Resultatökning i skolan ?!

Debatten känns väldigt märklig. När skolan på en del håll förbättrar sitt resultat så skall lärarna där tas ifrån känslan av att lyckas och minsann "hacka i sig" att det hela inte alls är förbättringar utan mygel. Skolverket att man inte har några bra verktyg för att värdera sambandet betyg och faktisk kunskapsnivå, vilket i sig känns lite märkligt år 2005. Kanske är det dags att förtydliga i betygssystemet och strama upp tolkningsmöjligheterna en aning. Lars Lustig på HSV har tittat på antagningarna till högskola och universitet och "funnit" det är inflation i skolans betygsystem. Intressant !

Det finns anledning att fundera över resonemanget lite djupare eftersom det finns en antydan om lärares Oprofessionalism i Lars Lustigs och andras undersökningar på området. Om utgångspunkten är att arbetsmetoderna i skolan är desamma som för 100 år sedan så är det klart att resultatuppgången måste diskuteras. Men om man tittar på de skolor som genomgått framgångsrika förändringsprocesser, ser resultaten lika konstiga ut då också? Exempel:

Skola 1: All undervisning går till så att eleverna lyssnar på genomgångar av lärarna som skriver upp allt på tavlan och sen får eleverna för varje arbetsområde skriftliga prov. Inga eller luddiga mål presenteras för eleverna som knappt vet vad de skall lära sig eller vad kunskapen skall syfta till.

Skola 2: Man arbetar växelvis traditionellt och ämnesövergripande med tydlig arbetsstruktur så att inga elever faller ur (alltså inte 80-talets lärarfria lektioner). Eleverna är aktiva i lärprocessen och man använder flera pedagogiska modeller för att få variation i lärandet. Skolan har en utbyggd speciallärarkompetens som ägnar sig åt de barn/ungdomar som har lite tuffare inlärningskurvor. Man är också mån om att uppmärksamma eleverna på varje kunskapsmål som skall nås.

Dessa variationer delade jag upp i två skolor eftersom det handlar om vilken kunskapssyn man har i sin skola. Men världen är sällan riktigt så enkel och det finns också ganska stora variationer inom varje skola.

Vad jag menar är att en skola som inte ändrat sina arbetsmetoder alls eller särskilt mycket och samtidigt visar på dramatiskt ökat resultat bör granskas medan de skolor som förändrat sin kunskapssyn och kämpat sig igenom ändrade arbetsmetoder bör lämnas ifred och inte misstänkliggöras för mygel.

Släpp hörnflaggan Herr Jante !!

Sen håller jag med om att en större nationell upprustning av bedömningskriterierna bör genomföras, varför inte under att en månad i samband med en rejäl kompetensutveckling. Låt eleverna sluta några veckor tidigare och kompensera lärarna för den extra tiden ekonomiskt. Vi skulle förmodligen få stigande resultatkurvor.