Kreativa klassen ?

Richard Florida beskriver den "kreativa klassen" som en grupp yrken som behärskar de "kreativa" områdena av arbetsmarknaden. Han beskriver dem som forskare, ingenjörer, aktörer i konstvärlden, kulturarbetare, mjukvaruprogrammerare och opinionsbildare etc. Arbetet handlar om målstyrning, klädkoder, egenstyrning av arbetstid och integrering av kultur i arbetet. Deadlines, projektslutfiranden och uppgraderingar sker kontinuerligt; den kreativa klassen är ett hårt arbetande släkte och därför också uppskattade.

Kreativa processer krävs i betydligt högre utsträckning nu över hela samhället än för 100 år sedan. Framöver kommer det att vara avgörande med kreativitet och initiativkraft. Förr var lärare och rektor högstatusarbeten men något har uppenbarligen hänt. Detta är ingen fråga som ägs av de fackliga delarna av samhället utan en fråga för alla att fundera över, vill vi inte ha kreativa och uppskattade människor i skolan? Vilket samhälle blir bäst, de med uppskattade lärare eller de med nedskattade ? Jag tror att eleverna når högre lärande i det första alternativet. Men uppskattning kommer inte utan resultat, och naturligtvis information om att resultaten ökar. Status kommer inte genom att man höjer lönen utan motprestation. Ökar man lönen utan prestationskrav ökar lönenivån men uppskattningen i samhället ökar inte för det. Här gäller helt andra åtgärder tror jag.

Det finns en spännande tanke här om man vågar tänja lite på de kreativa gränserna. Tänk om vi hade en skola som tillhörde den "kreativa klassen". Då skulle vi förmodligen se aktiva lärare som stolta deltog i den offentliga debatten och som symboliskt skålande i champagne när man varje vecka firade framgångar och drev den pedagogiska utvecklingen till nya höjder. Vi skulle toppa listan i världen över vilken skola som bäst förbereder ALLA barn för samhället och levererar bäst lärprocesser. Vi skulle se lärare i magazinens värld som beskrivande berättade om roliga och lyckade exempel på projekt. I soffan på "Sen Kväll med Luuk" i TV4 skulle matteläraren Tor Nilsson sitta och berätta för hela Sveriges tittare hur spännande senaste halvårets forskningsprojekt kring kreativ lärdesign utvecklats och hur lärandegraden ökat med 24% hos barn med sociala svårigheter. Folk skulle sitta ned chipspåsarna och drömmande sucka av avund på alla de som klarat kvalgränsen för läraryrket. Varje höst skulle alla TV-kanaler samsända prisutdelningen av det mest åtråvärda galapriset där bland annat Europas bästa lärarinsats delas ut som ett bland 30 andra priser. Bland de högst betalda i samhället hittar vi generellt sett numera lärare och skolledare och skälet till det visar sig vara enkelt: samhället uppskattar deras betydande insatser för samhället genom att leverera ett sprudlande lärande. Man har helt enkelt starkt bidragit till landets ökade konkurrenskraft. zzzzzzzzzzz-.... snark..... .....Wake up !

Fack och arbetsgivare skulle tillsammans sätta sig ned och målinriktat diskutera hur vi utvecklar en kreativ stolt kultur i svensk skola så att vi förbättrar resultaten och påbörjar den verkliga resan mot statushöjning för skola och konkurrenskraft för sverige.