Tuesday, February 21, 2006

Debatten om friskolor börjar koka så smått...

...och det finns all anledning att räta ut en del frågestecken så att den inte blir förvirrad:

För det första så handlar den hetaste debatten om religiösa friskolors varande eller inte och om de skapar ökad segregering. Den delen i debatten handlar alltså inte om friskolor generellt. Att religion skall vara skäl för friskola är lite märkligt eftersom det då skulle kunna ges tillstånd till många olika typer av religioner som tex trolldom eller satanism, eller varför inte politiska skolor med partireligiös inriktning. De flesta menar nog efter lite funderande att religionen inte skall ha betydelse för vilken skola man går i, att barnen har rätt att inte hjärntvättas och att mångfalden är viktigare sett ur ett lärperspektiv. En annan kritik mot religiösa friskolor är att de tenderar att inte bygga på strikt vetenskapliga kunskapssyner som ju skolan och hela utbildningssystemet i övrigt vilar på. Men i botten finns en problematik och det är ju att varje förälder borde kunna avgöra vad som är bäst för just deras barn. Får jag frågan skulle jag svara, ingen skola skall ha sin grund religionsutövning. Vi har en skola för alla.

För det andra så finns ett debattspår som handlar om ifall friskolors ägare får ta ut vinst eller inte. Den frågan har inget med skolan egentligen att göra utan är mer en partpolitisk och ideologisk fråga. Argumenten mot är ofta att friskolorna dränerar kommunala skolor på pengar, vilket inte stämmer eftersom vi har elevpeng som är kopplad till var eleverna går i skola. Möjligen kan man säga att färre elever i kommunal skola innebär arbetsbrist bland kommunala lärare. Frågan är inte avgörande för svensk skolas lärande resultat generellt. Man skall komma ihåg att det är endast en liten del av friskolorna som drivs som koncerner och det är i dessa vinster egentligen kan plockas ut. De stora fletalet friskolor har så liten omsättning att det inte rör sig om särskilt stora summor.

Friskolor ökar klasskillnaderna är ett annat spår och här finns givetvis en sådan risk även om den dels inte synts ännu och dessutom kan vara svår att påvisa.

Friskolor ökar resultaten i kommunala skolor är också ett argument som används och som skolverket också påvisat och enligt min uppfattning så är väl detta det viktigaste av allt, dvs att svensk skolas elever får ökad kvalitet i skolan?

1 comment:

Anonymous said...

Fredrik: Jag anser att det finns betydligt viktigare saker inom skolpolitiken att diskutera än friskolor.

Hur ska vi få en skola för ALLA. Idag försvinner på tok för många i klassrummen. Elever med stora problem går igenom hela grundskolan utan att få stöd eller en individuell anpassad skolgång så att de kan ta till sig undervisningen.

Varför finns det ingen klar strategi för att införa IT i undervisningen. Inte som ett uppslagsverk utan som ett verktyg.

I Finland har man redan en klar strategi. Redan 1997 utformades den.
http://www.minedu.fi/kunskapsstrategi/stratsve_ToC.html

Hur kommer det sig att Sverige fortfarande inte har några styrdokument som liknar detta?

Var är visionerna för en modern utbildning för ett nätverkssamhälle? Vi kan inte diskutera som om vi levde i ett industrisamhälle längre.
Skrev litet om mina tankar kring detta
http://www.mkfc.se/blogg/2006/02/skolpolitik-och-innovation-gr-det-att.html