Åk 7 har reella åldrar från 9-17 år

Jag tror att en grundläggande organisationsbrist i skola är att vi delar in elever efter ålder och inte efter hur lång de nått i sin personliga utveckling och sitt lärande. I de tidigare åren märks det inte så mycket men i takt med att barnen blir äldre syns skillnaderna mer. I åk 7 är spännvidden mellan fysisk ålder och faktiskt social och biologisk mognad ganska stor vilket i sig skapar svårigheter på pedagogerna. Tänk er att ha en åk 7 klass (fysisk ålder 12 år) i engelska med elever som befinner sig mognadsmässigt från en 9 års ålder till 16 års ålder i klassen. Detta beror naturligtvis på att vi alla har olika sociala bakgrunder, förutsättningar och att vi därmed utvecklas olika. Inget kontroversiellt i sig, så ser det ut liksom.

Frågan man kan ställa sig är då vem det gagnar att dela in klasserna efter fysisk ålder? Vore det inte ur ett pedagogiskt lärperspektiv smartare att dela in eleverna i de högre åldrarna efter vilka behov de har och utefter vilka mål de uppnåt och inte. Kanske en mix ? Allt behöver inte vara statiskt...idén är ju eleven i centrum och risken är ju att det skuggas av klassen i centrum och att en del elever "försvinner".

Diskussionen som rasar därute kring detta är ju att det är kränkande att låta en 12 åring gå i samma klass som en 9 åring ur ett socialt perspektiv. Men å andra sidan är det väl mer kränkande att eleven inte får det stöd de behöver och de möjligheter de har rätt till enligt lag till att nå kunskapsmålen? ja ja säger man nu som läsare: möjligheten att gå om har altid funnits. Ok...men hur många gånger säger föräldern nej trots att pedagogen säger att det vore det bästa i situationen utifrån ett lärsperspektiv ?

Ålderindelningen är en tradition vi har och som i första hand tar hänsyn till kamrater och socialt umgänge och det är ju bra. Men man skulle kunna organisera skolan efter andra principer och lägga till det sociala i andra fomer.

Ok det kräver en enorm förändring på skolor men jag är säker på att skolor som tänker nytt och arbetar mer mål och resultatstyrt kommer att lyckas bättre än de som inte gör det. Mål och resultatstyrning måste sättas i flera perspektiv, tex kunskapsmålen (uppnåendemål och strävansmål i Lpo94), social utveckling, sjukfrånvaro (elev och personal), inflytandegrad i arbetet (elever och personal) m.m