Lärare, lakridsglasspinnar, USB och bredand i luften

Alla lärare borde ha en bärbar dator och ett trådlöst bredband med internetaccess överallt. Just att ha tillgång överallt där man råkar befinna sig har länge påståtts skapa möjligheter, men det är först nu den riktiga tillgängligheten börjar komma på plats. Ett abonnemang och ett USB moden direkt in i datorn och det hela är biff....

- "eeeehhhh", börjar de jantelagspessimistiska belackarna väsa och muttrandes knyta handen i fickan med ord som "man blir elallergiker och utbränd om man e uppkopplad jämt". Men man kan ju som bekant stänga av om man vill, och det vill man givetvis...

Jag har nu testat (eller snarare köpt) Telenors trådlösa bredband via USB som kör s.k "Turbo 3G" på 3,6 mbit där det finns täckning för det, och finns inte det så kör man på 0,3 mbit genom vanliga 3G nätet. Nu sitter jag på tåget mellan Linköping och Stockholm och surfar helt obehindrat utan att datorn tappar kontakten alls. Dessutom betydligt snabbare och billigare än SJs ockerverksamhet. Det är sällan man har en bandbredd över gamla 28.8 modemen på 90-talet i de där tågen och bredvilligt köper man 1:a klassbiljett bara för möjligheten att tömma mail mellan Stockholm och Malmö. Men nu är den tiden över! Nu väntar snabbare åtkomster på mina resor runt om i landet. Och det känns skönt.

Så för er som i sommar vill plocka med den bärbara ut på stadens gator och torg i solen eller varför inte till båten eller stugan och samtidigt ha tillgång till nätet billigt kan jag verkligen rekommendera detta. Även Tele2 och 3 har samma lösning till ungefär samma pris. 199 kr/mån. Bilden till vänster är 3s lösning på turbo 3G genom USB porten. Bilden ovan är Telenors lakrids-glasspinne.

I min nya lägenhet kommer jag absolut inte behöva dra in något fast bredband, utan nöjer mig gott med min lilla glasspinne i USB-porten.

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Lärarhögskolan till Stockholms Universitetet

Regeringen har beslutat att flytta ansvaret för Lärarhögskolan i Stockholm till Stockholms Universitet. .

"Kåre Bremer vill ha utbildningen samlad vid universitetet. Han räknar med att de första studenterna flyttas successivt redan 2009. Han har begärt att Akademiska hus ska lösa dem från kontrakten så snart som möjligt och att Akademiska hus ska bygga nytt på parkeringen vid Fysikcentrum vid Albano."
Dagens Nyheter 2007-05-26

Utan att veta exakt hur rektor Bremer tänker sig att utveckla lärarutbildningen så tror jag att detta är ett helt rätt steg att ta, nämligen att bryta mönstret så att det i alla fall finns en möjlighet att lämna de gamla strukturerna och samtidigt ta med sig de bra bitarna in i det nya. Bara att det i framtiden finns en tydlig koppling och signal om att lärarutbildningen är en del av samhällets övriga lärosäten är guld värd för alla, inte minst forskningen kring skola och lärande.

"Detta kommer i framtiden att bredda lärarnas förståelse för samverkan med hela samhället. "

Men sen skall man kanske inte ha övertro på att omorganisationer per automatik skapar bättre lösningar. Givetvis måste man tillsätta en ansvarig ledare som kan styra upp utvecklingen åt positiva håll och någon som kan hantera det massiva motstånd hos personalen som naturligtvis kommer blossa upp.

Bilden ovan visar Kåre Bremer.

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Qvarsebos skolforskning, aga, disciplinära befogenheter och konkurrensen med bl.a Kina

När 30 barn samlas i ett rum för att få undervisning krävs ganska många kompetenser av barnen - de ska kunna sitta stilla, lyssna och sortera intryck och information.
- Skolan som institution skyr det olikartade, säger Jonas Qvarsebo.
Skolvärlden 2007-05-24

Det är Jonas Qvarsebo Doktorand vid Tema Barn FM (historia, religionsvetenskap), Linköping 2001 och författare till doktorsavhandlingen "Skolbarnets fostran". En avhandling som handlar om de förändrade fostransidealen under ett tidigare systemskifte (1946-1962 i huvudsak).

Bland annat handlar det om att Skolkommisionen 1946 vars förslag om att ta bort skolagan skapade stor debatt. Många lärare då ville ha kvar skolagan eftersom det var ett enkelt sätt att hålla ordning i klassen. Motivation och intresse för lärande var inte uppfunnet alls då på den tiden.

- Den var det yttersta medlet att hålla ordning i klassrummet. Om man inte tog till det kunde man åtminstone hota, säger Jonas Qvarsebo.

Vi hade då en ännu mer sorterande skola än vad vi har idag. De var ett skolsverige där man i borgerlighetens flickskola skulle bli hemmafruar och behärskade mödrar, de borgerliga pojkarna gick på läroverken för att fostras till att sköta viktiga ämbeten i samhällskroppen. I båda dessa skolformer var det förbjudet att slå skolbarnen sedan 1926.

Det vara bara i folkskolan det var tillåtet eftersom fokskolan skulle lära vanartiga underklassbarn att veta hut. Lite som idag alltså om man vill sticka ut hakan...

För det var ju till folkskolan "underklassens barn" i huvudsak blev hänsvisade. När man sen slog ihop de tre skolformerna blev det omöjligt att bevara agan och ett förbud kom 1958. Den demokratiska trenden tog istället fart.

Qvarsebo menar nu att den trend som råder i den svenska skoldebatten är en början till en återgång till de gamla fostransmekanismerna som enligt honom rent funktionellt tillhör en försvunnen tid och därmed också oerhört svår att återinföra. Att öka de disciplinära befogenheterna hos lärare får inte önskad effekt på dagens ungdomar som vuxit upp med idéer om "individen i centrum", demokrati som en viktig rättighet, självförverkligande och inte minst kanske den oändligt mycket större kommunikationsfaktorn som råder idag. Han tror vidare att utbredningen av friskolor som komplement i de "tyngre" områdena kan vara ett uttryck för ett samhälle där samhällsklyftorna kommer att öka.

Slutsatsen av detta är naturligtvis att vi måste se upp med vår skolpolitik så att vi inte i vår iver efter "ordning och reda" föder oss ett större problem. Nämligen en återgång till parallellskolsystemet där "B skolorna" stannar i pedagogisk utveckling för att disciplin är det enda reella vertyg man harr få tyst i klassen och där "A skolor" istället ständigt utvecklar lärandet. Vist drar jag det nu till en extrem men det är för att tydligt visa på riskerna som annars kan vara svåra att urskilja. Och det är när detta är ett faktum som sverige får riktigt stora problem, inte bara med den globala konkurrensen (vi får för få kreativa och idérika medborgare) utan även de enorma kostnader i pengar och lidande i en allt mer negativ social utvecklingskurva genererar.

Vi är 9 milj personer i det här landet (i Kina har den största mobiloperatören 480 milj abonnenter) och vi behöver en skola som lyfter fram lärandet hos varenda individ och förbereder dem för det framtida samhället.

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Björn Söderberg, Max Entin, Left is right och Bert Stålhammar

Igår hade vi nätverksträff som inte liknade nånting på Berns. Fullständigt fantastisk! De 5 personer som utmärkte sig mest var dessa:

Max Entin, serietecknaren och läraren ni vet? Vi presenterade honom och vårt projekt ihop, att ge ut hans serier om skolans vedermödor ur ett humoristiskt och varmt perspektiv. Mycket uppskattat. Vi planerar att ge ut den i höst och har talat om flera i en följd om det blir bra. Just nu letar vi skolor som kan beställa boken som julklapp till all sin personal, responsen var mycket positiv. Tanken är att man skall kunna använda boken dels som ren underhållning men att den även skall kunna fungera som en del i kompetensutvecklingen eftersom mycket av det som berättas i serierna är rena skolkulturfrågor som på ett kul sätt kan fungera som diskussionsunderlag.

Kerstin Hallén erhöll priset Heja Rektor och fick diplom, vandringspris, iPod Shuffle och en orginalteckning av Max Entin. Dessutom körde hon ett skolboksbrandtal om skolan och dess vikt för oss alla. Kerstin är rektor på Samskolan i Djursholm och fick priset för sina fina insatser med att dels optimera organisationen och dels för att de på ett mycket fokuserat sätt arbetar med barn i behov av särskilt stöd.


Björn Söderberg, entreprenören utan gränser som var med oss i Uppsala också gav skolledarna och näringslivsledarna något att tänka på när det gäller att skapa intresse i sina organisationer och att verkligen skapa en miljö där alla trivs. Hans bok såldes också i pausen och efteråt. Jag kan verkligen rekommendera er att lyssna på denna otroliga berättelse om hur man tex vill bygga vindkraftverk i sin skola i Växjö men inte får det för att det "det går inte" och hur man på drygt en månad lär sig återvinna papper på sopberget i Nepal och sen trycker 3000 julkort och hinner leverera till den 12 dec.


Olle Öberg från företaget Left is Right berättade om sitt företag som specialiserat sig på att bara anställa personer med aspbergers syndrom eftersom om man tar vara på deras sätt att förhålla sig till uppgifter etc så får man ett brännhett företag med otrolig kapacitet. Det handlar om att dra nytta av de fördelar dessa personer har och inte tvärt om se dem som problem. Olle gjorde ett mycket intressant föredrag som säkert fick en och annan att tappa hakan. Det left is right gör är nämligen som enkelt och smart men samtidigt så normbrytande i synen på personer med handikapp, normbrytande i den meningen att de ses som personer med fantastiska tallanger. Det är tyvärr många av oss som tror att dessa personer inte kan bara för att de är lite annorlunda.


Avslutade gjorde kommunikations- och skolledargurun och professor emeritus Bert Stålhammar som hela sitt liv arbetat med att försöka förändra skolan. Han gjorde en enastående dragning för en jublande och skrattande publik. Alla hans böcker sålde slut efteråt.

Succé helt enkelt....En helt fantastisk kväll !








Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Lärarnas riksförbund, kreativitet & kommunala friskolor

Idéer och kreativitet kan närmast beskrivas som att man tar en gammal känd sak och slår ihop med en annan känd sak och så uppstår något nytt. Kommunal skola + Friskola = Kommunal Friskola. Alltså kreativt. Den senaste tiden har Lärarnas Riksförbund varit ovanligt aktiva i sina debattinlägg i ämnet,

och man gillar inte detta med kreativitet.

Senast handlar det om att man från fackföreningens sida kräver tillfälligt stopp på tillståndsgivning till friskolor. Det finns för många olika typer av friskolor menar man och kan uppenbarligen inte skilja på de två som brukar nämnas: Friskolor med privat ägande och "kommunala friskolor". I TV4 häromdagen sa Metta Fjelkner till och med att "något sånt som kommunala friskolor finns inte" och "det är det ingen som vet vad det är". Har de inte hängt med på LRs kansli de senaste 5-6 åren eller?
I Sveriges Radio går nu Hallands lokala fack ut och kräver stopp på fiskolor helt i takt med sin chef Metta Fjelkner.

- Det är för rörigt och det finns för många olika former för friskolor, säger Sten Hagberg som är ordförande för Lärarnas Riksförbund i länet.

I Svenska Dagbladet fredags skriver Metta också att staten abdikerar från skolans ansvar, nånstans menar hon att staten släpper loss ett veritabelt kaos och experimentverkstad och menar att staten genom det håller på att tappa greppet.
Svenska Dagbladet 2007-05-20

"Det är förstås ett uttryck för hennes förenings oro över att skolor blir mer självstyrande, framgångsrika och därmed svårare att hålla samman som fackförening."

Rösjöskolan i Sollentuna är en kommunal friskola som mycket framgångsrikt skapat en verksamhet med fina resultat, god sammanhållning i kollegiet, bland elever och aktiva föräldrar. Det är väl ändå det som måste stå i fokus, inte driftsformen. Eller är det en viktigare fråga att diskutera friskola, kommunal skola eller kommunal friskola än vilka resultat de olika driftsformerna ger?

Det som skiljer Rösjöskolan från kommunal respektive "vanlig friskola" är enligt dem själva:

"att vi är fria från administratörerna i kommunalhuset
att vi behåller hela skolpengen
att vi styrs av skoldokument i läroplanen och skollagar och även kommunens skolplan
att rösjöstyrelsen har ansvar för Rösjöskolan"
Sollentunas hemsida

Fördelarna ledningen och personalen ser är följande:

Styrelsen är lokalt förankrad och känner området
Styrelsen hittar lösningar som passar Rösjöskolan
De mål styrelsen sätter har förankring
Som förälder kan man vända sig till styrelsen. Styrelsen har en närhet till brukarna
Vi får behålla hela skolpengen och själva avgöra om och av vilken/vilka vi vill ta hjälp.
Styrelsen har prioriterat hög personaltäthet.
Sollentunas hemsida

Jag anser att driftsformen i sig är helt ointressant. Det intressanta med Rösjöskolan, likt många kommunala skolor och friskolor, är att de driver en framgångsrik skola med ideér som andra kan lära av, inte nödvändigtvis kopiera.

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Mats Ekholm, skolinspektioner och svensk bilprovning

Mats Ekholm är en extremt erfaren skolmänniska med oerhörd kompetens om hur det står till i svensk skola. Han gick häromsistens ut i TT och sa att man lika gärna kunde lägga ned den statliga inspektionen av skolor eftersom den är verkningslös och därför bara kostsam. Man får ingen ökad skolutveckling menar han.

"Granskningen visar sig att man inte kan anta att de korta besöken från en statlig inspektör har någon som helst inverkan på skolornas utveckling och vad eleverna lär sig, säger Mats Ekholm till TT.


I samma artikel blixtrar den inte fullt alltid så insatte skolminisitern till med en ny av sina specialkonstruerade kvällstidningsaktiga punschline-metaforer:

"Om den svenska bilparken blir sämre är det ingen som föreslår att man ska lägga ned Svensk Bilprovning.
Svenska Dagbladet 2007-05-16

Hans retoriska rådgivare gör trippelvolter på fredagsölen av upphetsning antar jag, eller så gör han det själv där i sin korridor.

Vad debatten egentligen handlar om kommer lite längre ned i samma artikel:

Hans debattinlägg kommer i tider då de statliga skolmyndigheterna utreds. Regeringen vill banta antalet myndigheter och lägga mer pengar på tätare inspektioner. Ekholm förespråkar en mjukare linje, med en myndighet som stöttar pedagogiska projekt hellre än en som inspekterar.
Svenska Dagbladet 2007-05-16

Mats Ekholm har naturligtvis helt rätt i sina tankar. Hur ökar man lärandet med mer inspektioner och mindre utvecklingsinsatser?

Jag bara undrar?

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Härligt med kompetenta människor i samverkan....

När jag i torsdags hade möjligheten att få vara med i TV4s Kvällsöppet med Lennart Ekdal och Johan Hakelius fick jag återigen en sån där härlig upplevelse av hur det kan vara när

kompetens, kreativitet och professionalism sammanfaller i exakt samma skärningspunkt.

Teamet bakom programmet Kvällsöppet känner jag överhuvudtaget inte men det behövs ändå inte för att redan efter några sekunder känner man sig mer än välkommen och fullständigt medveten om att här vet man precis vad man gör.

En timmas program är naturligtvis grundligt förberett av redaktionen och själva studiofolkets förberedelser och trimning mer än noga planerad. Programledarna styrs upp av studiomannen (som var en galet cool intensiv tjej) och publiken lika så. 4 kameror synkas ihop i kontrollrummet och det hela sitter som en smäck. Lennarts tuffa men ödmjuka attityd i samtalet mellan gästerna som smugits in bland publiken bryts då och då av med korta små inlägg av skribenten Johan Hakelius. Skämtsam men med en botten av allvar i det han gör.

Eftersnack i studion i samband med Tv4s Kvällsöppet 17/5. Bilden tagen av Karolina Lassbo med bloggen "En glamourprinesessas dagbok" som också medverkade i programmet.

Man kan naturligtvis fråga sim om detta är ett utfall av kompetens, kreativitet och profesionalism eller om det är TV-fabrik? En del hävdar det senare men jag skulle i alla fall vilja vittna om att det givetvis är oerhört svårt att göra bra TV. Och bra TV görs på många håll i Sverige i många kanaler. Jag har erfarenhet av 4-5 stycken kanaler som gäst och de har alla det gemensamt att när man går därifrån så tänker man

"så jäkla proffsiga".

Tänk efter...det blir väldigt sällan fel i paketeringen i TV. Sen kan innehållet säkert uppfattas som fel på olika sätt, men sällan själva formatet.

Jag skulle önska att teamet på TV4 kom till en nätverksträff och berättade om vad som särpräglar denna branschkultur, som säkert skiljer sig mellan kanalerna och som säkert har sina brister om man frågar dem. En branschkultur som ändå har en gemensam syn på hur man måste leverera sina program.

"Kanske kan vi lära oss något av dem att överföra till skolans värld?"

Tack för en spännande lektion i professionalism Tv4.

Bärbara datorer, trådlöst turbo 3G bredband, mobbing och kränkningar.

I torsdags då jag var med i TV4s kvällsöppet diskuterades bland annat internet och mobbing. Ett ämne som måste upp på agendan betydligt mer framöver eftersom det inte råder någon tvekan om att mycket av skolans mobbing sker i dessa miljöer idag. Metta Fjelkner talade om "den virtuella skolgården" och jag förundras över hennes frenesi och skönmålning ibland. Svensk skola har ingen digital skolgård, det finns ingen digital skolgård. Det är en rapport från Microsofts som tar upp detta med nätets avigsidor, lovvärd rapport med mycket matnyttigt. Rapporten bär det inte helt modernt signalerande namnet "vem går rastvakt på den virtuella skolgården". Snacka om konserverande syn på skolan. Rastvakt....eeehhh....

Om skolan skulle kunna ta upp konkurrensen med communitysiter som Playahead, MySpace eller Lunar så ligger det hyfsat långt fram i tiden som jag ser det, i alla fall om ingångsvärdena är att se sig själva som "virtuella rastvakter". Däremot kan vi vuxna både i skola och i hem engagera oss mer i denna "annorlunda värld", lära vad den handlar om, kanske förstå den lite mer.

"Först därefter kan vi guida en del unga i konsten att undvika att kränka andra personer och inte minst dra nytta av fördelarna med digital kompetens. "

Den digitala hemvisten för ungdomar som en del av den verklighet vi lever i saknar nämligen inte bara lärare utan vuxna överhuvudtaget. Förutom då de vuxerndejtingsiter och bloggforum som finns, där en del av föräldrarna ägnar tid såklart, men där hänger ju knappast tonåringarna i någon större omfattning. Några enstaka snygga rapporter gör tyvärr ingen skillnad. Det är först när vi gör något konkret som vi kan påverka. Att veta utan att göra ger inga poäng annat än på konferenser och fikarum. Därför måste vi som jobbar i skolan uppgradera oss dramatiskt kring den här världen, kalla det gärna "digital kompetens" om det känns bättre. Vi måste helt enkelt få in detta som en viktig kunskaps och värderingsöverföring så att vi kan fullfölja vårt uppdrag att förbereda barnen och ungdomarna för det samhälle som finns därute.

"På internet hör nämligen ingen dig skrika....."

Ett ganska enkelt sätt vore att helt enkelt utrusta alla lärare och rektorer med varsin egen bärbar dator som arbetsredskap och sen se vad som händer. Apples MacBook eller valfri Pc spelar ingen större roll, bara tillgängligheten optimeras helt. Ge dem även ett trådlöst USB-turbo3G också så att de kan komma åt världen utanför var, när och hur som helst OM de vill. Utbilda dem sedan 4 veckor heltid i internetkultur, ungdomskultur, bloggning, källkritik, pedagogiska metoder, språkutveckling på nätet m.m m.m

"Men framförallt hur man kopplar allt detta med internet och mobbing till läroplanens värdegrundsbitar."

Samtidigt utrustas även alla elever från åk 6 eller 7 med varsin bärbar dator ända upp i gymnasiet. 600 000 elever skulle kunna få en bärbar dator till en kostnad av låt oss säga 3 miljarder kronor. Det kan det väl vara värt att investera i om uppsidan är att vuxenheten tillsammans med eleverna kan minska kränkningar och mobbing samtidigt som vi successivt för större möjligheter till ett modernt lärande med fokus på framtidens krav.

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Betygsbedömning, vägval och vattentramp...

Det senaste dagarna har det i media diskuterats betygsbedömning i svensk skola och huruvida den är rättvis eller inte rättvis. Den korrekta frågeställningen bör naturligtvis istället vara hur man överhuvudtaget kan anta att lärare skall kunna betygsbedöma utan att först fått adekvat utbildning i frågan? (Många har det, bara så att ingen nu tror att ingen kan. För det är inte sant).

Kolla detta som Metta Fjelkner på LR säger i Aftonbladet:

"På lärarhögskolorna är det i dag alldeles för lite eller ingen utbildning alls i betygsättning och bedömning, säger Metta Fjelkner, ordförande."
Aftonbladet 2007-05-16

Jag har själv under min tid som rektor frågat en hel del lärarkandidater hur mycket man arbetar med skolans läroplan och kursplaner kopplat till just bedömning och betygssättning och först trodde jag att "jaha det kanske kommer lite senare i deras utbildning då". Men rätt snart insåg jag till min bestörtning att det på många lärarutbildningar faktiskt aldrig tas upp överhuvudtaget. Hur kan det vara möjligt?

Ja det kan ju vara möjligt med tanke på att man från statligt håll redan vid införandet signalerade att kompetensutveckling inte behövs när man rullade ut den "nya" läroplanen (Lpo94 m.fl). Ny och ny förresten? :-) Ingen fick nämligen från statligt håll en samlad och konsekvent satsning vid införandet. Det fick kommunerna sköta själva. "De hade väl folk som gått lärarutbildning för jesu namn", lät de väl på departementet kan jag tänka.

En annan förklaring är ju kanske till vilken grad lärarna på nuvarande lärarutbildningar verkligen har förstått målstyrning och hur lärande går till utifrån den kunskapssyn som finns beskriven i styrdokumenten? Om de har förstått så är det i så fall ännu mer besynnerligt att de inte för den kunskapen, förståelsen och färdigheten vidare?

Hur kan man överhuvudtaget komma på idén att på en lärarutbildning på 2000-talet inte lära lärarstuderande hur man bedömer elevernas lärande utifrån måldokumenten? Jag fattar bara inte det...är det nån som fattar det så hjälp gärna till. Metta vill förstås samtidigt med sitt uttalande (ovan) försöka påskina att lärare som fick sin lärarexamen för länge sen inte alls har dessa brister. Det är bara de nuvarande studenterna och de riktigt unga som har dessa svagheter verkar det som. Vi andra vet ju att det är lite mer komplicerat än så...och att lösningen kräver ordentliga samhälleliga insatser snarare än ändrat betygssystem och ny läroplan...igen...

Men jag är uppriktigt sagt lite rädd för att den här debatten kommer att utmynna i fel åtgärder, nämligen kapitulationer som

"jaha då gör vi väl om hela betygssystemet då"

istället för "jaha då gör vi väl en riktigt massiv kompetensutvecklingsinsats av sveriges samlade lärarkår då så de lär sig en gång för alla". Risken är nämligen att vi annars mycket snart står inför ytterligare 20 år av vattentrampande och huvudkliande i en tid då fokus istället borde ligga på att utveckla lärandet och dess metoder så att essensen i läroplanerna verkligen exploderar till samhällsnytta. Vi har helt enkelt inte 20 år tillgodo längre. För under tiden vi sitter här och bloggar och dyligt springer utvecklingsländerna i Asien om oss, eller rättare sagt det är redan på samma nivå nu kunskapsmässigt. Om inte redan helt förbi...

Vår läroplan är tveklöst den mest samhällstillvända läroplanen i hela världen, sett utifrån behoven i en alltmer globaliserande värld, och den läroplan som bäst i världen förbereder barn och ungdomar för det framtida samhället.

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Leif Davidsson vill slopa målstyrningen i läroplanen...

– Det största tankefelet var att man hade en idealiserad bild av professionen, säger utredaren Leif Davidsson. Lärarna förutsattes förstå abstrakta – ibland rent av flummiga – texter, vilket de inte gjorde. Och till detta ska läggas en total brist på implementering.
Skolporten 2007-05-09

Nu är det ju inte en helt riktigt skulle jag vilja påstå, hur kan det i så fall vara så att exceptionellt många lärare har förstått måldokumenten och gör ett mycket väl godkänt arbete med läroplanerna. Är de mer begåvade än andra, mer flummiga eller har de kanske lagt manken till att kompetensutveckla sig på egen hand för att förstå?

"Enligt utredningen så har det saknats fortbildningsinsatser och inte heller lärarutbildningarna har förberett blivande lärare för att arbeta efter måldokumenten."
Skolporten 2007-05-09

De duktiga lärare jag har/haft kontakt med de senaste åren har verkligen lagt manken till och kompetensutvecklat sig själva. Leif har rätt i att det fanns ett tankefel från början och det handlar allra mest om att det inte fanns en massiv kompetensutvecklingsinsats från staten i uppstarten av Lpo94 m.fl. En tydlig målstyrning av den målstyrda läroplanen har alltså saknats. Ett rejält och obegripligt tankefel. Att nu skylla på målformuleringar och målstyrning som process för lärandet gör att leif inte känns sätskilt seriös. Det är ju eleverna och deras lärande målstyrningen i första hand är till för.

Men Leif tycker lite fånigt leende att den bästa lösningen är att lämna målstyrningen helt och ge sig in på den gamla beprövade och gammalmodiga linjen, där kursplanerna i detalj styr lärarnas valmöjligheter att arbeta metodiskt. En konservering av det linjära tänkandet och en katastrof för kreativitetens utveckling för svenskt samhälle i en globaliserande värld. Han vill lägga sig på lägsta nivån och sedan sänka ribban istället för att verkligen göra det som krävs för att få igång lärandet, att massivt utbilda personalen i svensk skola.

Leif: "Men vad händer med de elever som har mindre ambitiösa och erfarna lärare?", frågar Leif och insinuerar samtidigt som han accepterar det han insinuerar: att sverige har lärare som (han påstår) inte är ambitiösa...
Skolporten 2007-05-09

Det finns i själva verket väldigt få oambitiösa lärare i svensk skola, däremot har inte alla fått erforderlig kompetensutveckling och många har därför hängt kvar i det gamla regelstyrda systemet. Det system de en gång fäst sig vid och som nu Leif vill tillbaka till i en annan tid då Sverige nu i globaliseringens allt ökande krav borde anamma styrkorna och möjligheterna i målstyrningen. Skolverkets rapport nu senast visar dessutom att ambitionerna i Lpo94 m.fl börjar att slå igenom. Leif vill ändå vända åter till att lära barnen saker som är "rätt svar och/eller fel svar" när Sverige behöver det precis omvända. Leif tycks inte ha satt sig in i vad utvecklingen i Kina betyder för Svensk utbildning och arbetsliv.

Och här har vi slutklämmen som Leif bygger sina retoriska tokerier på:

"Lärarnas frihet måste ändå ställas mot elevernas rätt till en likvärdig undervisning"

Precis som att frihet för lärare att själva tolka och utveckla lärandet efter individens behov och förutsättningar är skälet till att vi inte har en likvärdig skola? Bah...bäsk retorik av Leffe...En misstänkt stank av beställningsjobb...

Är detta måhända början på slutet för svensk målstyrd skola, ja kanske är det så. Det vore i så fall mycket olyckligt för alla inblandade!


Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Steffo på TV4 en skolhjälte i det lilla...

I veckan såg jag något väldigt roligt i "TV4s morgonsoffa" med Steffo Törnquist som programledare. Som ni kanske vet skrapar de trisslotter som ett moment i programmet och denna gång var det en lärare som skulle skrapa hem storvinsten. Och det var i denna situation som Steffo gjorde något fantastiskt. Inte något stort och prålande kanske, faktum är att även om ni såg det så kanske det till och med flög er helt förbi. Strax innan hon skulle skrapa så berättade "skraparen" att hon till yrket var lärare i svensk skola och sedan utspelades i stort sett följande ordväxling:

"- Lärare kul! Det måste vara fantastiskt roligt att vara lärare?"

- Ja det är underbart, svarar hon och sen var det över.

Det var starkt och mycket klokt av Steffo att sätta ord på det som vi alla någonstans inser är det enda rimliga när det gäller lärares engagemang och passion. Starkt i den meningen att han kunde som alla andra ha sagt typ:

"Lärare oj är inte det ett fruktansvärt hemskt jobb?"

Men det gjorde han inte utan gav istället en kort reflekterande och innerlig signal om att han uppskattade lärare och skola. Det är precis såna vibbar som i det tysta stärker lärarens status ute i samhället.

Mera Steffo och andra hjältar...MERA ! :-)


Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Skrattider och saknade drömmar

Igår hade vi en välbesökt och intressant nätverksträff på Scandic Crown i Göteborg. Temat för kvällen var ledarskap och bland annat fick vi lyssna på Birgitta Dahte från Ringhals (Vattenfall), Kjell Svenson personaldirektör på Volvo och idéföreläsaren Fredrik Härén (som jag bloggat om förr).

Kjell berättade bland annat vi jämfört med 40-talet skrattar mindre idag på våra arbetsplatser. Då skrattade man i snitt runt 18 min per dag (effektiv tid) och idag bara runt 6 minuter. Det säger en del om det nya samhällets klimat men också om hur våra organisationer tagit vara på glädje och skratt som resurs. En del tycks till och med vara övertygade om att det man arbetar mer blir mindre seriöst om jag skrattar lite för mycket, samtidigt som vi antagligen är rätt övertygade om att skrattande glada människor har större engagemang i det de gör.
På Volvo jobbar man i alla fall bland annat med detta och det är helt ok att skratta lite extra.

Birgitta Dahtes mest intressanta punkt var Ringhals visualiserade visioner och mål. De har en metod för att kommunicera visioner och mål med hjälp av tydliga bilder, vilket gjort att de 1 400 medarbetarna tagit till sig dem på ett effektivare sätt.

Fredrik Härén avslutade kvällen med en berättelse om att vi här i Sverige verkar ha slutat att använda vår fantasi och att drömma medan det dröms utav bara f-n i exempelvis Kina. När vi slutar drömma och att använda vår fantasi så slutar vi också att sätta ihop två kända saker till något helt nytt, en definition av ordet idé. Idéer är i de allra flesta fall inte "helt nya saker" utan istället just två tidigare kända saker som sätts ihop till en ny tidigare okänd. För att kunna göra det så måste vi drömma och fantisera och försöka se de där "nya idéernas nytta". När vi nu alltmer slutar drömma och fantisera så utvecklas vi därför inte, drömmandet är en drivkraft. Vi stagnerar, blir hemmablinda och ser inte vad som händer runt omkring oss.

Vi blir "fat and happy" och tänker att det är väl inte så farligt det där med Kina. Vi kan ju fortfarande mycket här i Sverige. Visst kan vi det tänker Härén samtidigt som värdet på kunskap är 18 kr i timmen i Beijing.

Jag håller med Fredrik i detta och det är dax för skolan att börja utveckla elevernas sätt att tänka istället för att lära dem "rätt saker" och ta av sig kepsen.

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Vid 25 e de färdiga

Hjärnan är färdigutvecklad vid 25 års ålder enligt en ny forskning av Jay Gledd som också lär oss att vara försiktiga med alltför tuffa krav på tonåringar. Att de kan vara vimsiga tillhör alltså det normala och alltså inte något som går att "krava bort".

"Tonåren är en lika dynamisk period. Det är området i pannloben, ”hjärnans beslutsfattarcentrum”, som blir klart allra sist. Detta innebär att förmågor som framtidsplanering, förmågan till överblick och att sålla intryck och riskbedömning inte är utvecklade hos tonåringarna."
Svenskan 2007-05-11

Kanske bör den nya kunskapen lära oss att inte ställa större krav på unga människor än deras hjärnor klarar av.

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Skolverkets rapport är finfina nyheter i annars träskartad debatt...

"Allt fler elever är engagerade och trivs med skolarbetet. Relationen mellan elever och lärare blir allt bättre. Idag trivs nio av tio av eleverna med sina lärare och de flesta tycker att det är lätt att vända sig till sina lärare om de har problem. Samtidigt visar Skolverkets attitydundersökning att många elever upplever att det inte finns tillräcklig arbetsro i klassrummet."
Skolverket.se

Rapporten är intressant ur flera aspekter. Den ger ett tydligt svar på tal kring att det finns positiva saker i den sociala miljön i svensk skola, trots de senaste årens kampanjande från politiskt håll.

Eleverna trivs med sin skola och med relationen till sina lärare. Det betyder enligt min mening att den enskilt viktigaste grundförutsättningen för lärande är på plats.

Genom att vidareutveckla detta förtroendeingivande relationsbyggande med nya pedagogiska metoder och arbetssätt i klassrummet och inte bara köra det gamla vanliga spåret så kommer också studieron att infinna sig. Det visar många exempel på i flera svenska kommuner. Inte så att det nya i sig som självändamål engagerar eleverna mer utan fortfarande gäller den gamla devisen "de metoder som fungerar med sitt syfte är bra metoder". Man kan alltså inte påstå att något sätt är bra bara för att det är nytt. MEN, som Tony Irving skulle sagt, så måste man oftast pröva flera nya arbetssätt innan men som pedagog finner det som passar sig och sina elever bäst. och det är här den stora tröskeln och utmaningen sitter. Det är därför det behövs en stark vision och en levande idé hos både skolledning och lärarkollegie som strävar åt samma håll. De skolor som lyckas med detta får en skola som överträffar förväntningarna visar flera undersökningar av bland andra Skolverket.

Det andra är att utredningen ovan visar att den "nya läroplanen" (1994) nu äntligen börjar ge resultat efter de ambitioner som finns formulerade i densamma.

Mer engagemangsskapande åtgärder i skolan! Förutsättningarna finns!

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

CheckPoint Skola avsnitt 4

Det fjärde (4) avsnittet av "Checkpoint Skola" ligger nu ute och denna gång är ämnena:

Helena Gullberg: "Om lärare och rektorer som kommer för sent"
Johan Nyström: "Ser vi slutet för den målstyrda läroplanen?"
Marianne Wieslander: "Skåpmatsreformer"
Angelica Hedin: "Skolverkets rapport om elever och lärares attityder till skolan"
Fredrik Svensson: Programledare typ...

Lyssna på nya avsnittet Checkpoint Skola

Du som vill prenumerera klistrar in detta i din iTunes eller det podcast-program du kör med:
http://www.rektorsakademien.se/documents/rektorsakademien_podcast2.xml

Läs mer här:
http://www.rektorsakademien.se/podradio.html

Drösvis med nationella prov, flit samt "no child left untested"

Det skall vara rättvist i betygssättningen i svensk skola. Därför planerar regeringen införa nationella prov i 9 ämnen till, undantagna är praktisk och estetiska ämnen. De är ju inte riktigt lika fina och viktiga. Men vad innebär detta? Vid en enkel okulärbesiktning kan det ju verka vederhäftigt och logiskt att om vi har fler natiuonella prov så kommer lärandet att öka. Vi har haft och har nationella prov i matte, men inte inte ökar mattelärandet för det. Snarare minskar mattekunskaperna för varje år, men det beror naturligtvis lika lite det också på de nationella proven.

"Prov Prov Prov Prov Prov kommer prägla den framtida skolan, inte det som borde vara det centrala nämligen lärandet."

En annan undring jag har är att betyget i åk 9 som ju idag är ett samlingsbetyg som skall spegla större delar av elevens skolgång och måluppfyllnad än bara de senaste veckornas råplugg innan det "nationella provet". Tydligen är tanken med förslaget att ambitionen skall "twistas" till att bli en riktig gallring i alla ämnen under det sista året. Diskussionen om att "plugga för ett prov" och inte för "livet" kommer bli allt mer aktuellt framöver. I USA startade Clinton reformen "no child left behind" men i själva verket blev det en utveckling av den amerikanska skolans sätt att se på lärande som mer liknar "no child left untested". Vad ger detta för signaler om vår syn på lärande och hur viktigt det är i en tid av globalisering? Vår syn kontra en alltmer krävande arbetsmarknad där utantillkunskaper efterfrågas allt mindre till fördel för kreativitet, omlärande och flexibilitet?

En tredje grej är naturligtvis vad detta förslag kommer att innebära för de enskilda lärarna, som tydligen i större grad skall rätta och administrera nationella prov istället för att skapa individuella förutsättningar för barnen/ungdomarna att nå målen. Vore det inte ur rättsäkerhetsperspektiv och av "rättviseskäl" (som det hävdas att förslaget vilar på) bättre att vidareutveckla alla lärare i betygsbedömning snarare än att ge skolorna ett verktyg som riskerar att bedöma eleven utifrån ett givet provresultat vid ett givet tillfälle. Nationella prov är säkert bra på många olika sätt som riktningsvisare, men en hel del lärare (inte alla naturligtvis) utgår tyvärr ändå utifrån resultaten i det enskilda nationella provet när de sätter betygen.

Det gäller i framtiden att som 16 åring verkligen formtoppa sitt liv efter de 9 nationella proven.

Flit och pluggande skall löna sig lyder de nygamla naturlagarna. Men som den gode rektornb Johan Nyström sa i CheckPoint Skola häromsistens:

Flit är inget betygskriterie i en målstyrd skola.

Det stämmer...men det kan snart bli...

1500 elever saknar alla betyg i åk 9

Idag kan man läsa i DN och på Svt:s hemsida om att Skolverket visar siffror som bekräftar oron om att en hel del av våra elever inte alls fungerar i svensk skola. Är det elevernas fel? Vems är felet? Har lärandet förändrats? Har vi blivit sämre på att se alla elever? Jakten på syndabockar kan bli lång och frågan är ju vad det tillför att göra den längre?

Vi har ju vetat sedan länge att vi inte når alla elever men att de nu ökat till att idag omfatta 1 500 elever i åk 9 som saknar betyg i samtliga ämnen oroar i allra högsta grad. Lägg sen till ytterligare 600 ungdomar som bara har betyg i ett ämne så blir bilden än mer tragisk. 1/3 har invandrarbakgrund skrivs det också om samt att andelen flickor i denna högriskgrupp ökar. På 10 år har dessa elever sammantaget fördubblats.

Man kan också på Svt:s hemsida läsa att regeringen nu gör något åt saken men man kan undra om just detta verkligen hjälper just dessa elever:

"Igår lade regeringen ett förslag som ska öka kraven på ordning och frånvarorapportering i skolorna. Bland annat ska allt skolk rapporteras till föräldrarna."
Svt 2007-04-25

Låt oss börja med att konstatera att de allra flesta av oss väl ändå inser att dessa förändringar är som att vifta trött med en flugsmälla i ett myggmoln på någon av Norrlands alla myrar. Det krävs något helt annat för att nå många av dessa väldigt utsatta elever. Floran av bakgrundsfaktorer till varför elever "helt tappas" av skolan är ordentligt stor och kanske finns inte heller generella förklaringsmodeller till varför utan varje elevs situation är helt unik. Det borde i så fall betyda att vi måste hitta flera "nya modeller" för hur vi når dessa elever framöver.

Det är inte heller något unikt fenomen för sverige, här finns en artikel på liknande tema i tidningen Time med titeln Drop Out Nation.

En del av de kritiska rösterna till dagens skolas struktur/kultur som form kommer få vatten på sin kvarn då den accelererande utvecklingen kan uppfattas vara en tickande bomb. Man kan se det som att svårigheterna att motivera dagens elever/ungdomskulturer att lära sig (så som vi vill att det skall gå till) kommer förmodligen att öka i framtiden och kanske är dubblingen av misslyckanden på 10 år en signal om denna tes verklighet?

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Rykande färskt CheckPoint Skola

Ännu ett avsnitt av "Checkpoint Skola" ligger nu ute och denna gång är ämnena, eller "Checksen" som vi kallar dem:

Helena Gullberg: "Skriftspråkets betydelse i dagens lärande"
Johan Nyström: "FX dödlig effekt, ett inlägg i betygsdebatten"
Marianne Wieslander: "Provångest från åk 3"
Angelica Hedin: "Fast education chain, läs in gymnasiematten på 2 dagar"
Fredrik Svensson: Programledare typ...

Lyssna på nya avsnittet Checkpoint Skola

Du som vill prenumerera klistrar in detta i din iTunes eller det podcast-program du kör med:
http://www.rektorsakademien.se/documents/rektorsakademien_podcast2.xml

Läs mer här:
http://www.rektorsakademien.se/podradio.html

Fler bloggar om:
matematik
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Glödande hal is och att polera dörrhantag ;-)

Här kommer en text skriven av Anette Jahnke är lektor i matematik vid Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg. Hon har också utvecklat nationella prov i matematik och är förutom matematiskt lagd också verkar vara något så ovanligt som "helhjärnad". Vilket betyder att hon använder bägge hjärnhalvorna och inte bara en. Hon pekar i sin text på att varje lärare måste vänja sig vid att våga lite mer. Temat är hal is, glödande hal is:

Hal is
Trettiotvå sextonåringar framför mig.
Okänt problem på tavlan.
Ett medvetet val.
Inget facit
Ingen tillrättalagd lösning.
Jag är bambi ute på hal is.

Wyteboarden blir svart, papper ryker.
Vissa deltar.
De flesta Iakttar.
Fnissar.
Skakar på huvudena.
Tre minuter här och fem minuter där.
Lektion efter lektion.
Jag hittar den inte.

Fler elever tillfrågas.
Frågor ställs på riktigt.
Wyteboarden blir svart, papper ryker.
Jag lever.

Och så är den bara där,
den som hela tiden smitit runt hörnet

- lösningen

"Hennes budskap är tydligt och väldigt underfundigt roligt formulerat."

Att polera ett dörrhandtag
Vad är matematik och vad gör en matematiker??, frågade mina elever mig. Jag gav en förklaring som jag hade hört en professor i matematik ge.

Professorn såg matematiken som ett stort hus som matematikerna håller på att bygga. Vissa höll på med grunden. En del byggde en helt ny våning. Andra slog ut väggar mellan olika rum.

Men, menade professorn, de allra flesta stod som han själv och polerade ett dörrhandtag.

Eleverna nickade gillande.
"Men, du Anette", utbrast plötsligt en elev, "var finns vi i denna bild?"
Det blev tyst i klassen.

Så, började en elev skratta: "Vi sitter i källaren och stirrar på en betongpelare.

Anette Jahnkes Blogg

Fler bloggar om:
matematik
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Boktips :-)

En kompis till mig, som heter Björn Söderberg, är en riktig entreprenör. Han har precis givit ut sin första bok som heter "Entreprenör utan gränser". Björn har startat flera olika bolag i Nepal, bland annat ett företag som tar Kathmandus sopor och återvinner det till papper som de sedan gör vykort, julkort, väskor, kallendrar, böcker m.m av. Dessa produkter säljs sedan till i huvudsak väst och poängen är att hans bolag både tjänar pengar och skapar hopp och försörjning åt människor som normalt sätt överhuvudtaget inte har förutsättningar alls att försörja sig i sin region. Man skall komma ihåg att Nepal är ett fattigt land och där till exempel kvinnor överhuvudtaget inte anses intelligenta nog för att arbeta och därför anställer Björn såklart i stort sätt bara kvinnor. Björn följer sin övertygelse och inre värdegrund och man bara smälter av att höra den killen berätta om det han brinner för. Idag på bokreleasen sa han något väldigt viktigt när det gäller förutsättningar att lyckas med det man gör. Nämligen att man aldrig kan misslyckas om man bara gör det man anser är rätt och brinner för. Är man bara verkligen så envis som krävs och om man aldrig tar ett "nej det går inte", då kommer man att lyckas. Då blir även misslyckanden ett lyckande på sitt sätt.

Bokreleasen genomfördes för övrigt nere i Sveriges första kärnreaktor från 1940-talet, säkert 100 meter ner i marken vid KTH utan hiss. Björn ville bygga ett vindkraftverk när han gick i skolan men läraren sa att "det kan man inte göra". Björn fattade aldrig varför man inte fick göra och utforska och testa och trixa utan bara räkna i den där boken. Björn behövde ju det för att hålla intresset igång. Och kanske var det någonstans där hans drivkraft föddes att:

"jag skall visa att det ni säger är omöjligt faktiskt går ganska enkelt om bara viljan finns. Hur kunde de annars åka till månen på 60-talet?"

Björn fick så trista erfarenheter av utbildningssystemet att han struntade i att läsa vidare, och den svenska akademiska världen förlorade en ypperlig tillgång. Därför tyckte han antagligen att det var lite kul att släppa sin bok på KTH, den akademiska världens högborg, men på en plats som som för länge sedan förlorat sin poäng. I ett nedlagt kärnkraftverk. Det är humor.

Björn har likt många entreprenörer före honom valt att följa sin egen väg och sin egen övertygelse om att man själv måste ta ansvar att förändra det man upptäcker borde vara bättre. Ingen annan tycks ju göra det annars.

Ett tips är att köpa hans bok, den är lättläst och ger extremt mycket intressanta perspektiv och man får den där välgörande inspirationen vi alla så krampaktigt behöver då och då.

Fler bloggar om:
Entreprenörskap
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Namnbyte på gång...

Nu byter den här bloggen namn till FredrikBloggen. Men detta till trots är tanken att den oförtrutet skall blogga vidare om skola och annat livsviktigt. Så småningom så kommer den att byta webadress också men mer om det lite längre fram när det tekniska runt det är klart. Jag meddelar på bloggen när namnet jeppesens.se byter till fredrikbloggen.se

Hädanefter lystrar jag alltså, så som ni möjligen redan förstått, till mitt gamla efternamn Svensson, men förnamnet förblir detsamma.

Fler bloggar om:
Friskola
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

"Att frukta herren är början till vishet"....eeehhhhh...

En skola i Borås skrev egna små meddelanden i elevernas betyg, ett var ett budskap om att man skall frukta gud för att annars (underförstått) kan man inte bli vis.

Svenska akademiens ordlista säger oss att frukta=

"α)(företrädesvis i skriftspr.) med obj.: vara rädd för (ngn l. ngt l. att göra ngt), hysa fruk­tan l. skräck för; icke våga (göra ngt)."
Svenska akademiens ordlista

Rädsla är alltså enligt Boråsskolan ett grundläggande kriterie för lärande. Och inte ens efter att skolverket påpekat att det inte är i enlighet med statens uppdrag till den kristna friskolan så tycks rektor ändå inte riktigt förstå.

"Rektorn tycker dock inte uppmaningen om fruktan är något konstigt.
– Fruktan betyder att ha respekt för gud bud, inte att man ska vara rädd, säger han.
Nils-Håkan Sjölin tror dock att orden kan ha tjänat sitt syfte och gjort eleverna mer studiemotiverade."
Aftonbladet 2007-04-15

Rektorn försöker tona ner missförhållandena och likställer fruktan med respekt, mycket olyckligt. Respekt består av två ord, dels ”re” som betyder tillbaka och ”specio” som betyder att se. Jag ser dig, eftersom du väljer att se mig. Att respektera varandra betyder alltså att se varandra och acceptera varandras olikheter och/eller likheter.

Man får naturligtvis lägga vilken tolkning man vill i ordens betydelse men att skriva in "Att frukta herren är början till vishet" verkar bortom all vetenskaplighet, logik och förnuftsmässig insikt om hur lärande faktiskt går till. Och utifrån detta resonemang ställer jag mig tveksam till denna form av skolor (oavsett driftsform) där det så uppenbart påverkar undervisningen och lärandet för eleverna. Att det är religion med i bilden är mindre intressant, alla får tro på vad de vill. Och helst efter egna och medvetna val.

Fler bloggar om:
Friskola
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

21 ansökningar från Mikael Flovén...

Managementkonsulten Mikael Lovén från Täby har lämnat in ansökan för 21 friskolor ute i landets kommuner som behöver hjälp. Det gäller orter som som Eskilstuna, Hagfors, Kalix, Katrineholm, Avesta och Ludvika m.fl. Mikael är mycket väl insatt i kommunernas resurstänkande och därmed sannolikt också klar i sina skolplaner. Han har bland annat genomfört en studie tillsammans med Svenskt Näringsliv och startade därefter en rätt kritisk debatt i media kring sin uppfattning att en hel del kommuner helt enkelt är oförmögna att skapa förutsättningar för skola. Det är nog ingen överdrift att påstå att han irriterade mången förvaltning. Debatten resulterade i alla fall i en hel del uppmärksamhet plus att några av kommunerna som kritiserades säkert tog till sig en del i Mikaels resonemang i linje med studien. Men syftet med studien var tydligen ett annat för nu går alltså managementkonsulten själv ett steg vidare i sitt intresse för svensk skola och räknar med rejäl vinst redan efter 3 år.

"Budgeten bygger på kommunalt bidrag på 8,6 miljoner kronor läsår 1, 17,7 miljoner läsår 2 och 27,4 miljoner fullt utbyggd. Friskolan skulle enligt denna budget ge miljonvinst första året, tremiljoners-vinst andra och femmiljoners-vinst från och med tredje året. Detta för ett ägartillskott av en halv miljon år ett.
Eftersom det rör sig om en privatperson och i skolsammanhang oprövad entreprenör ska Skolverket utreda vilka möjligheter Mikael Flovén har att driva skolor - och skolor i denna omfattning."
Dalademokraten 2007-04-13

Jag har inte pratat med honom om detta men det luktar ju som att vi här skulle kunna se födelsen av en ny koncern. En koncern som specialinriktar sig mot kommuner med sämre läranderesultat än vad både tillgängliga resurser och demografiska förutsättningar borde kunna ge. Mikaels idé är att utmaningen ligger i ledarskapets rena resursfördelningstekniker och hans tes bygger på ett bättre resursutnyttjande från grunden skapar ökat lärande.

Det betyder att han inte startar sin idé om sina friskolor i en ledarskapsmässig vision eller pedagogisk grundtanke som utvecklar lärandet som jag förstått det.

I alla fall inte att döma av det material jag själv hittat på nätet. Det haltar alltså kanske lite här tycker jag personligen, men det betyder å andra sidan inte att det inte finns pedagogiska grundstenar i Mikaels friskoleidé. Skolverket skall nu titta närmare på om Mikael får förtroendet att driva upp nya friskolor.

Ett helt annat syfte för Mikael kan ju vara att driva debatten ytterligare ett snäpp framåt för att sedan använda det upprörda dammet till konsultuppdrag ute i kommunerna. Mikael Flovén är alltid mycket genomtänkt i det han gör och hur som helst så blir det säkert spännande turbulens ute i de kommuner där (om) Flovén startar upp...

Fler bloggar om:
Friskola
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Hett med friskola just nu...

Just nu startar en ny våg av nyetableringar av friskolor i landet. Rektorer uppmanas "starta eget" i Strängnäs, friskola planeras i lilla Höganäs i Skåne, och över 40 ansökningar om att starta gymnasieskolor i Stockholm har ramlat in inför 2008. Nyhetsfloran kring detta är mycket stort just nu.

Friskolerevolterarnas motståndare menar att detta utarmar svensk kommunal skola och alliansen får skrämselhicka när deras annars så självklara ideologi får uttryck som att hela Bromma vill "go friskola". Stormens öga? Nej, lite brus bara ännu så länge, men det rör sig i alla fall ute skolsverige.

Jag tror själv inte att detta utarmar kommunal skola, tvärt om ifall friskolorna håller högre kvalitet eftersom det i sin tur kommer att sätta press på de mindre fungerande kommunala skolor att tänka om. Kom dock ihåg att det finns många kommunala skolor som är alldeles utmärkta. Men jag tror inte att fördelningen kommunal skola och friskola når över nivåer som 80-20 fördelningen. Idag har friskolor runt 9% eller strax däromkring. De flesta kommer hur som helst att vilja gå i en kommunal skola.

Däremot tror jag att det handlar om tydliga signaler från en hel del medborgare som sett igenom den senaste tidens skoldebatts enkla lösningar och istället inser att detta med skolans framtida utmaningar finns att finna i skolans kultur och vad man verkligen bestämmer sig för att göra om dagarna i skolan.

"Det finns helt enkelt väldigt många idag som vill skapa sig möjligheten att lämna gamla strukturer för att skapa nya mer samhällsanpassade skolformer. Man har helt enkelt tröttnat på oviljan att utveckla."

Så om man vill att sin sin skola skall fortsätta att kunna driftas i kommunal regi så krävs ett aktivt arbete med värdegrund, arbetsmetoder, visioner, mål, organisation, pedagogisk utveckling, förändring, engagemang, kreativitet, omvärldsbevakning och mycket mer. Det vi vet inte kommer funka är att sitta stilla mitt i sina på ytan trygga avtal och hoppas att det går över eller att lösningen är att vrida klockan tillbaka. De båda alternativen har aldrig varit en långsiktig och framgångsrik strategi för välbefinnande.

Detta handlar om rektorers, lärares, elevers och föräldrars förhållningssätt till framtiden, som i dagens utvecklingsdrivna samhällsklimat ligger alldeles runt knuten och inte längre på 50 års sikt. Det är nämligen just dessa förhållningssätt som driver på etableringar av friskolor.


Fler bloggar om:
Friskola
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Mål - Metod - Resurs?

På bloggen Freon Blog kan man läsa ett resonerande kring huruvida Sverige satsar mest, tillräckligt och otillräckligt med resurser på skola. Freon har haft kommunikation med "departementet" som ger honom diverse siffror som pekar på att Sverige är ett av de länder som satsar mest resurser på skola. Freon ställer sig kritisk till diskussionen, med all rätt.

"Och sedan avfyrar hon siffror som anger hur stor andel av BNP som går till undervisning i grundskola och gymnasieskola:

* Sverige - 4,07 %
* Finland - 3,55 %
* Tyskland - 3,46 %
* USA - 3,89 %
Freon Blog 6 april 2007

Jag kommer osökt att tänka på en gammal klassiker från min egen blogg (klassiker kanske är att ta i förresten). Nämligen det om att en verksamhet måste genomgå en logisk analys i stegen

Mål
Metod
Resurs

Det är endast utifrån att ha målen (visionen) i förgrunden som man kan välja optimala metoder och först därefter se efter om resurserna är tillräckliga utifrån uppsatta mål. Diskussionen departementet följer ett klassiskt misstag och en fälla vi alla faller i alltsomoftast, inte minst jag själv. Jag är själv den förste att erkänna. Men insikten om vad som borde vara det rätta har jag klart för mig.

Men trots det tycks departementet tänka först resurser, därefter väljer man metod och först sist pressas en del lösryckta målsättningar in. Där det finns utrymme. Och nu skriver man om skollagen och måldokumenten för att passa syftena....

Detta gör att debatten saknar visioner och VAD svensk skola skall utvecklas mot och därmed även en seriös debatt om HUR det skall gå till med VILKA resurser.

Freon har en bra analys på gång....följ den.

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Bilförare, dataspelande & snabba beslut

Jag har varit ledig ett par dagar för att ta hand om en del personliga saker men nu är jag tillbaka lite smått. Såg idag en nyhetsflash om Högskolan i Skövde som i sin forskning visar på att dataspelande ungdomar pga av sitt spelande kan bli bättre bilförare. De tränar i dataspelen upp sin förmåga att ta många och snabba beslut och det är ju det som just bilkörning handlar mycket om, kopplat till främst då trafiksäkerhet.

– Elever vid trafikskolor har fått svar på frågor och sedan har deras trafikskolelärare fått bedöma deras bilköring utifrån olika kriterier, förklarar Per.
Därefter har Per Backlund och Henrik Engström, båda forskare vid Högskolan, analyserat resultaten.
– Vi har sett mycket positiva tendenser utifrån de elever som spelar mycket dataspel. De är duktigare på att ta snabbare beslut och enligt körskolelärarna bedömda som bättre bilförare, fortsätter han.
Newsdesk 2007-04-04

Hmmm...snabba beslut ja....

Det är ju inget speciellt revolutionerande med denna nyhet kanske men det är i alla fall intressant med kopplingen dataspelande och ökad förmåga att fatta snabba beslut. Antingen är det en "rektorssimulator" eller "chef simulator" vi måste bygga i skola/arbetsliv där chefer kunde tränas i att just fatta beslut.

Eller så skulle alla chefer, rektorer och VDar spela World of Warcraft minst 1 timme om dagen som en del i arbetet.

Skälet skulle vara att spelet tränar dem i att fatta snabba beslut. En bra chef fattar många kloka beslut. En klok chef som inte känner trygghet i att fatta beslut blir ofta en sämre chef eftersom kraften aldrig kommer ut och omgivningen frustreras och tappar motivation.

Det finns även ytterligare intressanta saker att säga om detta med kopplingar mellan den fysiska och digitala världen inom begreppet ledarskap. Viste ni tex att företaget Google tar väldigt stor hänsyn till de sökandes förmåga att använda virtuella världar (ex SecondLife) när de söker chefer. Skälet är att de som är chefer i företaget Google måste vara bra på utöva sitt chefs och ledarsskap nästan enbart genom nätet eftersom medarbetare är så spridda över hela världen. Och att vara chef i en annan form av verklighet är naturligtvis en helt annan sak än att ha sina medarbetare intill sig varje dag.

Utvecklingen pekar alltså mot att ledarskapet kommer att utmanas framöver och den som inte hänger med blir tvugen att acceptera att den som åkte om var en ung, kvinnlig chef teleportad direkt från nätet.

Så vad säger ni: "chefssimulator" eller "World of Warcraft"?

:-)

Fredrik

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Rektorsakademiens iPod

Nu har vi gjort vår egen iPod som kommer att förladdas med massor av spännande material för skolintresserade människor. Den kommer att finnas till rabatterat pris för våra medlemmar. Riktigt kul tycker vi :)

Särskolan kvar, svunnen tid & skolans sönderfall

Särskolan blir kvar som skolform i Svensk skola. Det innebär att den vind som blåst den senaste tiden angående en lutning mot mer inkludering istället tar motsatt väg mot mer exkludering. Rätt eller fel, bra eller dåligt, har jag för lite detaljkunskaper om för att kunna ha en klar uppfattning om. Området är dock känsligt i olika kretsar men detta till trots är skolministern övertygad om att den väg han valt är den rätta. Men det skall fortfarande vara föräldrars val, såvida det inte är fråga om en grav utvecklingsstörning". (Jan Björklund Svt)

"Grejen är ju att detta hade varit ett mindre problem om vi bara hade haft en skola som tog utgångspunkt i individens lärande en modern forskningsbaserad syn på hur lärande går till och ett framsynt visionärt ledarskap "

Idag har vi ju en skola som strukturmässigt byggts fysiskt och processmässigt utifrån krav grundade i industrisamhället men hade mer än nånsin behövt en skola med kärnan förankrad i dagens samhällsutveckling. Problemet för "särskolan" och "vanliga skolan" är ju att man fortfarande grupperar barnen efter födelseår i olika fyrkantiga rum med rätt antal sittplatser samt en syn som bygger på att alla barn behöver 6665 timmar undervisning. Det är klart att en sådan skola skapar utrymme för att klassificera, flytta runt och avgränsa olika personer med olika egenskaper för att få kontroll på allmänmiljön.

Istället borde man naturligtvis bygga den fysiska miljön och arbetsmetoderna utifrån barnens individuella förutsättningar för lärande och ett funktionellt ledarskap som går i takt med tex arbetsmarknadens och samhällets krav. Idag kan vi bara sitta stilla och iakta hur skolan sakta sjunker allt längre ned i en kvicksand och där människor desperat försöker klamra sig fast i en verklighet från en svunnen tid för att inte drunkna i sitt elände. Det dröjer ett tag, men det det är ett tveklöst alternativt scenario, att skolan som form håller håller på att falla sönder. Den nuvarande konstruktionen fungerar helt enkelt inte i globaliseringens tidevarv...

Fler bloggar om:
Podcast
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

En obekväm sanning, Al Gore och Stephanie Hamilton

Igår visade vi Al Gores film "En obekväm sanning" som bygger på hans föredrag om den globala uppvärmningen för Stockholms rektorer. Det råder nog ingen tvekan om att miljön är vår främsta utmaning framöver och det betyder att skolan måste ta täten i arbetet med att förändra värderingarna hos inte bara barnen och ungdomarna utan även hos alla andra vuxna i landet. Genom barnen kan vi nämligen påverka de vuxna därhemma, hur konstigt det än kan låta. Men ni som hängt med i ungdomsdebatten vet förståss att den yngre generationen är den stora maktfaktorn i curlingföräldrarnas vackra och förståndiga liv. Det betyder att den viktigaste gruppen att influera också blir barnen.

Efteråt rundade vi av med hyperintressanta Stephanie Aamilton från Apple i Carlifornia som är här för att hålla föredrag, bland annat på Hotel Anglais i Stockholm på torsdag 08.30 i regi av Rektorsakademien.

"Vi talade om virtual learning communities och hur viktigt det i framtiden blir att "merga" drivkrafterna i nya medier och spel med lärandet i skolan, inte ersätta dagens drivkrafter, men just komplettera dem med ytterligare värden."

Vi talade också om teorierna kring varför Al Gore nu gjort dessa filmer och åker världen runt med sin datorväska och håller anföranden. För att rädda världen? Ja absolut. Men sen då? Många tror att det finns ytterligare en agenda och det är att till slut kliva in i nästa valrörelse och där i kraft av världsräddare sopa banan med Hillary Clinton och den andre killen Obama Barack. Hur det nu än blir med det så är filmen Gore gjort väldigt tankeväckande och bra.

Ni som vill visa filmen i era skolor kan kontakta Rektorsakademien så fixar vi ett bra pris genom biografen Park i Stockholm.

Ni som vill se och höra Stephanie Hamilton tala om "virtual learning environments" på torsdag 08.30 kan kontakta mig, det kan finnas biljetter kvar när Rektorsakademiens medlemmar har valt klart.

Fler bloggar om:
Podcast
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Nytt avsnitt CheckPoint Skola :-)

Nu är jag i Köpenhamn en kortis och har precis klippt klart programmet, eller klippt och klipt förresten. Det är pretty much "rakt av" faktiskt. Angelica var i Spanien denna gång så därför gästspelar Karin Jordås, fd rektor och numera utvecklare på Specialpedagogiska institutet.


Veckans "Checkare":
Marianne Wieslander, Rektorsakademiarbetare
Check: "Dreamers & Doers", angående 80-talisternas anorlunda syn på arbete.

Johan Nyström, rektor i Malmsjö skolenhet Tumba
Check: "Beslagta Ba", om skolminsiterns nya taktik för ökat lärande.

Karin Jordås, Specialpedagogiska Institutet (gästspel)
GästCheck: "Rektorers syn på barn i behov av särskilt stöd".

Helena Gullberg, skolchef Xist tjejgymnasium
Check: "Förändringar tycks alltid vara försämringar för vissa", angående att vi människor oftast ser förändringar som något som alltid försämrar vår verklighet.

Programmet är 41 min långt och kan avnjutas direkt via nätet eller prenumereras på gratis som podcast.

Feed för podcastprenumeration
(klistra in din iTunes exempelvis och lyssna i din iPod): http://www.rektorsakademien.se/documents/rektorsakademien_podcast2.xml

Programmet 24/3 kan lyssnas direkt här:CheckPoint Skola 24/3.

Förra programmet (premiären) kan avlyssnas genom att klicka här på CheckPoint Skola.

Fler bloggar om:
Podcast
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

CheckPoint skola nr 2 :-)

På fredag spelar vi in det andra avsnittet av podradioprogrammet "CheckPoint Skola", programmet som granskar skolan på ett lättsamt och seriöst sätt. Programmet kan du prenumerera på som podcast tex i iTunes i datorn eller om du har en iPod (ex iPod Shuffle).

I programmet samlas några skolledare, näringslivsfolk och lärare som redogör för sina checkpoints under gångna veckor.
Veckans "Checkare" är:

Marianne Wieslander, Rektorsakademiarbetare
Johan Nyström, rektor i Malmsjö skolenhet Tumba
Karin Jordås, Ppecialpedagogiska Institutet (gästspel)
Helena Gullberg, skolchef Xist tjejgymnasium

Programmet blir ca 30 min långt och kan avnjutas direkt via nätet eller prenumereras på gratis som podcast.

Feed för podcastprenumeration
(klistra in din iTunes exempelvis och lyssna i din iPod): http://www.rektorsakademien.se/documents/rektorsakademien_podcast2.xml

Programmet kan under lördagen 24 mars avlyssnas genom att klicka här på CheckPoint Skola.

Fler bloggar om:
Podcast
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap