Skillnader i investering för skola - likvärdig skola?

Investeringen per grundskoleelev varierar över landet enligt en undersökning som Sveriges Kommuner och Landsting gjort. I Strömsund lägger man ned drygt 106 000 per eleve och år medan man i Kävlinge satsar drygt 59 000 kr. Det är såklart mycket som påverkar detta med hur mycket pengar man lägger men om skillnaderna på totalen är nästan 50 000 kr mellan kommuners satsningar så kan man inte enkelt förklara bort det med skillnader i lokalkostnader och lärarlöner tror jag. Man satsar nog också olika på skolan som pedagogiskt fenomen.

För en skola med 500 elever är en skillnad i skolpeng runt 20 000 kr/år lika med 10 miljoner kr för den enskilda skolan. Möjligheterna att vidta
utvecklingsåtgärder med sådan budget blir därför närmast gigantisk för dessa kommuner/skolor. För 10 milj kr får man som rektor sjukt mycket pedagogisk kraft om man bara vill. Du kan tex anställa 5-10 extra speciallärare/pedagoger, anställa 2 mediepedagoger, kompetensutveckla personalen obehindrat, ge alla elever och lärare varsin internetuppkopplad bärbar dator, bygga om samtliga klassrum till en modern trivsam och pedagogisk miljö och ändå ha en bra buffert kvar till oförutsedda händelser.

Mest kostnader per elev
Strömsund 106 308:-
Arvidsjaur 99 653:-
Vindeln 95 108:-

Minst kostnader per elev
Kävlinge 59 631:-
Vellinge 61 538:-
Trollhättan 62 209:-

När skillnaderna är så här stora finns det anledning att diskutera om vi verkligen har en likvärdig skola mellan och inom kommunerna. En annan slutsats kan vara att det är viktigt var du som förälder väljer att ha ditt barn i skolåren.

Fler bloggar om:
politik
skolpolitik
skola
utbildning
skolan
grundskola
lärare
Jeppesen

Fusk eller resurs för lärande?

Gråzonen och skillnaderna mellan fusk och internets många möjligheter som stöd i lärandet ligger hos eleven själv och hos läraren. Längst ned finns några siter som kan vara till hjälp för elevens lärande eller som möjlighet till direkt fusk. Kanske kan ni som lärare eller skolledare öka er förståelse för och er kunskap kring vad som är fusk och var gränsen går? Det är inte helt lätt nämligen. Man bör ta upp det till diskussion i arbetslaget/en? De lärare som känner sina elever väl, de flesta, känner igen texter där eleverna använder sig av ett språk långt över sin förmåga. Men det finns säkert också lärare som inte ser det och därför finns det all anledning att lyfta frågan. Att det är fusk att kopiera en text rakt av från nätet är säkert de flesta överens om, även om det finns de som hävdar att det finns ett lärperspektiv även här eller de som anser att det som finns på nätet rätt hittat och använt kan ses som kunskap det också. Frågan är inte helt okomplicerad, jag menar det är ju inte som att kopiera texter ur läroboken. Det hela är ju en bedömningsfråga för läraren och i alla bedömningar finns alltid den där osäkerheten, var går gränsen för fusk i vårt arbetslag? Vissa av dessa hemsidor listade nedan trycker på att syftet inte är att uppmana till fusk utan utgöra en resurs för elevens lärande. Listan är inte heller komplett givetvis, det finns säkert fler än 100 000 andra websidor och diskussionsforum med liknande innehåll.

Men lärare som är medvetna lär sig strategier för att förhindra problem, Henrik Byh är en av dessa:

Skolorna ser också elevfusk som en av Internets baksida. Jag kan väl erkänna att jag, och jag är nog inte den enda, som tagit färdiga bokrecensioner från Internet och lämnat in. Detta är inte särskilt bra. Men man kan använda dessa sidor till annat. Om man låter eleverna använda sidorna till att samla material och skriva något själv är väl hur bra som helst. Detta har ju den inverkan att eleverna vet att jag är medveten om dessa sidor, då är de nog inte så dumma att de går och drar ut ett färdigt arbete för inlämning. Dessutom om man följer hela processen under arbetets gång med t.ex. loggbok så är detta problem ur världen tror jag.
Henrik Byh http://krita.ilu.uu.se/ikta02/student/henrikb/


Resurs eller fusksidor:
Skolportalen
Mimers Brunn
MVGPlus
Skola

Fler bloggar om:
fusk
skola
utbildning
skolan
grundskola
lärare
Jeppesen

Intressant?

Det skulle vara intressant för mig att veta din uppriktiga mening om min blog. Om du vill hjälpa mig med det så klicka på länken Delta i "anonym servey" nedan.

Anonym Servey (en fråga) Klicka !

Vänlig hälsning

Fredrik Jeppesen

Fördel kvinnor i förskolans könsmaktsordning?

Gunnar Johansson sadlade 2003 om från svetsare till förskollärare och alla trodde att fast jobb efter utbildning var självklar. I denna jämstäldhetsdebatt som medierna frossar i glöms det ofta bort att män i förskolesammanhang är klart underrepresenterade. Självklart beror det mycket på att få män intresserar sig, bara 2 av 30 var män i Gunnars klass. mMn de som vill har det ofta tuffare än kvinnor i mansdominerade yrken.

- Det är en osäkerhet hos arbetslagen. "Ska vi verkligen släppa in en kille? De tänker ju annorlunda." Så tror jag att många resonerar. Men självklart behövs det fler män, säger Gunnar Johansson.
Ljusnan 29 juli 2006

Varför det är tufft har naturligtvis flera orsaker än kvinnlig ovilja som Gunnar uppfattar det, rektor på Granbergsskolan i Ljusdal gissar att det för att kvinnor tror att män som blir förskollärare är pedofiler.

- Det finns diskussioner som gör det svårare för män i det här yrket. Om pedofili, säger Göran Wänglöf.
Ljusnan 29 juli 2006

Jag vet att det finnas sådana fördomar ute hos personal lite varstans men jag tror att det också beror på att kvinnokulturen under lång tid satt sig i väggarna i svensk förskola och att det till viss del handlar om omvänd könsmaktsordning, ett begrepp vi är vana att höra kring mankulturer som stänger ute kvinnor.

Gunnar har i alla fall bara fått kortare vikariat sedan han kom ut från sin utbildning och i höst väntar ännu ett.

Mannen på bilden är inte Gunnar

arbetsrätt
arbetsrätten
förskola
skola
utbildning
skolan
grundskola
lärare
Jeppesen

Omskolning

I Falun tar man hand om de lärare som är olämpliga och inte längre gör ett bra jobb, något som både kommunen, eleverna och den enskilde tjänar på menar man. Man erbjuder utbildning med full lön i 1,5 år och inte som normalt bara omplacering och nya elever att möta.

– Inom alla yrkes kategorier kan utvecklingen springa ifrån en anställd och det vore konstigt om inte någon enstaka lärare kunde hamna i ett sånt läge, säger Svante Hanses.
Svante Hanses Skolchef Falun
Länk här!

Tanken är naturligtvis fullkomligt rimlig och rätt ur både barnens och den enskilde lärarens perspektiv. Och som jag förstår det har facket i Falun tyckt att detta är bra åtgärd. Det rör ju sig säkert inte om lite halvknackiga lärare utan jag gissar att det handlar om lärare som inte uppfyller några professionella kriterier alls eller som upprepat kränker elever och kollegor. Och det är klart att om en person som aldrig lyckas i sitt jobb får en andra chans att utbilda sig till ett nytt jobb så ökar ju även självkänslan hos honom/henne.

Ca 1 miljon kostar kalaset och det tycker jag är väl investerade pengar, sett ur elevernas perspektiv och den enskildes. Men i andra yrken så är det kutym att missköter man sig grovs så får man avsked vilket är högst ovanligt i skolvärlden. Det förekommer men ytterst sällan tyvärr. Skolan borde ha större krav på sina anställda än andra yrken, dels för att de naturligtvis arbetar med barn i känsliga skeden och dels för att kunna höja lärarkårens status.

Men att få bort okapabla personer och ge dem en ny bra start är ju en högst humanistisk åtgärd, om man har råd.

Andra bloggar kring ämnet skola:

arbetsrätt
arbetsrätten
skola
utbildning
skolan
grundskola
lärare
Jeppesen

Något måste göras runt skolledares IT-intresse

Man kan läsa det nästan överallt, på kollegiet.se och i Computer Sweden. När Computer Swden ringde runt till skolledare så blev svaret att alltför många rektorer väljer att delegera eller i värsta fall ignorera det som rör datoranvändningen på sina skolor.

Christina Ehneström skolansvarig på KK-stiftelsen har sin uppfattning klar:

- Många rektorer förstår inte IT-frågorna. För skolorna är just deras engagemang helt avgörande. Att rektorn hänvisar till andra är väldigt olyckligt, säger Christina Ehneström, programchef för IT i skolan på KK-Stiftelsen.
Kollegiet.se jan 2006

Självklart har hon rätt, "sådan husse sådan hund" eller "de anställdas synsätt präglas i stor grad av av ledarens/chefens ageranden". Och Catrin Eriksson på Bengtsgården, högstadieskola i Bengtsfors säger så här i samma artikel och det är klart att inget händer då:

– Jag kan inte nämna några visioner på rak arm. IT är inte min primära uppgift som rektor. Men vi håller på att se till så att fler elever ska ha tillgång till datorer i form av tunna klienter, säger hon till tidningen.
Kollegiet.se jan 2006

Tunna klienter, som är en fattigmanslösning utan kapacitet i samklang med samhällets, betyder i sammanhanget att fler datorer kan kopplas upp på skolorna men att kapaciteten i stort sett andast möjliggör textbasserade aktiviteter. Man väljer kvantitet (fler datorer) före kvalitet utan att faktiskt veta om det, utan att förstå vad man väljer. Först måste man se på digital kommunikation som en nödvändig resurs för att barnen skall kunna nå mål i den moderna skolan. Det man skolledare annars väljer bort, och som ingen från IT-avdelningarna talar om för skolledaren är att det här med nyhetssändningar via Svt, ljud eller möjligheten att arbeta, klippa och redigera film inte går. Ljud och bild är föt mycket för de tunna klienterna, som är just "tunna". Inte ens prenumerera på podcast går i allmänhet. Det går bra att använda datorn som ordnehamdlare och i de fall man anänder powerpoint så sker det med strippade versioner som knappt någon i arbetslivet skulle betala för.

Följden blir att kommunerna pga saknade visioner och frånvarande förståelse låter skolorna sacka efter ännu mer år efter år efter år...

LÖSNING: Samtliga skolledare samlas på veckokonferens med workshops, seminarier, debatter, utställningar och privata visningar för att så snabbt som möjligt komma upp på banan. Det finns 15 000 skolledare och med andra aktörer plus branschfolk skulle det kanske bli 30 000 personer samtidigt. Globen med tillhörande kringlokaler skulle fungera utmärkt.

Därefter ger man samtliga lärarstudenter en bärbar MacBook med både operativsystemet Windows XP och OSX under huven hela studietiden med möjlighet att köpa loss den sen att ta med ut till sina kommande arbetsplatser.

Därefter skulle regeringen slopa HemPC subventinerna och istället subventionera en bärbar dator till alla elever från åk 6 upp till Gymnasiet, som de sedan kan köpa loss till sina universitetsstudier eller bara till att surfa hemma med.

Socialdemokraternas Ibrahim Baylan eller Moderaternas Sten Tolgfors, vid maktskifte, kan betala spektaklet och samtidigt vinna en massa cred internt i skolkretsar men också internationellt. Vist...peketet kostar en del men ställt mot globaliseringens krav och utvecklingen i låglöneländer måste det ses som en liten väl investerad slant.

:-)

Andra bloggar:
Apple
Microsoft
pedagogik
skola
utbildning
skolan
grundskola
lärare
Jeppesen

SMS i skolan

I Mörbylånga skall man börja kalla på vikarier via sms. I en databas skall man kunna lägga in sig för att sedan få jobberbjudanden med korta varsel.
Enkelt och praktiskt. "Vi behöver en vikarie i spanska i eftermiddag, kan du? Ring: xxxxxxxxx". Först kan man gå ut till några utvalda och om inget napp kommer tillräckligt snabbt så går samma meddelande ut till samtliga i databasen.

Detta kan man ju givetvis bygga vidare på kring andra resurser i skolan, tex jourhavande fältare eller pensionärer som resurspersoner i olika sammanhang. Eller varför inte ett "nyhetsbrev" på sms till alla föräldrar (som vill) ha där man informerar om dagliga händelser av akut art.

Hur som helst skall det bli spännande att se hur Mörbylångaprojektet utvecklar sig.

Andra bloggar om:
mobiltelefoni,
mobiltelefon,
pedagogik,
skola,
utbildning,
skolan,
grundskola,
lärare
Jeppesen

Det handlar om synsätt kring lärandet i skolan :-)

I DN idag finns en artikel av Johannes Åman (Journalist) om en matematikforskning som pekar på att det inte är fler lärare som behövs utan det är istället lärarnas synsätt och arbetsmetoder som fäller avgörande för vilken kunskap och förståelse elever får till sig. Åman refererar till en studie - "The Teaching Gap" av James Stigler och James Hiebert där matematiklektioner i USA, Tyskland och Japan videofilmats. Forskarna fann tydliga nationella undervisningskulturer. Man skall här komma ihåg att USA och Sverige har samma undervisningstradition.

I USA brukade lektionen börja med att läraren visade en typ av uppgift. Sedan ägnades huvuddelen av lektionen åt att eleverna tränade sig i att lösa uppgifter av samma slag.

En typisk lektion i Japan inleddes med en kortare presentation av läraren. Eleverna ställdes inför ett problem och fick sedan under några minuter försöka komma med förslag till lösningar.

Därefter lät den japanska läraren olika elever presentera sina lösningar. Metoderna jämfördes och tillsammans diskuterade läraren och eleverna varför vissa lösningar inte var korrekta. Även lösningarna som ledde fram till rätt svar analyserades. Var någon av dem bättre än de andra - snabbare, enklare eller mer klargörande?

Typlektionen i USA utgick från synsättet att skolmatematik består av en samling metoder. När lärarna fick frågan vad de ville att ele-verna skulle få ut av lektionen svarade de flesta med att beskriva en färdighet som de hoppades att ele-verna skulle tillägna sig.

Japanska lärare däremot betraktade matematik som något som handlar om relationer mellan begrepp, fakta och metoder. Syftet med lektionen var att få eleverna att tänka på nya sätt och upptäcka relationer inom matematiken.
Johannes Åman DN 26 juli 2006

Mycket intressant, eller hur? Det betyder att det inte är fler lärare som nödvändigtvis nehövs utan lärare som tänker nytt och mer effektivt och kan överföra detta till eleverna. Ni som läst min blog tidigare mins säkert Toyotametoden också, ett Japanskt sätt att ständigt finna nya vinklar kring problem genom att alltid ställa fem st på varandra efterförljande "varför"-frågor i syfte att tränga djupare ner i förståelsen kring det aktuella problemet. Metoden används på Toyota...biltillverkaren ni vet: Today, Tomorow, Toyota...

:-)
Andra bloggar om:
pedagogik,
skola,
utbildning,
skolan,
grundskola,
lärare
Jeppesen

Nu tar nog skoldebatten snart fart ...men med vilket fokus?

Sverige utmärker sig på några andra sätt i undersökningen. I svensk skola har eleverna färre läxor och färre prov än något annat land. Inget annat land har lika mycket skolk som Sverige. Inget annat land har lika mycket sen ankomst, lika mycket skadegörelse och stöld eller lika grovt språk med svordomar i skolan som Sverige. Ingenstans är det stökigare i klassrummen än i Sverige.
DN 31 maj

Det är uppenbart mot bakgrund av den beskrivningen att dagens ungdomar inte har skolan som sin mest spännande plats och samtidigt att skolan misslyckas med att entuseasmera och engagera till lärande. Det förefaller vara så att vi vuxna tror att elevernas lärande sker på samma sätt som vi är vana vid att lära oss. Alltså inte ett lärande som är anpassat efter deras sätt att lära i sin verklighet. I DN debatt har fp platsgaranti och bullrar vidare i sina debattinlägg :-) De lyfter skolans allt sämre resultat vilket inte går att blunda för rent generellt. De lyfter också precis som de flesta andra också oron från Asien och den utveckling som sker där. Fp:s förslag på lösning är tidigare betyg, hårdare tag, tydligare utvärderingar. Tidigare la man fram krav på åsiktsregistrering, ökade maktbefogenheter för lärare och rektorer och ökade möjligheter att flytta stökiga barn är bara ytterligare exempel på fp:s nya "liberala imagebyggande". Och engagemanget för skolan kan man knappast beskylla dem för att sakna. Och jag vet också att de har goda ambitioner, både Leijonborg och Björklund. Men inga av dessa förslag spelar större roll och riskerar faktiskt att få oönskade effekter såsom dåligt utnyttjande av samhällsresurser på olika sätt.

Sedan har vi regeringens tystnad och visionlöshet kring skolans framtid. En tystnad som riktigt lyser med sin frånvaro, på sin höjd medhummande i farstun åt då Björklund skjuter i skyttevärnen.

MEN VAR I DEBATTEN FINNS DISKUSSIONERNA OM SKOLANS MEST GRUNDLÄGGANDE TILLGÅNG: DEN PROFESSIONELLE PEDAGOGEN (LÄRAREN OCH SKOLLEDAREN)? Det är först när dessa yrkesmän och kvinnor lyfts upp till den statusnivå där de hör hemma som resultaten kommer att komma och på köpet lockelsen till att bli lärare. Varför inte släppa fram de engagerade, resultatsträvande och fantastiska lärarna med modern kunskapssyn, hög förståelse för läroplanens syften och som har det där ledarskapet som krävs för att leda sina elever mot kunskapsmålen i den målstyrda skolan. Och de där lärarna som dessutom genom sitt ledarskap hanterar "stöket" och ökar arbetsron genom intressanta lärformer? Det finns säkert 50 000 - 100 000 sådana lärare som måste gå och tänka att "jag känner inte igen mig i förslagen som poppar omkring i debatten".

Alltid när det pratas skola så tas problemen och lösningarna fram utanför den professionelle lärarens sfär och oftast skylls det på samhälle och/eller eleverna som blir allt stökigare. Vi har de elever som finns i samhället, så låt oss stanna upp och arbeta med dem. Varför diskuteras aldrig vilka arbetsmetoder som används i skolan? (Med undantag för Björklund och Baylan som tydligen vill ha MER katederundervisning och mindre kreativitet).

Varför dog diskussionen om timplanens borttagande? Varför börjar vi inte också utvärdera lärarna och deras prestationer som de professionella pedagoger de är? Hur står det till med skolornas förmåga att skapa måldialog med elever och föräldrar? Hur går det med skolutvecklingen? Hur arbetar man med moderna pedagogiska IT-stöd i skolan? Hur står det till med skolornas förmåga att skapa en engagerande och motiverande undervisning? Hur står det till med ledarskapet i skolkulturen? Driver lärare och skolledare åt samma håll? Driver kommunerna och facket åt samma håll?

Svaren på dessa frågor är mer intressanta för de flesta som inte driver politiska agendor och de ligger mer i linje med ambitionerna i skolans uppdrag.

Andra bloggar om:
skolpolitik,
pedagogik,
skola,
utbildning,
skolan,
grundskola
,

Ungdomar, nya medier och Skola

Vi vuxna oroas ofta av de nya mediernas utveckling, och nu menar jag främst den som ryms inom de rörliga medierna som tex internet, spel och TV men naturligtvis även film.

En europeisk studie som omfattade 9000 ungdomar och deras medievanor visar dock att våra farhågor är en aning överdrivna även om risker finns och måste hanteras, tex av skolan och hemmet. Men kompetensen kring de nya medierna är långt ifrån tillräckliga i hemmet och i skolan, tyvärr.

"Oron för barn och ungdomar som använder Internet och mobiltelefoner är stor. En ny europeisk studie av 9000 ungdomar visar dock att farornas omfattning kan vara överdrivna. Det är tydligt att ungdomars förmåga att ta till sig ny teknik för social samvaro är större än hos äldre generationer. Förmågan att hantera riskerna verkar också vara bättre än befarat. Men även fast ungdomar har denna kompetens så finns det fortfarande brister. De behöver fortfarande hjälp att hantera vissa aspekter av de nya medierna. Skolans förmåga att hjälpa dem är dock väldigt begränsad.

- Farliga eller obehagliga situationer är mycket ovanliga, enligt unga själva.
- Skillnad i datoranvändning i skolan och i hemmet.
- Unga kan inte själva lära sig att hantera alla aspekter av nya medier.
Medierådets hemsida

Skolan spelar alltså en viktig roll och man kan välja två alternativa spår som skola betraktat. Ett spår är att man kör vidare på den beprövat lågpresterande metoden att informera om internets, TVs, Spels och Films risker genom informationsblad eller lärargenomgångar på svarta tavlan. Men man kan också börja med att kompetensutveckla hela skolans personal på djupet kring de nya mediernas roll i samhället och integrera dessa nya medier i skolarbetet och därigenom lära barnen att förhålla sig säkert till dessa plus att de får ökad nytta av de nya medierna i sig. Underhållning och socialt relationsbyggande får ytterligare ett perspektiv, nämligen själva lärandet.

För att nå resultat i detta arbete måste de nya medierna in som naturliga och spännande inslag i undervisningsformerna och inte bara genom små punktinsatser på någon 2 poängs valfri kurs på lärarhögskolan. Jag hörde en forskare som sa att det finns en hel del lärarstuderanden som säger att "jag vill inte lära mig om data, jag valde ju det här yrket för att just slippa hålla på med data". Om läraryrket signalerar så pass grava samhällsallienerande kärnvärden måste något göras. De nya medierna spelar en så stor roll i ungdomars vardag idag att man helt enkelt inte kan skjuta det ifrån sig.

Hem och Skola & Poolmedia

Hem och Skola är inte som förr verkar det som. Medieföretaget Poolmedia var med i ett inslag i Aktuellt 24 juli och det visade sig att bolagets ideella verksamheter som drar in mycket sponsringspengar via telefonförsäljning är en luftbubbla.

Enligt Aktuellt skall det stora delar av de pengar som tas in i sponsring gå direkt ner i fickan på Poolmedias ägare och inte till den behjärtansvärda verksamheten. De ideella organisationerna det gäller är:

"FöretagarFörbundet"
"Hem o Skola - Noll Tolerans Mot Mobbning"
"Ett Narkotikafritt Sverige 2000"
"Hem o Skola - Rökfri Ungdom"

I minst två av projekten de har medverkar även Hem och Skola som skriver så här:

"Vi på Hem och Skola vill här framföra ett stort och varmt tack till alla företag som har hjälpt oss att genomföra denna viktiga kampanj. Våra stödmedlemmar har genom sin medverkan hjälpt oss på Hem och Skola med arbetet att stödja barn och ungdomar att förbli rökfria. Vi är mycket tacksamma för er medverkan och önskar ett fortsatt gott samarbete i framtiden".
Hemsida Klicka här

Det känns inte så seriöst detta....Synd eftersom områdena är superviktiga.

Alternativ med hög trovärdighet som finns är FRIENDS (www.friends.se) och Non Smoking Generation (www.nonsmoking.se)

Elever, Stress & Ledarskap

2004 gjorde barnombudsmannen en enkätundersökning om hur barn och ungdomar upplever sin vardag och det är ingen kul läsning man får.

"I första hand är det skolan som ger upphov till den negativa stressen. Främsta orsaken är för mycket läxor. Var tredje elev – och särskilt flickorna – tycker att för många prov stressar dem. Eleverna föreslår att lärarna borde planera läxor och prov bättre och att projekten i skolan borde vara mindre omfattande.

Arbetsmiljön i skolan är en återkommande faktor som skapar onödig stress. Korta raster bidrar till detta, liksom buller och stök i skolmatsalar och på raster. Fyra av tio elever säger att de har för lite tid att byta om före och efter idrottslektionerna, särskilt flickorna påpekar detta".
Barnomdudsmannen 2004 - 03 - 19

De skriver vidare att särskilt yngre elever också önskar mer lugn och ro på lektionerna, dock skall man komma ihåg att BOs undersökning inte tog hänsyn till klassstorlek eller lärartäthet och därför kan den inte ge oss nogon kunskap om hur detta påverkar. Men det är är ändå oroväckande skriver BO.

Frågan man måste ställa sig här är om skolan arbetar på ett klokt sätt med denna yngre generation? Betänk att elever upplever mer stress nu än för 50 år sedan och även om en del har med "övriga samhället" att göra så anger eleverna också skolan som en stor stressfaktor.

Kan man med ett bättre ledarskap i skolan generellt och i synnerhet i klassrummet i kombination med smartare arbetssätt minska stressen för BÅDE elever och lärare?

Ja vist borde man kunna det ! Öka mål och resultatstyrningen och slopa timplanen till exempel. Det skulle misnka både arbetsbörda och stressorer för alla i skolan. Mindre negativa stressorer skapar förståss bättre lärande och måluppfyllnad. Det är det som bland annat timplanedelegationen har visat i en 5 år lång studie på 900 (!) skolor som befriades från timplanen.

Intel, Mac och skola

Intel heter en datorprocessor som används i mängder av pc:s ute i svenska skolor, ja överallt annars också. Egentligen är det IT-chefernas förtjusning av Windows som ligger bakom, och den ständiga mac-pc kampen som kan vara så oänligt tröttande. Teknikintresserade människor finner stor glädje i windows, men för skolfolk i allmänhet är det mest bekymmersamt och svårt. Windows Pc datorer är bra maskiner om det inte vore för att de trots allt är lite krångliga, särskilt pga av virusutbudet och alla miljarder drivrutiner som måste laddas stup i kvarten. För Apples maskiner ser det annorlunda ut.

Nu tänker alla...ååååååå ytterligare en PC - Mac fajt att tråkas ut av....

MEN inte då. Detta handlar inte om det. Det handlar om att det är över med denna fajt. Man kan nämligen nu ha både Windows och Macens OSX i en och samma maskin till låg kostnad. Intels processor sitter nu i alla nya Macar, vilket gör det hela möjligt.

Detta är naturligtvis otroligt bra för skolan som nu kan använda en maskin till att lära kidsen två miljöer, och IT-chefen får sin windowsmiljö att vårda också. Alla borde vara glada!

Jag har testat i en Apple butik (inLife) och det fungerar!

Jag tror att detta är ett säljargument för Apple som är mycket kraftigt och jag hoppas att de skolor som länge tvekat om Mac eller PC nu väljer båda i en.

Programpaketet iLife som följer med MacBooks innehåller bland annat Garageband (musikstudio som musiklärare snabbt lär sig), iMovie (filmredigering). Detta är exempel på program som med fördel kan användas som pedagogiskt redskap. Man kan tex få elever som aldrig annars skriver att börja skriva manus för radioprogram eller filmer. Det finns mängder med exempel i skolsverige där man använder dessa medier i undervisningen för att nå kunskapsmålen i läroplanen.

Man kan nu bara hoppas på ett skolpaket till skolor där man köper tex en MacBook och får ett Windows XP på köpet, för att utnyttja även Windows XP:s styrkor i undervisningen.

Andra bloggar om:
Apple
Microsoft

Att fånga elevers intresse och lärande eller inte...

"Det har knappats gått någon inom utbildningsväsendet förbi att lärarorganisationerna driver en stor kampanj för behöriga lärare. Det är bra och det finns all anledning att backa upp det initiativet. Vad bör då behörighetsbegreppet innehålla? Att vara formellt behörig lärare är tyvärr inte självklart detsamma som att vara en kompetent och skicklig lärare även om förutsättningarna för detta då självklart borde vara bättre.
Pia Enochsson Generaldirektör MSU".
LÄNK: Formell examen räcker inte för att vara en bra lärare

I artikeln skriver Pia Enochsson vidare att undersökningar visar att eleverna sätter läraren högst som den viktigaste förutsättningen för sitt lärande och som nummer två kommer elevens eget engagemang och intresse för att lära sig och vara aktiv. Först längre ned på listan kommer tex lokaler och gruppstorlek m.m. Pias slutsats är att pedagogisk fallenhet eller att som lärare ha det där "lilla extra" som avgör om man verkligen är en skicklig pedagog är lika viktigt som formell utbildning. Underförstått menar hon att formell examen inte garanterar skickliga pedagoger, hon menar att det finns en annan nivå också. En mer tallangmässig nivå av att genom kommunikationen kunna nå fram till eleverna och deras lärande. Och att kunna fånga elevers nyfikenhet och intresse är naturligtvis oerhört viktigt, och kommer att bli allt viktigare ju mer det lärande kunskapssamhället utvecklas. Utan förmågan att engagera och väcka inlärningsmässig utmaning är ju formell ämneskunskap inte lika mycket värd för den enskilde läraren. Andra viktiga förutsättningar för kompetenta lärare, menar Pia, är graden av kontinuerlig kompetensutveckling och förmåga att utveckla sina arbetsmetoder efter utvecklingen i samhället och inte minst styrsystemets förändring.

Jag tycker att Pia fångar en rad viktiga saker som borde vara självklara, men som tyvärr inte är det överallt. Hennes insikt stärker min idé om att snäppa upp lärarutbildningen några snäpp, öka kompetensutvecklingen av rektorer och lärare och skapa en uppgraderingutbildning för alla de lärare med pedagogisk fallenhet som inte gått lärarutbildning utan som har annan akademisk utbildning i botten. Då skulle vi verkligen utnyttja samhällets samlade kompetens istället för att stänga vissa grupper ute. Det har vi inte råd med i globaliseringens konsekvenser med ökade krav på skolan.

ADHD, DAMP & Skola

Vi vet att ca 5% av eleverna har koncentrationssvårigheter eller perceptionssvårigheter av sådant slag att det i sig bli ett hinder för lärande om medvetenheten och kunskapen hos pedagogen inte är tillräcklig. Skolans uppdrag handlar i stor utsträckning om att undanröja olika hinder för elevernas lärande.

Ok...vilken är skillnaden mellan ADHD och DAMP och vilka krav ställer det på dig som pedagog, förälder, rektor, kurator, skolmåltidspersonal, vaktmästare etc?

Just det....du kan inte riktigt svara på det eller hur? Ändå lider runt 70-80 000 av våra svenska elever av dessa neurologiska handikapp. När ni läser i debatten om ordningsproblem så får ni inte glömma att det inte alltid (!) handlar om "unga kriminella odågor" (en del ser dem som det) som fått alldeles för fria tyglar. Ofta handlar det om neorologiska handikapp, något barnen absolut inte kan rå för. Att vi vuxna inte vet vad tex ADHD är eller att vi tror att vi kan få bort "dessa störningar" med hjälp av betyg i ordning och uppförande vittnar både om kunskapsbrist och enfald. Men alla elever som "stör i skolan" har inte neorologiska störningar utan därtill kommer sociala svårigheter, vilket inte heller skall lastas barnen. Om vi kan undanröja hindren för dessa barns lärande, vilket är vårt uppdrag, så kan vi kanske sänka statistiken på 25% elever i åk som saknar betyg i ett eller fler ämnen.

Här kommer lite om ADHD och DAMP eftersom de flesta jag känner blandar ihop dessa:

AD/HD – Attention Deficit / Hyperactivity Disorder, innebär uppmärksamhetsstörning med eller utan hyperaktivitet. AD står för uppmärksamhetsbrist och HD för hyperaktivitet. Snedstecket mellan dessa bokstavsgrupper syftar till att markera att en person kan ha en uppmärksamhetsstörning utan att vara hyperaktiv. Likaså kan en person vara hyperaktiv utan att ha en uppmärksamhetsstörning. AD/HD är därmed ett mycket vidare begrepp än de övriga.
Neuropsykiatriskt forum om begreppen

Många har ofta svårt att både lyssna och titta samtidigt. För att kunna koncentrera sig på att lyssna kanske personen väljer att titta bort vilket kan misstolkas som att personen inte är intresserad av vad som sägs eller inte lyssnar.

Det är vanligt med överkänslighet mot vissa typer av ljud t.ex. plötsligt starka ljud eller ljudet från applåderande händer, en dammsugare eller rakapparat. Det är också vanligt att uppmärksamheten inte tillräckligt snabbt kan riktas mot ny information.

Den som har svårt att koncentrera sig kan ibland "fastna" i det den gör. Personen blir uppslukad och koncentrerar sig alltför mycket på en enda sak. Detta kan man se det hos personer som blir helt uppslukade av att t.ex. spela TV-spel - de varken hör eller ser något annat.

DAMP - Deficits in Attention, Motor control and Perception, dysfunktion i fråga om motorikkontroll och/eller perception. En nordisk term och ett snävare begrepp än AD/HD då en person förutom uppmärksamhetsbrist (ADHD min notering) även måste ha svårigheter med motorik och perception.
Neuropsykiatriskt forum om begreppen

Enligt Gillberg (1999) kan man tala om tre grupper av närbesläktade problem – ADHD, DAMP och DCD. Ca 5 procent av alla barn vid skolstarten har påtagliga svårigheter ifråga om såväl aktivitetskontroll och avledbarhet som motorik och perception, det vill säg det som vi i vardagligt tal kallar DAMP. En tredjedel av dessa har mycket uttalade svårigheter. Därutöver finns det barn som endast har svårigheter med avledbarhet och aktivitetskontroll, det vi kallar ADHD.

Den tredje urskiljbara gruppen är de barn som enbart har svårigheter med motorik och perception. Denna problematik går under namnet developmental coordination disorder och förkortas DCD. Sammanfattningsvis kan man säga att DAMP i stort sett är liktydigt med en kombination av ADHD och DCD.
Neuropsykiatriskt forum om DAMP & ADHD

Neuropsykiatriskt forum

Ungdomar, Datorer & Lärande

Alltfler skolor i Sverige börjar trots allt inse att det finns en poäng i att låta varje elev få var sin dator att utnyttja både lärandet i skolan och i hemmet. Och med stor sannolikhet så kommer det att bli en politiskt het fråga så småningom. Inte minst eftersom det är så att internet är en del av ungdomars vardag och något självklart vid sidan av mobiltelefon, spelkultur och TV etc. En laptop till varje elev kan därför bättre förbereda eleverna för morgondagens arbetsmarknad, men bara OM UNDERVISNINGENS INNEHÅLL UTVECKLAS OCH ANPASSAS UTEFTER DE NYA KRAVEN. Om arbetsmetoderna anpassas efter ungdomars krav på motivation, engagemang och intresse istället för vuxnas uppfattning om hur VI VUXNA LÄR (gissningsvis som våra lärare på 50-60 talet ansåg var bäst) så möter vi ungdomarna där de står.

Det betyder att det inte är datorerna i sig som är avgörande utan rektorers och lärares förmåga att anpassa undervisningen och arbetsmetoderna så att tekniken verkligen bidrar med sin fulla potential. Kolla till exempel in Marc Prenskys arbeten eller Apples "1 to 1 learning". Det finns många bra exempel redan nu på hur datorer kan amnvändas för att öka lärandet.

När skolor väl hittar dessa arbetsformer så kommer dessa skolors elever att få ut mer av sin skolgång och därmed stå bättre rustade för ett liv i vårt samhälle, inte minst eftersom de kommer ha större kunskaper än övriga.

Det som kan följa i bakvattnet på detta är naturligtvis att ett kunskapsklassamhälle växer fram där det är avgörande var du och dina barn bor och huruvida skolornas lärare och rektorer tagit utvecklingen till sig. Det finns inget som säger att det skulle vara friskolor eller kommunala skolor som skulle anpassa sig först eller bäst, utan istället den unika skolans lärarkultur och utvecklingsbenägenhet.

Så snart vi trampar åt detta håll och ytterst ökade klyftor så kommer en dator till alla att bli en politisk fråga. Vi kommer plötsligt inte ha råd att skolor och elever inte har de möjligheter de behöver för att nå kunskapsmålen.

Ett andra alternativ är förståss att man förbjuder datorer, för att alla skall få samma möjligheter, en s.k likvärdig skola. Eller så kan skolkulturen skjuta det hela ifrån sig av olika skäl och om det senare händer så kommer det att drabba de skolor som väljer bort. Det vore att bidra aktivt till utveckling kunskapsklassamhället eller i andra uttrycksformer ökade klyftor.

Tolgfors & Reinfeldt satsar på speciallärare...

I DN debatt idag skriver Reinfeldt och den vid borgerlig valseger blivande skol/utbildningsministern Tolgfors att de tänker satsa sammanlagt 1 miljard på speciallärare. Skälet är kvalitetsbrist i skolan kombinerat med pensionering av 40-talister. Det är en satsning som fokuserar på en vilja att förbättra resultaten. Sammanlagt 800 nya speciallärare per år skall utbildas och anställas för drygt 300 miljoner per år i vad jag förstår 3 år.

Artikeln avslutas också med ett förslag på utveckling av skolornas krav på offentliga redovisning av sina resultat och VAD man utvecklingsmässigt tänker vidta för åtgärder, alltså skolans utvecklingssatsningar:

Varje skolas måluppfyllelse ska utvärderas minst vart tredje år och resultaten publiceras. Skolans kvalitet ska bedömas med hänsyn tagen till skolans sociala utmaning, samt riktningen på skolans utveckling. Huvudmannen ansvarar för skolans kunskapsresultat.
DN debatt 2006-07-17

Förslaget att kommunen skall publicera sina kvalitetsresultat finns redan idag men här finns en vilja att dra det ytterligare framåt en bit och att den enskilda skolans rektor har ansvaret.

Sammantaget positiva och bra förslag från Tolgfors och Reinfeldt men jag saknar fortfarande förslag på hur skolan bättre skall utnyttja kompetenta och engagerade peroner med annan universitetsutbildning än lärarhögskolan och hur vi skall föra in samhället ytterligare in i skolan. En utbildning bör skapas för dessa där de kan komplettera sina pedagogiska kunskaper över 4 årsperiod för att sedan kunna jämställas med lärare från lärarhögskolan. Det finns fantastiska begåvningar i samhället som vi måste dra nytta av.

Skoluniform eller individens frihet...det är frågan...

Då och då brakar diskussionen om modets inverkan på elevers fria val och att modet, eller individens eventuella egna val, är av ondo för barn och ungdomars utveckling. Modehetsen hos tonåringar och till och med små barn upplevs som svårhanterligt, också för de vuxna.

Den unge individens frihet att själv bestämma hur man exponerar sig för sin omgivning står naturligtvis i kontrast till vuxnas oron för vad det kan tänkas ge för konsekvenser av negativ art.

Jag kontaktade Ida Hansson, Legally Blonde, som är modekrönikör på ungdomstidningen Piraja för att kolla av lite hur hon uppfattar detta med kraven på skoluniform, för det är ju ett av alternativen som ibland föreslås. Hon berättade om en kompis från Australien som gått i en skola där skoluniform var praxis. Hon berättar att mobbingen pga utseende inte minskar trots att det ofta är skäl som en del politiker framför, dvs tar man bort märkeshetsen försvinner kraven och risken att att inte "hänga med". Men i övrigt var skoluniform inget konstigt. Ida påpekar också att det säkert skulle det vara märkligt för oss men inte för den som växer upp med skoluniform säkert har lättare. Så här här skriver Ida:

"När jag gick på högstadiet bar jag ofta mörka kläder. Skulle någon tvingat på mig en vit skjorta skulle jag blivit arg. Jag hade troligen tänkt mer på det plagg jag skulle vara tvungen att bära än vad läraren berättade. Har man en gång vant sig vid att klä sig på egen hand under skolgången tror jag att man vill fortsätta med det. Däremot är det ju annat om de som börjar lågstadiet får på sig uniform direkt. Då har de ingen tidigare erfarenhet och lär sig växa upp med det istället."

Jag tror absolut hon har rätt i att vi i Sverige är vana vid att man utgår individens utgångspunkt. Dvs vill Ida har mörka kläder för att hon känner trygg i det så låt henne ha det, trygghet gynnar hennes lärande i skolan. Om Ida får välja skulle hon säga nej till skoluniform i nuläget, även om det på ett sätt skulle kunna vara snyggt och propert.

Jag tycker att det är viktigt med individens särart och frihet att uttrycka sig men framförallt är jag intresserad av att ge eleverna den trygghet de behöver för att kunna koncentrera sig på sitt lärande. Skoluniform är tyvärr inte en så enkel lösning många vill påskina.

MEN om skolor vill står de dem förståss redan idag fritt att tillsammans med eleverna och föräldrarna komma överens om skoluniform, om skolan står för kädkostnaden såklart. Vi har ju en avgiftsfri skola.

Idas blog: http://idis.blogg.se/index.html

Svenska och Danska skolan likartade

Under ett par sommardagar i Köpenhamn har jag haft möjlighet att kolla in den Danska skolan lite grand. Klasserna omfattar i snitt 20 elever, lite skillnad från svensk skola där man i allmänhet har mellan 20-30 elever i varje klass. Vi kanske har 24 i snitt över landet (gissning). Eleverna i Dansk skola kunskapsuppföljs kontinuerligt och skriftliga omdömen skrivs 2 ggr per år.

Friskolor (friskole) är vanligare i Danmark än i Sverige och är i sig inte längre något kontroversiellt. Men en kille jag pratade med berättade att man i stort sett har samma diskussioner i Danmark som i Sverige angående klokheten i att ha religiösa friskolor eller inte. 88% går i offentlig skola och resten i friskolor och privatskolor. Lite mer än här alltså. 63% av eleverna går också ett 10e skolor efter 9an.

De helt privata skolorna är till stor del självfinansierade och bygger oftast på religiös, politisk eller pedagogisk övertygelse. Bifrostpedagogiken (känd bland många pedagoger) kommer ur en sådan privat skolas egna pedagogiska utveckling. Kostnaden för att ha elever i privat skola varierar men i snitt handlar det om ca 13 000 dkr.

Friskolorna (frie grundskoler) har ca 11% av eleverna och det finns 430 friskolor och dessa finansieras av staten precis som den offentliga skolan. Den är alltså avgiftfri för eleven.

En sak som Danskarna har gemensamt med oss är att var 5e gymnasieelev hoppar av sina studier, vilket är intressant. Intressant eftersom man i de båda länderna i stort sett har liknande pedagogiskt tänk i sina styrdokument och arbetssätt. Man har också samma problem med att i grunden ta till sig styrdokumenten och omsätta dem i praktisk handling då man liksom i Sverige inte helt och fullt tagit foten ur den gamla skolans arbetssätt.

Om att tvärvända på samma departement :-)

Debatten kring att slopa timplanen har som bekant tvärsvängt hos skolministern och facken efter de goda resultat för lärandet som försöket i de 900 skolor som ingick visade. Utbildningsminister Östros var nöjd med iden strax innan han slutade som minister. Han lämnade över till Baylan som inte alls delade hans ståndpunkt och gjorde en 180 gradare. Trots att det visade att invandrarelever gynnades mest. Varför gjorde han inte sin omtalade satsning på 1000 resurspersoner i invandrartäta områden OCH slopade timplanen? Så här skrev i alla fall Thomas Östros i Dagens Nyheter mars 2004:

"Nära 900 kommunala grundskolor är på försök befriade från att följa den nationella timplanen, som anger exakt hur mycket tid alla elever skall få i varje ämne. Den större friheten har gett goda resultat, visar en första utvärdering efter fyra år.

Betygen har höjts mer i försöksskolorna än i övriga skolor. Från att i utgångsläget ha varit lägre, är de nu högre än för övriga skolor. Den positiva utvecklingen av betygen har varit särskilt utmärkande för pojkar och i ännu högre grad för elever med utländsk bakgrund. Fler bland dessa har fått behörighet till gymnasieskolan, skriver utbildningsminister Thomas Östros."
Dagens Nyheter 13 mars 2004

Fack och arbetsgivare var då lika positivt intresserade av detta med slopad timplan men facken övergav tanken ju närmare projketet närmade sig slutrapport.

Jag kan inte riktigt förstå varför man inte omedelbart tar bort timplanen när projektet i de 900 skolorna tydligt visat att lärandet ökat hos eleverna när arbetsmetoderna ändrats. Är skolan trots allt i första hand en arbetsplats för vuxna och i andra hand en läroplats för barnen?

Jag vill inte tro det....det måste vara fel !

Språkinlärning med Playstation portable PSP?

Nästa vecka landar min Playstation Portable PSP som är en bärbar spelkonsol med mängder av spel, mest underhållningsspel. Men skälet till att jag vill kolla in denna spelkonsol är att jag sett att det också finns ett antal lärospel till den, bland annat TALKMAN som är ett spel där man samtidigt som man spelar guidad av karraktären MAX även lär sig andra språk, sex stycken faktiskt. Inte en hel kursplan för högstadiet kanske men trots detta finns många poänger. Bland annat så är en given poäng att om ett spel skapar intresse för att lära språk borde den ha en given plats i skolan bara genom det. Här kommer en användarrecension, dvs en recension av en aktiv spelare (ålder okänd):

"It takes a while to actually memorize all the languages, but its still good 'cause it lets you learn many languages.
The game is awesome becuase it lets you learn many languages and it introduces you to a new world of talking and how to use it in a proper sentence, and that's why I give it a SUPERB score of 9.1. Also the character in the game, Max is very funny and gives lots of useful information.
Sometimes Max may have some mistakes in pronounciation but it still is worth buying the game, as i said earlier it teaches you new words in different languages, and even words in english that you have'nt heard about yet! This game is amazing and that's another reason why I give the gmae a 9.1. That's all I have to say for this game and I hope you like it also."

http://www.gamespot.com/psp/puzzle/talkman/screenindex.html

Rubriker jag ville se (repris)

Den 5e november förra året publicerade jag en lista på tidningsrubriker jag önskade se angående skolan. Tanken var att ge bilden av en mer positiv utvecklinhg av skolan och vilka godsaker som skolans kultur skulle kunna dra utav det. En förhoppning helt enkelt. Jag listar nu dessa rubriker igen eftersom grundidén och vissa rubriker nästan rakt av kopierades och användes i Almedalen av politiker i ett helt annat sammanhang. Att sno ideer av andra är helt tillåtet och tecken på flera goda saker, bland annat att man öppen för andras ideer. Det är så kunskap också kan spridas. Men det är förståss också ett tecken på bristande kreativitet, men kreativitet är ju å andra sidan inget som behövs i svensk skola menar vissa (!). Hur som helst så kommer här i alla fall rubrikerna igen i orginal:

"Svenska elever bäst i världen"
"Lärare, sveriges hetaste jobb"
"Européer kopierar svensk skola"
"Sveriges skolor fri från mobbing"
"Bara 1% når inte målen i skolan"
"Skolmässan lockade 50 000 besökare"
"Elevinflytandet ökar dramatiskt"
"Finlands elever tappar i kunskap"
"Resultaten i skolan slår historiska rekord"
"Elevernas favvolista toppas av skolan"
"Lärarjobbet, ett högstatusyrke"
"Speach - nytt ämne i skolan"
"Bra resultat ger bra lärarlön"
"Skolmaten bättre än fängelsekunders"
"Lärarfacken lyckliga - våra lärare mår bra"
"Misslyckade lärare får ny bra chans"
"Nytt nobelpris för skolforskare"
"Färre elever med ätstörningar"
"Skolan där lärare stannar kvar på kvällen i Ungdomens hus"
"Skoluniform-ett misslyckat försök"
"Få elever tappas på vägen"
"Allt fler läser kinesiska på gymnasiet och allt färre tyska"
"Många startar egna företag redan på gymnasiet"
"Det är sällan man kallas Hora nuförtiden"
"Nya skolkanalen i TV - Succe"
"Årets Svensk - rektor från Vetlanda"
"TV-insamling till skolforskning gav 200 miljoner"

Till alla nyfikna lärare :-)

Ta tillfället i akt under ledigheten nu alla lärare och skolledare att titta närmare på hur de nya medierna som PodCast, digital film, internet, spel etc kan hjälpa er att skapa er undervisning mer spännande och attraktiv, dvs motiverande och tillgänglig för eleverna. Jag har tecknat ned några starttips här nedan på hur ni kan söka er fram till intressant stoff samt ett antal länkar som jag tycker är intressanta. Några länkar har jag själv del i och andra ligger helt utanför min sfär. Ju mer ni läser om detta område ju mer kommer ni att förstå om hur de unga förhåller sig till de nya medierna och att skolan faktiskt måste haka på denna utveckling för att långsiktigt inte tappa fler och fler elever.

Sök till exempel på följande på Google:

podradio skola
elever film
medierikt lärande
Marc Prensky (väldigt intressant)
Åsa Sundelin (en av Sveriges bästa mediepedagoger)
apple skola (intressanta verktyg för lärande i skolan)

Länkar:

http://www.kollegiet.com/templates/StandardPage.aspx?id=2104&IDnav=23
http://www.lunarstorm.se
http://www.marcprensky.com/
http://www.gamesparentsteachers.com/
http://www.socialimpactgames.com/
http://www.digitalkultur.se/lankar.htm
http://www.medieradet.se/
http://peter.karlberg.org/articles/2006/02/14/pods-auml-ndningar-i-skolan
http://www.tidningeniskolan.se/latestArt.jsp?c1=435&c2=1008
http://www.kollegiet.com/templates/StandardPage.aspx?id=2596&IDnav=2627
http://www.apple.com/se/education/profiles/broangen/
http://www.n24.se/dynamiskt/efterborsen/did_13020634.asp
http://www.kollegiet.com/upload/pdf/skolbok_itiden_chatta_pa_lektionstid.pdf
http://www.lemshaga.se/
http://www.mkfc.se
http://www.broangen.se
http://www.rektorsakademien.se/projektet.html

Det kommer mer under sommaren här på bloggen angående tips kring detta område.

Att göra rätt saker eller göra saker rätt...

Det är skillnad på att "göra saker rätt" och att "göra rätt saker".

Det synes mig alltmer tydligt att svensk skola gärna gör saker rätt utan att regelmässigt fundera över ifall det man gör är rätt saker utifrån "elevernas möjligheter att nå målen" (skapa relevanta lärmiljöer).

Den politiska diskussionen som härjar fritt kring mer prov och fler lektionstimmar och att detta i sig skulle öka elevernas måluppfyllnad är ett bra exempel. Vist kan man öka antalet prov och antalet lektioner men om proven mäter fel saker eller används felaktigt och om lektionernas innehåll BARA (endast) består av oengagerande "föreläsningar" av katederundervisningstyp så leder det ingen vart.

Jag föreslår istället att man slutar diskutera andelen prov till förmån för innehållet i proven och HUR de används. Att man tar bort timplanens krav på antal timmar för att istället fokusera på VAD undervisningen innehåller och HUR undervisningen genomförs utifrån läroplanerna.

Sen är det ju så också att det finns partier som förordar tidigare "uppföljning" av måluppfyllnaden hos eleverna i tidiga år och det borde ju vara en självklarhet.

Sen kan man ju också låta kommunernas förvaltningspersonal med rätt kompetens bryta ned nationella kursplanernas mål lokalt istället för att varje skolas lärare skall göra det. I alla fall tills dess man lärt sig HUR man gör. Stockholm har gjort detta och det verkar fungera bra. Då kan skolorna koncentrera sig på HUR man genomför utbildning mot gemensamma mål. Säkert finns svårigheter i detta men ett förtydligande i läroplanerna och kursplanerna är nog ganska bra. Och då menar jag förtydligande av vad lagstiftaren avser med formuleringarna, inte ändra dess syfte och innehåll. Detta skulle skapa mindre tolkningsutrymme för enskilda lärare och tydligare resultat och målfokus. Bra för elevens lärande.

Intressant oriktig info om svensk skola :-)

I Aktuellt i fredags redogjorde man för att fp inte håller sig till sanningen när man sistplacerar svensk skola på en rad punkter utifrån uppgifter hämtade i PISA studiern, Education at a glance m.fl.

Hmmm...Folkpartiets regel och konserveringsivriga barikadföreträdare har helt enkelt varit aningens för ivriga i sin PR strategi i syfte att vinna röster i skolfrågorna.

Skolverket hävdar helt enkelt att fp har fel (far med oriktiga uppgifter) på en rad punkter, bland annat att sverige minst prov i hela industrivärlden och att man skulle vara det land med mest problem med oordning. Folkpartiets kärleksland som med sin skolas metoder och utantillkunskapsresultat toppar önskelistan hos Folkpartiet har dock inga nationella prov alls.

Leijonborg säger "Exakt den detaljen kan jag inte reda ut just nu, men det är möjligt att du har rätt på den punkten" när Aktuellt frågar (www.svt.se/aktuellt).

Senare meddelar Björklund till Aktuellt att uppgifterna kommer från en "enkätundersökning" med mattelärare i åk 8.

Svensk skolas ordningsproblem, en annan huvudfråga för fp, håller internationellt genomsnittlig klass i de internationella studierna och inte som hävdas toppnivå.

Lärarfacken kritiserar vidare partiet efter de senaste dagarnas förslag med utökad reglering genom timplanen (fler katederlektioner som fp menar) och fler hemläxor. Man anser att fp skall sluta diktera villkor och lägga sig i hur skolan skall skötas och istället koncentrera sig på att skapa förutsättningar för lärarna att planera och genomföra undervisning.

Politikers iver att positionera sig gör att de allt mer glider ut i tassemarkerna och det gynnar inte en seriös debatt om skolan. Övriga partier (s, m, c, kd, v & mp) har inte fått något medieutrymme i skolfrågor denna vecka alls nästan och kanske är det för att det även där saknas visioner kring skolan och dess framtid.

Almedalen blev rätt sömnig historia sett utifrån skolans perspektiv. En förväntad flopp. Hoppas det blir bättre nu på slutspurten.

Wallraffande Ekonomijournalist

Karl Ågerup har jobbat som lärare ett år på en friskola i Stockholm och har sedan skrivit en bok och skolans sätt att förhålla sig till konkurrens etc. Ågerup arbetar normalt som ekonomijournalist och skrev också boken "Sagan om Adcore", där han lyfte fram sin version av ett bolags oegentligheter och tvivelaktiga agerande i IT-haussen. Barnens marknad heter den nya boken och jag skall försöka få tag i ett ex. En snabbkoll på nätet verkar beskriva boken som en manisk antifriskolabok, men det skall bli riktigt spännande att läsa den. Vore också intressant om någon Wallraffade på en kommunal skola.

Man undrar vilket gymnasie det handlar om eftersom man stundtals häpnar när man läser recensioner som:

"Vilken undervisning skolan bedriver är fullständigt underordnat syftet att värva elever som ger skolan inkomster..."..."Rektorn, Azad, beskrivs som en person som näst intill lider av förföljelsemani. Han har en mycket negativ bild av de villkor och de ekonomiska ramar som de fristående skolorna har att verka inom. Han uppfattar de styrande politikerna i Stockholm och Skolverket som stora fiender."
Lärarnas tidning, recension

Jag vill påstå att den skolan inte är representativ för friskolor generellt utan det verkar vara ett riktigt oseriöst stolpskott till rektor, om nu det som står i boken stämmer? Vilket det väl inte finns någon anledning att betvivla. Men utifrån det är det ett verkligt bra inlägg i debatten om skolor som inte fungerar särskilt väl.

Vi borde lyfta fram fler av de BRA skolorna, oavsett driftsform !

:-)

Dagens Läroplanscitat nr 21

Alla som verkar i skolan skall hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem.
Lpo94 1 kap "saklighet och allsidighet"

Detta är ett par intressanta rader som binder skolans personal att följa skollag och läroplan och förkasta allt som inte står däri. Särskilt intressant blir dessa rader i kombination med andra stycken som tex:

Läraren skall:

- klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet,
- öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem,
- uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling,
- tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen och
- med hemmen i elevernas fostran och därvid klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete.
Lpo94 2 kap Normer och värden

Nya lagen mot mobbing :-)

"Den nya lagen om kränkande behandling i skolan har redan lett till 45 anmälningar. Nya beslut från Skolverket väntas i augusti och flera skolor kommer att få betala skadestånd."
TV4

Det gäller nu att skolorna iaktar två sedan tidigare viktiga ageranden:

1. Att verkligen ta tag i varje fall av kränkning
2. Att verkligen se till att dokumentera varje fall av kränkning

Det borde inte leda till merarbete eftersom innebörden i den nya lagen inte förändrar kravet på att agera och kravet på dokumentation av elevärende. I alla fall inte hos de skolor som arbetat enligt skollag och läroplan.

En bra grej är att också lärare antecknar saker de iaktar och att man verkligen i augusti diskuterar HUR man skall arbeta efter den nya lagens intentioner.

Hur kostsamt det blir är svårt att säga och det är ju kommunen som är huvudman i den kommunala världen så skolan kanske inte drabbas så hårt ändå, såvida inte kommunen lägger kostnaden direkt hos aktuell rektor.

Att det finns en risk för att det blir många strider framöver mellan huvudmän och föräldrar är uppenbart. Vi kommer garanterat att se många fall under hösten tills praxis satt sig för hur lagen och skadestånden används.

Det finns också skäl att som skola fundera över personalens förhållningssätt också. De lärare som uppvisar brister i sina förhållningssätt till elever bör nog slipa till dem nu eftersom kränkningarna som avses naturligtvis också gäller vuxna.

Det som är bra med denna lag är att den ger anledning till att fundera ytterligare över kränkningar bland skolors skolledningar, lärararbetslag och lärargrupper så att elever kan skyddas ytterligare.

Läxor...

Vänsterpartiet vill av rättviseskäl slopa läxan, eller snarare förbjuda den. Samma sak gällde på min tid i mellanstadiet på 70-talet då man resonerade som så att det var orättvist att barn med akademiska föräldrar hade ett försprång. Riktigt så enkelt var det ju inte det där med 70-talets rättvisetankar. Alla blev inte godkända för det :-)

Men oavsett det så borde man med en effektiv pedagogik och engagerande arbetsmetoder och förhållningssätt kunna klara av skolarbetet på dagtid. I alla fall i grundskola och gymnasie. Men alla kan inte klara skolarbetet dagtid, kanske pga struliga hemförhållanden. För dessa borde skolan kunna ställa upp med "läxstöd" på eftermiddagarna, eller kalla det frivillig stödundervisning. Om inte annat kanske man kunnde minska stressen hos eleverna, då menar jag de elever som lider av magont och kronisk huvudvärk, ångest och så vidare pga pressen, dvs s.k "negativ stress". Men stressen är såklart inte enbart kopplat till läxor, det finns mycket annat också.

Men de skolor som arbetar med en pedagogik där läxor känns viktigt skall naturligtvis kunna fortsätta med det. Och de skolor som kommit till en insikt om att läxan som lärmetod är överskattad skall kunna jobba utan läxa. Man får komma ihåg att det finns forskning som visar på att läxan som metod är ganska betydelselös och forskning som visar på motsatsen.

Det viktiga är att valda metoder ger eleverna de förutsättningar de behöver för att nå målen. Med eller utan läxa, det spelar ingen roll.

Att lära är inte alltid kul...JO DET BORDE DET VARA...

Jag läste en artikel om en pedagogikprofessor som på allvar sa att lärande inte skall vara roligt. Nej det är nog uppenbart på hans föreläsningar men lär man bättre eller sämre om man är motiverad eller omotiverad? Finns kopplingar mellan ordet roligt och motiverande? Hmmm...denna metodikfejd tycks aldrig sluta :-)

Lärande i sig har inget med "traggla", "uppoffra" eller "hårt arbete" att göra. OCH Eftersom tragglande för de flesta är "boring work" krävs "hard work" och kommentarer som "bite the bullit". Traggelfallangen behöver nämligen i sin enfald inte fundera på stimulans eftersom det är underförstått att lärande inte tycks kräva motivation eller lust. Men vist har "traggelfallangen" rätt i att skolan måste hitta nya former för att öka lärare och elevers engagemang, koncentration och motivation. Tänk om eleverna vaknade på morgonen och skrek: "PAPPA! JAG SKITER FRUKOST FÖR JAG VILL TILL SKOLAN NUUUUUUUUUUU....VI HAR MATTE !"

Men låt oss för en gång skulle erkänna, även du :-) ....att du också lär dig effektivare då du är motiverad och engagerad. Vilket nödvändigtvis inte behöver betyda att du måste gå omkring skrattande för att det är så "himla humoristiskt". Detta med "roligt" har blivit lite löjligt, det handlar ju snarare om motivation, intresse och engagemang. Får man eleverna tillräckligt motiverade, intresserade och engagerade kan de absolut traggla och uppoffra sig mot fantastiska resultat, svårigheten är kanske att få tragglandet just spännande? Lärarens uppdrag handlar om mycket men ytterst om att visa på att ens metoder genererar resultat i lärandet hos eleverna. Och där kan ju läraren själv välja hur det skall gå till. Traggla med ointresserade elever eller traggla med nyfikna och intresserade elever är nog resultatavgörande skulle jag gissa. Kanske kan det hårda arbetet kännas lätt och stimulerande? ;-) Det är väl inte det hårda tragglandet som sådant som ökar lärandet? Eller ;-) (retas lite)

Kolla detta:
http://www.rektorsakademien.se/projektet.html

Skollag och läroplan viktigare än huvudman och driftsform !

Så länge skollag och läroplan efterlevs och sätts i förgrunden. Men ibland är det helt politiskt korrekt att tala om att dra in tillståndet för huvudmän som driver skolor och ibland talar man inte alls om det. Religiösa friskolor till exempel. Jag skulle personligen inte sätta mina barn i tex Ulf Ekmans skola men för den skull kan det ju finnas de som inget annat vill. Valfrihet är en grundskyddad sakfråga i internationella konventioner och det är ju bra i sin grund tycker jag, resten måste vi lösa. Risken för hjärntvätt finns säkert på sina håll men hjärntvätt ingår inte i den läroplanen jag läst in mig på, i alla fall vad jag vet?

Vi har en skola för alla och alla skall vara välkomna, undervisningen skall vara icke konfessionell och vila på humanisktisk och kristen tradition, det står i läroplanen. Läroplanen gäller alla skolor. Det borde betyda att OAVSETT huvudman och driftsform så skall läroplanens syften genomsyra verksamheten och gör det inte det skall skolan ytterst läggas ned. Ulf Ekmans är säkert tveksam skulle jag tro :-) Vi har skolor som av andra skäl också läggs ned för att läroplanen inte efterlevts, så det är inget konstigt i sig. Ett exempel är Hermodsdalsskolan i Malmö nyligen, där värdegrunden var i fokus.

Nu när politiker och fackliga träffas i Almedalen skall tydligen förbud mot religiösa friskolor också diskuteras. Upplagt för ett galet eldfängt röstfiske alltså. Facket och regeringen ogillar fenomenet men är bakbundna av internationella konventioner. Folkpartiet är också kritiskt till religiösa friskolor men huvudskälet lär vara risken för extremism och terrorism (?). Mp och M har precis drivit igenom ok för förskolor med religiös huvudman medan vänstern vill förbjuda alla former av friskolor. Vad FI vill är mer än oklart. Upplagt för diskussioner i Almedalen alltså. Men så länge de internationella konventionerna gäller lär inget förändras och det vet alla inblandade :-)

Nej driftsform och huvudman är inte avgörande så länge läroplan och skolans uppdrag sätts i första rummet.