Dagens läroplanscitat 63

Dagens läroplanscitat kommer sig av den diskussion som den senaste tiden ägt rum med tanke på nya betygssystem och gymnasieutredningar m.m. I denna debatt har jag ofta saknat kopplingar till läroplanen och vad som reglerar tillämpningen i praktiken. Därför klistrar jag in lite här som det finns anledning att fundera/diskutera på olika sätt. Trevlig läsning för er som aldrig sett det hela nån gång :-D

2.5 BEDÖMNING OCH BETYG
Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de kunskapsmål som uttrycks i kursplanen för respektive kurs och som definieras i betygskriterier.

Mål att sträva mot
Skolan skall sträva mot att varje elev
• tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat och
• kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande
till kraven i kursplanerna.

Riktlinjer
Läraren skall
• fortlöpande ge varje elev information om elevens utvecklingsbehov och framgångar i studierna,
• i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samverka med hemmen och informera om elevernas skolsituation och kunskapsutveckling och
• redovisa för eleverna på vilka grunder betygsättning sker.

Läraren skall vid betygsättningen
• utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen,
• beakta även sådana kunskaper som en elev tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen,
• beakta såväl muntliga som skriftliga bevis på kunskaper och
• göra en allsidig bedömning av kunskaperna och därvid
beakta hela kursen.

Trevlig helg !

:-D

"Elit", talang och fallenhet

Debatten om elitskolor (Svd 24 maj) tar fart igen och denna gång är det konkreta förslag om förändring. Frågan handlar för en del om sortering och just "elitism" och för andra om att vi verkligen verkligen måste ta till vara de talanger vi har här i vårt land. För de allra flesta handlar det framförallt (hoppas jag) om att skolan förstås skall utgå från varje individs förutsättningar och utefter dessa erbjuda och stimulera lärande. Vårt sätt att organisera oss har alltid varit vårt främsta medel för att nå detta, och mycket lite har hänt sen. Vi tror att vi kan organisera fram lärandet för allas behov, och visst kan det spela roll. Men kanske är det viktigare att se på "hur vi lär" snarare än "var vi lär". Inte för att "varet" är oväsentligt utan för att om man lär på fel sätt så spelar det ju ingen roll var det sker. Elitskolor talas det om nu i debatten. Särskilt gruppindelade elever med bäst förutsättningar för ett särskilt sammanhang. Mer fokus=mer resultat i lärandet? Ja i grunden tror jag det är sant men jag tror inte detta är den mest avgörande frågan för svensk skola om det inte sätts i rätt sammanhang utifrån ett holistiskt perspektiv.

Frågan är å ena sidan komplex och svår men å andra sidan också ganska enkel sett utifrån uppdraget. Det blir dock lätt en balansgång där riskerna är stora att man handlar i politiska ideologiska "mindwars" i stället för att utgå från vad som faktiskt är bäst för lärandet och för vårt välfärdssamhälle som nu sätts på stora prov i en globaliserande värld.

The talent landscape has changed. Talent comes from everywhere…talent works everywhere. We live in a smaller, closer, and more competitive world, as Baby Boomers retire in the U.S., India flourishes due to outsourcing and educational development, and China is a strong new economic force that is advancing at lightning speed.t’s no longer enough to have a “work force”: you need a high-impact Talent Force.
Ur "Talent Force"

Självklart skall vi, tycker jag, ta till vara de talanger som finns hos oss och det handlar i sak att man måste fokusera för att bli världsledande oavsett vad man ägnar sig åt. Sverige måste tänka smartare många andra länder eftersom det ju inte är så många som snackar svenska ute i den stora världen. Vårt urval är helt enkelt begränsande eftersom vi är ett litet land. Men låt oss vara överens om en sak i botten på detta:

"Sverige behöver all talang vi kan skaka fram nu när Kineser och Indier dragit om oss...."

Vi behöver modiga uppfinnare, kreativa matematiker, idérika entreprenörer, nytänkande kulturarbetare, utvecklande lärare, journalister, författare, kreatörer, idékläckare, idrottspersoner m.fl. Vi är beroende av dessa vassa begåvningar med särskilda intressen och förmågor i en alltmer konkurrensutsatt värld.

"Elitism....Elitism....Elitism....
hmmm....vad är det för ord?"

Är det en neutralt ord baserat på logiskt resonerande om vårt framtida kunskapsskapande eller ligger det en läskig, otäck eller orättvis laddning i det? Jag skulle säga att det, hos de allra flesta, ligger laddningar av det senare slaget och därför bör vi kanske inte bruka ordet i sammanhanget "allas lärande".

Slår man på elit i SAOL (Svenska akademiens ordlista) hittar man följande:

urval, de(t) bästa, 'grädda(n)', 'blom­ma(n)' (av en grupp människor l., mindre ofta, föremål); ofta i fråga om soldater.
De mest försig­ komna (av lärjungarma), de s. k. 'eliterna.'

"Kanske bör vi istället kalla det för allas rätt till en individuellt anpassad utbildning?"

Frågan är emotionellt laddad, det märks. Och många jag lyfter frågan med blir engagerade och nästan upphetsade men ofta sitter de fast i gamla mönster, vilket oroar.

Men nu till det viktiga i mitt sätt att se på detta. Om vi nu lämnar idén med att inte ha intagningsprov på teoretiska utbildningar och i stället gallra fram de vassaste matematikerna, kemisterna, biologerna, fysikerna, samhällsvetarna eller språkörade vid sidan av musikerna, handbollsspelarna, snowboardåkarna och allt annat så låt oss för guds skull också satsa mer på de som inte har det så lätt i den alldeles vanliga tradtionella skolan.

"Hos varje individ finns talanger, men det är möjligt att du inte upptäckt dem ännu i detta normativa ickeutstickarland du bor i....ännu..."

Jag tror att vi behöver göra mer än bara organisera om oss för att öka attraktionskraften för Sverige långsiktigt i en globaliserande värld.

:-D

Falkenberg och 1-1

Jag är nu nere i Falkenberg för att lyssna på kommunens inledande processer kring 1-1, dvs en dator per elev. Jag kommer att rapportera från seminariet och delge er vilka slutsatser man dragit kring lärandet och skolledarskapet.

Spännande....

___________________________________________________________
___________________________________________________________

Ja det var mycket som gicks igenom denna dag kring Falkenbergs 1-1 satsning. Ett femtiotal ditresta från kommuner med olika intressen i detta med en dator till varje elev dök upp och intresset var förstås stort. Fredrik Höper bitr förvaltningschef drog tillsammans med IT-samordnare på förvaltningen tidigare IT-pedagog Christina Björn bakgrunden till satsningen och lite om planerna framöver.

Falkenberg har ca 6000 elever och 550 av dessa har under 12 månader introducerats för en förändring i sin lärmiljö genom att de försetts med en egen och personlig bärbar dator. Personlig i den meningen att den just blivit deras eget personliga verktyg runt vilken deras lärutveckling kretsat i stora stycken. Det är förstås svårt att här redogöra för alla parametrar kring Falkenbergs 1-1 satsning men jag skall försöka lyfta några iakttagelser jag själv ser som särskilt intressanta.

1. Bakgrunden till varför man gjort denna satsning är för det första, som jag uppfattar det, inte en fråga om IT och teknik som något i sig viktigt. Utgångspunkten är istället vad man i kommunen tänker om lärandebegreppet, vilket perspektiv på kunskap man har, vilka kvalitéer och processer man vill utveckla och stödja sett utifrån elevernas framtida livsbetingelser.

Detta är inget hokus pokus som Fredrik Höper säger….ska vi förbereda våra ungdomar för 2030 så måste vi inse att datorn sett utifrån kommunikationsperspektivet kommer spela roll i alla delar av deras liv. Och varför ska inte skolan förbereda för detta, frågar sig Höper.

Vi har tagit vårt ansvar i Falkenberg dundrar han eldigt och friskt.

Han ondgör sig i nästa andetag över rikspolitikens snedvridning mot gamla idéer snarare än att se framåt. Jag håller inte helt oväntat med honom. På direkt fråga om lärarutbildningen menar Höper, inte helt ensam här heller, att lärarutbildningen naturligtvis är lika konservativ som skolan i övrigt. Jag upplever inte att Höper egentligen hackar på lärarutbildningarna utan mer på en kulturyttring som råder inom svensk skola som i sin konsekvens leder till uppfattningen att utveckling inte är helt igenom av godo. Vad han istället implicit pekar på, utan att säga det rakt ut, är naturligtvis att skolan skulle kunna vara en av sveriges viktigaste samhällsutvecklare, givet att pedagoger och skolledare får besluta om hur de vill utveckla sina sätt att arbeta själva. Detta handlar alltså om lärandet och den lärmiljö man vill skapa för Falkenbergs elever.

2. Lärarna upplever (enligt dem själva i eftermiddagens workshop) att den pedagogiska diskussionen ökat i kollegiet/arbetslaget och att dialogen med eleverna kring deras lärande ökat. Detta är intressant eftersom det pekar på att man lyckts ta sig förbi tekniken och dykt in i den förändrade lärbetingelserna. En viktig slutsats var att skolledarnas förmåga att våga ge sig ut på gungflyt och pröva istället för att förbereda sig i oändlighet är avgörande viktig. Lärarna var mycket intressanta att lyssna på.

3. Eleverna pekar på några viktiga saker utifrån lärandeperspektivet. De upplevde sig som mer effektiva, mer studiemotiverade, lugnare på lektionerna. Att de diskuterat och förstått detta med källkritik på ett helt annat sätt. De upplevde inte att lärarna förändrat sig så mycket utan mer att de fått mer spelutrymme själva. De ser datorns roll som ett självklart verktyg i det dagliga lärandet. Eleverna lyfte att sättet att arbeta på givit bättre möjligheter för de som haft det lite tuffare med sitt lärande i skolan och inte helt hittat sin grej. Det är helt enkelt fler som vill ta ansvar nu än tidigare, de känner sig mer engagerande och att ”det är roligare” att plugga. Eleverna lyfter också en insiktsfull och spännande iaktagelse, nämligen att en maktförskjutning ägt rum mellan lärare och elever (till lärandets fördel) och att en större gemenskap uppstått mellan lärare och elever. Relationer byggs och förstroenden utvecklas mer.
Någon av eleverna vi fick en pratstund med sa avslutningsvis:

Man slipper att bara sitta stila och lyssna och få kramp i handen och ont i huvudet….

Mycket av detta har faktiskt inget alls med teknik att göra, med mer än att man lyckats få eleverna mer engagerade med hjälp av den. Tillgängligheten på digital kommunikation för både elever och pedagoger är naturligtvis en nödvändighet för att vi skall ta klivet "fram i tiden" och jag blev glad av detta besök i Falkenberg. Glad över den framåtanda som Falkenberg visar med sin övertygelse om att det är där ute på gungflyet som man skapar nya idéer...

:-D

"Framtidens väg" - Ingen Fosbury Flop

Publicerat på www.skolporten.se 19 maj 2008

Den nya gymnasieutredningen förändrar inriktningen på hela utbildningssystemet. Det finns några bra saker i den, det kan jag villigt erkänna, men den reser främst frågetecken. Bland annat saknas kraftfulla visioner kring gymnasieskolan och insikter om globaliseringens verkliga påverkan på Sveriges konkurrenskraft. Ingredienser som borde finnas i en modern gymnasieutredning.

Efter att Lars Leijonborg åkte till Kina strax innan valet så ”skrev” han en bok om globaliseringen och dess ökade krav på Sverige i en allt hårdnande global konkurrens. Folkpartiledaren beskrev att han på sin resa 2006 upptäckt att Kineserna vaknat till liv och nu var på väg ”i kapp”. Och när någon är på väg ikapp så brukar vi reagera och vidta åtgärder, eller hur? Vi brukar dock sällan göra särskilt djuplodande analyser utan vi reagerar oftast med reflexmässigt med reptilhjärnan. Det ligger liksom begravt djupt inne i oss sen urminnes tider.

Ta till exempel Anders Gärderud som 1976 tog OS-guld på 3000 meter hinder. När Anders var ute på banan och sprang, ofta i täten, så kastade han ett getöga bakåt för att kontrollera hur konkurrenterna låg till. Om Gärderud såg en Kines börja närma sig, vilken åtgärd vidtog han då? Just det, lite mer av det han alltid gjort. Han la i en extra växel och sprang vidare på samma sätt som alltid.

Lars Leijonborg och Jan Björklund reagerade lika snabbt och precist som Gärderud förmodligen skulle gjort när han såg en Kines närma sig. Man talade snyggt och väl paketerat om saker som att vi måste ”lägga i en extra växel”, ”flit skall löna sig”, ”pluggskolan måste tillbaks” och ”bort med flummet”. Kort sagt ville man göra lite mer av det man redan gjort ganska bra i hundra år och av det man redan känner till. Inte mycket var evidensbaserat eller förankrat i vetenskaplighet och man duckade allt som oftast då man fick frågor på djupet.

Men om det nu är så att Kineserna inte är på väg ifatt då? För det är de inte! Dom håller på att varva oss. De kan redan allt det vi haft kunskapsförsprång på och de kan det mycket bättre.

Är då gymnasieutredningen en ”Framtidens väg”? Nej det är den inte. Den skulle kunna var det, men tyvärr saknas mycket. Det saknas framförallt visioner om framtidens samhälle och framtidens behov i en alltmer konkurrensutsatt global tillvaro. Var finns diskussionen om kreativitet, varför skapar man inte ett nytt kunskapsområde och tydliga mål runt kreativitet och idéskapande. Om vi inte utvecklar de praktiska utbildningarna så att vi kan få utväxling på den inneboende kreativiteten så faller systemet ihop. I en svårutvecklad verksamhet som skolans kultur krävs att man är tydlig från början och pekar ut riktningen.

För inte så länge sedan var livslängden på en produkt/tjänst hela 18 år och idag är densamma död i många branscher och områden på 18 månader. Det betyder att utveckling och innovation måste ske undertiden man producerar idag. Något man insett i Asien. Det betyder i sin tur att vi behöver extremt välutbildade, kreativa och holistiskt tänkande personer även inom det område som gymnasieutredningen lägger fokus på. Men i utredningen lyser resonemang om detta med tydlig frånvaro.

Hade Anders Gärderud insett att han höll på att varvas hade han klivit av kolstybben på löparbanan, gått hem och funderat ut hur han skulle träna upp nya egenskaper som gjorde honom bättre förberedd inför nästa OS. Folkpartiet talar ju gärna om höjdhopp också föresten, om att ”man inte kan lära sig hoppa högre om man tar bort ribban”.

Ok, men låt oss för ett ögonblick likna gymnasieutredningen vid just höjdhopp då.
Minns ni Dick Fosbury? Han som i Mexico-OS 1968 förändrade höjdhoppet i grunden och hoppade med ryggen före? På så sätt kom han högre än konkurrenterna som enligt tradition attackerade ribban med magen först. Fosbury gjorde något nytt, han bröt mönstret och kom högre. De som la in högre växel i träningen med den gamla hoppstilen fick snabbt tillbringa en tynande tillvaro i resultatlistorna. Alla ändrade så småningom stil till ”Fosbury Flop”.

Bryt mönstret och möt globaliseringens krav med en tydligare väg mot framtidens förändrade krav. Först då kan vi tala om ”Framtidens väg”.

Fredrik Svensson,
www.rektorsakademien.se
www.fredrikbloggen.se, fredrik@rektorsakademien.se

Avvikelse från normen

För att du skall kunna förändra något krävs att du hela tiden försöker kringgå gamla tankesätt. Det betyder att du på ett eller annat sätt behöver bryta de mönster andra anpassat sig till. Du måste utmana ”normen”.

Normer är å andra sidan nödvändiga och viktiga för oss, men även alltså hinder att ta sig över. Det är en arbetsam och krävande uppgift att passera dessa hinder eftersom många människor känner djup trygghet i det normativa. ”Så kan man inte göra” eller ”det där går inte” är till exempel uttryck för en ovilja att bryta det invanda mönstret, ibland av bekvämlighetsskäl. Men detta till trots är brytandet och ifrågasättandet av gällande normer det som krävs för utveckling.


“Without deviation from the norm, progress is not possible.”
Frank Zappa

(Ur boken Bryt Mönstret eller gå under, Rektorsakademien förlagsverksamhet)

Lava, Lärarförbundet och kommunaliseringen -91

Sitter på Lava (Kulturhuset i Sthlm) och väntar på ett frukostseminarium som Lärarförbundet bjudit in till. Temat är kommunaliseringen som genomfördes 1991 och det är Ylva Johansson (fd Skolminister) som skall beskriva tankarna hon har idag kring hela den förändringen.
Kopplingen är den stundande debatten om förstatligande om skolan som förmodligen kommer att handla rätt mycket om en likvärdig skola.

(lyssnar)

Ylva påpekar att oppositionens utgångspunkt är att skolan bör lämna sorteringstanken och fokusera mer på lärandefrågan och hon visar sig vara kritisk till vissa delar i kommunaliseringen hon var med om att genomdriva. Tex är hon inte särskilt stolt över att politiken drev fram idén om "lärarlösa lektioner" som en budgetventil i en trängd ekonomi. På det sättet underminierades synen på kunskap och lärande. Att man sedan i kommunerna inte klarade av övergången från den regelstyrda till den målstyrda skolan gör hennes stolthet än mer kantstött. Hon ser i backspegeln att man (staten) missade tex en massiv kompetensutveckling av pedagogerna (som jag tagit upp mängder med gånger på denna blogg).

Ylva tycker vidare att besluten måste komma närmare de enskilda skolornas ledning och dess personal, dvs en förskjutning och förändring av det kommunala uppdraget. Däremot menar hon inte att det löser något att förstatliga skolan i sig. Ylva nämner kunskapsbegreppet minst 50 ggr under den kvart hon samtalar med moderatorn och det är uppenbart att (s) siktar på att ta över begreppet och neutralisera alliansens monopol på dess användning. Om det är möjligt att konkurrera med PR-guden Jan Björklund återstår att se.

Ett litet knep är kanske att bestämma sig för vem som representerar (s) i skolfrågor och som kan mäta sig med Jans förmåga att debattera. Är det Marianne Granlund, Mona Sahlin eller Ylva Johansson? Kraftsamling borde vara en bättre väg en kraftsplittring.

Under den efterföljande debatten ger VD för Kunskapsskolan sin syn på likvärdig skola, som han uppfattar som ett flummigt begrepp som indikerar en vilja att alla skolor skall bedrivas på samma sätt överallt. Lite tröttsamt blir det faktiskt när en inflytelserik person och beslutsfattare faktiskt inte har läst in sig på skolans uppdrag och kommit till insikt med skillnaden mellan begreppen likformig och likvärdig skola. Diskussionsnivån backar ju tyvärr tillbaks till 90-talet och känns en aning pinsam. Kanske pekar det på vår förmåga att ständigt mala om saker vi malt om tidigare och vår oförmåga att se framåt och fokusera på hur vi bryter mönstret och hittar kloka lösningar runt hur vi ökar möjligheterna för lärande? Vidare anser inte VD Kunskapsskolan att de som står närmast verksamheten är de som är bäst skaffade att fatta beslut om verksamheten. Det är huvudmannen som är bäst på det menar han, dvs tjänstemännen i kommunen eller koncernledningen i friskolan. En grundsyn som jag av erfarenhet som rektor och efter kontakter i skolledarkretsar VET inte stämmer alls. Moderaten Mats Gerdau gillade uppenbart inte Ledins idévärld heller utan pekade på nyttan med att dra decentraliceringen fullt ut och inte bara i några få skolor.

Återigen en diskussion om allt annat än hur vi framgent får lärandet lärandet att öka...trist.

Var finns visionerna om Svensk skola?

Men tack Lärarförbundet för ett utmärkt kaffe...

För mig framstår för övrigt skillnaderna mellan Lärarförbundet och LRs uppfattningar om saker och ting som allt tydligare för varje månad nu.

Klarrt o bettart (som patrik säger i radioprogrammet "Mammas nya kille")

Transfer - föreläsare från näringslivet

I kväll ska jag föreläsa på Transfer, som är en organisation som förmedlar föreläsare till skolor som kan lägga in dessa i undervisningen. Man gör det genom att koppla till sig personer från näringslivet som åker ut till skolor och håller lektioner, föreläsningar, worskshops i mer eller mindre omfattning. Syftet är att skapa insikt i yrkeslivet samt att inspirera till egna initiativ och entreprenörskap. En kontakt med arbetslivet helt enkelt.

Hepp

:-D

Oneeighty dundrar framåt !

Projektet OneEighty som syftar till att hitta former för att återföra "hemmasittare" eller "skolvägrare" in i lärandet igen har nu genomfört en pilotverksamhet. En utvecklingspilot på 5 veckor med elever och konceptet börjar nu så sakteliga ta form. Mediepedagogen Åsa Sundelin och livskunskapspedagogen Marit Sahlström har jobbat med några elever på olika sätt och tillsammans har vi nu utvecklat mängder av ny värdefull kunskap och nya insikter om fenomenet med elever som allienerat sig från det vi kallar den "reguljära skolsituationen". Fokus hitills har varit inriktat på uppstart, tillit och kommunikation. Jag är medveten om att jag är extremt kortfattad här men allt är ganska "restriktivt" just nu informationsmässigt eftersom vi har med elever att göra.

Nästa vecka stundar en fokuserad utvärderingen av första piloten och sen kommer vi att arbeta vidare med kartläggning av målgruppen. I höst startar pilot nummer två och den kommer att inrikta sig på målen i läroplanen och utmejsling av konkreta pedagogiska lärmetoder.

Den nya piloten kommer att omfatta fler elever och gärna från flera olika kommuner.

Trevlig helg !

Skolledare & inlärningstyper

I torsdags förra veckan hade vi frukostseminarium med Kaj Runelund. Kaj som är lärare på flera av våra kurser hade ett miniseminarium om kommunikation där 40 besökare fick göra ett test på vilken inlärningsstil de hade efter David Kolbs teori ( konkret upplevelse, reflektion och observation, abstrakt tänkande och aktivt experimenterande.) För att göra en lång historia kort så resulterar testet ut i fyra grupper, nedan redovisade med några karakteristiska drag som präglar dem:

Idégivare
Visioner
Kreativitet
Relationer
Brainstorming
"Det måste kännas rätt"
Inga utpräglade doers
Vill sällan genomföra/testa

Prövare
"Det måste hända nåt"
Det senaste gäller
Action
Utmana
Utveckla
Göra
Nytt
Prova
Testa
Utveckla
Känna efter i magen
Misstag är bra
Gillar inte manualer
Otåliga

Förklarare
Teoretiska
Påverka verkligheten logiskt
Reflekterande
Typisk forskare
Förbättra genom teoretiska modeller
Viktigt att få förklara för andra
Tycker sig "kunna många sanningar"
Bevisa samband
"Aktuell forskning"
Gillar manualer så det blir rätt

Sammanställare
Struktur
Tydliga mål
Dokumentation
Sammanställa
Sammanfatta
Ser sig som motorn

Orden i grupperna var de ord som kom upp efter att de olika grupperna fick tycka till lite om vad som är viktigt för dem i arbete/lärande. Varje individ har sin huvudsakliga tyngdpunkt i en av dessa personligheter men alla har lite av alla inlärningsstilar är viktigt att tillägga.

Nu till en reflektion och vi skall titta på fördelningen i de olika typerna kopplat till förändring och utveckling. Fördelningen av inlärningsstilar bland skolledarna på seminariet var:

Idégivare 15
Prövare 4
Sammanställare 3
Förklarare 9

"En reflektion man kan göra kring detta, även om det inte på något sätt är vetenskapligt, är att det i skolledarsammanhang tycks vara väldigt få "prövare"

Om vi har ledare som inte riktigt är bekväma med att "pröva" så kanske vi har en förklaring till varför utveckling är svårt i svensk skola. Många är däremot idégivare, men utpräglade idégivare har svårt att genomföra och få saker att hända. Förvånande få var också "sammanställarna", som annars är en utbredd bild av skolledaren hos många, alltså att skolledare i huvudsak skulle gilla administration. Många är också "förklarare" som hellre tänker "varför pröva om man kan bevisa något med en skön teori".

Kanske skulle en slutsats vara här att försöka få till en bra mix i en skolas ledningsgrupp där samtliga inlärningsstilar är representerade?

Vi skall köra ett gäng utbildningar på detta tema kopplat till ledarskap för både lärare och skolledare och förhoppningsvis kan vi se tydligare trender framöver kring just detta med vilken inlärningsstil som präglar skolkulturen?

Det är ju onekligen ganska intressant eller? Finns fler möjligheter att lyfta runt detta?

Vi behöver er input, hjälp oss !

Den 12 juni arrangerar Rektorsakademien tillsammans med Rockcity i Hultsfred en konferens som syftar till att lyfta fram skolan ur ett närings- och skolperspektiv utifrån perspektivet hur unga ser sig själva. Intressanta talare och diskussioner följer dagen med ett avslutande besök på Hultsfredsfestivalen.

Konferensen riktar sig till dig som jobbar inom eller med skolfrågor samt inom näringslivet, offentlig som privat.

Hoppas du och dina kollegor kan komma på denna konferens och dela med er av era idéer och erfarenheter samt ta möjligheten att ta del av andras.

Dela gärna med dig av dina erfarenheter av nedan fråga, eller skicka vidare den i ditt nätverk.

Om du fick lämna synpunkter till skola, offentlig och privat näring på nedan frågeställning vad skulle du ta upp då?

Entreprenörskap i all ära: men vad kan skola och näring göra, vad borde man satsa på så att ”vanliga” yrken kan upplevas som bra och attraktiva? Vad skulle du utifrån dina kunskaper och erfarenheter lyfta fram?

Maila: Jytte Rüdiger på jytte@astridlindgrenshembygd.se

För priser och mer information gå gärna in på www.rektorsakademien.se

Hoppas vi ses i Hultsfred den 12 juni!

Igår delade vi ut pris i Göteborg :-)

Rektorsakademien har tilldelat rektor Yvonne Börjesson från Göteborg priset "Heja Rektorn". Priset tilldelas goda ledare i skola/förskola som bryter mönster och uppvisar ett modigt och/eller resultatgivande ledarskap. Syftet med priset är att lyfta fram dem som lyckas i vardagen och göra dem och dess ledare till förebilder för andra.

Priset delades ut på SF-biografen Bergakungen i centrala Göteborg inför skolledare från Västra Götalandsregionen. Förra vinnaren, rektor Annika Malmryd Svartedalsskolan, överlämnade vandringspriset till en stolt vinnare.

Yvonne Börjesson är rektor från Bergsjö Förskoleområde i Göteborgs Stad och har enligt medarbetarna och många andra en förmåga att skapa en stark vi-känsla och att få alla att känna sig "sedda". Yvonne är en mycket omtyckt ledare som dessutom visat goda resultat i den dagliga verksamheten.

Och IT-mamman var där också ! Jätteroligt !

Jätteroligt !

:-D

Kunskapssyn, Klass 9A och "alla kan"...

Gårdagens avsnitt av Klass 9A visade hur resultaten sköt i höjden på det stora hela, men framförallt visade det hur viktigt det är med lärare som motiverar sina elever och verkligen visar stort engagemang.

I Aftonbladet i veckan som gick kunde man även läsa att den positiva trenden hållit i sig äve efter programmets slut. Efter höstterminen ökade eleverna sina resultat så att 76% var behöriga till gymnasiet. Under vårterminen har klassen fortsatt att utvecklas och nu är hela 95% godkända.

Programmet kommer ofta upp som samtalsämne i vårt nätverk och inte sällan ur perspektivet att "hur skall lärare orka arbeta med ett sånt engagemang som klass 9As lärare gör" eller "kan man förvänta sig att alla lärare har samma förhållningssätt som dom har"?
Jag tycker dessa frågeställningar är helt fel ställda. Frågan man bör ställa sig är istället:

"Varför är det inte för oss alla en självklarhet att lärare har detta engagemang och förmåga att bygga de relationer son krävs för att öppna ungdomars sinnen för lärandet"?

Nu menar jag självklart inte att alla som jobbar i skolan är likadana och har exakt samma förutsättningar, men någonstans tycker jag mig höra att "alla inte kan" och det gör mig lite nedstämd. Jag är nämligen helt övertygad om att alla lärare kan utveckla detta coachande ledarskap i klassrummet oavsett vilken pedagogisk arbetsmetod man sedan väljer att undervisa efter. Men att kulturen och strukturen och den samhälleliga förväntningen på lärarrollen inte alltid uppmuntrat till att utveckla dessa förmågor som lärarna i Klass 9A uppvisar. Däremot finns dessa lärarkaraktärer på de flesta skolor jag känner till, de är dock inte alltid i majoritet. Debatten i media om skolan idag går tyvärr på tvärs med denna syn på lärares förmåga att utveckla sin lärarroll. Istället förespråkas att inspiration bör hämtas från den mer auktoritära skolan men jag tror att det är fel väg att gå. De enkla lösningarnas politik.

Innan serien började sändas var det många som fnyste åt programidén eller till och med log lite i mjugg över tanken att dessa elever skulle klara av att vända sin negativa lärtrend. "Det går inte" var ett vanligt mantra. Men tesen visade sig vara sann. Med tydligt ledarskapsfokus, tydliga mål, motivationsanpassat förhållningssätt, engagemang, kreativitet och variation i hur man undervisar så föds lusten återigen att lära. Och nyckeln är just ledarskap i klassrummet. Att man som lärare ser sig själv som ledare och inte enbart lärare sett ur traditionellt perspektiv.

Vi kanske i någon mening borde bryta mönstret i svensk skola? Klass 9A visar med all tydlighet att det går.

En förutsättning för denna tanke är att man känner inuti sig själv att "alla kan". I olika grad och på olika sätt, visst men "alla kan". Med rätt stöd och rätt förutsättningar. Det handlar ytterst om vilken kunskapssyn man väljer att bygga sin tanke på...

:-D

LördagsNyhetsGodis :-D

"Skolverket konstaterar i en rapport som offentliggjordes på fredagen att intresset att starta friskolor är fortsatt rekordhög i landet. 560 ansökningar har skickats in under 2008 och det är nästan på samma nivå som förra året. Många av de redan etablerade utbildningsföretagen finns med bland ansökningarna för att antingen starta nya skolor, ofta i medelstora städer, eller utöka med fler utbildningar vid redan verksamma skolor. "
Länstidningen i Östersund

Intresset för att starta friskola håller i sig och snart så kommer många kommuner som tidigare inte märkt av friskoleförordningen att vara tvungna att reagera. Reaktionen blir förhoppningsvis att satsa på sina kommunala skolor och verkligen utveckla dem. Här finns stora möjligheter för lärarkollegier runt om i landet att verkligen öka sin status. Om lärare och skolledare kräver kompetensutveckling och seriösa satsningar så kommer kvaliteten att ha chansen att öka som en konsekvens av friskoleetableringar. Det blir tuffare ja, men om det gynnar elevernas lärande så är det underordnat.

"Skolverket som regelbundet inspekterar kommunerna och dess skolor är obarmhärtiga i sin kritik om inte timplanen följs i minsta detalj. Slutsatsen är att om reella och långsiktiga förändringar ska till stånd så krävs beslut i regering och riksdag"
Johan Norman rektor, Djäkneparksskolan skriver i Norrköpings Tidningar

Norman skriver på temat ungdomars hälsa och att problemen med att inte kunna bedriva undervisning med fysisk aktivitet mångt och mycket begränsas av timplanen. Även om jag också anser att timplanen är av ondskan skapad och i praktiken "betongiserar" skolors strukturer så kan jag inte riktigt hålla med honom. Alla vuxna i skolan kan oavsett timplan bidra till att undervisning sker med inslag av fysisk aktivitet i någon form. Och när jag säger alla så menar jag inte "alla alltid" utan i den utsträckning som det anges i styrdokumenten: 1 timma om dagen, sett utifrån elevens perspektiv. Det kanske rör sig om ett inslag då och då koordinerat i arbetslaget. Om eleverna rör sig aktivt och naturligt 1 timma om dagen i 12 år så kommer förmodligen många vuxnas hälsomönster långsiktigt att se betydligt bättre ut än idag.


"Vi kan ta ett enkelt exempel. Den borgerliga regeringens största profilfråga har varit skolan. Man vill satsa på kunskap och utbildning och minska ”flum”. Men kunskap och utbildning kostar stora pengar – oberoende av hur man ser på betyg eller pedagogiken. Friskolor eller kommunala skolor… Skillnaden är viktig ideologiskt men ekonomiskt kostar bägge varianter hur som helst mycket pengar.
Enda sättet att förbättra utbildning är att satsa på den. På lärare, på tid, på läromedel, på stöd.
Just därför blir det så absurt att vi i en period av tillväxt ska satsa MINDRE på skolan."

Tidningen ETC


Tidningen ETC kritiserar regeringens strategi för lärande på samhällsnivå i sin artikel och menar i en tid av globalisering och förändring. Jag är benägen att hålla med sett utifrån vad artikeln redovisar. Det verkar för mig helt obegripligt hur det hela ter sig. Möjligen kan man se ett mönster kanske? Om man sätter frågan om skola högst intellektuellt och fokuserar på billiga lösningar som "ord" så kan det kanske ta udden av minskade satsningar sett utifrån BNP? Då slipper man ju ta ett rappatag i kompetensutveckling av alla vuxna i skolan och införandet av modern teknik, som båda skulle vitalisera vårt arbete med det samhällsnära lärandet. Jag är verkligen inte nationalekonomiskt insatt i detalj men jag kan skulle ju önska att vi ökade satsningen på skola, utbildning och forskning samt istället svängde om innehållet så att vi boostade ett antal för vår framtida världs viktiga talanger och egenskaper.

"Det är kommunernas sak att stå för själva tekniken men där har man inga större farhågor.
– Det har hittills varit lätt att få fram pengar till datorer men nu gäller det att se till att de används på rätt sätt, säger Britt Lundberg.
En dator kan användas till oändligt mycket mer än att spela spel på och det är skolans uppgifter att bredda kunskapen."
Nya Åland

Väldigt många kommuner i Sverige planerar nu satsningar på att verkligen föra in de nya medierna som verktyg i det moderna lärandet. Jag har sagt det förr och det tål att upprepas: Datorn kommer bli lika självklar som pennan i skolan. Varje elev kommer snart ha en egen dator i skolan och med sig hem på kvällen. Skälet är att vi håller på att glida från en syn att skolan ser eleven som konsument av kunskap till att eleven faktiskt också är en producent i vår samtid. Att skapa i sitt lärande och att kunna utnyttja kraften i den nya tekniken blir avgörande för hur stark medborgaren blir i samhället, oavsett den tar en anställning eller väljer andra vägar som entreprenör eller liknande. Att som elev tidigt lära sig använda datorn som verktyg för sin egen kunskapsutveckling och internet som kommunikationsarena är synnerligen viktigt framöver. De kommuner som kommit längst kommer också att ha det mer förspänt för sina elever än de kommuner som fastnar i stora otympliga och begränsande IT-system. Ett sådant är de systemen som kallas "tunna klienter" som i praktiken inte klarar av mer än att läsa text på skärmen.

"Dessutom, vari består egentligen skillnaden mellan ett skriftligt omdöme och ett betyg? Det väsentliga är att eleven får raka besked om måluppfyllelsen – och vilket stöd skolan eventuellt måste sätta in för att hjälpa eleven på traven."
Länstidningen

Här ser vi Mats Siljebrand debattera med Mats Pertoft. Siljebrand tycker Pertoft är konstig samtidigt som han själv inte har en aning om skillnaden på betyg och skriftliga omdömen avseende kommunikationsdjup. Sen menar Siljebrand tydligen att det inte är självklart att skolan skall sätta in stöd för alla elever som inte når målen. Eleven skall få raka besked om vilket stöd skolan eventuellt ska sätta in för att hjälpa eleven på traven. Ett ganska bra exempel på hur en icke insatt tar medieutrymme i viktiga frågor. Eller så är det ett exempel på en person som har svårt att uttrycka sig? För så kan han väl ändå inte mena va?

"– Fler nationella prov är bra, men viktigast är att vi gör skolan mer intressant och lustfylld, säger Mats Ekholm, professor i pedagogik och tidigare chef för Skolverket."
Aftonbladet

Ja vad säger man? Mats Ekholm har givetvis helt rätt.

Trevlig helg :-D

Förskolan, skola och företag :-D

I fredags och i onsdags har jag haft förmånen att hålla föredrag för personal från förskolan, dels på Lärarförbundets tidning "Förskolan" under deras årliga konferens och dels i Tjörn för förskollärare.

Förskolan är extremt spännande ur flera viktiga perspektiv. Dels så finns ett förhållningssätt till barnen i den här verksamheten som jag tycker borde sprida sig uppåt i skolsystemet. Skolan har mycket att lära av förskolans sätt att jobba och bygga relationer med barnen, se tex kopplingen till Klass 9As lärare och hur de på många sätt använder sig av knepen som är självklara i förskolan.

Men även ur ett annat spännande perspektiv finns mycket kraft att utnyttja för lärare i förskola och skola, nämligen ur perspektivet kreativitet och idéskapande. I både skola och förskola pratar vi ofta om kreativitet och att vi jobbar med det. Den bild som börjar växa fram hos mig på senare tid är att vi tillåter eleverna att vara kreativa snarare än att vi utvecklar den kreativa förmågan. Jag har hört flera personer tangera detta område den senaste tiden och ju mer jag hör det ju mer ser jag detta mönster. Det är stor skillnad på att tillåta barnen vara kreativa och att verkligen fokuserat utveckla dem till att bli mer kreativa.

Och här finns grymma möjligheter...bara vi tillåter oss att möjlighetisera mera...

För att utveckla barnens kreativa förmåga måste vi naturligtvis först utveckla de vuxnas kreativa förmåga. Kreativitet går att träna sig i och den som tränar mycket utvecklas på samma sätt som när man tex lär sig cykla eller gå. Och man kan på kort tid faktiskt bli en riktig fena på detta med idéskapande.

Det är nu också så att näringslivet är så mycket bättre. Nejdå, inte alls. Tvärt om!

Även i de svenska företagen finns stora svarta hål om man tittar på hur man jobbar idag.

Både arbetssätt och tankesätt är ofta mycket präglade av hur vi gjort tidigare och dessa sätt ligger oftast nära till hands när nya utmaningar kommer till oss.

Men är det någonstans det finns ordentligt med kreativa medarbetare så är det faktiskt inom förskolan. Tänk på vad Härénarna säger i praktiken, det handlar om fantasi. Det är i fantasins yttermark vi hittar de riktigt fina kombinationerna som tillsammans bildar nya konstruktiva idéer. Släpp fram dem och låt andras släppas fram.

Helsingborg igår!

Nätverksträffen med samma innehåll som kommande träff i Göteborg 5/5 blev riktigt trevlig. Åsa Jakobsson, jag, Angelica Hedin, Putte Svensson och Tomas Axelsson letade oss ned till Filmstaden på "söder" i Helsingborg och vid 15 tiden kom ett 50-tal skolledare och andra intresserade från region Skåne. Temat för eftermiddagen var "Ungdomars kraft och talang".

Putte Svensson, VD och rektor Rock City, berättade om ungdomars kraft och hur viktigt nätverkande är för alla som vill utveckla sin verksamhet.

Heja Rektorn priset tilldelades gymnasiechefen i Ängelholm Gunilla Ivarsson för sitt mod och engagemang med att utveckla gymnasieskolorna i sin kommun.

I minglet bjöds på smörgås och lite att dricka, men framförallt erbjöds möjligheter att knyta nya kontakter. I utvärderingen av en nätverksträff vi genomförde nyss i Stockholm ställde vi frågan om besökarna tog tillfället att tala med någon annan och resultatet är slående.

De allra flesta (>80%) verkligen tar tillfället att knyta nya kontakter, och det känns otroligt skönt. Det är ju det som är en viktig del i våra nätverksträffar, att erbjuda möjligheter till möten. Det är i mötet som nya ideer föds.

Efter minglet presenterade Tomas Axelsson fd Strix Television hur Svt:s tv-dokumentär "Klass 9A" föddes som idé och hur han som producent mejslade fram programformatet. Det blev en initierad diskussion om lärares och skolledares vikt för hur en bra skola kan utvecklas.

Efter träffens slut hastade vi till flyget för att landa i hemmets lugna vrå runt 21:30. En bra dag!

Ni som är från Göteborgstrakten och som är intresserade av att höra detta och delta i diskussionen om "Klass 9A" ska absolut klicka er fram på vår nya hemsida www.rektorsakademien.se och anmäla er till nätverksträffen 5/5.

Nu ska jag strax till Nyköping för att hålla föredrag för skolledare, politiker och lärare.

Nyheter om skola :-D

"- Skolorna måste tänka om och inse att de har en chans att få den etiska och juridiska diskussionen rakt in i klassrummet tack vare att det händer hemska saker."
Oskarshamnstidningen Barometern 18/4

Elza Dunkels om att mobbing är mobbing om än i nya kläder. Resonemanget rör att det inte är någon ny mobbing bara att den nu också har en ny arena att verka inom. Detta borde enligt Elza skolorna utnyttja i större utsträckning. Klok forskare det där. Beställ hennes avhandling direkt och läs.

"Om man lyssnade så där lagom noga på finansministern så var det lätt att bli glad. För allt som vi på handelskammaren tycker är viktigt, ja det skall regeringen satsa på. Forskning, skola, sysselsättning, infrastruktur…"
Västsvenska Handelskammaren 18/4

Anders Källström på Västsvenska Handelskammaren recenserade Anders Borgs vårproposition, dessutom via video direkt på hemsidan. Han noterade att regeringen vill satsa mer på skola och forskning men att man inte ville precisera hur mycket. Man kunde ana en kritisk ton i videon.

"It's not immediately obvious when the school day starts at Kunskapsskolan Nacka, in a suburb of Stockholm. Students drift in at around 8.30. There are mobile phones on the table and iPods plugged into ears but no timetable, no set lessons and little sense of a traditional classroom. It's like a Swedish version of Summerhill, the progressive school where pupils are allowed to opt in and out of classes according to their mood. But beneath the apparent chaos is a highly structured plan."

Education Guardien 14/4

Ja vår fristående skolkoncern Kunskapsskolan går på export till England. Inte så konstigt egentligen kanske eftersom Britterna tittat på svensk läroplan och tänkande kring lärande i många år. Bäst de passar på nu så länge den är hyfsat intakt :-D
Hur det går jag det får vi se framöver, och namnet? KnowledgeSchool? Ja Magistern har bloggat om detta också.

"Sjöparksskolan provar ett nytt grepp framför att hålla ordinära föräldramöten.
Det blir ett så kallat frågeforum för föräldrar och vårdnadshavare i form av en paneldebatt, där representanter från skola, skolhälsovård, sjukvården, överviktsteam, polis, socialtjänst, föräldrar mot narkotika, och ungdomsmottagningen finns på plats."
Norrländska Socialdemokraten 18/4

Intressant upplägg tycker jag. Formen för kommunikation mellan skola och föräldrar har all anledning att utvecklas.

Premiär för ny hemsida !

Just nu i denna sekund gick vår nya hemsida upp på www.rektorsakademien.se

Tack till web-byrån Britny som gjort ett enastående jobb med struktur och grafisk form tillsammans med Anders Lierud på Trent som står för vårt varumärke.
Vi är väldigt glada över denna nya sida som kommer underlätta arbetet framöver jättemycket. Välkomna in i värmen :-)
På sidan finns nu en hel del nyheter:

Film på förstasidan
Särskilda sidor för podTV och podRadio
Lediga skolledartjänster på förstasidan
Framtidsbyggarna
Fredrikbloggen.se på första sidan som RSS-feed
Smartare anmälningsformulär
Nätverkssidor för Stockholm, Skåne och Västra Götaland
Projekt & Forskning
Nyheter på Rektorsakademien
Aktuella evenemang andra särskilt viktiga happenings
Beställning av böcker etc
Medlemsanmälan Guld Medlem

:-D

Hultsfred, Google och Klass 9A :-D

Nätverksträffen igår på Berns blev en riktigt trevlig kväll att minnas. Ni som inte anmält er till Helsingborg och Göteborg bör göra detta genast på www.rektorsakademien.se Det blev ett härligt mingel i pausen som gav besökarna en extra boost och nya kontakter, men framförallt imponerades vi av Putte Svensson (Rock City), Maria Göth (Google) och Tomas Axelsson (Svt:s Klass 9A).

Putte Svensson berättade om hur det gick till att som 15 åring starta musikfestival i småländska Hultsfred. Avgörande kunskaper från skolan var elevrådet, skolcafeterian och tyskalärarens mans 50 års-fest. För att lyckas som entreprenör krävs magkänsla (=omvärldsanalys), rocka fett (=marknadsstretegi) och skapa cred (=trovärdighet). Ett avslutande råd var “Håll korpluggarna öppna och kill your darlings!”


Angelica Hedin samtalade med Maria Göth om bl.a "Do no evil", en av Googles grundfilosofier och varför Google som i Sverige bara har 50 anställda hamnar i topp på Universums undersökning av favoritföretag att jobba i. Marias råd till skolan är; ha ett väldigt stort förtroende för eleverna men ställ också stora krav.

Tomas Axelsson berättade om hur tv-programmet Klass 9A kom till och tog form. Förhoppningen med serien var att belysa skolan ur ett annat perspektiv, att tittaren ska få en känsla av hopp och empati. Att skapa ett program om skolan som tittaren vill följa, inte något man bör följa. Men även att få igång debatten om skolan ur en ny vinkel, att lyfta fram lärarens betydelse för elevernas lärande. SVT hade hopps på 400 000 tittare men varje program drar en imponerande miljonpublik för varje avsnitt.


Heja Rektorn-priset gick till den framgångsrike rektorn Gabriella Ekström, Stordammens skola Uppsala, för sitt stora engagemang för sina elever. Gabriella har också skrivit en bok med titeln "Jag är bra och du är bra...så är det bara". En spännande titel på en bok om att lyckas i skolan och livet generellt. Rekommenderas!

Kunskap och glassbilar

Detta med kunskap och lärande är verkligen spännande. Och kunskap vi fått med oss i unga år har ofta en tendens att sitta kvar rätt länge känns det som. Ja inte allt men en del i alla fall. I dag när vi åt brunch hos en kollega så berättade en brunschgäst (avslöjar inte vilken) en våldsamt rolig historia som vad jag förstod var alldeles sann och handlade om en person i brunschgästens bekantskapskrets.

Det var nämligen så att en sommardag så kom glassbilen med sin säregna och i mina öron rätt irriterande ljudlogotype inkörandes i området där personerna bodde och personer i gänget beslöt sig såklart för att köpa glass. Sagt och gjort, folk började leta efter pengar för att ge sig av till den blå tutande bilen fylld med härlig glass. Plötsligt säger en person i sällskapet, här kallad 30 åringen":

"Nej hörni vänta nu lite...den där ljudsignalen betyder ju att glassen tyvärr är slut, det vet ni väl???"...

Sällskapet stannade upp i sitt pengaletande och bara stirrade lite osäkra på om de hört rätt:

"Va?"

"Ja det lärde mina föräldrar mig för jättelänge sen".

Vad som sedan sades förtäljde inte hsitorien men vi som satt vid brunschbordet i förmiddags satte i alla fall baconet rejält i halsen och kunde knappt sluta skratta åt denna dråplighet på temat "long term learning".

Sensmoralen får ni fundera ut själva...

Fortsatt trevlig söndag....

:-D

Skola, Nyheter, Lördag och Comments :-D

Jag tänkte försöka ägna lördagar åt att förmedla kortare nyheter och ge lite personliga kommentarer på dessa. Ambitionen är inte att täcka hela skolans bevakningsområde, det är såklart omöjligt. Jag tänker helt enkelt lyfta saker som av någon anledning intresserar mig. Ytterst är syftet att att låta er som återkommer som läsare av min blogg få del av den nyhetstjänst jag har, FindAgent. Findagent är en nyhetstjänst på nätet där du kan prenumerera på de nyheter inom något specifikt område eller helt enkelt bevaka vad medierna skriver om tex skola, arbetsliv, forskning etc.

Vi får se hur det går och om det uppskattas av er.

Entreprenörskap måste bli en självklar del av undervisningen, kanske redan i årskurserna 8–9.
Centern uttalar sig i Blekinge läns tidning

Problemet med hela diskussionen om entreprenörskap tycker jag är begreppet som sådant, entreprenör. Få i skolan är bekanta med vad det är trots 15 års bubblande om dess vikt. En undersökning som Nutek gjorde för några år sedan bland lärarstudenter visade att de inte förstod vad enpreprenörskap hade med skola att göra, "entreprenörer är ju sånna som arbetar med byggmaskiner". Att prata entreprenörskap i skolan är kanske inte helt självklart. Ett nytt begrepp borde myntas, eftersom grundmeningen är viktig för oss alla.

- Belöningsforskningen visar att människor riktar in sig efter belöningen och gör ett sämre jobb. Belöningen blir det viktiga. Energin läggs på att uppnå belöningen med så liten insats som möjligt. I skolan leder det till ett ytinriktat lärande.
Lärarnas tidning

Debatten om betygens funktion i skolan rasar vidare. Olika forskare har olika resultat. Vi blir inte klokare av detta som det verkar. Bättre kanske att fokusera på lärandeprocesserna och didaktiken framöver. Lärarnas pedagogiska och didaktiska färdigheter är något att konkret utveckla, betygssystemen och om de skall finnas har tydligen rätt liten relevans. Hade de haft stor relevans hade forskningen antagligen varit mer tydlig i frågan.

Eleverna blir färre men friskolorna fortsätter att bli fler. Kommunens utbildningsdirektör Matz Nilsson undrar hur de ska överleva.
– Det kommer bli väldigt, väldigt svårt, säger han.
Skånskan

Ja visst har Matz helt rätt i att det är en risk att starta friskola och särskilt nu när elevunderlaget sjunker på grund av minskande barnkullar. Men samtidigt är det ju lika utmanande för de kommunala skolorna på flera sätt. Dels riskerar även kommunala skolor på sikt nedläggning i kommuner där man inte tar upp konkurrensen med friskolor ordentligt. Dels så pekar matz på en omständighet som stör fokus i kommunal skola, dvs när friskolan läggs ned skeppas eleverna till den kommunala. Sett utifrån grupputvecklingsteori så stör detta gruppens inre processer mycket. Det blir rätt så rörigt, det kan många kommunala skolor vittna om. Men när elevkullarna ökar kommer de rätt rustade att också få de största resurserna. Tänk alltså långsiktigt och följ de olika kullarnas utveckling.

Eva Taflin började som obehörig lärare och fick ofta klasser med omotiverade elever...I sin doktorsavhandling har hon samlat in material från fyra klasser i två högstadieskolor i länet under tre år och kompletterat med intervjuer.....Hon kallar det en vänlig maktutövning.
- Det är ett sätt att utöva makt genom omsorg, ett slags ordningsverktyg som får eleverna att själva vilja det som är nödvändigt för att skolans normer ska fungera. Och vill man förändra något måste man se hur de här mönstren skapas, betonar hon.
Dalademokraten

Skolportens forskningssatsning fortsätter sitt viktiga arbete med att belysa vikten av verksamhetsnära forskning. Eva Taflin och Åsa Bart-Holdsson fick pris för mest inspirerande avhandlingar inom skolans område. Återigen visar forskningen att pedagogens förmåga att på kreativa sätt skapa inre motivation hos eleverna är avgörande viktigt för lärandet. I motiveringen betonar juryn att forskningen kommit något på spåren som har betydelse och kan få ännu större betydelse i framtiden. Juryns motivering antyder att det kan få större betydelse i framtiden, en retoriskt garderande underdrivt skulle jag vilja säga. Det har alltid varit viktigt med att finna inre drivkrafter och det kommer absolut få ännu större betydelse ju längre in i det nya samhället vi kommer...

Chatta, spela dataspel, söka information på nätet, lyssna på engelskspråkig musik, titta på film. Engelska är ett språk som dagens barn och ungdomar ständigt möter på sin fritid. Men vilken plats har informationstekniken i skolans språkundervisning?
Datorn i Utbildningen

Ja det kan man fråga sig? Jag tror att den kommer att ha allt större betydelse ju längre in i 2000-talet vi kommer. Jag ser ingen annan väg faktiskt. När boken infördes för hundratals år sedan var mänskligheten först väldigt kritisk till detta fenomen med läsning. Att folk satt och stirrade in i en bok istället för att umgås. Historien upprepar sig. Om 10 år har hälften av Sveriges kommuner en dator till varje elev och varje pedagog. Vi arbetar därför inte nödvändigtvis dramatiskt annorlunda men vi är på våg mot nya lärmetoder. De kommuner som inte har detta kommer att allt mer framstå som att de "halkat efter" och kompetensklyftorna växer. Därefter kommer staten förmodligen att subventionera datorer för varje elev, dvs det kommer att öronmärkas inom ramen för finansieringen typ "digitala skolpengen".

:-D