Alltfler skolor i Sverige börjar trots allt inse att det finns en poäng i att låta varje elev få var sin dator att utnyttja både lärandet i skolan och i hemmet. Och med stor sannolikhet så kommer det att bli en politiskt het fråga så småningom. Inte minst eftersom det är så att internet är en del av ungdomars vardag och något självklart vid sidan av mobiltelefon, spelkultur och TV etc. En laptop till varje elev kan därför bättre förbereda eleverna för morgondagens arbetsmarknad, men bara OM UNDERVISNINGENS INNEHÅLL UTVECKLAS OCH ANPASSAS UTEFTER DE NYA KRAVEN. Om arbetsmetoderna anpassas efter ungdomars krav på motivation, engagemang och intresse istället för vuxnas uppfattning om hur VI VUXNA LÄR (gissningsvis som våra lärare på 50-60 talet ansåg var bäst) så möter vi ungdomarna där de står. Det betyder att det inte är datorerna i sig som är avgörande utan rektorers och lärares förmåga att anpassa undervisningen och arbetsmetoderna så att tekniken verkligen bidrar med sin fulla potential. Kolla till exempel in Marc Prenskys arbeten eller Apples "1 to 1 learning". Det finns många bra exempel redan nu på hur datorer kan amnvändas för att öka lärandet.
När skolor väl hittar dessa arbetsformer så kommer dessa skolors elever att få ut mer av sin skolgång och därmed stå bättre rustade för ett liv i vårt samhälle, inte minst eftersom de kommer ha större kunskaper än övriga.
Det som kan följa i bakvattnet på detta är naturligtvis att ett kunskapsklassamhälle växer fram där det är avgörande var du och dina barn bor och huruvida skolornas lärare och rektorer tagit utvecklingen till sig. Det finns inget som säger att det skulle vara friskolor eller kommunala skolor som skulle anpassa sig först eller bäst, utan istället den unika skolans lärarkultur och utvecklingsbenägenhet.
Så snart vi trampar åt detta håll och ytterst ökade klyftor så kommer en dator till alla att bli en politisk fråga. Vi kommer plötsligt inte ha råd att skolor och elever inte har de möjligheter de behöver för att nå kunskapsmålen.
Ett andra alternativ är förståss att man förbjuder datorer, för att alla skall få samma möjligheter, en s.k likvärdig skola. Eller så kan skolkulturen skjuta det hela ifrån sig av olika skäl och om det senare händer så kommer det att drabba de skolor som väljer bort. Det vore att bidra aktivt till utveckling kunskapsklassamhället eller i andra uttrycksformer ökade klyftor.
8 comments:
Jag tror faktiskt att en övertro på teknikens frälsande egenskaper inom skolundervisningen varit ett större problem inom grundskola och gymnasium det senaste decenniet än brist på datorer.
Ja du kan mycket väl ha rätt. Jag har själv ingen övertro på datorer, om de används till sådant de är bra på. IT för sakens skull känns lite 90-tal tycker jag. Men pröva tex att blogga med penna och papper :-)
Eller fundera över om elever som presenterar sitt arbete i So genom en kortfilm finner arbetet innan presentationen mer intressant istället för om de arbetar med presentationsformer vi är vana vid. Film är ett riktigt bra verktyg för att nå en hel del mål angivna i de nationella kursplanerna. Och det riktigt intressanta är att man kan få elever som aldrig skriver att plötsligt skriva manus till tex film. Det betyder att man kan använda IT för att få elever mer skrivintresserade, och det är här stora delar av poängerna finns.
Allvarligt talat så finns istället en risk att tillgången på IT-verktyg i skolan minskar. Det finns några begränsande trender som oroar. Till exempel att en del skolförvaltningspersonal anser att det finns en övertro på IT. Man kan undra om det någonsin funnits ideer om övertro på linjaler eller andra pedagogiska verktyg.
Det är förstås inte apparaterna i sig som är intressanta - datorer har många begränsingar idag som är borta imorgon. Det är mer att de är ett medel för att tajma lärandet med med barna och ungdomars livsstil och, sätt att tänka lära sig saker i alla sammanhang, långt utanför den formella skolan.
Den lättköpta förbudspoltik som tyvärr Folkpartiet driver, och som ska syfta till bättre disciplin i skolan. är uttryck för en total blindhet för nutiden. Jag är alldeles säker på att om barns och ungdomars lärande tas på allvar (alla vill alltid lära sig!), genom att anpassa skola, metod och pedgogik till dagens värld, så skulle de flesta disciplinproblem falla platt till marken.
Ja det är ungefär så jag menar :-)
Jämförelsen med linjalerna håller inte: dels för att det inte finns någon motsättning mellan linjaler och datorer (båd lär väl behövas?) dels för att det är en sån himmeslvid skillnad i kostnaderna - dels vad gäller de enskilda inköpen, dels vad inköpsfrekvensen anbelangar. De kan med fördel använda en linjal från början av nittonhundratalet, men du använder inte gärna en dator från början av nittiotalet.
Jämförelsen var nämast ett försök att visa att tiderna förändras och vi bör förändras med dem...och att nya pedagogiska verktyg har svårt att få fäste i en del skolors kultur. Du missförstod mig.
Ok, jag hajar. Som i så många andra fall torde en medelväg vara den bästa.
Super color scheme, I like it! Good job. Go on.
»
Post a Comment