Särskolan kvar, svunnen tid & skolans sönderfall

Särskolan blir kvar som skolform i Svensk skola. Det innebär att den vind som blåst den senaste tiden angående en lutning mot mer inkludering istället tar motsatt väg mot mer exkludering. Rätt eller fel, bra eller dåligt, har jag för lite detaljkunskaper om för att kunna ha en klar uppfattning om. Området är dock känsligt i olika kretsar men detta till trots är skolministern övertygad om att den väg han valt är den rätta. Men det skall fortfarande vara föräldrars val, såvida det inte är fråga om en grav utvecklingsstörning". (Jan Björklund Svt)

"Grejen är ju att detta hade varit ett mindre problem om vi bara hade haft en skola som tog utgångspunkt i individens lärande en modern forskningsbaserad syn på hur lärande går till och ett framsynt visionärt ledarskap "

Idag har vi ju en skola som strukturmässigt byggts fysiskt och processmässigt utifrån krav grundade i industrisamhället men hade mer än nånsin behövt en skola med kärnan förankrad i dagens samhällsutveckling. Problemet för "särskolan" och "vanliga skolan" är ju att man fortfarande grupperar barnen efter födelseår i olika fyrkantiga rum med rätt antal sittplatser samt en syn som bygger på att alla barn behöver 6665 timmar undervisning. Det är klart att en sådan skola skapar utrymme för att klassificera, flytta runt och avgränsa olika personer med olika egenskaper för att få kontroll på allmänmiljön.

Istället borde man naturligtvis bygga den fysiska miljön och arbetsmetoderna utifrån barnens individuella förutsättningar för lärande och ett funktionellt ledarskap som går i takt med tex arbetsmarknadens och samhällets krav. Idag kan vi bara sitta stilla och iakta hur skolan sakta sjunker allt längre ned i en kvicksand och där människor desperat försöker klamra sig fast i en verklighet från en svunnen tid för att inte drunkna i sitt elände. Det dröjer ett tag, men det det är ett tveklöst alternativt scenario, att skolan som form håller håller på att falla sönder. Den nuvarande konstruktionen fungerar helt enkelt inte i globaliseringens tidevarv...

Fler bloggar om:
Podcast
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

En obekväm sanning, Al Gore och Stephanie Hamilton

Igår visade vi Al Gores film "En obekväm sanning" som bygger på hans föredrag om den globala uppvärmningen för Stockholms rektorer. Det råder nog ingen tvekan om att miljön är vår främsta utmaning framöver och det betyder att skolan måste ta täten i arbetet med att förändra värderingarna hos inte bara barnen och ungdomarna utan även hos alla andra vuxna i landet. Genom barnen kan vi nämligen påverka de vuxna därhemma, hur konstigt det än kan låta. Men ni som hängt med i ungdomsdebatten vet förståss att den yngre generationen är den stora maktfaktorn i curlingföräldrarnas vackra och förståndiga liv. Det betyder att den viktigaste gruppen att influera också blir barnen.

Efteråt rundade vi av med hyperintressanta Stephanie Aamilton från Apple i Carlifornia som är här för att hålla föredrag, bland annat på Hotel Anglais i Stockholm på torsdag 08.30 i regi av Rektorsakademien.

"Vi talade om virtual learning communities och hur viktigt det i framtiden blir att "merga" drivkrafterna i nya medier och spel med lärandet i skolan, inte ersätta dagens drivkrafter, men just komplettera dem med ytterligare värden."

Vi talade också om teorierna kring varför Al Gore nu gjort dessa filmer och åker världen runt med sin datorväska och håller anföranden. För att rädda världen? Ja absolut. Men sen då? Många tror att det finns ytterligare en agenda och det är att till slut kliva in i nästa valrörelse och där i kraft av världsräddare sopa banan med Hillary Clinton och den andre killen Obama Barack. Hur det nu än blir med det så är filmen Gore gjort väldigt tankeväckande och bra.

Ni som vill visa filmen i era skolor kan kontakta Rektorsakademien så fixar vi ett bra pris genom biografen Park i Stockholm.

Ni som vill se och höra Stephanie Hamilton tala om "virtual learning environments" på torsdag 08.30 kan kontakta mig, det kan finnas biljetter kvar när Rektorsakademiens medlemmar har valt klart.

Fler bloggar om:
Podcast
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Nytt avsnitt CheckPoint Skola :-)

Nu är jag i Köpenhamn en kortis och har precis klippt klart programmet, eller klippt och klipt förresten. Det är pretty much "rakt av" faktiskt. Angelica var i Spanien denna gång så därför gästspelar Karin Jordås, fd rektor och numera utvecklare på Specialpedagogiska institutet.


Veckans "Checkare":
Marianne Wieslander, Rektorsakademiarbetare
Check: "Dreamers & Doers", angående 80-talisternas anorlunda syn på arbete.

Johan Nyström, rektor i Malmsjö skolenhet Tumba
Check: "Beslagta Ba", om skolminsiterns nya taktik för ökat lärande.

Karin Jordås, Specialpedagogiska Institutet (gästspel)
GästCheck: "Rektorers syn på barn i behov av särskilt stöd".

Helena Gullberg, skolchef Xist tjejgymnasium
Check: "Förändringar tycks alltid vara försämringar för vissa", angående att vi människor oftast ser förändringar som något som alltid försämrar vår verklighet.

Programmet är 41 min långt och kan avnjutas direkt via nätet eller prenumereras på gratis som podcast.

Feed för podcastprenumeration
(klistra in din iTunes exempelvis och lyssna i din iPod): http://www.rektorsakademien.se/documents/rektorsakademien_podcast2.xml

Programmet 24/3 kan lyssnas direkt här:CheckPoint Skola 24/3.

Förra programmet (premiären) kan avlyssnas genom att klicka här på CheckPoint Skola.

Fler bloggar om:
Podcast
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

CheckPoint skola nr 2 :-)

På fredag spelar vi in det andra avsnittet av podradioprogrammet "CheckPoint Skola", programmet som granskar skolan på ett lättsamt och seriöst sätt. Programmet kan du prenumerera på som podcast tex i iTunes i datorn eller om du har en iPod (ex iPod Shuffle).

I programmet samlas några skolledare, näringslivsfolk och lärare som redogör för sina checkpoints under gångna veckor.
Veckans "Checkare" är:

Marianne Wieslander, Rektorsakademiarbetare
Johan Nyström, rektor i Malmsjö skolenhet Tumba
Karin Jordås, Ppecialpedagogiska Institutet (gästspel)
Helena Gullberg, skolchef Xist tjejgymnasium

Programmet blir ca 30 min långt och kan avnjutas direkt via nätet eller prenumereras på gratis som podcast.

Feed för podcastprenumeration
(klistra in din iTunes exempelvis och lyssna i din iPod): http://www.rektorsakademien.se/documents/rektorsakademien_podcast2.xml

Programmet kan under lördagen 24 mars avlyssnas genom att klicka här på CheckPoint Skola.

Fler bloggar om:
Podcast
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Studio ett Sveriges radio

Det blev till slut en spännande diskussion i Studio ett, som bland annat bland annat berörde området porr och skolans ansvar i detta men också om RFSUs initiativ om att samla killar i skolan och diskutera grabbars sexualitet.

Tanken var att Jan Björklund skulle komma men han drog sig ur i sista stund och skickade sin statssekreterare istället ;-)

Nåväl, här kan ni lyssna i alla fall (läggs ut under kvällen):
Lyssna direkt (kan kräva Quicktime)
30-dagarsarkivet Studio ett, välj 21 mars
Podcast feed att klistar in i ditt podcastprogram (ex iTunes): http://www.sr.se/Podradio/xml/p1_studioett.xml

Fler bloggar om:
Skola Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Skola & Porr?

Onsdag 21 mars kl 1600 är det diskussion i Sveriges Radios P1 kring killar och tjejers attityder till porr.

Vad är det egentligen för porr som dagens unga söker sig till? Och hur ska man hindra att porrindustrins gangbangkultur yttrar sig i destruktiva attityder bland pojkar som är på väg att bli män? Var finns de goda förebilderna? Och vad är skolans ansvar? Debatt i Studio ett onsdag - efter 16.
Studio ett i P1


Det första vi måste har klart för oss är att ingen vill medverka till att ungdomar kränks. Området är dock kantat av tabun och känslor av obekvämerier, inte bara för föräldrar med tonårsbarn utan naturligtvis även för skolan. Ingen står oberörd eller åsiktslös i denna debatt om unga människors utsatthet i vårt mångfacetterade medielandskap där tillgången till sexualrelaterat material inte sträcker sig längre bort än två musklick eller några tumtryck på mobilen. Men det är ändå inte så enkelt att bara blunda för problemet och sticka huvudet i sanden genom att låtsas som att det inte finns eller går att trolla bort.

Skolan har ett självklart uppdrag att utveckla unga människors värderingar i för samhället "positiv riktning" och för den enskildes okränkbarhet. Och redan här "poppar" frågor upp om "vad" och "hur" och "varför" eller "måsten" "krav" och "grupptryck" och "farligt" etc...

Dagens barn blir ungdomar tidigare och vuxna senare än sin äldregeneration och en förklaring till detta är att mediesamhällets enorma informationstillgänglighet speedat upp identifikationsprocessen och tidigarelagt vissa utvecklingssteg. Jag är ingen expert på området men kan ändå se att mycket av identifikationsprocessen förflyttats från överföring från de äldre till att koncentrerats till de nya medierna. Detta betyder dock inte att lösningen är att förbjuda internet eller medier överlag utan däremot att dagens samhälle ställer högre krav på oss vuxna att vara närvarande i själva identifikationsprocessen. Och här spelar skolan en jätteroll.

"Skolan skall förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt."
Lpo94

Skall man som ung osäker 15 åring kunna söka på ordet SEX, PORR eller HOMOSEX på skolans dator för att få hjälp med sitt innersta sökande efter sin egen identitet? Kanske känns det inte så bekvämt att "porrsurfa på pappas dator"? Om du tycker svaret på frågan är ett självklart "ja" så fundera då över alla skolor som idag sökspärrar alla ord med sexuell koppling. Men samtidigt är det ju så att förskönande exponeringar av män som kränker kvinnor i bilder och filmer på nätet just är kränkande och att de spär på den vridna bilden av att unga tjejer "får utnyttjas" etc....

Det är en tydligt komplex verklighet vi talar om här och min fråga är:

Hur ska vi kunna bli bättre inom detta område ute i skolorna?

Är inte svaret på frågan att försöka lyfta bort tabun, kompetensutveckla pedagogerna i det nya mediesamhällets påverkan på oss människor, positiva som negativa, och att sedan finnas där och aktivt diskutera fram förhållningssätt tillsammans med eleverna som förbereder dem att undvika de värsta fallgroparna? Eller tar det kanske för mycket tid av "matten" och "tyskan"?

Ett tips är att kolla in Medierådets material "Koll på Porr". Eller varför inte boken grundad på Kanal 5 programmet Boken Fråga Olle. Och tydligen är tv-programmet Fråga Olle med Olle Waller (Lafa) på väg tillbaka också i Kanal 5. På min gamla skola arrangerade lärarna en temavecka som förekoms av en temadag för lärare om sex och sånt med just Olle Waller som föreläsare och det fungerade ganska bra. Man skall dock komma ihåg att värderingar inte ändras av ett projekt, utan det värdegrundsarbetet måste genomsyra hela verksamheten. För detta handlar ytterst om värdegrundsfrågorna i skolans uppdrag.

Fler bloggar om:
Skola Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Moa hjälper farfar

Här hjälper Moa 11 år sin gamla gamla farfar med att typ blogga via hans mobil. En symbolisk bild av den nya världsordningen. :)

Exklusivt seminarium om Gossen Ruda

Datorn har för många pedagoger ända sedan 80-talet varit lite av skolkulturens "gossen Ruda". Tidskriften Grönköpings veckoblad beskriver vad gossen Ruda är:

"ett oroselement, en respektlös individ, företrädesvis en ung mansperson, som inte riktigt håller sig inom ramarna, som alltid ställer till med bråk och som inte spelar enligt reglerna".
Wikipedia

Den 29/3 inbjuder vi Rektorsakademiens medlemmar till ett exklusivt frukostseminarium med Stephanie Hamilton, Sr. Director of Apple Education Marketing. Stephanie har varit lärare och skolledare i över 30 år i USA och har väldigt stora insikter i lärandets makanismer. Hon jobbar i frontlinjen med utveckling av Apples strategier för skola och utbildning och här har hon väldigt mycket spännande att förmedla. Hennes kunskaper är utan tvekan allmängiltiga för skolor och kommuner oavsett de arbetar med Mac eller PC-miljö. Det finns även möjlighet att prata direkt med henne efter seminariet.

Om du inte är medlem kan du anmäla medlemskap i samband med anmälan till frukostseminariet. Frukostseminariet startar kl 08.00 på Hotel Anglais vid humlegården/Stureplan i Stockholm och det bjuds på en härlig frukost.


Film med Stephanie hamilton från Rektorsakademiens nätverksträff 2006 (kräver Quicktime)

Anmälan till seminariet och medlemskap: asa@rektorsakademien.se

Mer info: www.rektorsakademien.se


Fler bloggar om:
Skola Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Har du ett kul jobb eller?

Pratade med Elisabeth Tham häromveckan och hon berättade om en bekant som var rekryteringsansvarig på ett stort bolag i Sverige. Rekryteraren hade berättat att den var orolig för hur ungdomar "fungerade numera". Grejen var den att hon/han nyligen hade genomfört en anställningsintervju med en yngre människa och den redan efter 5 minuter rest sig upp och sagt:

"Nej det här verkar inget kul ställe att jobba på, tack och hej"

Rekryteraren hade sedan dess fått en oroskänsla i magen och en undran över vart samhället skall ta vägen egentligen.

När jag hörde Elisabeth berätta denna fantastiska historia kom jag att tänka på det här med auktoritetsförskjutningen och dagens ungdomskulturs rätt starka krav på att känna att det de gör skall ha en mening och att de känner engagemang. Och jag kan tycka att det är lite sunt på ett sätt. Hur många gånger har inte du under en anställningsintervju suttit och tänkt "nej det här verkar faktiskt inte vara något för mig" och ändå fortsatt att slösa ännu mer tid på en 3 veckors rekryteringsprocess? Är det sunt?

Vi talade en del om detta och en del annat igår med ett 50-tal chefer på Vattenfall när vi var där och att arbetslivet kanske måste börja fundera på att förbereda sig inför den yngre generationens intåg på arbetsmarknaden och att de ställer helt andra krav på sin arbetsplats, arbetsuppgift och på sina chefer.

:-)


Fler bloggar om:
Skola Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Myndigheten för skolutveckling försvinner....

Utveckling är inte längre en prioriterad verksamhet i svensk skola. Nu gäller kontroll och inspektion istället för kreativitet och nytänkande som förstahandsval i strävan efter ökat lärande. Och vem vet? Vi kanske helt enkelt inte behöver mer idéer i svensk skola? Kanske är vi helt enkelt så totalt överbelastade med nytänkande och kreativa idéer att det räcker vida förbi globaliseringsproblematiken? Ja kanske det?

"Plats i korgen nu alla som vill utveckla, det blåser andra vindar."

Det handlar om Myndigheten för skolutveckling som läggs ned 2008 och de signaler som en sådan nedläggning sänder. Väldigt tragiska signaler om vartåt svensk skola nu är på väg i den i övrigt så utvecklingsdrivna globaliseringen. En globalisering där utveckling av lärandet i utbildningssystemet närmast ses som den luft vi andas...

R.I.P MSU....och CFL....


Fler bloggar om:
Skola Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Inre och yttre motivation för lärande?

Idag tillsätts den beryktade utredningen av ett nytt 5-gradigt eller 7-gradigt betygsystem. (läs Freon) Det skall bli intressant att se hur det kommer att se ut i slutändan. Jag utgår ifrån att man inte avser lämna den "målhävdande skolan" utan att man just kommer göra systemet mer tydligt och rättssäkert. Men då inställer sig frågan om det bara handlar om att formalisera det informella + och - systemet. Ni vet det där med G+ eller G- som idag inte finns men används ändå! Skälet till att dagens system används på detta sätt sägs vara behovet av fler steg men det verkliga skälet är ju att man som professionell inte använder systemet som det är tänkt. Det finns ingen betygsnivå som heter G- och följaktligen kan man heller inte professionellt använda det i sin kommunikation med eleven. Genom att ändra betygsystemet förändrar man inte det sätt skolan arbetar efter när det gäller betygsättning. Även med 5 elloer 7 steg kan + och - användas kära läsare :-)

För det första måste man i detta sammanhang fundera en smula över motivation som begrepp kopplat till lärandet. Alla verkar inte vara helt överens om vad som är viktigast för att stimulera ökat lärande, inre och/eller yttre motivation. Båda behövs givetvis men interessant är att alliansen fokuserar på yttre motivation som viktigare än inre, dvs arbetsmetoder och tekniker för att engagera och intressera elever.

"Jag hoppas inte detta avslöjar en ensidig syn på vad lärande är och hur det går till..."

Det andra är att det blir svårt att jämföra skolors resultatförändring bakåt vid införandet av det nya systemet, såvida man inte hittar ett sinnrikt system som gör detta möjligt. Det betyder att man med stor sannolikhet kommer att ha oerhört svårt att diskutera svenska skolors resultat fören det nya systemet har några år på nacken efter 2009. 2011 kanske vi kan se på det igen. Man kan ju förstås besluta att inte förändra poängsättningen på totalen och på så sätt behålla dagens "meritvärdesystem" och därmed fortsättningsvis kunna följa skolors resultatutveckling. Högsta poäng efter åk 9 är då fortfarande 320p.

Det hade varit mycket bättre, som jag ser det, att alliansen lagt mer krut på att kompetensutveckla kring likvärdig betygsbedömning och att utvecklande av arbetsmetoder så att de stämmer överens med tankarna i den målstyrda (målhävdande skolan) istället för att justera systemet. Risken är att fokus nu kommer att hamna på systemet snarare än HUR lärandet utvecklas i skolorna.

Men nu är vi där och vi måste se det från den ljusa sidan också. Ett tydligare betygsystem kan mycket väl ge tydligare arbetsmetoder och kanske till och med mer individanpassad undervisning. Det är inget politikerna kan styra över utan det ligger helt i händerna på pedagogerna själva.


Fler bloggar om:
Skola Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Studio 1 i Sveriges Radio 0313

Här kan ni lyssna på samtalet om rektorsrollen som sändes idag i Sveriges Radios "Studio 1", som i verkligen spelas in i studio 7..(avdelningen onödigt vetande kanske...men ändå sant). Det var bl a rektorerna Annika Kummel, Nordhemsskolan och Lars Samuelsson, Brattåsskolan, Lars Flodin, Skolledarförbundet samt undertecknad från Rektorsakademien som samtaladse med programledaren David Gustavsson SR.

Det var ett ganska förutsägbart samtal på ett sätt om skolans elände men jag försökte i alla fall att nyansera bilden något från att bara handla om att svensk skola ÄR och endast HANDLAR OM för lite resurser, för få poliser, i behov av ökade befogenheter, fler skolledare och annat utan att det också handlar om att skolan framförallt behöver visioner och ett annat sätt att förhålla sig till både barn, ungdomar, uppdraget, lärandet och inte minst sina medarbetare.

(Lyssna Direkt på SRs sida)
http://www.sr.se/cgi-bin/P1/program/index.asp?ProgramID=1637

(Prenumerera på SRs "Studio 1" Podcast.)
http://www.sr.se/podradio/xml/p1_studioett.xml (Prenumerera på SRs "Studio 1" Podcast.)

Knepigt värre var det eftersom de fyra andra satt tillsammans i en studio i Göteborg och jag ensam i en studio vid Gärdet. En inte helt optimalt samtalssituation kanske men det gick bra ändå tycker jag.

"Det som slog mig där under minuterna innan sändning i studio 7 var hur helt igenom professionella de är på Sveriges Radio."

Det var helt enkelt imponerande att sitta där och se på dem skapa sitt program med ett arbetssätt som präglas mycket av saker vi aldrig ser som "radiolyssnare". Vi ser inte den timing som krävs, de förberedelser de gör och den intensiva kommunikationen mellan kontrollrum och programledare. Impressive...

:-)

Fler bloggar om:
Skola Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Rekryteringsproblem i skolledarvärlden och Sveriges Radios P1

Idag i samband med skolledarkongressen i Göteborg diskuteras skolledaryrkets utmaningar i P1 kl 16.00. Ett av de teman som Skolledarkongressen i dagarna skall diskutera är tydligen att man nu börjar oroa sig för att det i framtiden blir svårt att rekrytera skolledare. Olika studier, som jag tidigare tagit upp på denna blogg, visar att de yngre generationer (70-80-talister) inte vill bli chefer. De har sett sina föräldrars uppoffringar och försakanden och är inte beredda att göra detsamma. De har dessutom under hela 90 och 00-talet hört debatten om att det där med att vara chef det är ett "tungt" arbete.

Om vi särskådar skolledarchefsjobbet för en stund och de aktörer som oftast diskuterar dess profession så finner vi att minst 90% av allt som sägs om skolledarchefsjobbet är av negativ karaktär. Det är för mycket att göra, för mycket personalansvar, för splittrat, för mycket av målförmörkelse m.m.

"Bilden av skolledaryrket är helt enkelt att om man söker ett chefsjobb som innebär pina och risk för utbrändhet så skall man genast söka sig ett skolledarjobb".

Det är bilden som bland annat flera tunga aktörer på debattsidan framför i sin iver att hantera sin agenda.

Resultatet blir att ingen vill bli skolledare. Konstigt? Nej snarare helt logiskt. Omsättningen på skolledarjobb är 20% per år redan nu. Man tror dessutom att chanserna att hitta folk som vill bli skolledare ökar om man skapar diverse hinder som aktorisering och stereotypkonservering.

Till detta skall dessutom läggas att 40-talisterna skall gå i pension inom ett par år och då uppstår ett gigantiskt rekryteringsbehov. I hela arbetslivet räknar man med ett behov av att rekrytera 250 000 nya unga chefer. I skolans värld kanske det i värsta fall rör sig om 7000-8000 personer.

Det är det här som skall diskuteras i Sveriges radios P1 idag med representanter från skolledarförbundet, två rektorer och Rektorsakademien. Det startar kl 16.00.

Fler bloggar om:
Skola Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Ny Chef

I kväll var vi på "reborn party" för tidningen Chef som bytt både utseende och förändrat sitt innehåll. Jag har alltid gillat det Chef gör och kommer även i fortsättningen att göra det. Den nya tidningen känns fräsch och nytänkande och är absolut ett vattenhål för all typer av ledare/chefer. Redaktionen har genom en fin balansgång mellan förändring och bevarande av tidigare styrkor lyckats bevara sin själ som tidning och samtidigt presentera något helt igenom nytt.

"Den nya inriktningen handlar om att visa upp det fina med att vara chef, i en tid som de senaste åren mest präglats av att lyfta fram problematiken med chefskapet. "

Hur jobbigt det är, hur svårt det är och hur utbränd man blir av att vara chef har varit den allmänna debatten, också i skolsammanhang? Men nu gäller de positiva signalerna, och det är något chefer behöver för att utveckla sig och hitta trygghet i sin egen ledarsjäl. Inte minst skolans ledare/chefer. Skolans chefer behöver likt alla chefer ny input och uppmuntran. Och tidningen Chef kompletterar de fackliga initiativen som redan finns idag på ett alldeles utmärkt sätt. Nya Chef känns som sagt fräscht rakt igenom.

Så lycka till med ert nya liv tidningen Chef !


Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

CheckPoint Skola

Alldeles nyss la jag upp ett nytt avsnitt av vår nya radiokanal i Podcast-form. Avsnittet är starten på ett återkommande inslag var 14e dag med olika checks på skolan.

Lite som Spanarna i Sveriges Radio men helt om skola, ungdomar, lärare, föräldrar m.m


Det är några skolledare och lärarfolk som samlas och redogör för sina checkpoints under gågna veckor och ämnena i första programmet är:

Marianne Wieslander: "Skola på tåg"
Johan Nyström: "Fettma i skolan"
Angelica Hedin: "Vad näringslivets ledare eftersöker"
Helena Gullberg: "Ledarskap och okunniga män"

Programmet är ca 35 min långt och kan avnjutas direkt via nätet eller prenumereras på gratis som podcast.

Feed för podcastprenumeration: http://www.rektorsakademien.se/documents/rektorsakademien_podcast2.xml

Programmet kan avlyssnas genom att klicka här på CheckPoint Skola.


Fler bloggar om:
Podcast
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Rektorer, de dubbla uppdragen och flera kockar....

Igår diskuterade vi den kommunala skolans dubbla uppdrag, dvs det faktum att vissa delar i rektors uppdrag kommer från uppdragsgivaren kommunen och andra bitar direkt från staten. Detta regleras naturligtvis av den lagstiftning vi har. Låt mig exemplifiera detta:

Om föräldrarna till Lisa Leandersson i 8c kommer upp till skolan och kräver att Lisa skall få byta klass för hennes bästa kompis går i 8a så har rektor att ta ställning till en rad olika saker kring Lisas och andras förutsättningar att nå målen.

"Till exempel så kanske rektor vet att det kanske inte är så bra ur ett lärperspektiv att dessa "bästisar" befinner sig i samma klass".

Skälen kan vara många och det är i detta resonemang av underordnad betydelse. Klassplacering är något som regleras i skollagen, dvs det styrdokument som staten ger direkt till rektor utan att passera kommunen. Det betyder att om föräldrarna inte accepterar rektors klassplacering, eller rektors ovilja att tillmötesgå dem, så brukar föräldrar ganska direkt vända sig till tjänstemännen högre upp i den kommunala förvaltningen. Men eftersom kommunen inte har med klassplaceringsuppdraget att göra så kan kommunens chefer ageraq så mycket rent formellt. Sen spelar det ingen roll om rektor fattat ett uppenbart felaktigt och direkt olämpligt beslut, det är helt enkelt rektors statliga uppdrag som kommunen inte kan påverka. Det betyder alltså att kommunen som är den huvudman som driver själva skolan och står ansvarig för i detta fall Lisas förutsättningar att nå målen inte kan påverka händelseförloppet fullt ut. Kommunen skall alltså ta ansvar men utan befogenheter att göra något åt saken. Det finns flera sådana här komplikationer i det dubbla uppdraget.

Det finns dessutom en olycklig och dubbelt delad lojalitet inbyggt i uppdraget som rektor har och i många fall rör detta till det för ledarskapet. Rektor har ibland att rätta sig efter staten och ibland kommunen. Och ibland krockar det faktiskt.

När det gäller friskolor så är det inte alls på detta viset. I friskola går hela uppdraget direkt från staten till huvudmannen, dvs ägarna och styrelsen, som sedan ger uppdraget till rektor. Enklare och tydligare kan man tycka, och det är det också.

Men varför är det så här? Vem har kokat denna soppa? "The swedish Chef" eller?

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Detta får ni inte missa helt enkelt....

Några av er har säkert redan sex Max bilder på Magisterns blogg, men eftersom det är så bra så lägger jag upp en länk här med. Väldigt roligt och väldigt friskt och väldigt utmanande på sina ställen....men framförallt väldigt roligt...Håll i hatten bara...det blåser....

http://maxentin.com/obs/index.htm

Mycket nöje

:-)

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Lite tankar kring skolmöbler och skolinredning...

Inredning hemma syftar ofta till att vi skall trivas och kunna må bra. Ofta speglar inredningen vad vi sätter prioritet på i livet, vilka vi är osv. Vi klär oss också utifrån någon tanke av att känna oss bekväma, funktionella och/eller signalmässiga skäl. Allt det där är olika självklart på olika arbetsplatser. I kreativa branscher präglas ofta inredning av att ge medarbetarna en miljö som underlättar möten, skapar relationer och medvetet bidrar till att tänka i andra banor. I utpräglade industriella branscher är också inredningen anpassad utifrån vad som är viktigt för effektiv produktion, funktionen är där ofta överordnad estetik och trivsel.

Ok ! So far so good....

En skola som byggts på 70-talet har i de flesta fall en arkitektur som formats av tidigare läroplaner och de skolor som byggs idag präglas ofta också de av tidigare läroplaner.

"Få skolbyggen präglas tyvärr av framtidens visioner"

Eva och Åke Westh är skolutvecklare och har varit med och byggt många skolor i Sverige. De brukar säga att det tyvärr är så att när ett skolbygge står klart så är de i de flesta fall färdiga för att byggas om. Gamla traditioner påverkar kommunernas byggprocess och ofta blir det alltför många kompromisser med motiv hämtade från de sätt medarbetarna defakto jobbar ju, eller har för vana att jobba och därför byggs så att säga i många fall Svenska spel-skolor, "same same but different" istället för som var syftet "different".

Härom månaden pratade jag med en skolchef som nu snart har en helt ny fräsch skola uppbyggd och klar. Fina färger, nya trappräcken, ny datasal etc. Men skolchefen är inte riktigt nöjd ändå och påstår att de misslyckats eftersom ambitionen var att bygga en skola som skulle uppmuntra inträde i Lpo94, den "nya" läroplanen. Men lärare, fack och andra intressenter styrde bygget till att anpassas efter "invanda pedagogiska metoder" och därför blev det en halvmesyr som nu tyvärr begränsar mer än den tillför. Som att kissa på sig liksom, varmt och skönt i början men rätt fort kallt igen.

I fredags var vi på några spännande studiebesök för att diskutera detta med hur miljön påverkar mötena och lärandet i skolan. Vi besökte Offecct och Kinnarps i Västergötland och såg på deras nya tankar kring just inredning. Och det var verkligen intressant. Visste ni att doft spelar roll för upplevelsen och att undersökningar visar att kanelbulledoft faktiskt skapar den absolut starkaste trygghetskänslan? Att ljudmiljöer kan dämpa den allmänna mänskliga ljudnivån och att färger sätter oss i olika sinnesstämningar? Att stolar kan ge intressanta signaler och effekter på engagemangsnivån? Ja det är klart ni vet, det är ju därför ni lägger så stor energi på IKEA och andra inredningsbutiker då ni flyttar eller skall göra om ett rum hemma.

Men i skolans värld (och andra arbetsplatser) är tyvärr miljön i mångas sätt att tänka underordnad annat. Annars hade vi haft mängder av skolledare och lärare som verkligen satte sig ned med arbetet med att skapa inlärningsmiljöer som stöds av vetenskaplighet kopplad till dagens läroplan. Jag är helt säker på att vi då på sikt skulle öka måluppfyllnaden i skolan, och därmed ge eleverna bättre möjligheter till att nå fler uppnåendemål och strävansmål.

Vi har inte råd, brukar vara den vanligaste argumentationen. Men har vi verkligen råd att att inte utnyttja också inredningens möjligheter för ökad inlärning?

Har vi verkligen råd att inte utnyttja pedagogernas fulla kraft och professionalism pga av undermålig arbetsmiljö?

Hur mäter vi lönsamheten i en investering i miljön? Vad påverkar miljön förutom lärandet? Hur mäter vi i så fall det? Påverkas välbefinnandet hos medarbetare och elever av en vetekskapligt och estetisk underbyggd arbetsmiljö? Frågor av detta slag kan och bör ställas många gånger...


Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Att ta ett piller och dämpa dyslexin....

Vad tror ni om ett piller mot läs och skrivsvårigheter? Juha Kere vet mycket om detta, även om han är tydlig med att dyslexi inte är en sjukdom.

- Jag tror att man kan medicinera dyslexi om 15-20 år, säger forskaren Juha Kere. Han har just hittat en femte gen som är inblandad när dyslexi uppstår.
Skolvärlden

Juha har hittat 15-20 gener som har med bland annat intensiv hantering av information att göra och han har också visat att finliret det innebär när hjärnan formas (som ung) kan störas om exempelvis en bristning uppstår i en av dessa gener. Denna störning kan sedan skapa den problematik som bland annat diagnostiseras som dyslexi. Även om forskningen kring detta är relativt ny så ser Juha en möjlig fungerande dysleximedicin om 15-20 år.

Intressant forskning.

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Vi bjuder på en "obehaglig sanning"

Den 26e mars kl 18.00 bjuder vi in skolledare och näringslivsledare till en exklusiv visning av Al Gores oscarsvinnande dokumentärfilm "En obehaglig sanning". I anslutning till filmen, som visas på biografen Park i Stockholm, bjuder vi även in till en debatt om klimatförändringarnas konsekvenser, deltagare i debatten är ett flertal experter från miljöområdet och Svensk skola. Namnen på deltagarna i debatten publiceras på Rektorsakademiens webbsida under vecka 10.

http://www.rektorsakademien.se

Anmälan sker till Åsa Jakobsson genom ett mail: asa@rektorsakademien.se

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Bo Sundblad, PJ och sagor i seriös (?) skoldebatt

På Magisterns blogg berättar han om ett citat från Bo Sundblad efter en föreläsning Bo haft på Magisterns skola (typ):

“Svenska lärarkåren slutade vara proffs när de relativa betygen infördes.“
Bo Sundblad

Det ligger mycket i vad Bosse säger men man skall vara klar över att han generaliserar och att han i uttalandet inte ger sig på enskilda lärare utan skolans kultur.
Jag har hört Bosse ett antal gånger och jag tycker han är intressant även om jag inte delar allt han står för. Han är också en engagerad föreläsare som fångar folks uppmärksamhet. När de relativa betygen infördes förändrades väldigt mycket i lärarens roll som tyvärr finns kvar än idag trots införandet av en målstyrd skola, som närapå skall liknas vid ett paradigmskifte i synen på kunskap och lärande. Innan det relativa betygsytemets införande menar Bosse att lärarkåren hade en större förmåga att bedöma elevens lärande, en egenskap som hade varit till nytta nu i den målstyrda skolan. Men kåren har inte tagit steget ur det relativa betygsystemet och av det skälet fungerar inte dagens skola, det är liksom Bosses "bottom line".

Samtidigt läser jag ledaren i Svenskan idag (inte på nätet när detta skrivs) där PJ raljerar över lärarnas oförmåga, hyllar Jan Björklunds 50-talsskola och använder sagor som exempel i sin i pedagogiska retorik. Sagan är filmen "Döda Poeters Sällskap" som PJ menar är förebilden för svenska lärare och symbolen för dagens läroplan. Han tror att det pedagogiska etablissemanget förordar lärare som klättrar på väggar och inredning, beter sig som pajasar, bryter precis alla skolmässiga normer för att springa ut i grottor och läsa samhällsomstörtande poesi. PJ menar vidare lite erkännande att det vist är så att många elever klarar sig utmärkt och lär sig mycket i dagens skola på grund av att lärare lyckas stimulera och engagera till ett lustfyllt lärande enligt intentionerna i läroplanen. Men en del lärare (säger PJ) lyckas inte med detta pga att de är "vanliga människor" och därför inte kan entuseasmera och motivera till lärande så därför skall den hypermoderna 50-talssynen snabbt in på bred front överallt. Det är viktigare än att, som jag tycker, verkligen bjuda in till en kompetensutvecklingsåtgärd av gigantiska mått så att lärarna får den förutsättning som Bosse Sundblad menar saknas.

PJ får G (-) och det skriftliga betygsliknande omdömmet "PJ är lite osmart rent allmänt, jobba på med läxorna" översatt till PJs kunskapssyn en 2a (-), om det känns bättre....

:-)

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Avslutningar, Gringo & fingret

Sten Andersson (sd) vill införa lag på att skolan skall ha kristna avslutningar, de som vill ha en annan får arrangera en egen. Sten menar att det är ett sätt att bevara svenskt kulturarv och inte alls att segregera "de andra" som inte valt att bekänna rätt färg.

Men i det här fallet rör det sig ju om att dela upp elever efter deras åsikter. Finns det inte risk att en sådan uppdelning ökar segregationen i skolan?

-Nej, det tror jag inte. En muslimsk och en svensk elev, till exempel, kan vara vänner alla andra dagar på året utom just då. Det är ingen stor sak.
Mana 2007-02-24

Vad Sten egentligen menar med detta veta inte jag och huruvida vänstermagasinet Mana är en särskilt objektiv tidning finns finns det väldigt skilda meningar om, men om man läser det Sten faktiskt svarar på frågan och tänker efter en smula så spelar det faktiskt ändå roll.

Menar han kanske att Muslimer och Kristna kan vara vänner alla andra dagar på året utom just på avslutningen i skolan. För då är det bra om de för en gång skull påminns om att de egentligen är "ovänner" eller? Som en markering? För vad i så fall? Obehagligt, minst sagt...

Samtidigt läste jag i Svenska Dagbladet att Gringo startar lokal redaktion/kontor i Landskrona för att ge en positiv självbild av den nya svenskheten och att vidga begreppen. Landskrona-Moderaten Huttanen ger genast Gringo-gänget jantelagsmässiga budskap i Svenska Dagbladet:

...Marko Huttunen tycker nämligen inte att en massa “proffstyckare från Stockholm ska komma ner och berätta för dem hur dem ska göra”.

Gringo kommer aldrig att få bukt med brottsligheten, arbetslösheten och bidragsberoendet i Landskrona. Missnöjet med de frågorna är det som har gett sd dess framgång. Att då komma med den jargong som Gringo kör med där man i princip har misshandlat det svenska språket är bara att ge sd ytterligare ammunition
Svenska Dagbladet 2007-07-21

Jag vet inte heller vad det här exakt betyder riktigt och inte heller om det verkligen är så att Gringo av någon egendomlig anledning har någon undanskymd revolutionsagenda att överta politikernas roll i Landskrona och att det är därför Huttunen så tydligt vill stämma i bäcken? Men jag förvånas i alla fall över hur märkligt människor ibland beter sig i det offentliga samtalet. Och jag vet också att det är viktigt att vuxna i samhället ger barn och ungdomar vettiga signaler om vilka värderingar vårt samhälle vilar på. De båda fallen ovan här tillsammans med Lars Olys (v) "finger" åt media i TV4 morgon under valrörelsen är väl kanske inga lysande exempel.





Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Multimediabyrån, en juste resurs för pedagoger

Myndigheten för skolutveckling har under flera år arbetat upp en riktigt bra nyttoresurs kring nya verktyg för lärande. Det finns i princip hur mycket som helst att hämta där.

"Multimediabyrån är en webbplats som skall hjälpa lärare och elever att skapa och lära med nya medier. Multimediabyrån är idag en känd och använd resurs av landets medie och IT-pedagoger."
Multimediabyråns hemsida

Projektledaren är Mikael Iselow och med sin personal har han verkligen skapat en riktig oas för nyfikna pedagoger/lärare. Ge er in på hemsidan och botanisera runt i det som finns där i resursväg, det är verkligen väl värt besväret. Multimediabyrån är ofta tidigt ute med tillämpningar av IT för pedagogiskt arbete och är därför ett bra sätt att hålla updaterad kring vad som händer. Faktum är att första gången jag lärde mig klippa film i iMovie så var det genom en instruktionsfilm på multimediabyråns webb, någon gång under 2002 när jag var rektor tror jag det var. Det var i alla fall en exempelfilm om en kille som pimplade gädda om jag inte minns fel...

:-)

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Det börjar mullra minsann...

Emma Rosengren, lärare och arbetslagsledare i Solna frågar hur Leijonborg & Björklund tänker med sitt fokus i skol och utbildningsfrågor. Att hon är kritisk är inte svårt att se, men än mer intressant är att hon talar från golvet med golvets erfarenhet och kompetens. Hon menar, liksom jag själv, att disciplin bäst skapas genom att, skapa motivation, engagemang, bygga relation och förtroende mellan elev och pedagog. Hon menar vidare att detta är särskilt viktigt när det gäller elever som finns i riskzonen socialt. De som redan är besvikna på vuxenvärldens svek och osynliggörande.

Alla de kollegor som jag har sett lyckas skapa ordning i sina klassrum, har använt helt andra medel för att skapa ordning än hot om dåliga betyg och beslagtagna mobiler. De har ett positivt förhållningssätt och tillämpar positiv gränssättning (Den finns! Det går!). Det är den här typen av lärare som upptäcker mobbning, som samarbetar med hemmen och jobbar med värdegrunden i skolan. Ordningen samtalar de redan om vid utvecklingssamtalen, och vid åtskilliga andra samtal med elev och föräldrar.
Stockholm City 070219

Auktoritet är ett ord som ofta nämns numera och i samband med det vilken roll läraren skall ha. "Man skall inte va kompis med eleverna" är ett vanligt citat i medierna. Frågan man måste ställa sig är "Vem kan bli kompis med en 14 åring om man är 30+?". Elever tycker i allmänhet att alla som är över 20 snart skall dö eller köpa husvagn, det är deras perspektiv där det lever mitt i nuet. Jag vill mena att argumenten brister i detta. Jag menar också att det är att förlöjliga tusentals lärare som lyckas med sitt uppdrag i syfte att skapa förändringar tillbaks i tidsepokerna.

Sanningen är den att auktoritetsbegreppet behöver diskuteras och omdefinieras ordentligt. I den hierarkiska organisationsvärldsordningen som präglade samhället för bara 20 år sedan följde auktoritet per automatik ofta med tjänsteställningen. Lärare var en auktoritet för att han/hon just var lärare. I dagens nätverksbaserade samhälle där kommunikation ökar för varje månad måste man förtjäna sin auktoritet. Man måste själv skapa den, ingen gör det längre åt en. Och det är det här Emma talar om i viss utsträckning ovan.

Varför det är så här beror till stor del på att med ökad kommunikation kommer fler kontakter att värdera och bedöma nyttan av. Och ett sätt att begränsa sina kontakter är att "välja bort" de som inte är nyttiga. Det betyder i elevens värld att du som pedagog plötsligt måste fånga intresse och motivation för att få bli den auktoritet du behöver vara för att lyckas med ditt uppdrag. Självklart komplicerar detta till bilden av vilken roll läraren måste ta. Och det förminskar också en annan myt, dvs den om att lärarens uppdrag är att ge eleven hela initiativet och själva söka kunskapen med lärarlösa lektioner på Internet. Snarare kräver detta än mer engagemang och mer struktur än i den gamla skolan, det som Emma kallar positiv gränssättning.

För detta krävs att lärare stöttas till utveckling, snarare än ges verktyg som tar oss flera steg tillbaka.

:-)

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Omvärldsbevakning för rektorer och lärare

Sedan en ganska god stund har vi använt verktyget FindAgent för s.k omvärldsbevakning, det vill säga ett sätt att hålla koll på vad som skrivs om olika saker. Poängen med dessa verktyg, som bland annat FindAgent, är att man kan ställa in vad "agenten" skall hålla koll på och varje dag få ett praktiskt mail med en sammanställning.

Det finns ett "prövapå" test som vi på Rektorsakademien tillsammans med FindAgent erbjuder skolledare och lärare en månad helt kostnadsfritt här:

En månad gratis omvärldsbevakning med FindAgent

Om man sedan vill ha det fortsättningsvis så har FindAgent ett anpassat paket för skolans behov och plånbok.

Varför skall man då omvärldsbevaka? Ja det finns naturligtvis mängder med skäl till det men ett kan ju vara tex tid. Många lärare och skolledare menar att de inte hinner att följa vad som skrivs i medierna om sitt yrke och missar därför en massa nyttigheter. Om man tex jobbar intensivt med pedagogisk utveckling så har man ju behov av att följa med kring vad som skrivs om "pedagogik", "forskning" eller "lärande".

Själv följer jag en hel del områden ganska noga, ca 20 stycken, och det har varit till stor nytta för mig.


Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Mobbing är utslag av ett outvecklat ledarskap

Jag har under flera år försökt att peka det faktum att många av de brister som en del skolor visar upp ofta är utslag och konsekvenser av ett outvecklat eller förlegat ledarskap. Det är alltså kulturen som konsekvens av ledarskapet som bäddar för brister.

Nu visar det sig att det som många av oss någonstans vetat om när det gäller att mobbing inte bara är ett barn och ungdomsfenomen. DNs debattsida idag visar tydligt att mobbing är en mer långtgående problemhärd.

"Ny unik databas avslöjar: Kvinnliga lärare kränker pojkar och flickor medan de manliga kränker enbart pojkar. Mer än varannan lärare och rektor som får vetskap om mobbning i skolan väljer att inte reagera alls. Detta trots att drygt sex av tio mobbningsoffer utsätts för kränkningarna under minst ett och ofta flera år. I själva verket är 37 procent av kränkarna lärare. Av dessa är 66 procent kvinnor. Mindre än var tionde mobbad elev som uppmärksammats får hjälp från skolan. Ändå är andelen mobbningsoffer som gett sig till känna bara toppen av ett isberg, skriver pedagogikprofessorn Peter Gill och amanuensen Anne-Lie Ericson vid högskolan i Gävle som gjort en systematisk granskning av mobbade skolelever förra året."
DN debatt 2007-02-16

Vist har vi i skolan uppmärksammat lärares kränkningar av elever och många har också agerat kraftfullt, det har jag bland annat själv erfarenhet av. Men att det var så utbrett som 37% av rapporterade mobbingfall föll utanför min fantasi. Jag hade nog gissat på 10%. Problemet beskrivs ganska väl i forskarnas slutsatser, nämligen att kulturen vuxna emellan i skolan är oerhört stark och att många vuxna väljer att blunda. Tydligen agerar bara 10% av de lärarna om en kollega kränker en elev och 15% av skolledarna. Samtidigt är det så att det som från början kanske startar med att en lärare kränker en elev ganska snart kan ha vänts till att den kränkte är läraren som utsats för beskyllningar etc. Personalärenden har i praktiken en helt annan tyngd än mobbing. Både arbetsgivare och fack bär naturligtvis skuld till detta.

Det bästa vore att både fack och arbetsgivare en gång för alla tillsammans bestämde sig för att försöka hitta erbeten utanför skolan för de lärare som upprepat, trots handledning, har ett beteende som kränker elever. Hur skall skolan annars kunna föregå med gott exempel och vara förebilder för våra ungdomar? Det borde ligga i allas vårt intresse. Och de som undrar var skillnaden i hårdhandskar går mellan elever och vuxna, så går den vid att vuxna är vuxna och får betalt för att utföra ett arbete i linje med läroplan och skollag och att elever ännu inte är färdigutvecklade.

Att utveckla ledarskapet i hela skolan är viktigt.

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Smidig Liten Podcastpryl

Testade idag den senaste iPod Shuffle. Inte direkt någon ny produkt kanske, shuffeln har funnits med i ligan flera år men nu har de uppdaterats med en helt ny variant. Ny och ny föresten, de kom redan i höstas men jag har aldrig riktigt kommit någon nära förens nu. det lilla formatet har inte lockat då jag haft de större "kompisarna" med video i fickan de senaste året. Men den lille gynnaren är ändå en lattjo liten pryl för den som inte kräver sjukt mycket lagringsutrymme. Apple som är en av våra samarbetspartners (Rektorsakademiens alltså) har ju en förmåga att förnya sig i en rasande takt och den här lilla mp3-spelaren, som nu finns i flera grälla färger, är en bra första start för den som vill pröva på tex Podcasting utan att behöva tömma plånboken på en gång. Och om man bär typ slips om dagarna och saknar slipsnål kan man ju alltid dra fram sin Shuffle och använda den, den har nämligen en liten "clip" så man kan fästa den i kläderna när man drar runt i världen.

Efter några minuters flyttande av låtar i iTunes funkar det snabbt och enkelt och man kan skapa sina egna låtlistor eller låta Shuffeln själv välja nya låtar efter vad som finns i datorns låtregister varje gång man ansluter den.

Man kan också prenumerera på s.k Podcasts (Podsändningar). Med en liten musrörelse langar man ned sina podcasts som man prenumererar på i iTunes.

Den grå varianten kan man få för 678 spänn (se pricerunner), vilket är ett helt ok pris medan de färglada skjuter upp en hundring ungefär. Varför vet jag inte?

Hur som helst så är det en bra start om man vill testa på detta med Podcast billigt, för 780 spänn är ändå överkomligt för de flesta. Vist kan man få en mp3-spelare som USB-minne för några hundra eller till och med gratis, men tyvärr inte som funkar med iTunes och det är ändå där det stora värdet sitter.

Testa tex att via iTunes prenumerera på Sveriges radios podsändningar. Själv har jag laddat med Sveriges Radios "P1 Lördagsintervjuer" i min. Så trist är jag...

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Digitalt infödda lärarstudenter

Igår träffade jag ett helt gäng lärarstudenter som hade sin VFU i Danderyd. Det var riktigt häftigt eftersom huvuddelen av dem var digitalt infödda, dvs vuxit upp med den nya tekniken och därmed helt bekväma med internet, mobiler, spelkultur etc. Njae kanske inte helt bekväma men i alla fall inte helt främmade för det i alla fall.

Därför står dessa nya lärarstudenter för en viktig potentiell kraft ute i svensk skola och vore jag rektor idag skulle jag satsa ohämmad kraft på att försöka hitta de bästa ur dessa kommande kullar och ge dem den frihet de behöver.

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Kay Pollak 80-talister & Skolledare

Igår på vår nätverksträff på berns kom 250 skolledare och näringslivsledare för att vidga sitt nätverk. Som huvudtalare hade vi bokat regisören till den oscarsnominerade succéfilmen "Så som i himmelen". Föredraget handlade om Pollaks syn på ledarskap och sina erfarenheter från inspelningen av denna film. Visionen var att "göra en film som kan vinna en oscar och samtidigt ha riktigt roligt". Innehållet kretsade runt jantelagen, att tro på sin egen förmåga samt att alltid försöka se det positiva hos sina medarbetare och människor man möter. Bland annat berättade han om sin teknik för att hantera människor han retar sig på. Det händer ju då oss människor. Han brukar då tänka att de är utsända för att träna honom i att bemöta dem. Ganska kul tanke.

Vidare hade vi en typ "paneldebatt" om trender i ledarskapet sett utifrån både skolas och näringslivsperspektiv. Debatten leddes av journalisten Maria Bjaring och panelhönorna var Vibeke Pålhaugen VD tidningen Chef, professor Gunnar Berg Mälardalens högskola, Christina palm rektor i Botkyrka och Mariana Davidsson Vattenfall. Bland annat så berättade Vibeke att 80-talisterna inte är så sugna på att bli chefer eftersom de inte vill försaka eller göra de uppoffringar som krävs för att nå sina mål. Gärna chef men inte personalansvar, menar man i den åldergruppen. Förmodliogen har man sett myntets baksida när det gäller chefens arbetssituation på nära håll inom familj och sällskapsliv. Kanske har vi vuxna också hjälpt till att spä på denna känsla hos dem genom våra egna berättelser om "chefen" på olika sätt. Detta kommer hur som helst att bli ett jätteproblem nu när vi behöver ersätta ca 250 000 chefer i arbetslivet.

Viktiga saker att fundera på eftersom chefer trots allt har personalansvar och utan chefer med engagemang och hjärta på rätt ställe så kommer arbetslivet förmodligen, i värsta fall, ändra karraktär på många sätt. Ledarskapet blir i och med det också allt viktigare för skolan, för det är i skolan vi kan intressera ungdomarna för ledarskap och de värderingar som styr val av yrkesinriktning etc.

Dagens citat, John Dewey

"Failure is instructive. The person who really thinks learns quite as much from his failures as from his successes."
John Dewey

Därför är det lika viktigt att fokusera på att förstärka elevens upplevelser av framgång som att tillåta ett klimat där eleven och kollegor får göra fel utan att "hängas ut" eller straffas med "skuld". Annars slutar de av rädsla för att känna olust att pröva nya tankemönster, och det är i nya tankemönster vi kan finna nya idéer för framtiden. Tyvärr fokuseras alldeles för mycket på misstag och problem i vårt samhälle, istället för att förstärka det som vi gör så bra. Motivet brukar vara att "genom att lyfta fram det dåliga kan vi göra något åt det". Makes sense förståss, men samtidigt bygger vi ett klimat som tynger vår vardag.

Dewey (ovan) lär oss också att det är själva tänkandet som är viktigt och det riktiga tänkandet och lärandet sker i samspel med andra. Hans böcker kring lärande bygger på att den djupa kunskapen sker när individer interagerar och diskuterar, gärna intensivt och mycket. Kunskapen sitter i förståelsen och inte i hur mycket "stoff" man vet i sig utan istället förmågan att använda "stoffet" i olika verkliga situationer. Just detta talar för att det extremt kommunikativa samhälle vi har idag, sedan internets utbredning, ju borde utgöra ett eldorado för Deweys lärande. Om vi bara vågade föra in dess totala potential i skolan.

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Desperat förslag

- Det är ett desperat förslag, säger Siw Wallin, rektor på Fruängens skola.

Siw Wallin arbetar i vad hon kallar ett tungt område. Hon säger att hon skulle kunna vara en sådan rektor som är för regeringens förslag.

- Det är en för enkel lösning, jag tror man måste hitta mer genomgrip­ande sätt att stoppa mobbningen.
Dagens Nyheter 2007-02-10

Siv Wallin är en erfaren och mycket kompetent rektor som erhållit mängder av priser och utmärkelser för sitt arbete med sin skola. Inte bara skolpriser utan även bland annat Kompetensgalans pris "Årets Chef". Men framförallt har hon lyckats med konststycket att få en skola som präglas av respekt.

Bengts blogg på samma tema


Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling

Juste klimat

Idag höll jag ett föredrag för 15 lärare i Nacka Gymnasiums lokaler. Strax innan jag började hade jag lite tid över och drog runt i entrén där det finns ett närbeläget cafe, full av elever. Man märkte ganska fort att klimatet i skolan är juste. Det är ofta ganska enkelt att känna igen klimatet genom att bara gå rakt in och veckla ut sina känselspröt, eller aktivt registrera vibbarna i luften. I skolor där klimatet är positivt möter eleverna ofta en nyfiket med blicken och visar att man "märks". I skolor där klimatet funkar mindre bra tittar elever och vuxna ofta hellre bort än söker någon form av kontakt. Man känner sig då inte sedd alls, utan snarare helt exkluderad.

Efter några minuter kom det fram en vuxen person som på ett tillmötesgående sätt undrade om jag sökte någon speciell person, även det ett gott tecken. Det visade sig vara en fritidsledare med uppenbar respekt hos eleverna och som också mötte dem med respekt. Vi pratade en stund om just det där med klimatet och att det är viktigt att få de vuxna att skapa detta klimat så det lixom rinner ner i knät på eleverna som ett naturligt förhållningssätt. Han berättade att det tagit några år att få till det där och att det inte riktigt var så när han började för tre år sedan. Även nu uppstår ibland situationer av konflikter etc, men vilken skola fylld med tusentals tonåringar saknar detta helt och fullt. Men han utstrålade märkbar stolthet och man föstod att han kämpat och kämpar hårt för just klimatets överlevnad.

På Nacka Gymnasium går 2000 elever och "högstadiedelen" intill hyser runt 900 tror jag. En ganska stor skola alltså.

Det var riktigt nice att hänga bland elever igen, även om stunden var kort.

Skola är fantastiskt !

:-)

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling

Tips till föräldrar och ungdomar om dagens mobiler

Idag den den 6 februari uppmärksammas för fjärde gången Safer Internet Day över stora delar av världen. I Sverige lanserar Medierådet en guide om barns och ungas användning av mobiltelefoner. Den visar på både möjligheter och risker, och ger konkreta tips om hur vuxna kan stödja barn och unga i deras digitala vardag. En bra grej att använda som vuxen. Om inte annat så kanske man kan bli medveten om att telefonen idag inte bara är en pratpryttel....

Medierådets guide om mobben

:-)

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling mobil medier medierådet

Friskolors betygsättning skall granskas....

- Vi har fått så många signaler om att det brister i friskolornas betygsättning att vi inom kort ska titta på detta i särskild ordning, säger Marie-Hélène Ahnborg, avdelningschef för skolverkets utbildningsinspektion.
Skolvärlden

Den senaste tiden har friskolorna framställts i media som en driftsform som ger bättre betygsresultat. De bättre resultaten förklaras med mer engagerade föräldrar, elever och skolledare. Men också med att friskolor har föräldrar med mer gynnad socioekonomisk situation. Men skall man också titta på hur friskolorna sätter betyg och man menar att kommunala skolor är bättre på att sätta rättvisa betyg. Med det menar man från skolverkets sida antagligen att kommunala lärare är mer kompetenta att sätta rätt betyg i förhållande till elevens faktiskt uppnådda mål. Rättvisa är det ju i det inte riktigt fråga om utan snarare i så fall korrekt och likvärdig bedömning. Vilket är något annat.

Jag vet inte om det går att göra bedömningen att friskolelärare skulle vara mindre kompetenta än kommunala lärare, och jag vet heller inte vad denna granskning skall tjäna till? Att man tillför extra kompetensutvecklingspengar till friskolor, att man säger "fy skäms" eller att man drar in tillståndet till aktuell friskola?

Jag tror istället att man skulle granska ifall svensk skola generellt arbetar efter de "senaste" läroplanerna (förskola, grund och gymnasie) och kanske fuppfinna ett nytt nyckeltal för enskilda skolor som granskas. Skolverket kan då göra bedömningen av typen "30% måluppfyllelse", dvs den enskilda skolan har arbetsmetoder som till 30% följer den senaste läroplanens direktiv och 70% efter andra idéer. De skolor som inte uppvisar positiv utveckling kring detta nyckeltal måste sen naturligtvis allvarligt ifrågasättas. Man kan ju inte påvisa likvärdig bedömning om inte skolan tagit till sig den senaste läroplanens direktiv. Det måste falla på sin egen orimlighet

:-)

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling

World of Warcraft & SecondLife

Nu skall jag ge spelet World of Warcraft en chans. Alla argument för att inte pröva är slut och jag får helt enkelt sätta mig in detta ordentligt en gång för alla. Köpte spelet igår och killen i butiken sa att jag skulle ta ett expansionskit på en gång. varför då sa jag. han bara skrattade och skakade på huvudet. "För att annars ångrar du dig en bit in i spelet". Själva spelet är ganska billigt, under 200 spänn men expanisonerna var dyrare, fiffigt och smart av dem sett ur ett affärsperspektiv.

Just nu surfar jag runt på websiter som World of Warcrafts egen för nybörjare i ämnet för att lära det absoluta basic needs.

Parallellt med detta tänker jag också ge mig in i SecondLife, också en online-värld där man skapar sin avatar (en elektronisk representation eller visualisering av en person eller spelare inom science fiction, datavetenskap och MUD, en grafisk figur som representerar en användare på ett forum eller online-spel). Denna avatar kan man sedan använda för att träffa andra personer där ute i "den andra världen". Jag har redan provat på detta en smula och det finns flera intressanta slutsatser av det lilla jag sett. En är givetvis att det inte är osannolikt att man skulle kunna bygga en hel del av lärandet i svensk skola i denna värld. Det finns till och med redan idag över hela världen i SecondLife. Min fd mediepedagog som vi använder även i Rektorsakademien Åsa Sundelin har börjat titta på hur man kan föra in detta i skolan på ett eller annat sätt. Jag skall också försöka klura ut hur. Här finns två spännande filmer:
Film 1 SecondLife Camp
Film 2 SeconsLife

Varför detta är intressant är kanske framförallt av den anledningen att allt fler människor börjar använda sig av parallella världar online och att det finns stora komplementerande poänger till det valiga verkliga livet. Eller så kan man se detta som en del av det vanliga verkliga livet, man möter ju verkligen andra personer i dessa online miljöer. Så vad som är verklighet är nog svårt att så där enkelt ta ställning till. Frågar du aktiva personer i online-sammanhang så är det ju en del av deras verklighet. Sanningen ligger i betraktarens ögon skulle man kunna säga. Hur som helst är blir fenomenet mycket intressant när man sätter sig in i det lite och möjlighetiserar istället för enbart problematiserar och ondgör sig över online-livet som breder ut sig för varje dag.

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Secondlife
World of Warcraft

Om jag var kommundirektör....

...så skulle jag föreslå för politikerna att omvandla alla skolor som vill, och kan förklara varför, till kommunala friskolor. Detta för att de skolor som klarar sig bra på egen hand inte behöver så mycket kontroll och "styrande" och de kräver heller inte särskilt mycket extra resurser och uppmärksamhet av förvaltningens alla tjänstemän. De skulle kunna få den frihet under egen styrelse som de så väl behöver för att utvecklas än mer. Den stora poängen med denna strategi skulle vara att kommunens förvaltning då istället kunde fokusera alla resurser på att vända de skolor som inte fungerar fullt så väl kring lärandet.

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap
Skolpolitik

Att prioritera & 80-20 regeln

Igår var vi och hjälpte Jeanette Hendersson och Lotta Puls med att starta nätverket Rektorsakademien i Uppssala. Det kom över 80 stycken besökare till första träffen för att lyssna till vad RA är, på John Steinberg som ifrågasatte svensk skolas syfte och IPFs Niklas Lundblad. Vi delade även ut priset Heja Rektorn till Ingela Pettersson. Vandringspriset var i form av en gammal parkeringsautomat som pristagarna kan ha på sitt rum som en symbol för att man måste köpa sig tid som chef, ledare pedagog. Att förbättra sig i konsten att prioritera helt enkelt. Ganska kul. Den signalerar också att man inte kan parkera sitt ledarskap alltför länge, utan istället ständigt vara i rörelse.

Heja Rektorn-priset kommer att delas ut i Göteborg, Malmö, Stockholm, Uppsala och även eventuellt i Örebro om det vill sig väl.

Jag läste senare på kvällen i John Steinbergs nya bok (Skolans Syfte) en riktigt bra grej som borde vara en allmän praktika. Det handlade om "80-20 regeln" som är så användarbar i nästan alla sammanhang. Att tex i utvecklingssamtal och medarbetarsamtal alltid fokusera 80% på sådant eleven eller medarbetaren är bra på och 20% på sådant som kan förbättras, och inte tvärt om som vi brukar. Och att helst alltid erbjuda kompetensutveckling inom områden medarbetaren redan visat sig ha stor tallang för. Budskapet är väl kanske inte att man inte behöver annat än det man gillar utan istället att vidareutveckla just det man är bäst på. Sen kan/ska man naturligtvis alltid utvecklas inom andra områden också, annars stagnerar organisationen. Men tänk dig att alltid bara kompetensutveckla dig i saker som saknar intressebotten hos dig själv? Blir man särskilt mycket mer värdefull för sin organisation genom det? Och trivs man då verkligen som bäst? Jag träffade en person en gång i en av våra utbildningar som sa att hon hade arbetat som rektor i 30 år och aldrig tidigare fått gå någon kurs hon hade intresse av eller ansåg sig behöva. Hon tyckte detta med kompetensutveckling var övervärderat och hade tappat intresset för sitt eget lärande. Helt otroligt, men jag tror att det är många som känner lite som hon då och då tyvärr. Och slutsatsen måste väl då vara att vi måste stärka ledarskapet och koppla samman det med kompetensutveckling riktigt riktigt tight.

Och då är 80-20 regeln bra, inte alltid men väldigt ofta. Johns idé är att förstärka det goda för att få mer utväxling och sen hantera det andra. En bra grundtanke tycker jag.

Hans nya bok är föredömligt lättläst och kort, återkommer med mer om den senare. Jag läser inte så fort...

Friskoleaffär

Academedia med VD Marcus Strömberg i spetsen sysslar med e-learning, KY och konsultverksamhet inom utbildning. Nu lägger de vantarna på NTI, ett av sveriges äldsta och anrikaste utbildningsföretag. Academedia köper verksamheten för 150 milj kronor enligt ekonomisiterna.

NTI, som grundades 1968, är ett av Sveriges äldsta privata utbildningsföretag. Affärsidén var att erbjuda korrespondensundervisning. Efter hand har verksamheten växt till sig och idag omsätter bolaget cirka 190 miljoner kronor. Antalet anställda är cirka 240. Bolaget har fram tills nu varit familjeägt.
Bland kunderna märks allt från kommuner till företag.

Klassrumsundervisning finns idag i Stockholm, Göteborg, Malmö, Umeå och Falun. Företaget är också huvudman åt nio fristående gymnasieskolor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Sundsvall, Eskilstuna, Karlskrona, Luleå och Falun. Ytterligare etableringar finns i planerna.
E24.se

Academedia är ett börsnoterat bolag och det skall bli intressant att följa hur de tänker utveckla sin gymnasieverksamhet. Academiedia är ett modernt tänkande företag som förmodligen kommer röra om i befintlig verksamhet ganska rejält. Och satsningen lär vara mycket seriös från Academedias sida.

Affärsidé
AcadeMedia är ett konsult- och utbildningsföretag som utvecklar människor och företag. Vi använder modern pedagogik och teknik för att skapa mätbara vinster för kunden.

Vision
Vår vision är att utveckla AcadeMedia till en ledande aktör inom utbildningsbranschen för såväl privat som offentlig verksamhet. Vi vill ta aktiv del i omstruktureringen av utbildningsbranschen. Vi vill vara med och revolutionera sättet vi lär på i arbetslivet. Våra kunders konkurrenskraft och därmed framtidsutsikter beror av det. AcadeMedias rötter och grundidé är att utveckla och realisera nya sätt att lära på.
www.academedia.se

Så nu ställer sig ytterligare ett starkt skolvarumärke i koncernraden som tidigare präglats mest av, Pysslingen, Viktor Rydberg, John Bauer, Vittra och Kunskapsskolan m.fl. Nu gäller det återigen att se upp oavsett man är kommunal eller friskola.

:-)