om man äter medicinen så förbättras de förutsättningar i hjärnan som iscensätter lärandeprocessen.

Ett nästa steg vid sidan av Alzheimer är naturligtvis andra former av inlärningssvårigheter och för skolan skulle detta bli till stor hjälp för väldigt många elever och lärare.

Men diskussionen kring mental doping kommer också att komma, det kan ni vara säkra på. Typ vilka elever skall ha rätt till detta preparat och skall vem som helst kunna komma åt dess fördelar. Man kan ju tänka sig en utveckling där elever går på ”smartdrinkparties” på helgerna eller att det poppar upp ”smartdrink milkbars” i närheten av skolor. Eller att skolmatsalen inför smartdrinks på matsedeln. Allt i lärandets namn.

Jag tycker att diskussionen måste upp på arenan eftersom jag inte ser någon skillnad mellan äldre Alzheimerpatienter och barn & ungdomar med inlärningsproblem. Men i debatten kommer det alldeles säkert finnas en sådan motsättning.

Man kanske måste vara 60+ för att få få hjälp med sitt handikapp i lärandesammanhang ? Är i så fall äldre mer värda än barn & ungdomar? Min poäng är att vi skulle få ett mycket bättre samhälle om vi kunde minska antalet barn som varje dag misslyckas i skolan och tar ut det genom destruktivitet nere i centrum.

Monday, December 05, 2005

Prästupproret

Jag såg att två skolor i Kungälv nobbat adventsfirande i kyrkan där präster som signat på listan att de inte tänker viga homosexuella i sina kyrkor. Prästerna själva tycker att de var ett onödigt agerande från rektorerna och menar att det är tråkigt att barnen kommer i kläm (???). Som jag ser det är det väl helt andra människor som hamnat i kläm om man betänker alla de 100 000 tals homosexuella som prästupproret handlar om. Snacka om att skapa utanförskap !!! Men det är klart att om man resonerar som Åke Gren i den lilla församlingen på Öland så har man kanske svårt att just avgöra vem som drabbas av vad och varför ?

Att skolor markerar i denna fråga är högst relevant och uppriktigt sagt så förstår jag inte hur man annars skulle göra om man värnar den värdegrund som skolan trots allt vilar på. Hade jag själv varit rektor skulle jag absolut utnyttjat situationen och lyft värdegrundsfrågan till ytan ordentligt.

Friday, December 02, 2005

Dagens Läroplanscitat 6

Alla som arbetar i skolan skall

samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet.

Lpo94

Thursday, December 01, 2005

Extra miljoner till problemskolor

225 miljoner kronor från skolministern skall stärka de 100 värsta skolorna. Hur man väljer ut dessa skall bli intressant att se? Det skall även bli intreessant att se hur länge de skall ha "förstärkningen" och vad som händer om listan ser annorlunda ut efter 1 år och om de som då halkat ur blir av med de extra pengarna?

Förslaget är säkert bra men det krävs nog att man kollar noga vad stålarna används till...

Sen kan man ju fråga sig om en satsning på 225 miljoner kronor ger någon effekt ?

Erfarenheten säger ju att denna typ av resurser inte påverkar det pedagogiska resultatet.

Det luktar en del valfiske som jag ser det :-)

Den som lever får se.

Dagens Läroplanscitat 5

Alla som arbetar i skolan skall:

- främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön.

Lpo94

Sunday, November 27, 2005

Individuell lönessättning :-)

Individuell lönesättning efter prestation är ganska väl förankrat i arbetsgivar och fackkretsar och inget kontroversiellt. Jag har själv använt systemet i skolan och på det hela taget är det ett mycket klokt system till sin idé. Däremot skulle jag velat se större möjligheter att skapa större skillnader mellan de som gjort sig förtjänta av en större klapp på axeln än andra. Skillnaden mellan en fantastiskt engagerad och initiativrik lärare med fina resultat och en oengagerad trött och till och med olämplig lärare kan i praktiken bli 200 kr i lönerspåslag. Oftast bestämmer arbetsgivare och fack centralt i kommunen en procentsumma som kallas pott, låt oss säga 3%. Potten utgör då 3% av den totala löneskostnaden skolan har. Denna pott kan sedan fördelas på personalen men i många kommuner har man nollningsförbud, dvs alla skall minst få 200 kr.

Jag anser att skolans ledning själva står kapabla att sätta vilka löner de vill och tex ge den engagerade läraren en 2000-lapp i löneökning efter ett exceptionellt väl förättat verk ett år och samtidigt naturligtvis hålla en mer modest lönenivå (nolla) på de som inte bidrar alls utan till och med lanske motarbetar. De som gör ett bra jobb skall ha mer än de som inte håller måttet, de skall ha mer resurser i kompetensutveckling istället så att de kan utveckla sig själva och därpå tillföra mer. På detta sätt används skattepengarna på ett mer ekonomiskt sätt eftersom de då stimulerar utveckling så att undervisningen blir bättre och fler barn når målen.

Saturday, November 26, 2005

Förhandlingarna om ny skollag har tagit paus

Regeringen förhandlar nu med miljöpartiet och vänsterpartiet om en ny skollag där bland annat inskränkningar i friskolesystemet är på tapeten. Plötsligt är Mp vågmästare i detta och man kan sammanfatta det hela med att regeringen och vänstern vill begränsa friskolesystemet och Mp vill ha kvar det samt skjuta ner mer makt åt enskilda skolor, dvs egentligen borgerliga tankar (bortsett från Fp kanske som tycks vilja ha mer politikermakt). Och mycket riktigt så har Mp hotat med att göra upp med alliansen om inte regeringen faller in i Mp tankegångar.

Frågan är naturligtvis känslig och handlar utifrån regeringens perspektiv om att begränsa konfessionella friskolor som man menar motverkar integrationstanken etc. Deras förslag på lösning är dock mer förvirrande och än mer segregerande än dagens. Man vill att konfessionella skolor skall kunna få finnas och då mer ännu mer konfessionella än idag men utan statsfinansiering, dvs de får ragga stålar själva och vara en del utanför ordinarie skolväsende. Snacka om att släppa in kreationismen och riskera att tappa kontrollen över religiösa friskolor och vad de gör med barnen.

Kritiken lät inte vänta på sig och från oväntat håll kanske. Religiösa grupper är rädda för att bara de penningstarka religiösa grupperna då får möjlighet att dansa på egen dansbana och de religiösa friskolorna i ordinarie skolsystem får upphöra med sin verksamhet. Konsekvensen av regeringens påstådda motvilja till religiösa friskolor blir att det öppnas upp för ultrareligiösa privatskolor som agerar utanför ordinarie skolväsende. Skolor där barn tex får lära sig av Ulf Ekmanliknande figurer att man på riktigt hamnar i helvettet om man inte lägger sig i tid, inte avstår från sex innan giftemål, spelar kort, lyssnar på popmusik, går på icke godkända filmer, kritiserar sina föräldra och vuxna i allmänhet, tänker orena tankar, inte accepterar skapelseberättelsen som sanning m.m. Förmodligen är detta ett utslag av att regeringen i själva verket är emot friskolor överhuvudtaget och att detta bara är ett led i arbetet att begränsa dem snarare än något annat.

Vi får se hur det går med den nya skollagen?

Bättre vore om de fokuserade på att skapa en skollag som leder till ökat lärande och bättre resultat och en skola där alla barn når målen.

Thursday, November 24, 2005

I Eskilstuna ska alla välja :-)

Från och med i år ska alla sjätteklassare välja var de vill börja sjuan nästa höst - även de som vill gå kvar i sin lokala skola.
Men ett definitivt besked att Engelska skolan startar i Eskilstuna till hösten finns inte och det kan ställa till problem.Tidigare har endast elever som vill gå i profilklass eller byta skola behövt göra ett aktivt val - nu gäller det alltså alla.
- Vi har sett att det fria skolvalet har blivit allt mer populärt, säger skolchef Ulf Holmqvist. Mellan var tredje och var fjärde elev väljer i dag att gå i en annan skola än den som ligger närmast bostaden.


Källa: Eskilstunakuriren Torsdag 24 november

Detta kommer naturligtvis sätta valet av skola på sin spets. Försöket är intressant eftersom föräldrar nu aktivt måste sätta sig in i vilken skola de vill att deras barn skall gå i. Problemet blir förståss de elever vars familjer inte bryr sig alls, om nu sådana finns i Eskilstuna. Jag tänker på drog eller alkoholmissbrukare eller andra problemdrabbade familjer. Fast å andra sidan väljer ju 13 åringen själv.

Det blir också en ödestimma för skolorna som verkligen får svart på vitt om deras skola håller måttet. Bra ! det kan ge spinoffer i ökat krav på utveckling.

Wednesday, November 23, 2005

Kreationismen, ett verkligt galet fenomen

Den amerikanska kristna ultrahögern, får man väl gissa, propagerar för att man i amerikanska skolor skall införa lärandealternativ till det vetenskapliga perspektivet i hur man ser på tex utveckling. Man menar att det är bra att barn själva får ta ställning till ifall vetenskapens beskrivning av hur mänskligheten utvecklats eller om kristendommens skapelseberättelse skall gälla. Skillnaden är alltså om vi tror på andar och vättar i sagor och myter eller om vi accepterar vetenskapen som metod och förklaringsmodell. Tror man på att en gud skapade människan för 6000 år sedan 6-7 dar eller accepoterar man efter ett rationellt resonerande att evolutionen haft sin gång under miljarders år efter the big bang? Ganska viktiga saker alltså, eftersom det ena öppnar upp för alla möjliga ickeprövade ideer om hur verkligheten kan beskrivas. Gillar man den ickevetenskapliga idén så kan man också plocka in de historibeskrivare som påstår att förintelsen aldrig ägt rum eller de som hävdar att AIDS är ett straff från gud eftersom människor i afrika idkat sex med apor och så vidare. Kreationismen vill ha in dessa trosmekanismer i naturvetenskapen och det är naturligtvis rent ut sagt bizzart eftersom det inte bygger på empiriskt bevisade hypoteser. Det är just sagor, precis som Sagan om Ringen är en saga. Spännande och trovärdigt dramaturgiskt berättad men naturligtvis inte en sann beskrvning av männsikans ursprung. Passion of Christ av mel Gibson är också en bra och realistisk berättelse men den kan aldrig göra anspråk på vetenskapligt hållbar historiebeskrivning.

Resonemanget är hämtat från humanisten Christer Sturmark och är inget jag själv formulerat men i grunden har det också att göra med huruvida religiösa friskolor är ok. I tidigare blogginlägg har jag ställt denna fråga och min slutsats är, likt Sturmarks, att religiösa friskolor är oerhört tveksamt eftersom de strider mot flera principer. Dels religionsfrihetens principer utifrån barnets perspektiv som har rätt att slippa indoktrineras i religiös regi men också för att det motverkar integrationen i samhället. Det polariserar och segregerar istället för att integrerar helt enkelt.

Friskolor i sig är naturligtvis inte ett problem.

Tuesday, November 22, 2005

Att inte nå budget och skylla på andra samt Farbror Barbro !

Jag läste om en rektor i Norrköping idag som , trots personalnedskärningar, inte skulle kunna hålla sin budget nästa år utan att skära ytterligare i personalen. Problemet var att man under sommaren och hösten noterat att man saknade "ytterligare" ca 35 elever. Rektorns resonemang var att förvaltningen borde skjuta till mer pengar till hennes skola än vad antalet faktiska elever genererade i skolpeng eftersom de "saknade" eleverna inte gick att förutse. Och nu var hon trött och frustrerad eftersom det såklart drabbade verksamheten, och det kan jag mycket väl förstå.

Vi har ett skolsystem i Sverige som handlar om att man får resurser efter antalet elever man har i sin skola. Bra ! Det ställer krav på att hålla hög kvalitet. I de allra flesta fall måste man utgå ifrån att kommunen kan räkna och prognostisera hur många barnfamiljer som bor var i kommunen och att de har koll på in och utflytt. Sällan sker så stora omflyttningar så att en enskild skolas upptagningsområde "tappar" så mycket som 35 elever. Förklaringen måste alltså finnas någon annanstans. Förmodligen (utan att veta bestämt) har föräldrar bytt skola till en friskola eller en annan kommunal skola med bättre anseende. Oftast byter föräldrar skola "från något de inte är nöjda med" snarare än "till något som förmodligen är bättre". Vore de nöjda hade de ju ingen anledning att byta.

Nu kräver rektorn i alla fall att hon skall ha mer pengar än sina rektorskollegor i kommunen, eftersom hon har en så speciell situation.

Det hon istället borde göra är att ställa sig frågan "HUR MÅSTE MIN VERKSAMHET FÖRÄNDRAS FÖR ATT FÖRTROENDET SKALL KUNNA ÅTERSKAPAS"?

I de allra flesta fall väljer kunden en leverantör där kvaliteten känns högst, dvs i detta fall den skola som sannolikt skapar bäst förutsättningar för "just deras" barn att nå kunskapsmålen eller trivsel (som självklart har en tendens att hänga samman).

Rektorn behöver alltså få med sig sin personal i arbetet med att leverera bättre undervisning som ger bättre lärande och som i sin tur informationsmässigt når föräldrarna. RESULTAT ! Eller som killinggängets farbror Barbro skulle ha sagt:

"Det inga genvägar till det perfekta ljudet då la".

Ny bok - Ledarskap på sandlådenivå

Rektorn i friskolekoncernen Prolympia Ola berggren har tillsammans med en reklamkille skrivit boken "Ledarskap på sandlådenivå" som i och för sig inte revolutionerar managementlitteraturen precis men som väl tillför ett nytt perspektiv, nämligen barnets.

Bland annat finns en ordlista där barn berättar vad de tro att tex en chef är. "En som har ansvar och skapar struktur och leder" brukar vi vuxna kanske beskriva det medan barn säger "en som babblar en massa", "har fin bil", "skäller på folk" och "har mycket möten".

Kul :-)

Sunday, November 20, 2005

Sneak-IT på nivån 1985 för skolan ?

Tunna klienter är en IT-lösning som breder ut sig i kommunerna. Fördelarna finns men nackdelarna är dramatiskt många fler. Först fördelarna:

1. Lägre hårdvarukostnader sett ur kommunens perspektiv
2. Lägre programvarulostnader sett ur kommunens perspektiv
3. Kontroll på vad personalen/eleverna använder för program
4. Lägre kostnader för tekniksupport sett ur IT-avdelningens perspektiv

Tunna klienter går ut på att man inte installerar programvara på varje PC/MAC utan istället på en server så att varje person som vill använda ett program så att säga jobbar på servern som kan ligga flera km eller mil bort. IT-avdelningen installerar de program som får användas och det enda som behövs ute på skolorna är en dator med en s.k "Tunn Klient" installerad.
För att detta skall funka krävs inte särskilt moderna datorer heller vilket gör att man kan öka datortätheten och förlänga livlängden per dator. Det som krävs är dock rejält med bandbredd om man inte vill begränsa sig till enbart textbasserad programvara.

Nackdelarna:

1. Dyrare IT för enskilda skolor, man får hyra redan inköpta maskiner för tex 7000 kr/år. En ok PC idag kostar 3000 kr
2. Oftast används bara program som hanterar text eftersom bandbredden inte tillåter varken ljud eller rörlig bild
3. Pedagoger/Lärare kan inte själva styra vilka pedagogiska metoder de vill använda, IT-chefen dikterar istället de pedagogiska villkoren
4. IT:s fördelar kan inte utnyttjas fullt ut, tex GoogleEarth kan inte användas kreativt, ej heller PodCasting etc
5. Personal och elever kan inte följa nyhetsutbudet på nätet genom TV & Radio på nätet
6. Man kan inte redigera egen inspelad film och eget inspelat ljud ute i skolorna pga bandbredd
7. Skolor kan inte på eget bevåg välja att ligga i framkant av utvecklingen i samhället
8. Support av trasiga prylar tar 5 ggr så lång tid jämfört med att skolan själv äger supportkompetens, vilket gör att lärare ger upp. Lärare lever i en verklighet präglad av "just in time"
9. Minskat mångfaldstänkande och minskade kreativa processer kopplade till IT

De flesta kommuner väljer tunna klienter för alla i sin kommun och ofta enbart av ekonomiska skäl och för att IT-avdelningen skall få lite lättare att arbeta. Detta drabbar skolans möjligheter att nå de mål som står angivna i läroplan och möjligheterna att följa direktiven angivna i skollagen vilket är allvarligt nog !!!!!
I dag finns miljoner bra små och stora program i världen men i en tunn klientlösning får skolorna bara tillgång till kanskle ett 10-tal program. Det är ungefär som att gå på Grand Hotels Franska Matsal och bara få beställa ett stekt ägg med ketchup.

Men man skulle kunna blanda tunna klienter och vanliga PC/MAC lösningar. Tunna klienter kan med fördel användas för administrativ personal som sällan använder annat än textbasserade funktioner och vanliga lösningar PC/MAC -lösningar för skolor där kravet på ljud, bild och film är avgörande om vi skall förbereda barnen för en verklighet som finns därute och förbättra lärandet.

Datorleverantören och tunna klientleverantören HP (HewletPackard) säger så här kloka saker (Computer sweden 2005-09-19 14:59):

– Jag tror bara att vi har sett början på utvecklingen för tunna klienter. Det kommer inte ta över, utan vi kommer att få se ett samspel med vanliga pc, säger Jakob Ödman, ansvarig för tunna klienter på HP.

Det är inte rimligt att vi låter skolor leva ett "Sneak IT-liv på 1985 års nivå"....utan ljud, bild och film medan samhället utanför rasar vidare i utveckling.

Friday, November 18, 2005

Riktig Entreprenörsådra

Idag hade vi en utbildning kring entreprenörskap där läraren sjukanmälde sig. Hemskt ! Kursen kostar ju deltagarna pengar och eftersom det handlar om entreprenörskap så bestämde vi oss för att absolut inte ställa in. Vi ringde vi upp de i vår bekanstskapskrets som vi kunde tänka oss skulle kunna hoppa in och bidra med kunskaper kring entreprenörskap. Dels för att vi ville genomföra kursen trots att läraren sjukanmälde sig men också för att vi ville ta tillfället att skilja agnarna från vetet. Vi ville helt enkelt se vilka som kallar sig entreprenör men som ändå inte kan vara så flexibel att kunna ändra i sin agenda för en god sak. Vi ringde och ringde och ringde...De flesta visade ingen förmåga till entreprenörens ofta flexibilitet. Två figurer fick vi tag i, båda urtypen av entreprenör. Den ena fick vi tag genom en entreprenör som precis landat efter typ 20 timmar i flyg (Johan Stael von Holstein) och kanske inte var helt fräsch om man säger så. Klockan blev 1300 och det visade sig att vi hade två entreprenörer och båda från verksamma i IT-eran i slutet av 90-talet. Christer Sturmark och Ola Ahlvarsson. Normalt sett gör de inte sånna här grejer men eftersom vi utbildar rektorer i entreprenörskap så tyckte de väl ändå att det var just en god sak. Det handlar ju ytterst om våra barn...

Min poäng är att en riktig entreprenör i stort sett säger ja och hanterar åtagandet genom att styra om i sin agenda. En icke entreprenör säger "nej det är för kort varsel" eller efter stund "nej jag lyckades inte styra om i kallendern".

Vi behöver helt enkelt fler riktiga entreprenörer, inte fler "nej det är för kort varsel entreprenörer".

900 skolor har jobbat utan timplan MED FRAMGÅNG !

Timplanedelagtionen har tittat på 900 skolor och slutsatsen är att om man tar bort timplanen ges bättre förutsättningar för måluppfyllnadf, dvs eleverna når mer lärande och lärarna trivs bättre på jobbet då minutoket försvunnit.

Att en del politikers rädsla för att vissa ämnen försvinner är en kränkning av de lärare och skolledare som finns i landet eftersom dessa politiker utgår ifrån att denna yrkesgrupp skulle strunta i både skollag och läroplan. I de nationella kurplanerna finns mål beskrivna för alla de ämnen som omfattas skolan.

Jag skulle vilja säga att timplanedelegationen har gjort ett fantastiskt arbete och fått fram ett extremt bra underlag. Tyvärr verkar det ju vara så att en del personer i debatten INTE tar de 900 skolorna och 100 000 tals männskornas arbete och framgång på allvar. Tidstypiskt för jantebyn Svea kanske ? Delegationen fastslår att skolan får bättre resultat utan timplan, vem kan negligera det när vi idag har 350 000 elever som inte når eller har nått målen i åk 9? (basseras på att vi totalt har 1,4 mijoner elever). Dessutom får lärarna högre arbetstillfredsställelse, något lärare behöver i dessa tider.

Vi saknar inte bara visioner utan vad värre är tillit till de utredningar vi drar igång...skamligt !

Vi kan bli världsledande på skola i detta land om vi bara väljer rätt väg och gemensamt sätter in alla krafter och visar att vi vill förändra svensk skola, för den vi har nu verkar inte fungera. I alla fall visar 350 000 elever utan fullständiga betyg på det.

Kom igen nu :-)

Det saknas visioner !

Just nu när Sverige behöver visioner som mest saknar vi dem allra mest. När det gäller skolpolitik är det konserverande ideologier som får råda och främst för att att inte förändra arbetssituationen för landets största yrkeskår skolledare och lärare. Och det är väl just nu inför valet som det blir röstfiskemässigt viktigt för partier med dåligt utgångsläge att behålla det de har. Tyvärr betyder de saknade visionerna att skolans resultatökning skjuts på framtiden vilket innebär att svenskt arbetsliv i allmänhet och näringsliv i synnerhet inte får in den nya kompetens man behöver.

Urban Bäckström VD på Svenskt Näringsliv uttrycker sin oro för att sveriges 1 miljon arbetslösa ökar med 10 000 fler arbetslösa varje år på grund av visionslösa och fega politiker som inte vågar genomföra reformer som skapar fler företag och en möjlighet för den miljonen människor som får sitta still i båten Svea.

Vi lever i en tid där vår framtid bygger på två saker:

1) Fler riktiga jobb i företag och det är inte storföretagen som kommer hjälpa oss utan småföretag, vi behöver alltså fler modiga, initiativrika och brinnande entreprenörer som vill stå på egna ben

2) Förändrad syn på skolans lärande. Timplanen bort, mer fokus på lärandet, införande av mer kreativa metoder som "tematiskt lärande" (ämnesintegrering), ökad satsning på elever i behov av särskilt stöd.

Utan detta finns det en ganska stor risk att Sverige stannar i den globala konkurrensen.

Thursday, November 17, 2005

Timplanen i stormens öga !

Timplanedelegationen lämnade sitt betänkande igår och slutsatsen var att timplanen inte hör hemma i en mål och resultathävdande skola. Den hindrar mer än det ger positiva effekter. I de 900 försöksskolorna ges följande viktiga fördelar:

- Ökad måluppfyllnad, alltså bättre inllärningsresultat
- Förbättrad arbetstillfredsställelse för lärare och elever
- Ökat korrelation med den målstyrda läroplanen Lpo94
- Föräldrar är också mer nöjda

Den lack om foten som timplanen har varit har nu också visat sig vara empiriskt klarlagd och delegationen ger regeringen rådet att avskaffa timplanen eftersom den är ett hinder för lärandet. Lärandet måste komma i centrum igen så att vi kan slippa denna destruktiva och krampaktiga fokuseringen på tid som det enskilt viktigaste elementet för lärande. Mig veterligen har arbetsmetoder och pedagogiska idéer mer effekt på lärandet än ett stoppur eller stämpelklocka.

Men det är inte alla som sätter målen och lärandet i första rummet och lyssnar till experterna i delegationen. Det är lite symtomatiskt och helt i linje med skolans i övrigt låga tilltro till forskning och andras empiriska analyser. Man tror helt enkelt inte på dem. Här har alla parter på skolarbetsmarknaden varit representerade i delegationen men trots det litar inte alla på dess resultat.

Fp hävdar att timplanen är bra för skolan trots dess egna resonemang om att människor lär sig olika fort och att timplanen därför inte garanterar uppnådda mål. Björklund drev diskussionen tidigare och jämförde med metoforen att en del individer tar körkort på 10 körlektioner och andra på 30. Istället vill man ha kvar timplanen fav rädsla för att humanistiska ämnen riskerar utraderas om skolor själva får bestämma vilka ämnen som skall läsas. Snacka om osakligt resonerande. Skolor kan inte välja ämnen eftersom det finns en Läroplan med tillhörande nationella kursplaner som styr skolans verksamhet. Dessa nationella kursplaner styr dels vilka uppnåendemål och strävansmål som gäller i respektive ämne. Fp resonemang haltar...Snälla Jan försök sätta dig in i skolan innan du eventuellt tänker bli skolminister.

Skolministern tycker att delegationen har rätt men anser ändå att timplanen skall vara kvar????

LR tycker att timplanen helst skall vara kvar (de är lite svårtolkade), förmodligen för att de 900 skolorna vittnar om att en omställning till timplanslöst innehåller en temporär övergångsperiod med ökad arbetsbelastning som sedan ger ökad arbetstillfredställelse och minskad arbetsbelastning. Man vill istället försöka koppla delegationens resultat till att skolan behöver fler som de kallar "utbildade" lärare, vilket ju inte har med delegationens arbete att göra??? Alla vill vi ha utbildade lärare som representerar samhällets olika områden och inte bara lärarhögskolans, men det är ju som sagt en annan diskussion.

Lärarförbundet håller som jag uppfattat det delvis med delegationen och man vill avskaffa timplanen men efter en ny skollag och en rad andra åtgärder som kompetensutveckling etc....Vilket ju närmast borde vara en självklar del av övergången.

M vill avskaffa direkt och fortsätta arbetet med att utveckla resultatfokuset.

Kommun och Landstingsförbundet vill avskaffa eftersom man inser att skolan behöver detta.

Min uppfattning är att detta tyvärr har blivit en politisk fråga utifrån den vuxnes plats i skola och tyvärr har många blundat för att ett avskaffande i första hand handlar om att ge skolan möjlighet att lämna den schizofrena situationen att arbeta målstyrt med minutreglering. Många blundar också för att en timplanelös skola förbättrar de pedagogiska resultaten, dvs lärandet. Och hur man kan blunda för ökat lärande och utveckling begriper inte jag?

Utan timplan ökar skolans resultat och det är det viktigaste.

Tuesday, November 15, 2005

Skolans arbetsmiljö

Lisa Wacklin heter en tjej som tillsammans med communitysiten Lunarstorm frågat sitens medlemmar vad de tycker skolans lärmiljö. Drygt 100 000 svar kom in. Några siffor är ganska talande:

- 2% tyckte att skolans miljö var bra som den var
- Tjejer tyckte att det viktigaste i skolans arbetsmiljö var möjligheten att få inflytande
- Killar tyckte att det viktigaste var att man hade sköna stolar

Tjejer tänker längre än killar och återigen speglas det vi sett sedan tidigare, att tjejer är mer engagerade än killar och därmed når bättre resultat i sitt lärande. Killar tycks tycka att det viktigaste är att sitta skönt medan tjejerna tycker att inflytande i undervisningen är en arbetsmiljöfråga. Intressant !

Skolforskning om mobbing

"Mobbning kan stoppas" är en bok av Helle Højby från Danmark. Boken bygger på den norske forskaren och psykologen Dan Olweus som kommer fram till en rad myter om såväl mobbaren som den mobbingutsatte. Mobbaren är inte den osäkre och änslige person vi ofta läser om utan tvärt om en säker och oängslig person och dessutom en person med positiv inställning till våld. Samtidigt saknar han/hon empatisk förmåga, dvs förmåga att kunna sätta sig in i andras känslor.

Att de utsatta skulle se ut på ett speciellt sätt är heller inte sant, däremot är det så att de allra flesta pga mångårig mobbing har påfallande dålig självkänsla. Inte så konstigt !

Helle pekar genomgående i boken på att skolans personal måste ta ansvaret och jobba med allra minsta tendenser till mobbing och kränkande behandling. Först då inser barnen att beteendet är felaktigt. Mobbing är inte en naturlig del av mognadsprocessen som en del tycks tro.

Sunday, November 13, 2005

Podcast & Videocast i undervisning

Alltfler skolor börjar använda podcasting (podradio) i undervisningen och ett användningsområde är specialundervisning. Podcasting är en sammanslagning av iPod och Broadcasting. Forskningsprojekt finns både i Umeå Universitet och vid Stockholms Universitet. Lemshaga och Broängen (min gamla skola) har kommit längst med att använda PodRadio i undervisningen och det finns material att lyssna till på deras hemsidor. Åsa Sundelin som är mediepedagog på Broängen var med i URs sändning i samband med Svit05 och presenterade deras SuperG satsning. Hon tryckte på flera poänger som dels rör det vidgade textbegreppet men också att många elever är svåra att motivera där dessa nya medieformer fångar även deras intresse. I Broängens SuperG gör eleverna radioprogram där de förbereder texter, gör research och sedan intervjuar och gör reportage. Bland annat har de intervjuat sin rektor, områdeschefen, förvaltningschefen, nämndordförande och siktar nu på kommundirektör och sist skolministern och statsministern. Den siste är ju mer än intressant eftersom han om någon påverkat svensk skola genom kommunaliseringen. Intressant område det där med podcasting i skolan.

Men nu kommer också VideoCasting eller PodTV. Apple kommer nu med en ny iPod med bredare skärm och som gör att man kan prenumerera på videoinspelningar. Egentligen samma funktion som att prenumerera på ljud men nu för bild. Att som lärare spela in kortvarianter av sin genomgångar och låta elever med läs och skrivsvårigheter genom en iPod få tillgång till extra material i ljudform borde vara överlägset.

Det finns säkert många som nu tänker "det går inte" eller "dream on"....men faktum är att det mycket snart är så enkelt att till och med ni kan göra det....låna en iPod av era barnbarn eller barn och testa att prenumerera på en Podradio-kanal...Sveriges radio har många...börja testa !

www.broangen.se
www.lemshaga.se
www.rektorsakademien.se

:-)

Saturday, November 12, 2005

Dagens läroplanscitat Del 5



Alla som arbetar i skolan skall

- uppmärksamma och hjälpa elever i behov av särskilt stöd och
- samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande

Lpo94

(Notera ordet ALLA)

5i12 och Sara !

"Fem i tolv" manifestationerna runt om landet den 5e december kl 11:55 är ett bra sätt att visa att man tar ställning för tollerans och mot rassism. På 80-talet mördades den unga och engagerade Sara från Härnösand sedan hon startat 5i12 rörelsen. Sedan dess har rörelsen växt. På hemsidan finns bland annat bra undervisningsmaterial som kan beställas direkt och som innehåller annorlunda grepp för arbetet med skolans värdegrund.

Men 5i12 ställer till en del problem också tyvärr, problem som är helt osannolika. På en del skolor blir det diskussioner kring 5i12 manifestationerna och huruvida eleverna skall får tillstånd att delta i dem, eftersom de "tappar undervisning". På många skolor uppstår konflikter kring detta och en hel del elever med ett starkt engagemang blir oerhört besvikna på den oförstående skolan som tycker att det är viktigare med en timmes lektion än en gemensam kraftfull manifestering för värdegrunden.

Alla skolor borde bege sig till samhällets mittpunkt den 5 december kl 11:55 och markera sitt ställningstagande för tollerans och mot främlingsfientlighet. Om alla skolor gör det så kommer 1,4 miljoner elever, drygt 300 000 lärare och fler än 15 000 skolledare visa att de tar ställning. Snacka om markering. Dessutom så kan alla gemensamt nå flera mål i läroplanen genom att förbereda manifestationen och efteråt diskutera hela aktiviteten och koppla det till målen.

Till Sara: Tänk om alla kommer...coolt va ?

Friday, November 11, 2005

Roterande ledare ?

Jag läste om en kommun där man efter årsskiftet har rotering av rektorerna precis som i volleyboll. Tanken är antagligen att få in nya idéer på respektive skolor. Så efter årsskiftet har alla rektorer en ny skola att basa över.

När jag blev rektor 2002 fann jag arbetslag som saknade arbetslagsledare, istället roterade ett ordförandeskap mellan konferenserna. Skälet var att det skulle vara rättvist och därför skulle alla få vara lagledare både som hade och eventuellt inte hade ledfaregenskaper. Resultatet i kontinuitet kan ni ju räkna ut själva. Självklart infördes lagledare ganska snabbt och dessa fick en 1000-lapp mer mer betalt och ökade befogenheter. Nu har kommunen beslutat sig för att arbetslagledare inte skall ha mer betalt än de övriga och mina arbetslagsledare blir av med 1000-lappen, kanske byter de den mot nedsättning i tid? Skälet till att man tar bort extraersättningen (som ju inte var särskilt stor) var något oklar och jag kan inte förstå idén bakom.

Vi behöver ledare i skolan som vill vara ledare. De måste helt enkelt löna sig att ta mer ansvar.

Om jag var rektor i en kommun där man av någon anledning vid jämna mellanrum skulle vara tvungen att lämna sin organisation och ersättas av grannrektorn för att själv börja om i en annan skola så skulle jag nog sluta faktiskt. Det är ju inte ens säkert att min kompetens passar den nya skolans situation, kultur och sätt att arbeta. Långsiktighet blir också extremt svårt. Ny chef innebär stor risk för ny organisation.

Självklart kan det finnas skäl att rotera och att ledare måste ersättas för att genom det skapa förnyelse men det där med att alla kollektivt skall stuvas omkring har jag svårt att förstå poängen med.

Wednesday, November 09, 2005

Dagens läroplanscitat Del 4

"Alla som arbetar i skolan skall

medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper och visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt."


Lpo94

Ledaren i skolan viktig !

Paul Alsés som är Sveriges Skolledarförbunds representant i Västernorrland antyder i en debattartikel att skolledare skall hämtas inifrån skolan eftersom människor utanför skolan inte känner till skolans historiska kultur tillräcklight mycket för att att bemöta personalen med respekt.

Detta är inget annat än en traditionell skolsyn om att konservera skolan och behålla en konform attityd till omvärlden. Paul brister i flera allvarliga kunskapsrelaterade sakfrågor:

1) En VD i ett företag som som säljer matvaror skulle utan problem omskola sig och ta över VD-posten för ett företag som säljer pch levererar utbildningar för exempelvis lokaltekniker. Detta är inget kontroversiellt eller hur ? Ändå är mat och lokalvård två helt skilda områden. Viktigare är naturligtvis att den som leder organisationer har tillgång till en kompetens som tillför verksamhetenhögre utvecklande värden och (inte eller) har goda ledaregenskaper.

2) Människor är av naturen nyfikna att lära sig nya områden och området skola kan man lära sig som alla andra områden. Pauls Resonemang om att han sett många rektorer utifrån som misslyckats beror på bristande kompetens hos dessa och bristande kompetens beror naturligtvis inte i sig på varifrån man kommer. Det beror på att de inte tillgodogjort sig nya kunskaper i tillräcklig omfattning, möjligen skulle de genomgått mer och tydligare utbildning innan de började som operatiuv skolledare. Det kan naturligtvis också bero på felrekrytering på förvaltningsnivå.

3) Skolan är INTE så unik som skolmänniskor gärna vill låta göra gällande. Den är unik ja, lika unik som vilken annan bransch som helst, men inte unik i den meningen att det tar 30 år att förstå dess principer. Möjligen lite mer trögarbetad beroende på uppfattningar som bland annat Paul står för.

På en punkt har han dock helt rätt och det är ju att skolledare behöver vara kompetenta och insatta i uppdraget. Skolldaryrket måste statushöjas precis som lärarnas status.

Tuesday, November 08, 2005

Kameraövervakning i skolan ökar

Det tycks vara så att övervakning av elever med kamera ökar i samhället. Om det nu absolut måste kameraövervakas på skolor när alla andra metoder prövats så hoppas jag att man sköter det på lika bra sätt som i taxibranschen. Taxibranschen har klarat det där med legitimiteten och integriteten på ett fantastiskt bra sätt. Jag menar att det ökar trovärdigheten om man sätter en tydlig gräns för vid vilka skäl filmmaterialet får användas. Frågorna blir genast många annars. Inbrott och misshandel är naturligtvis självklara men vad sägs om konflikter i allmänhet i korridorer? Konflikter som alltså inte klassas som mobbing, för mobbing är väl ok att använda filmerna för ? Eller ? Kan man kolla på filmerna om elever tycker att en lärare kränkt dem i korridoren? Kan man kolla när personalen eller rektor går hem eller kommer på mornarna? Nehe inte det ?

Rätt använt så tror jag att kameror kan vara ett bra sätt att minska stöket men man måste vara extremt försiktig eftersom det handlar om barn som är i en ålder där de är mycket känsliga.

Rent principiellt tycker jag det är otroligt tråkigt och i sak felaktigt att vi skall behöva kameraövervakning som medel när det mesta handlar om vilket klimat skolledarna och lärarna lyckas skapa på skolorna. Skolor med ett positivt ledarskap och en höjd i värdegrundsarbetet behöver inte övervakning. Tankarna går till boken 1984 och tendensen att "förtroende är bra men kontroll är bättre". Det är väl inte en utveckling vi vill se, eller ?

Sunday, November 06, 2005

Dagens läroplanscitat Del 3

"Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap idag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap och lärande är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion."

1 kapitlet Lpo94, "Skolans uppdrag"

Skolrubriker man skulle vilja se !

"Svenska elever bäst i världen"
"Lärare, sveriges hetaste jobb"
"Européer kopierar svensk skola"
"Sveriges skolor fri från mobbing"
"Bara 1% når inte målen i skolan"
"Skolmässan lockade 50 000 besökare"
"Elevinflytandet ökar dramatiskt"
"Resultaten i skolan slår historiska rekord"
"Elevernas favvolista toppas av skolan"
"Lärarjobbet, ett högstatusyrke"
"Speach - nytt ämne i skolan"
"Bra resultat ger bra lärarlön"
"Skolmaten bättre än fängelsekunders"
"Lärarfacken lyckliga - våra lärare mår bra"
"Misslyckade lärare får ny bra chans"
"Nytt nobelpris för skolforskare"
"Skolministern avgår - mina resultat räcker inte"
"Färre elever med ätstörningar"
"Skolan där lärare stannar kvar på kvällen i Ungdomens hus"
"Skoluniform-ett misslyckat försök"
"Få elever tappas på vägen"
"Allt fler läser kinesiska på gymnasiet och allt färre tyska"
"Många startar egna företag redan på gymnasiet"
"Det är sällan man kallas Hora nuförtiden"
"Nya skolkanalen i TV - Succe"
"Årets Svensk - rektor från Vetlanda"
"TV-insamling till skolforskning gav 70 miljoner"

Saturday, November 05, 2005

Vi med läs & skrivsvårigheter (VLS)

Vi är många hundratusen. Vi lever bland er andra. Vi som har läs och skrivsvårigheter. 16-18% av alla har någon form av läs och skrivsvårighet. Jag har det. Det hindrar mig dock inte så mycket eftersom jag mest stavar som en kratta. Det som är mer störande är att det underpresterande resultatet som skolan gör till en del stor kan förklaras av att skolan är anpassad metodmässigt för elever utan läs och skrivsvårigheter. Dumt !

Hur många känner du som stavar som en kratta eller knappt läser böcker för det är så jobbigt? Ja där ser du :-)

Friday, November 04, 2005

Lärarauktorisation !

Det diskuterades lärarautorisation på Skolforum hörde jag. Det är bra tycker jag. Alla lärare borde auktoriseras och självklart skall också personer med pedagogisk fallenhet efter en del kompletteringar få bli auktoriserade också. Detta av två skäl:

1) Det är ingen självklarhet att man bara med ett examnensbevis från lärarhögskolan är kompetent att bedriva undervisning. Därför bör en auktorisering införas. Bra pedagoger skall vi ta vara på och försöka hålla de som inte håller måttet utanför. Möjligen skulle man stötta lärare som inte håller måttet vidareutbildning eller stöd i att söka nytt arbete.

2) Vi behöver kunna "jacka i" kompetenta människor utanför skolan för att bredda kompetensen och då måste en auktorisering införas. Det finns fantastiska lärare som inte gått på lärarhögskolan idag och de ska vi ta vara på. Inte de lärare som som inte håller måttet, de måste få hjälp med vidareutbildning och/eller annat stöd.

Vår främsta tillgång är våra ungdomar om vi nu skall kunna ta upp konkurrensen i en alltmer globaliserande värld så krävs otroligt duktiga och kompetenta lärare, oavsett var de kommer ifrån. Och vi har grunden för detta, de skall bara förädlas en del.

I debatten diskuteras tex aldrig de lärare "med lärarexamen" som inte klarar av sitt arbete, det är bara de som inte gått på lärarhögskolan som får utstå närmast bespottning. Ingen bör bespottas i en skola vilande på en god värdegrund ! Vi bör ta tillvara de goda krafterna.

Alla goda krafter.

Egna initiativ uppskattas inte i Sjöbo !

En lång rättstvist pågår nere i Sjöbo, kommunen där man verkligen inte uppskattar egna initiativ. Martin Åkerberg heter Rektorn som blev omplacerad för att han gick sin egen väg. Hans egna initiativ blev för mycket för hans chef som tappade tålamodet och helt sonika placerade om honom med omedelbar verkan. Jag har läst den samlade dokumentationen och underlaget som ligger till grund för den rättegång som nu rasar nere i Sjöbo. Och jag fattar verkligen ingenting !

Det tragiska i detta är kanske INTE Martins öde i sig (det är en facklig fråga som jag inte lägger mig i) utan att eleverna i Blentarp blir snuvade på en aktiv rektor och att personalen mår så dåligt att tidningarna nu beskriver sjuktalen som katastrofala. Sjuka lärare ger INTE barnen det de har rätt till i förutsättningar att nå målen. Dessutom var skolan utan rektor i ett (1) år i bakvattnet på schismen. Barnen är "the big loosers" som alltid !

Här har kommunen en rektor som vågar fatta egna beslut och som jag förstått det haft både personal, barn och föräldrar med sig på tåget (jag kan ha fel). Och vad händer ? Jo den gamla devisen att inte sticka ut för mycket i Jantebyn Svea gör sig påmind. Tydligen rör det sig om en personlig schism mellan Sjöbos utbildningschef (eller utvecklingschef motsv) och rektorn, något annat går inte att se. Utbildningschefen kände sig nog hotad, det brukar vara orsaken till sånt här. Gissningsvis så har inte Utbildningschefen förstått vare sig begreppen vision, mål & resultat och delegering. Hon verkar hellre se till att hon bestämmer allt i detalj. Blir det inte som chefen vill så blir det inget alls, It´s My Way or the Highway ! Vanlig sjukdom i chefsyrket, kan drabba vem som helst som umgås i tveksamma kretsar :-)

Men i övrigt kan man ju bara konstatera att Sjöbo återigen vässar sig i den egna tävlingen i att stänga ute oliktänkande individer.

En friskola (privat eller kommunal) skulle nog ha alla förutsättningar att starta därnere, så att det rörs om lite i de gamla strukturerna :-)

Thursday, November 03, 2005

Vi måste förändra chefsrollen

En trend i samhället nu är att 80-tallister inte vill bli chefer på samma sätt som 40 och 50-tallister. De tycks vara så att de värdesätter helt andra saker än chefstitlar eller vräkiga kontorsmöbler och förmodligen är det har de sett vad som krävs av en chef idag genom sina mammor och pappor. Man kan säga att de är fostrade att inte ”offra” för mycket. Och chefer offrar som vi alla vet ganska mycket för sina arbeten, som oceaner av tid, semestrar, föräldrarollen, fritid m.m. Och detta vill de yngre generationerna inte i samma utsträckning. 80-talisterna hare tyvärr också missat grunderna i INPUT & OUTPUT, dvs att det i allmänhet kostar att få något.

Även min generation (60-70 tallisterna) är lite bortskämd när det gäller detta och det värsta är ju att vi skämmer bort våra egna barn som idag går i skolan. Och 90 tallisterna vet vi ännu inte hur det funkar för på arbetsmarknaden. Det vi vet är att de är familjernas starkaste beslutsfattare när det gäller konsumtionsmönster. Vi ger tredjeklassaren mandatet att styra hur vi konsumerar i familjen, vad som skall ätas på helgen, vilka mp3-spelare som skall köpas och vart vi skall resa på semstern. Vi lär dem att fatta beslut men inte att beslut ofta kostar i andra änden. Vi behöver massor av chefer snart som kan fatta beslut nu när 40 tallisterna sätter sig ned. Och risken är ganska stor att vi får fel chefer, dvs bara såna som vill vara chef för en högre lön och inte för att de vill påverka, göra skillnad och som fascineras av ledarskapet, det som just kostar mycket input i form av tex engagemang. De som borde bli chefer verkar vara smarta nog att göra något annat, som att förverkliga sig och satsa på sig själv. För det är det som de lärt sig att livet går ut på, lite input till extrem output.

Det vi måste göra är att FÖRÄNDRA chefsrollen.

Vi måste också stötta unga i att lära sig att det i livet faktiskt kostar att få något, annars kommer vi ha stora problem med arbetskraft framöver. I den globaliserande konkurrensen måste vi inse att vi måste börja tänka på att engagera oss alla. 1,3 miljarder kineser har inte dessa I-landsproblem. De är underdogs som har något att kämpa för medan vi sitter här i våra chesterfieldssoffor, vi sippar på champagnen och undrar ”vad i allsindar gör dom där borta i Asien egentligen”?

Wednesday, November 02, 2005

Vaccinera er !!!

"För att fler elever ska nå målen i skolan måste de obehöriga lärarna bli färre, kursplanerna bli tydligare och betyg sättas redan i årskurs 7, konstaterar Skolverket i en ny lägesrapport."
Källa: Stockholm City

Vad Skolverket menar är att lärarkåren måste öka sin kompetens, kurplanerna genomarbetas bättre lokalt på skolorna så att de bättre stämmer med läroplanen och att uppföljning skall ske tidigare än åk 8. Det är viktigt att komma ihåg att detta är extremt minerad politisk och facklig mark i skolsammanhang.

Ofta fokuseras problemen i svensk skola på att det finns icke formellt utbildade från lärarhögskolan. Men siffran är typ 17 % "obehöriga" och skulle det finnas fler utbildade från "lärarhög" och mer kompetenta sådana så skulle det säkert vara anställda redan nu. Nu tycker jag att 80-20 regeln igentligen borde vara perfekt för då kunde vi kontinuerligt få in input från övriga samhället i klassrummen och därmed säkra utveckling och samhällförståelse. Vi kan INTE skylla 25% saknade betyg (åk 9) på 17% icke formellt utbildade från lärahögskolan. Vi har ju 83% som är utbildade ! Dessa är tydligen inte en del av problemet ?

Dessutom har minst 20% av dessa s.k "outbildade" kombinationen pedagogisk fallenhet + 300 universitetspoäng, ta hand om dem och gradera upp dem snabbt som attan. De är i debatten istället INTE utbildade, dvs outbildade och okunniga (!!!) Huvuddelen av dessa "outbildade" är lärare på praktiskt inriktade gymnasieprogram som data, maskin, teknik, bygg etc.

Detta gör sammantaget att vi bör fundera över vad som verkligen försigår i skolan. En hel del politiska och fackliga dimridåer läggs nu ut inför valet.

Se till att vaccinera er !

:-)