Thursday, March 29, 2007

Särskolan kvar, svunnen tid & skolans sönderfall

Särskolan blir kvar som skolform i Svensk skola. Det innebär att den vind som blåst den senaste tiden angående en lutning mot mer inkludering istället tar motsatt väg mot mer exkludering. Rätt eller fel, bra eller dåligt, har jag för lite detaljkunskaper om för att kunna ha en klar uppfattning om. Området är dock känsligt i olika kretsar men detta till trots är skolministern övertygad om att den väg han valt är den rätta. Men det skall fortfarande vara föräldrars val, såvida det inte är fråga om en grav utvecklingsstörning". (Jan Björklund Svt)

"Grejen är ju att detta hade varit ett mindre problem om vi bara hade haft en skola som tog utgångspunkt i individens lärande en modern forskningsbaserad syn på hur lärande går till och ett framsynt visionärt ledarskap "

Idag har vi ju en skola som strukturmässigt byggts fysiskt och processmässigt utifrån krav grundade i industrisamhället men hade mer än nånsin behövt en skola med kärnan förankrad i dagens samhällsutveckling. Problemet för "särskolan" och "vanliga skolan" är ju att man fortfarande grupperar barnen efter födelseår i olika fyrkantiga rum med rätt antal sittplatser samt en syn som bygger på att alla barn behöver 6665 timmar undervisning. Det är klart att en sådan skola skapar utrymme för att klassificera, flytta runt och avgränsa olika personer med olika egenskaper för att få kontroll på allmänmiljön.

Istället borde man naturligtvis bygga den fysiska miljön och arbetsmetoderna utifrån barnens individuella förutsättningar för lärande och ett funktionellt ledarskap som går i takt med tex arbetsmarknadens och samhällets krav. Idag kan vi bara sitta stilla och iakta hur skolan sakta sjunker allt längre ned i en kvicksand och där människor desperat försöker klamra sig fast i en verklighet från en svunnen tid för att inte drunkna i sitt elände. Det dröjer ett tag, men det det är ett tveklöst alternativt scenario, att skolan som form håller håller på att falla sönder. Den nuvarande konstruktionen fungerar helt enkelt inte i globaliseringens tidevarv...

Fler bloggar om:


2 comments:

Lancefestivalen said...

Väl formulerat!

Och det blir extra intressant i skenet av den alltid pågående betygsdiskussionen.

Frågan är hur man åstadkommer en dylik förändring. Det är ju rätt radikalt att förseslå nåt i stil med att "riva ner och bygga nytt" (i både fysisk och psykisk bemärkelse) - men samtidigt är det kanske just det som krävs för att en förändring på djupet verkligen skall kunna ske.

Tyvärr tror jag inte det är tillräckligt intressant för de styrande, oavsett partifärg...

Anonymous said...

Hoppsan, kommentaren hamnade lite fel. Här skulle den ju vara. :)