Skola, Nyheter, Lördag och Comments :-D

Jag tänkte försöka ägna lördagar åt att förmedla kortare nyheter och ge lite personliga kommentarer på dessa. Ambitionen är inte att täcka hela skolans bevakningsområde, det är såklart omöjligt. Jag tänker helt enkelt lyfta saker som av någon anledning intresserar mig. Ytterst är syftet att att låta er som återkommer som läsare av min blogg få del av den nyhetstjänst jag har, FindAgent. Findagent är en nyhetstjänst på nätet där du kan prenumerera på de nyheter inom något specifikt område eller helt enkelt bevaka vad medierna skriver om tex skola, arbetsliv, forskning etc.

Vi får se hur det går och om det uppskattas av er.

Entreprenörskap måste bli en självklar del av undervisningen, kanske redan i årskurserna 8–9.
Centern uttalar sig i Blekinge läns tidning

Problemet med hela diskussionen om entreprenörskap tycker jag är begreppet som sådant, entreprenör. Få i skolan är bekanta med vad det är trots 15 års bubblande om dess vikt. En undersökning som Nutek gjorde för några år sedan bland lärarstudenter visade att de inte förstod vad enpreprenörskap hade med skola att göra, "entreprenörer är ju sånna som arbetar med byggmaskiner". Att prata entreprenörskap i skolan är kanske inte helt självklart. Ett nytt begrepp borde myntas, eftersom grundmeningen är viktig för oss alla.

- Belöningsforskningen visar att människor riktar in sig efter belöningen och gör ett sämre jobb. Belöningen blir det viktiga. Energin läggs på att uppnå belöningen med så liten insats som möjligt. I skolan leder det till ett ytinriktat lärande.
Lärarnas tidning

Debatten om betygens funktion i skolan rasar vidare. Olika forskare har olika resultat. Vi blir inte klokare av detta som det verkar. Bättre kanske att fokusera på lärandeprocesserna och didaktiken framöver. Lärarnas pedagogiska och didaktiska färdigheter är något att konkret utveckla, betygssystemen och om de skall finnas har tydligen rätt liten relevans. Hade de haft stor relevans hade forskningen antagligen varit mer tydlig i frågan.

Eleverna blir färre men friskolorna fortsätter att bli fler. Kommunens utbildningsdirektör Matz Nilsson undrar hur de ska överleva.
– Det kommer bli väldigt, väldigt svårt, säger han.
Skånskan

Ja visst har Matz helt rätt i att det är en risk att starta friskola och särskilt nu när elevunderlaget sjunker på grund av minskande barnkullar. Men samtidigt är det ju lika utmanande för de kommunala skolorna på flera sätt. Dels riskerar även kommunala skolor på sikt nedläggning i kommuner där man inte tar upp konkurrensen med friskolor ordentligt. Dels så pekar matz på en omständighet som stör fokus i kommunal skola, dvs när friskolan läggs ned skeppas eleverna till den kommunala. Sett utifrån grupputvecklingsteori så stör detta gruppens inre processer mycket. Det blir rätt så rörigt, det kan många kommunala skolor vittna om. Men när elevkullarna ökar kommer de rätt rustade att också få de största resurserna. Tänk alltså långsiktigt och följ de olika kullarnas utveckling.

Eva Taflin började som obehörig lärare och fick ofta klasser med omotiverade elever...I sin doktorsavhandling har hon samlat in material från fyra klasser i två högstadieskolor i länet under tre år och kompletterat med intervjuer.....Hon kallar det en vänlig maktutövning.
- Det är ett sätt att utöva makt genom omsorg, ett slags ordningsverktyg som får eleverna att själva vilja det som är nödvändigt för att skolans normer ska fungera. Och vill man förändra något måste man se hur de här mönstren skapas, betonar hon.
Dalademokraten

Skolportens forskningssatsning fortsätter sitt viktiga arbete med att belysa vikten av verksamhetsnära forskning. Eva Taflin och Åsa Bart-Holdsson fick pris för mest inspirerande avhandlingar inom skolans område. Återigen visar forskningen att pedagogens förmåga att på kreativa sätt skapa inre motivation hos eleverna är avgörande viktigt för lärandet. I motiveringen betonar juryn att forskningen kommit något på spåren som har betydelse och kan få ännu större betydelse i framtiden. Juryns motivering antyder att det kan få större betydelse i framtiden, en retoriskt garderande underdrivt skulle jag vilja säga. Det har alltid varit viktigt med att finna inre drivkrafter och det kommer absolut få ännu större betydelse ju längre in i det nya samhället vi kommer...

Chatta, spela dataspel, söka information på nätet, lyssna på engelskspråkig musik, titta på film. Engelska är ett språk som dagens barn och ungdomar ständigt möter på sin fritid. Men vilken plats har informationstekniken i skolans språkundervisning?
Datorn i Utbildningen

Ja det kan man fråga sig? Jag tror att den kommer att ha allt större betydelse ju längre in i 2000-talet vi kommer. Jag ser ingen annan väg faktiskt. När boken infördes för hundratals år sedan var mänskligheten först väldigt kritisk till detta fenomen med läsning. Att folk satt och stirrade in i en bok istället för att umgås. Historien upprepar sig. Om 10 år har hälften av Sveriges kommuner en dator till varje elev och varje pedagog. Vi arbetar därför inte nödvändigtvis dramatiskt annorlunda men vi är på våg mot nya lärmetoder. De kommuner som inte har detta kommer att allt mer framstå som att de "halkat efter" och kompetensklyftorna växer. Därefter kommer staten förmodligen att subventionera datorer för varje elev, dvs det kommer att öronmärkas inom ramen för finansieringen typ "digitala skolpengen".

:-D