Thursday, December 20, 2007

Minskat inresse för skola

Jag har så många gånger gånger flaggat för risken det innebär att ladda debatten med alltför negativa budskap. Nu börjar lärar och skolledarfacken (som vanligt mest LR) inse att det är få som söker arbeten som tex lärare.

Och jag kan bara säga så här: Jaha????? Varför förvånas ni över att yrket lärare och skolledare BLIR oattraktivt när ni så ofta och kraftfullt använder er av hemska negativa värdeord som: Underbetald, utsatt, utbränd, okunniga, misshandlade, orimligt behandlade, kränkta, behörig, svagt intresse för lärarutbildning, kandidat, rättning, elevernas fel, elever sätter betyg, examinationsordning, behörig, obehörig, lärare flyr etc....(axplock)

man kan säga: Viktig och anvarstagande, driven, underbar, omhändertagande, lyssnande, kompetent, glädjesmittande, trygg, dramaturgisk, kunnig, lyssnande, grymt medveten, engagerad, förstående, kunnig, cool, kommunikativ, omtyckt, insiktsfull, resultatinriktad, livskunnig, ämnesinsatt, inbjudande, utvecklingsorienterad, glad, positiv, guidelinesdrivenetc... (axplock)....

Jag kan bara tycka så här, även om vissa av ovan angivna rubriker kanske kan ha ett bredare innehåll, så handlar det långsiktigt som vad man signalerar och vad människor kommer att uppfatta som viktigt.

Offer eller någon som tar framtiden i egna händer....vem får bäst betalt....???

God Jul

Fredrik

Monday, December 17, 2007

Bokreleasen gick bra...

I fredags hade vi releasen av den nya boken. Ca 50 intressanta och spännande personer dök upp och knöt många nya spännande kontakter. Den skolfrågeintresserade Johanna Graf från Solna fann bland annat Torbjörn Skarin som båda arbetat på olika departement och därför hade mycket att prata om.


Bloggarna Magistern, Sara och Max dök självklart upp och här ser ni dem på en finfin gruppbild. Alla tre chattrade oavbrutet i sin soffa och det är alltid roligt att höra dem diskutera skolan, och det är något de verkligen kan. Skola alltså. De är alla tre engagerade lärare.


Jag fick själv också möjligheten att säga ett par ord till gästerna och jag valde ta upp exemplet Schoppenhauers teori om en idés olika faser från 1. Förlöjligande av omgivningen 2. Kompakt Motstånd 3. Den blir en självklarhet.


Mediepedagogen Åsa Sundelin som jobbar med vårt projekt "OneEghty" förgyllde tillställningen och agerade fotograf innan hon hastade vidare till Sveriges Television för att medverka i en skoldebatt.

Pim Pim visade också upp sin fantastiska idé med handskrivna visitkort, jag tror att han hade med sig över 50 stycken till just detta lilla event. Pim Pim har verkligen fattat hur man på ett enkelt sätt (även om de tar tid att skriva dem) kan ladda visitkort med positiva vibbar.

Tuesday, December 11, 2007

Inbjudan Releasefest Hurra Hurra Hurra Hurra!

Berghs School of Communication och jag vill väldigt gärna bjuda in dig som bloggläsare till ett litet bokreleaseparty för boken "Bryt mönstret eller gå under" fredagen den 14 dec kl 15.00. Platsen är Sveav 34 i Berghs lokaler, vån 1 i Cafébaren.

Vi bjuder på lite dryck och något att stoppa i magen förutom möjligheter att knyta nya kontakter.

Det är gott om plats och anmälningarna ramlar in, men någonstans måste vi förståss dra en gräns för hur många som kan få rum så om ni vill komma så anmäl er via mail till Marianne Wieslander 0739676632 som håller kolla på alla anmälningar. Vi viker 15 platser till bloggare. Ange i anmälan att du är just bloggläsare.

För de som vill köpa böcker så finns de förståss att tillgå. Både "Bryt mönstret..." och även den andra sprillans nytryckta utgåvan av "Uppdrag Skola!" med extra kapitel om lusten för lärande. Båda till för festen extra förmånligt pris.

Det är dock inget krav, utan det viktiga är att du kommer och partajjar och firar vikten av att "BRYTA MÖNSTER" :-)

Välkomna

Saturday, December 08, 2007

Handikappade och skola!

Det finns i vårt samhälle både kommunal skola och fristående skola, och båda skolformerna är till för alla elever, eller hur? Ingen nyhet. Kungstanken i skollagen är en likvärdig skola. Nice....

Utbudet av friskolor för handikappade är dock rätt så begränsat, det finns ett antal, men jämfört med för de icke handikappade är fenomenet friskola rätt så tunt. Det verkar helt enkelt som att den där gamla dängan "Är du lönsam lille vän" får en helt annan innebörd i det här sammanhanget?

Det speciella med det här är att jag och Anastelle Wieslander på Nöjesguiden diskuterade frågan oerhört grundligt i samband med att vi skulle förbereda en utbildning för en friskola inriktad på just handikappade. Anastelle skulle ringa upp skolledarna på skolan och ställa ett antal mer eller mindre obekväma frågor som vi spelade in och sen använde i utbildningen. Vi diskuterade frågorna innan på ett ganska djuplodande och rätt underhållande sätt på temat just "vilka handikappade är minst lönsamma?". För det är väl det frågan handlar om? Att friskola för handikappade är extra känsligt? Inte?

"Varför behöver Friskolorna inte följa "en skola för alla" och istället kunna neka att ta emot handikappade."


För elever kan idag nekas börja i friskola om de har tex grav dyslexi eller fysikt handikap (läs TV4-Nyheterna). Kostnaderna bedöms helt enkelt vara för stora och man får därför dispans att slippa. Gäller det kommunal skola är det en helt annan ansvarsfråga. Då måste skolan ta emot.

Men vore inte den rimliga hållningen istället vara att "HUR TAR VI VARA PÅ ÄVEN DE HANDIKAPPADES förmågor i samhället? Och hur skapar vi resurser som möter dem? Och här är jag ganska klar över att det behövs mer resurser, oavsett det handlar om kommunal eller fristånde driftsform. Det rör sig om MÄNNISKOR !!!

Hmmmm....Jag tycker själv frågan är delikat och jag tror att den borde diskuteras mer.

Läs CP-TROTTOAREN :-)

Friday, December 07, 2007

Skola, lärande, girighet och dålig ekonomisk förmåga....

Debatten om vinster som plockas ut av ägare i friskolor har blommat upp igen och visst är det politiskt sprängstoff, det förstår jag. Men debatten är ändå både ytlig och vriden kan jag tycka. Alla friskolor delar inte ut vinsten till ägarna utan en hel del återinvesterar den i verksamheten. Visst det finns tveksamma aktörer som drivs enbart av vinstmaximering och där elevernas förutsättningar sätts i andra rummet. Detta är naturligtvis inte acceptabelt och likt alla branscher kommer det beteendet för eller senare bli belastande. Det lyser nämligen klart och tydligt igenom när man pratar med en del av dem. Girigheten brinner hos en del starkare än intresset för lärandet. Och det kommer straffa sig för dem som långsiktigt inte satsar på lärmetoder som ger ökat lärande och måluppfyllelse. Men samtidigt är jag inte moståndare till vinstutdelning i skolor där resultaten i lärandet är rimliga ställt mot uppdraget, dvs om skolan löser sitt åtagande mer eller mindre fullt ut. Skolor som inte har en rimlig måluppfyllelse bör rimligen inte heller ta ut vinst till ägare alls. Jag är en förespråkare för "rimlighet". Resultat i skolan handlar alltså inte bara om det ekonomiska. Hur mycket ägarna sen tar ut i vinst ur företag utanför skolans värld är en annan sak tycker jag, det är och förblir ägarnas ensak. Men låt oss vrida diskussionen lite.

I en kommun med bara kommunala skolor finns i det ekonomiska systemet liknande mekanismer som borde vara minst lika upprörande för den debattsugne. Låt oss säga att det i kommunen Knäpphed går så ekonomiskt illa att man måste överföra pengar från olika verksamheter? Låt oss säga man bollar med sina konton och plötsligt hittar en magisk möjlighet att styra resurser från verksamheten skola till äldreomsorgen. Effekten blir densamma, skolorna måste "spara pengar" och de enskilda skolorna kan inte använda hela skolpengen. De som sparar flitigast och effektiviserar bäst lämnar i slutet av året över en "snygg vinst" till kommundirektören i Knäpphed som får sin ekonomi att gå ihop. En inte helt ovanlig situation, möjligen något spetsad. Men inte alls ovanlig.

Samma konkreta omöjlighet inför uppdraget uppstår för skolorna som i diskussionen om orimliga vinster men den känns kanske i sammanhanget enklare att stå för utifrån det kommunala ansvaret, eller? Men sett utifrån lärandet och alla elevers rätt till en likvärdig skola blir det naturligtvis knepigt att argumentera för fenomenet. Utvecklingspotentialen minskar i dessa kommuner och skolor och man får stå kvar och stampa under lång tid efter den typen av stålbad. Skadorna blir oftast i praktiken bestående. Oavsett man är kommunal eller fristående skola. Skolor som fungerar bra har kontroll över sin ekonomi och gör själva de prioriteringar som behövs.

Det gäller att satsa på lärandet, att vara kreativ och idérik samt att tänka långsiktigt i första hand.

Sydsvenskans ledare tog upp vinster i skolan idag och oavsett ledarskribentens politiska hemvist (vilket jag skiter i vilken den är eftersom jag inte bryr mig om partipolitisk färg) så skriver personen något viktigt mot slutet:

Redan nu råder överetablering på sina håll. Inom några år blir konkurrensen knivskarp när årskullarna krymper med en fjärdedel. Då kommer både kommunala skolor och friskolor att tvingas slå igen. ”De som har bra planering och bra lokaler kommer att klara sig”, spådde Mats Söderberg, gymnasieansvarig på Sveriges Kommuner och Landsting härförleden. Renommé och kvalitet blir nog så viktigt. Skolor som får rykte om sig att sätta ägarnas vinst före utbildningens innehåll och standard lär få evigt lov.
Sydsvenskan 7 dec 2007

Det betyder såklart också att även kommunala skolor kommer vara tvugna att skapa en trovärdig verksamhet om de vill klara sig i framtiden. De kommunala och fristående skolorna som missköts får förbereda sig för en kall och mycket ansträngande konkurrensvinter. För konkurrensen kommer att hårdna, den saken är klar.


Tuesday, December 04, 2007

Så smart så smart !

På bloggen Don´t mess with tha Karma Police hittar jag ofta galet bra grejer, tankar och frundringar. Detta, till exempel, bara måste ni bara läsa och fundera över.

Kollegan har just haft mattelektion med två killar i nian. De ska lösa samma uppgift. Den handlar om att beräkna foderåtgång till kor: Om en ko äter 12 kg om dagen och en ensilage-boll väger 500 kg - hur länge räcker då fodret om man har en ko?
Elev nr 1 räknar enkelt ut svaret: 41 dagar.

Elev nr 2 säger:
- Nej, det går inte.
- Vad? säger både elev 1 och läraren. Vadå går inte?
- Äh - det fattar ni väl, säger elev nr 2. Det ruttnar ju. Öppnar du en boll måste den förbrukas inom en vecka...

Och sedan följde en ny, spännande lektion i jordbrukskunskap där elev nr 1 och läraren fick veta en hel del de inte visste tidigare. Och... som kollegan sa... att dra slutsatser på det viset - ja, då har man ju inte bara gjort en uträkning - man har dessutom vågat bedöma rimligheten och ifrågasätta den! Underbart!