"Det har knappats gått någon inom utbildningsväsendet förbi att lärarorganisationerna driver en stor kampanj för behöriga lärare. Det är bra och det finns all anledning att backa upp det initiativet. Vad bör då behörighetsbegreppet innehålla? Att vara formellt behörig lärare är tyvärr inte självklart detsamma som att vara en kompetent och skicklig lärare även om förutsättningarna för detta då självklart borde vara bättre.Pia Enochsson Generaldirektör MSU".
LÄNK: Formell examen räcker inte för att vara en bra lärare
I artikeln skriver Pia Enochsson vidare att undersökningar visar att eleverna sätter läraren högst som den viktigaste förutsättningen för sitt lärande och som nummer två kommer elevens eget engagemang och intresse för att lära sig och vara aktiv. Först längre ned på listan kommer tex lokaler och gruppstorlek m.m. Pias slutsats är att pedagogisk fallenhet eller att som lärare ha det där "lilla extra" som avgör om man verkligen är en skicklig pedagog är lika viktigt som formell utbildning. Underförstått menar hon att formell examen inte garanterar skickliga pedagoger, hon menar att det finns en annan nivå också. En mer tallangmässig nivå av att genom kommunikationen kunna nå fram till eleverna och deras lärande. Och att kunna fånga elevers nyfikenhet och intresse är naturligtvis oerhört viktigt, och kommer att bli allt viktigare ju mer det lärande kunskapssamhället utvecklas. Utan förmågan att engagera och väcka inlärningsmässig utmaning är ju formell ämneskunskap inte lika mycket värd för den enskilde läraren. Andra viktiga förutsättningar för kompetenta lärare, menar Pia, är graden av kontinuerlig kompetensutveckling och förmåga att utveckla sina arbetsmetoder efter utvecklingen i samhället och inte minst styrsystemets förändring.
Jag tycker att Pia fångar en rad viktiga saker som borde vara självklara, men som tyvärr inte är det överallt. Hennes insikt stärker min idé om att snäppa upp lärarutbildningen några snäpp, öka kompetensutvecklingen av rektorer och lärare och skapa en uppgraderingutbildning för alla de lärare med pedagogisk fallenhet som inte gått lärarutbildning utan som har annan akademisk utbildning i botten. Då skulle vi verkligen utnyttja samhällets samlade kompetens istället för att stänga vissa grupper ute. Det har vi inte råd med i globaliseringens konsekvenser med ökade krav på skolan.
5 comments:
Kom de "vuxna" på nu att fyra år på lärarhögskolan inte nödvändigtvis gör någon till en bra lärare.
...de är nog inte så dumma trots allt
För övrigt tror jag nog på att det skulle bli bättre om några statligt anställda "nissar" fick i uppgift att plocka ihop kvalitativ fakta inom olika ämnesområden, satte ihop det till ett större lärarhäfte och kompletterade med ett antal over-headbilder och sen hyrde in arbetslösa dramatenskådisar som fick skumma igenom materialet och sedan med hjälp av overheaden hålla i lektionerna.
Då råder vi bot både på lärarbristen och överflödet av esteter.
Det låter ju fiffigt det där med skådisar som snabbomskolas till lärare. Grejen är bara att lärare som estradörer är en föråldrad modell som inte kommer att fungera. Skolan som ett fysiskt rum med ett gäng elever uppradade eller grupperade som åskådare och åhörare till lärarskådisen är snart överspelad. Då går det inte längre, som nu, att dölja svagheter, som nu, bakom en artistisk förmåga.
Den virtuella skolan är snart ett faktum, och vi måste ställa den viktiga frågan hur den ska organiseras. Elevers vallfart till en gemensam lokal på bestämda tider kanske inte alls blir nödvändig. Eller ens önskvärd.
Virtuell, multimedia, tv-spel hit och datorskärmar dit...jag är med på ett villkor.
Att vi skriver in timmar med retorik, diskussioner och debatt i någon läroplan någonstans. För visst måste vi väl möta människor någonstans och inte alltid vara killen med ip-adressen 114.5.5667..6?
Retorik säkert bra. Diskussioner och debatter helt nödvändiga för att testa argument och för att nå nya insikter. Möta människor också helt nödvändigt, så mycket och så djupt som möjligt.
Post a Comment