Äntligen börjar det ta fart i diskussionerna. 2002 när jag startade min rektorssession i Broängsskolan var det bland det första vi började nysta i för att öka resultatet. Vi utbildade arbetslagsledare i ledarskapets grunder och så fort en tidning hörde av sig försökte vi berätta att ledarskapet är bland det viktigaste som sker i klassrummet utan att förta pedagogiken eller kunskapen i sig. Lärares uppdrag handlar till 60% om ledarskap eftersom den målhävdande läroplanen sätter målen och lärarens uppgift är att ledar elerna mot dessa. Trots detta låter man lärare själva lära sig hur ledarskapet fungerar och många hamnar i tröstlösa ledargränder med omöjliga förutsättningar att hitta ut ur dem. Det som behövs är en två dagars utbildning för alla lärare med några veckors mellanrum som skapar möjlighet för att det sjunker in. Man bporde också införa ledarskapets grunder som moment på lärarhögskolan eller låter försvaret ta över utbildningen av det kliniska bitarna kring ledarskapets mekanismer. För ledarskap kan de i försvaret. Alla lärarstudenter borde gå UGL, som bygger på FIRO som är en av många modeller som förklarar gruppens mognadsstadier och beskriver vilket ledarskap som krävs i vilken fas. Det mesta finns där i den modellen. Hur man hanterar sin roll som lärare, hur man stimulerar till motivation, hur man hanterar konflikter (läs mobbing) och hur man får gruppen att som helhet må bra. Resuiltatet kommer med detta om man kombinerar det med pedagogik, dramaturgi och finess. Nu börjar det röra på sig ute i buskarna och i en artikel i Lärarnas Tidning beskrivs exakt detta. Grattis lärarförbundet, ta det nu lite vidare så kan vi få snurr på ledarskapet i skolan. Det kommer ta tid men det viktiga just nu är att starta resan.
No comments:
Post a Comment