I går diskuterades det ganskla förutsägbart kring arbetsmiljö på Rosenbad. Arbetsmiljörådet som arbetslivsminister Hans Karlsson använder sig av består av representanter från arbetsmarknadernas parter, politiska partier och ett antal politiskt oberoende experter ute från "verkligheten" och jag är med i egenskap av chef från yrkesområdet skolan. På dagordningen stod arbetmiljö utifrån "hot & våld" i arbetslivet. Hot och våld innebär både fysisk och psykisk kränkning, alltså allt ifrån att fysiskt banka skiten ur nån till verbal och subtil psykisk kränkning såsom mobbing. Området är ganska komplicerat och fokus under diskussionen låg på allt ifrån socialsekreterares hotmiljö till bensinmacksrån. Rätt snart hamnade diskussionen på nivån "släcka bränder" genom ökad övervakning, smarta lösningar och att så att säga mota bort riskerna i arbetslivet. Till exempel kan det handla om "rörpost" för pengar dvs inga åtkomliga pengar i butik. Problemet är då att den där behållaren pangarna hamnar i måste tömmas och rånaren känner ju till detta så i själva verket har man ökat risken för dem som ska tömma och transportera bort pengarna från butiken. Någonstans i diskussionen kändes det som att vi släcker bränder istället för att arbetar långsiktigt. Det här med våld & hot måste hanteras långt innan arbetsmarknaden, nämligen i skolan och hemmet. Vi måste börja jobba mer med förhållningssätt och bemötande i skolan och andra platser och konkret koppla det till lärsituationen. Det står dessutom tydligt i läroplanen at så skalöl vara fallet. Skolan har stora möjligheter att minska våld och hot i samhällslivet, men den kan inte lösa det på egen hand. Alla måste engagera sig i vår främsta tillgång, nämligen barnen och ungdomarna. Vi kan inte köpa bort oss ur denna samhällsutveckling genom att enbart ösa på med mera pengar.
No comments:
Post a Comment