Thursday, July 27, 2006

Det handlar om synsätt kring lärandet i skolan :-)

I DN idag finns en artikel av Johannes Åman (Journalist) om en matematikforskning som pekar på att det inte är fler lärare som behövs utan det är istället lärarnas synsätt och arbetsmetoder som fäller avgörande för vilken kunskap och förståelse elever får till sig. Åman refererar till en studie - "The Teaching Gap" av James Stigler och James Hiebert där matematiklektioner i USA, Tyskland och Japan videofilmats. Forskarna fann tydliga nationella undervisningskulturer. Man skall här komma ihåg att USA och Sverige har samma undervisningstradition.

I USA brukade lektionen börja med att läraren visade en typ av uppgift. Sedan ägnades huvuddelen av lektionen åt att eleverna tränade sig i att lösa uppgifter av samma slag.

En typisk lektion i Japan inleddes med en kortare presentation av läraren. Eleverna ställdes inför ett problem och fick sedan under några minuter försöka komma med förslag till lösningar.

Därefter lät den japanska läraren olika elever presentera sina lösningar. Metoderna jämfördes och tillsammans diskuterade läraren och eleverna varför vissa lösningar inte var korrekta. Även lösningarna som ledde fram till rätt svar analyserades. Var någon av dem bättre än de andra - snabbare, enklare eller mer klargörande?

Typlektionen i USA utgick från synsättet att skolmatematik består av en samling metoder. När lärarna fick frågan vad de ville att ele-verna skulle få ut av lektionen svarade de flesta med att beskriva en färdighet som de hoppades att ele-verna skulle tillägna sig.

Japanska lärare däremot betraktade matematik som något som handlar om relationer mellan begrepp, fakta och metoder. Syftet med lektionen var att få eleverna att tänka på nya sätt och upptäcka relationer inom matematiken.

Johannes Åman DN 26 juli 2006

Mycket intressant, eller hur? Det betyder att det inte är fler lärare som nödvändigtvis nehövs utan lärare som tänker nytt och mer effektivt och kan överföra detta till eleverna. Ni som läst min blog tidigare mins säkert Toyotametoden också, ett Japanskt sätt att ständigt finna nya vinklar kring problem genom att alltid ställa fem st på varandra efterförljande "varför"-frågor i syfte att tränga djupare ner i förståelsen kring det aktuella problemet. Metoden används på Toyota...biltillverkaren ni vet: Today, Tomorow, Toyota...

:-)
Andra bloggar om:
,
,
,
,
,

9 comments:

Susanne said...

Om japansk matematikundervisning har jag läst om tidigare någonstans - eller möjligen hört om på någon konferens. Det handlar egentligen om att man faktiskt pratar matematik och inte sitter i enskilda öar och löser tillrättalagda problem. Och det säger sig självt att man får så många fler lösningsmetoder att använda om diskussionen är levande och man utbyter strategier.

Själv brukar jag ibland i min undervisning ha lektioner som kanske liknar den japanska modellen: att diskutera olika elevlösningar på ett enda problem. Det tar tid men är värt det.

Jag försökte hitta artikeln på DN:s hemsida, men den verkar inte ha kommit upp (ännu).

Fredrik Jeppesen said...

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=577&a=554698&previousRenderType=2

Susanne said...

Tack! :-)

Peter Karlberg said...

Jag gjorde min kommentar på min egen blogg eftersom jag också polemiserade lite mot Erik Lakksos fixering vid tidsfrågan (men det går ju inte att trackbacka till dig - eller har jag letat dåligt?)

Håller naturligtvis med i övrigt!

Fredrik Jeppesen said...

Nej Blogger stödjer inte trackback at the moment...det lär komma så småningon som det heter...

Olle Lundberg said...

En gång för många år sen upplevde jag en mattelektion i huvudräkning som blev intressant. Därför att lärarens huvudfråga var hur var och en av eleverna burit sig åt för att komma fram till rätt svar. Och ALLA upplevde en mycket engagerad och spännande stund.

Levandet är ett ständigt lärande för att kunna bemästra nya situationer och förstå allt mer av samband och relationer som gör livet bättre, roligare och mer utvecklande. Jag vågar nog påstå att det är något för människor grundläggande.

I den stund skolan skapar positiva lärsituationer kommer med stor sannolikhet många pusselbitar falla på plats. Är det roligt att gå i skolan uppstår en positiv flow och en dynamik som både spar resurser och ger en mycket större kunskapstillväxt än idag.

Kör hårt Jeppesen och alla andra klarsynta! Låt framtiden komma nu!

Anonymous said...

Here are some links that I believe will be interested

Anonymous said...

Here are some links that I believe will be interested

Anonymous said...

Great site loved it alot, will come back and visit again.
»