Grundskolan mot 100%

Igår var jag i Eskilstuna och mötte lärarna där. Mottot Eskilstuna har satt upp är mycket spännande tycker jag. Grundskolan mot 100% genom "Stolt, Enad och Redo. Det känns himla rätt i dagens tidevarv att kommuner verkligen lägger ribban på vad det hela handlar om. Grundskolan mot 100% handlar om att alla elever ska nå målen, oavsett vem det än är.

Det intressanta är att det faktiskt är det enda rimliga målet man kan ha om man ska uppdraget på allvar. Men som få gör. Att ha som mål att 90% ska nå minst godkänt är att erkänna från början att man inte ska förvänta sig att, eller snarare ska förvänta sig att det "är ok om 10% misslyckas".

Det ligger nåt fint i Eskilstunas satsning på skolan, nämligen att alla kan. Inte bara som en fin tanke, man menar det verkligen. Och jag tror dem på orden. Särskilt som den politiska ledningen är helt bakom satsningen och gör vad de kan för att skapa mer förutsättningar.

Självklart går det !

Bra jobbat Tony Lööw och Jimmy Jansson, även om det naturligtvis är många fler som ligger bakom det hela. Nu gäller det att fullfölja och entusiasmera i varje sekund....

Go Eskilstuna Go

"Studentexamen urholkar lärandet"

Att återinföra studentexamen är inget sätt att höja kunskapsnivån i skolan. Den sortens examination undergräver lärandet och missar dessutom elevernas kunskaper avseende viktiga kompetenser som samarbetsförmåga, analys, syntes och eget tänkande. Det skriver tio forskare och praktiker från skolans område i Sydsvenska Dagbladet 10/1 2012.

Skolan debatteras i en mångfald olika sammanhang, även utanför utbildningsväsendet och den formella pedagogikens arenor. Därför vilar ett stort ansvar på utbildningsminister Jan Björklund (FP) när det gäller att bidra till att den offentliga debatten förankras i vetenskaplig kunskap om elever och lärande så att samtalet inte seglar iväg i otidsenliga diskussioner.

Det senaste förslaget från Björklund går ut på att återinföra en studentexamen som ska bedömas av externa lärare. Detta bland annat för att motverka betygsinflation; den senaste tiden har det rapporterats att skolorna har svårt att sätta likvärdiga betyg.

Vi är en grupp forskare och praktiker från skolans område som finner förslaget oroande. Ett centralt felslut i tankekedjan är dels att det går att centralisera bedömning och betygssättning och dels att återinförandet av en studentexamen skulle vara en progressiv lösning för att göra skolan relevant.


Det är bekymmersamt utbildningsministern söker bakåt i tiden efter lösningar och fastnar för en metod som avskaffades 1968. Björklund hade kunnat vända sig till en rad framstående och kompetenta personer som har som uppgift att studera hur vi fungerar i lärandesituationer och hitta lösningar på problem som rör lärande och utbildning. Redan då skulle vi kunna konstatera att det finns både intressanta och inte minst bättre alternativa former av examination än det gamla provet.

Erfarenheter från länder som länge praktiserat flitigt testande visar att det inte är en framgångsväg mot ökad måluppfyllelse – tvärtom. I länder som USA och Storbritannien omvärderas därför just nu den förda examenspolitiken, eftersom denna typ av standardiserat testande undergräver själva lärandet.

Det kan dessutom konstateras att tester generellt är bäst på att pröva minneskunskaper och att man därför missar elevens kunskaper avseende viktiga kompetenser som samarbetsförmåga, analys, syntes och eget tänkande. Sett i ljuset av denna utveckling framstår inte en återgång till ett examensprov som en framtidens framgångsväg för Sverige.

Svensk och internationell forskning har gett kunskap som vi inte hade 1968, när studentexamen avskaffades. Vi har kommit längre både när det gäller kunskap om människan och när det gäller kunskap om lärande. Vilket i sin tur betyder att vi kan hitta moderna lösningar på problem såsom hur man kan ge alla likvärdig utbildning, hur man kan motivera elever, hur man kan skilja ut vem som får gå vidare till vilken utbildning, etc.

Det är alldeles avgörande för ett utbildningssystem av kvalitet att detta baseras på en modern kunskapssyn, att det famnar demokratibegreppet och att det lyckas relevansgöra sitt innehåll så att den tänkta examen fungerar som en språngbräda mot ett yrkesliv.

Till detta kommer att skolan har två fundamentalt nya förutsättningar när det gäller hur det samhälle ser ut i vilket eleverna skall verka. Den första handlar om en ständigt ökande diversifiering när det gäller människors kvaliteter, egenskaper och resurser. En sådan önskad mångfald motverkas av en standardiserad examination.

Den andra förutsättningen bygger på att vi vill, och förväntas, ta ett allt större ansvar för våra egna liv och våra egna livsval. I skolan kallas detta för entreprenöriellt lärande och det står i diametral motsats till standardiserade och centraliserade kunskapsmål där både innehåll och metod antas vara fastställt.

Sverige vill självklart kunna visa upp en skola i världsklass. Med den tradition av respekt för unga vi har i landet och med de finansiella resurser som står till vårt förfogande är det naturligtvis pinsamt att vi hamnar så långt ner i alla mätningar.

Men det kan aldrig vara en lösning värdig en kunskapsnation att gå bakåt och återanvända metoder som utvecklades för en skola som inte längre är relevant för samhället.


Elza Dunkels
lektor, Umeå universitet

Patrik Hernwall
docent, Stockholms universitet

Fredrik Andersson
rektor, Ängelholms kommun

Troed Troedson
framtidsanalytiker, Paradigmmäklarna

Emma Rosén
gymnasielärare, Nacka kommun

Kristina Björn
kvalitetschef, Tänk om

Johan Nordlander
lektor, Umeå universitet

Daniel Lundqvist
skolledare, Nacka Kommun

Hans Renman
VD, Tänk om

Fredrik Svensson
Rektorsakademien utveckling

Kommunal skola liknar Svt:s situation i slutet av 80-talet

I morgon träffar jag alla lärare i Eskilstuna för ett kortare anförande på deras Kick-Off inför 2012. Som många kommunala verksamheter står man i Eskilstuna inför utmaningar i denna vår föränderliga värld där annorlunda krav dyker upp.

Ganska ofta tänker jag på Svt i sådana här sammanhang, den statliga TV-kanalen som hade ensamrätt på att sända TV-program tills de kommersiella kanalerna dök upp och helt ställde om förutsättningarna. Till godo för tittarna som plötsligt fick något annat att välja mellan, inte alltid till högre kvalitet men i alla fall något annat. På Svt fick man helt enkelt finna sig i att spelplanen ritades om. När sedan Internet kom och ställde till det ännu mer för Svt:s verksamhet började man så småningom inse att förändringen var där för att stanna. TV-branschen var nu något helt annat än det Svt byggt sin kompetens kring.

Lite så är det ju också för kommunal skola. Vi kan tycka att det är bra det som sker, och många tycker det. Andra tycker att utvecklingen mest är dålig. Men det spelar ingen roll hur vi värderar det.

Men vi måste trots allt förhålla oss till det...

Svt ritade om hela sin strategi och är nu, vill jag påstå, den kanal som tagit störst kliv fram i den nya miljö man verkar i. Många ser nog att public service-kanalen numera leder utvecklingen för hur TV omprövar sin ställning och sina strategier i en högkommunikativ värld där tittarna urskiljningslöst väljer de program de vill se och på det sätt de för tillfället anser passar bäst, genom TV-apparaten, Internet, Pod och till och Twitter och Facebook.

Och här uppstår likheter.

Kommunal skola och Svt har påfallande stora likheter med varandra.

Och kan Svt så kan kommunal skola.

Det tänker jag fokusera en stund på i morgon.

Aron Solomon talar på SETT

Som ni kanske vet vid det här laget så genomförs mässan/konferensen SETT2012 25-26 april i år i Kistamässans lokaler. Nästa vecka släpper vi namnet på den andre huvudtalaren, som är en ung nytänkande person från San Francisco. Vi har i smyg släppt det första namnet, Aron Solomon, men även några andra skandinaviska namn (se tidigare inlägg) men jag tänkte att det kan vara bra att berätta lite om Aron för de som inte känner till honom.

Jag träffade Aron redan 2009 i San Francisco när jag och Åsa Sundelin var där för att träffa professorer och annat fölk på Stanford University och för att besöka Apples huvudkontor i Cupertino. Och det är underligt hur möten ibland skapar oväntade ringar på vattnet och att de kan utveckla sig till reella projekt. Då under middagen visste vi inte att Sverige skulle bli en del av Think Global School eller att Aron skulle tala på något som kallas SETT, men under den där måltiden smiddas i alla fall planer och utbyttes idéer från allra första sekund. Jag minns att vi tänkte att det var ett på många sätt ovanligt möte, både Åsa och jag.

"Vi träffade hur som helst Aron Solomon förra lördagen och vi fann intressanta kopplingar mellan våra olika projekt. Bland annat drog vi upp en del planer för hur vi kopplar TGS till Sverige. För visst vill vi spela en liten roll här i Sverige i detta helt unika projekt som Aron och hans kumpaner sjösätter. Vi har ju en hel del spännande skolor här i Sverige också som vi tänkte koppla ihop med Aron med och se om det inte händer något spännande."

Ur tidigare blogginlägg 2009

Ja så blev det i alla fall och Aron fick inte bara en plats att husera Think Global School utan även mängder med fina kontakter i Sverige som alla på ett eller annat sätt fått nya bekantskapen med Aron.

Aron Solomon kommer att föreläsa på SETT under rubriken

"A global perspective on Schools, empathy, leadership and learning"

En mer formell beskrivning av Aron i samband med SETT:

Aron är en mycket intressant pedagog och entreprenör som aldrig låtit sig acceptera status quo och som varit aktiv i över ett kvarts sekel inom skolutveckling och innovation. Efter att ha gjort det mesta i skolväg, från att driva skolor, undervisa som lärare, handledning, rekrytering, strategiarbete till att samla in pengar, tilldelades Aron priset Ford Fellowship 2003. Aron var förste rektor i Think Global School, den mest innovativa gymnasieskolan i världen, där eleverna studerar i tre internationella storstäder varje läsår. Aron är en flitig, uppskattad och mycket uppbokad föreläsare i framförallt USA, Asien och Europa. Han har också Sverige som den absoluta förebilden när det kommer till kreativitet.

Läs mer om Aron här på www.aronsolomon.com

BETT, SETT och "Skolsnack -GarageTV"

Mellan den 11-14 januari går den årliga BETT-mässan av stapeln, Europas största mässa för skola och IT. Drygt 3000 svenskar beger sig då till London för att finna inspiration och knyta kontakter. Lärare, rektorer och politiker knyter då värdefulla kontakter.Förutom mässan som äger rum i konferenscentret Olympia så genomförs hundratals andra arrangemang runt om hela London.

I april (25-26) slår sedan den första Skandinaviska mässan/konferensen SETT upp portarna i Kistamässan för första gången. Bakom SETT står Kistamässan, Stockholm Stads Utbildningsförvaltning och Rektorsakademien Utveckling. Innehållet i konferensen, som kommer att kosta 995 kr/person för två dagar, håller på att ta form och det ser riktigt spännande ut. Om några dagar presenterar vi innehållet mer i detalj och det kommer då gå att anmäla sig också på hemsidan.

Men innan dess har vi alltså BETT att se fram emot.

Digital Inn arrangerar ett eget program i London även i år. Jag har pratat med Jonas Hammargren och frågat lite vad han ser som den stora nyttan för lärare och skolledare med arrangemang som BETT och SETT står för.



Men det är fler än Digital Inn som åker, bland andra TÄNK OM, Videobrigade, Learnit24, Microsoft och LinEducation.

Under BETT i år så kommer även "SkolSnack-GarageTV" att finnas på plats och göra reportage och nischade mini-talshows. Så håll lite kolla på det om ni vill följa vad som händer i London i år.

5 myter om kreativitet

Kreativitet är en färdighet, eller förmåga, som vi har all anledning att fundera över i Sverige. Inte minst därför att Sverige inte bara anses ligga långt fram inom detta område utan det land vars invånare sammantaget är världsbäst på kreativitet.

Förklaringarna är många, men bla så är svenskar inte så auktoritetsstyrda som till exempel tyskar. Vi stimuleras tidigt att förstå allas lika värde, vi sätter tidigt värde på att få människor att ta egna initiativ, vi är vana vid att samarbeta i grupp och vi är ofta tidigt ute med att ta till oss nya kommunikationsverktyg. Samarbete och delaktighet är några viktiga basvärden för oss svenskar. Vi är det land i världen som står bäst rustade i det globala samhället, i alla fall när det gäller förutsättningar för kreativitet.

Det första man kan konstatera är att vi naturligtvis fått den positionen på grund av många olika orsaker, men mycket är självklart skolans förtjänst. Vi har faktiskt till stor del den svenska skolan att tacka för vår starka position. Men vilken skola är det då vi talar om? Jo den skola som i media "kölhalas" som flummig av diverse populistiska aktörer med egna, ofta politiska, agendor. Men om man tänker att 70-80-90-talets skola fört oss fram till främsta position när det gäller att tänka nytt så har vi fått ut väldigt mycket gott av de gamla skolreformerna. Med detta i bakhuvudet måste vi då ställa oss frågan varåt svensk skola är på väg nu? Ja det värsta med att vara i ledning är att man bara har två potentiella framtidsscenarier.

1. Behålla ledningen

2. Tappa ledningen

Att backa bandet tillbaks till 50-talet, som en del vurmar för, känns väldigt okonstruktivt, särskilt mot bakgrund av att samhällsutvecklingen pekar framåt och skapar en allt mer komplex miljö för våra unga att växa upp och verka i. Vi måste vara mer kreativa än vi någonsin varit om vi ska behålla vår tätposition och unikitet. ALLA länder ser kreativitet som viktigt och vårt försprång må vara stort, men INTE i evighet. Och evighet, det är i dagens tidevarv kortare än förr.

En stor utmaning blir 2012 att stärka debatten kring kreativitetens betydelse för små länder som Sverige och med det dess förankring i skolans inre arbete. Kreativitet är förmågan att sätta saker i nya kombinationer och sammanhang och att genom det skapa något nytt som tillför ett högre värde (create). Det betyder att kunskap är en viktig faktor, där kunskaper och helhetsförståelse hör ihop. Utan förståelse för sammanhang ingen kreativitet och utan grundläggande kunskaper att finna nya kombinationer ur minskar dramatiskt möjlig kreativ förmåga, i alla fall sett ur vårt rådande samhälleliga värderesonemang.

Den allmänna debatten om skolan har mellan raderna satt kreativitet i olyckligt fack, det anses som lek och/eller flum. I alla fall inte riktigt så fint som traditionell "kunskap".

Här är några myter som jag tror många känner igen.

Kunskap är viktigare än kreativitet

Det finns inget motsattsförhållande, båda är lika viktiga för varande ur ett utvecklingsperspektiv Trots det kan man höra hur fallangen "kunskapstalibaner" framhärdar iden om att bara man lär sig en massa så kommer kreativiteten av sig själv när man lämnar skolan. Argumentet leder till att man helt enkelt prioriterar bort övning och träning av färdigheten att sätta saker i nya praktiska situationer för att komma upp med nydanande idéer. Kunskap är en nödvändig bottenplatta för att vi i Blooms nivåer 4-6 (Blooms taxonomi) ska kunna göra analys, syntes och utvärdering av det nya vi skapar. Denna myt ger oss dessutom en uppsjö av mediala underhållningsfenomen som minneskunskapsTV i olika former som Vem vet mest, Smartare än en femteklassare, På spåret, Slaget om Sverige som cementerar bilden av vad som är viktigt att kunna, dvs att fakta är viktigare än något annat. Detta trots att all fakta går att googla fram på mindre än en sekund.

Kreativitet är mest lek och ploj

Egentligen är denna myt "myten" om att lek inte är konstruktivt. Men det är precis vad det är. Det lilla barnet har ett lekande och prövande förhållningssätt till den obegripliga värld den ramlat in i. Det är barnets enda sätt att förhålla sig till verkligheten. I takt med att vi blir äldre måste vi anpassa oss till den komplexa och konforma värld vi ska verka i och där förlorar leken sitt värde, skolans roll har varit att döda leken för att få folk att foga sig till systemet. På universitetet leks det väldigt lite, möjligtvis vid sidan av studierna. På universitetet låtsas vi tänka kritiskt och kreativt, istället bankas sanningarna in genom 10 000-tals sidor text med färdiga mallar för hur man ska tänka i vår "fria värld". Men är den så fri och öppen för nytänkande? Utbildningssystemet skulle må bra av att leka och experimentera mera, givetvis utifrån vetenskaplighet och empirisk bas. Om det nu är möjligt?

Alla är inte kreativa

Den kanske farligaste myten av alla, eftersom den ger människan alibi att inte ägna tid åt att träna sin kreativa förmåga. Alla människor är kreativa, det är en del av det som skiljer oss från aporna. Det som skiljer ossmänniskor åt på den här punkten är om vi får leka, experimentera och utveckla vår kreativa förmåga till vardags. Men eftersom det inte är "seriöst" att få vara lite "galen" och tänka utanför boxen på tex många arbetsplatser så leder denna myt till att vi istället utvecklar våra icke-kreativa förmågor och samtidigt stadfäster myten i sig själv.

Om alla är kreativa blir det kaos

En inte helt ovanlig myt som drar omkring. En del menar att kreativitet vist är viktigt, men att de flesta av oss måste genomföra verksamheten enligt färdiga planer. I annat fall utbryter kaos och anarki, produkter missar marknaden eller kvaliteten brister. Myten får näring av människor som inte är så kreativa och som därför ser kreativa personer som ett hot mot dem själva och sin egna trygga miljö.

Kreativa människor är svåra

Nej, men riktigt kreativa människor är komplexa och annorlunda utifrån normen. De är nämligen ofta sina egna motsatser. De är ganska intensiva, men också lugna när det behövs. De kan ofta verka smarta och logiska, men de kan oftare vara ganska naiva eftersom de inte riktigt ser de begränsningar och hinder många andra binder sina liv runt. De är inte sällan väldigt uppgiftsorienterade och fokuserade men samtidigt lekfulla och kan i många situationer verka omåttligt okoncentrerade. De använder sin fantasi alltsomoftast, men kopplar det samtidigt till realistiska sammanhang. (Motsatsen är dagdrömmare utan förmåga att sätta saker i sitt verkningsfulla sammanhang). Kreativa människor uppfattas ofta periodvis som introverta, men lika ofta extremt extroverta.Inte sällan uppfattas kreativa människor (beroende av position) som oberäkneliga, vilket beror på att de ständigt ser nya möjligheter och inte har något som helst problem med att plötsligt "omdefiniera" sammanhanget till ett helt annat. Vet man inte om detta får man svårt att hantera kreativa människor, och man "fackar" istället in dem som svåra eller konstiga. De stör ju ordningen. Vi har en tendens att skapa stereotyper av hur människor ska vara för att "passa in" och vi fortfarande industrisamhällets sätt att se på "arbetaren" som en del i kollektivet med en given begränsad uppgift, trots att den moderna kommunikativa världen lämnat det för längesen. Det vi behöver göra är att acceptera allas olikheter och dra nytta av dem.

Skulle vi döda de här myterna och plocka in ett bredare tänkande i skolans sätt att förhålla sig till "lärande" och "unga" så skulle vi en enorm utväxling på allas potential. Och vi skulle ha stora möjligheter att behålla vårposition som världens mest kreativa länder.

Tips om fördjupning: Mihaly Csikszentmihalyi

Läraryrket är ett kreativt yrke

Det blir för mig allt tydligare att läraryrket är att betrakta som ett kreativt yrke. Lärare är kreatörer! Kreatörer av lärsituationer. Att skapa möjligheter för barn att lära i en värld där allt mer utanför skolan pockar på elevens uppmärksamhet är precis lika avancerat som att bryta igenom "bruset" i för en kreatör i tex spel- eller reklambranschen. Inte så att lärare stereotypt kan likställas med reklammänniskor, inte alls. Lärarens kontext är en helt annan.

Men för att hitta det där unika som stimulerar elevens nyfikenhet till att processa information till kunskap i vår förändringsstinna värld kräver faktiskt stor kreativ förmåga. Och med detta sagt kan det också vara på sin plats att döda en myt, det är inte så att de mest kreativa personerna jobbar i ensamhet på kammaren. De flesta riktigt bra idéerna som tagits fram historiskt har tagits fram i ett kolaborativt sammanhang (samarbete). Det är i samverkan med andra som det stora skapas. I likhet med Dewey´s syn på i vilket sammanhang det djupare lärandet uppstår. Kreativitet är nämligen i sig en lärprocess.

Därför slår jag ett slag för att vi måste inse att läraryrket är ett kreativt yrke.

Med den inställningen kan vi nämligen närma oss det väsentliga, nämligen att kommuner och fristående huvudmän som vill öka lärandet måste utveckla sina lärares förmåga att se sammanhang utifrån en ny verklighet. Men även övas i att skapa unika och nytänkande metoder för lärande. En bra början är att börja i det lilla och samla alla för att förstå:

1. Att världen inte längre ser ut som den gjorde tidigare, nya styrande förutsättningar i samhället gäller
2. Att det är viktigt att prioritera bort det som inte längre är relevant i skolans inre arbete, organisatoriskt och metodmässigt
3. Att tillföra alla lärare verktyg för att kunna tillgodogöra sig, kommunicera och aktivt använda Internet i lärandekontexten
4. Att det är viktigt att förstå kreativitetens bottenplatta, tex att allt startar med att använda fantasin som verktyg
5. Att kreativitet är en färdighet, inte i första hand en medfödd egenskap
6. Premiera och lyft fram de lärare som skapar nytt och sen sprida det nya till andra internt och externt

Förutsättningarna för detta i lärarkåren är, enligt den erfarenhet jag fått efter att ha mött över 25 000 lärare genom åren, helt enastående. Det är bara det att ingen lyft det. De flesta pratar om vikten av att vi gör elever kreativa, men det blir svårt om vi INTE lyfter oss i håret och inser att:

...lärare är erfarna kreatörer av lärsituationer...

...som nu behöver formalisera sin roll och utveckla den ännu mer. De lärare som väljer att gå denna väg kommer att forma framtidens skola. Ingen annan.

Detta kommer jag fokusera mycket på under 2012.

Imagination is more important than knowledge

En av de bästa platserna på jorden för att att undersöka kreativitet än i Los Angeles. Sverige ligger i topp i världen som land betraktat när det gäller kreativitet enligt Business Insider. Men när det gäller enskilda städer ligger Los Angeles bäst till. Dessa listor ska man naturligtvis ta med en nypa salt och inte som vetenskap, men det är ändå intressant att titta närmre på LA.

Staden betraktas i innovativa sammanhang allmänt som kreativitetens huvudstad nummer ett. Enligt "Otis report on creative economy 2011" arbetar 640 000 personer direkt eller indirekt i kreativa yrken, som skapande av reklam, webtjänster, musik, film, spel, dans, teater, mode, heminredning, leksaksproduktion och pr/kommunikation. Var åttonde jobb i Los Angeles har anknytning till kreativa yrken. Framförallt har det digitala samhällets olika uttryck och tjänster fått fotfäste i regionen. Och givetvis kan man se liknande tendenser i nästan alla stora Metropoler idag, kreativitet är idag en stor del av den globala samhällsekonomin. I sammanhanget står sig både malmö och Stockholm relativt väl i sammanhanget.

Hela den kreativa branschen i Los Angeles omsätter ca 130 miljarder dollar (hela 910 miljarder skr). Intäkterna ger staden skatteintäkter på 3,1 miljarder dollar (21 miljarder skr).

Detta indikerar stora möjligheter för länder som vill skapa nya värden och säkra välfärden. Sverige borde satsa mer på denna så viktiga framtida kompetens som kreativitet är än att bara stirra på enbart "gammal kunskapsyn".

Faktum är att närapå alla branscher numera på ett direkt eller indirekt sätt kommer påverkas av det ökade kravet på kreativitet och med det kreativa medarbetare. Kreativitet är en nyckel för att kunna följa samhällsutvecklingen, som idag har ett helt annat tempo än 1950.

Otisrapporten förutsåg redan 2009 en 10 procentig ökning i sysselsättningen för personer inom exempelvis digitala kreatörer fram till 2013. Och utvecklingen går bara framåt i takt med den eskalerande utvecklingen av vårt globala sätt att kommunicera och utbyta tjänster mellan och inom länder.

En intressant detalj med Otis raport är att man i sammanhanget räknar in lärare som arbetar med estetiska ämnen och mediepedagoger som en del av denna bransch, inte en så stor del 14 000 av totalt 640 000 jobb men ändå. I Sverige räknar vi knappast in lärare som en del av de kreativa yrkena, tyvärr.

Och kanske går det långsiktigt en skiljelinje här. Medan man i andra länder aktivt supporterar kreativitet som en viktigt framtida tillgång så har vi i Sverige hamnat längst fram av en slump. Vi har med våra fantastiska läroplaner och vår i grunden mycket unika samhällstillvända kunskapssyn utvecklat vår kreativitet, men utan att kanske veta om det. Det var liksom inte meningen. Det bara blev så att vi numera betrakta oss som världens mest kreativa land.

Kanske ska vi då ta och utnyttja denna unika position och möjlighet och stärka oss i utvecklingen kring kreativitet så vi kan bli bra på något annat nu när tekoindustrin, varvsindustrin och bilindustrin är ett minne blott? Om prylarna görs nån annanstans kan vi bli dom som tänker ut dem. Eller de som skapar värden för andra som kan gynna vår välfärdsekononmi.

"Imagination (creativity) is more important than knowledge."

Albert Einstein

Om vi nu vill satsa på att utveckla unga människors förmåga att skapa nya idéer och använda sin fantasi så får vi i så fall först ta och fundera över varför vi inte reser oss man ur huse när krafter talar om likformighet snarare än divergens i skolsystemet.

Creativity, the highest form of intelligence, is not recognized, measured or fostered by the conventional school system. Research is now suggesting that perhaps the majority of super-creative people are slower at rote learning than people of lesser intelligence.

Mark Jenny

Ett hot mot det demokratiska samhället och skolans oberoende i staten

Många pratar nu om centralt rättade prov för studentexamen, och för mig låter det inte bara bizzart rent allmänt utan också helt helt livsfarligt utifrån ett demokratiperspektiv. Hela iden är en galen, riskfylld och kontraproduktiv tanke sett utifrån modern samhälls- och kunskapssyn. Men också eftersom den är ett hot mot skolans och lärares oberoende i staten.

”Det är en återgång till en studentexamen som vi hade en gång i tiden, även om formerna inte är helt klara”, säger Jan Björklund.
Dagens Nyheter

Vidare kan man läsa att det är av staten utsedda och "godkända" personer utanför gymnasieskolan som ska rätt proven.

Jag kallar detta för vad det är:

Ren och skär George Orwell-romantik, spetsat med Kinesisk Gao-Kao.

Det är snart dags, tycker jag, att svenska folket vaknar upp ur sin "fat and happy"-slummer, om det är möjligt i dessa tider av julklappar, granar och skinka. Vaknar upp och ser vad skolpolitiken just nu gör med svensk skola. För jag blir på riktigt inte bara oroad, utan rädd. Så vakna upp nu.
För skolans oberoende i staten och för att inte riskera att vi får en skola som inte går hand i hand med demokratibegreppet, modern kunskapssyn, den globala utvecklingens krav på framtida kompetenser.

Jag hoppas folk inser hur farligt detta förslag är.

För oss alla.

Mötesplatsen för det moderna lärandet - SETT 2012

Skandinaviens största mässa/konferens om modernt lärande i skolan, SETT 2012, rullar vidare enligt plan och genomförs 25-26 april i Kistamässans lokaler. Ambitionen är att skapa en Skandinavisk mötesplats för det moderna lärandet, med fokus på pedagogiken och lärandet runt de digitala verktygen. SETT riktar sig till alla verksamma i skolan; lärare, specialpedagoger, bibliotikarier, rektorer, skolchefer och skolpolitiker m.fl.

Intressant & Innovativt

SETTs värdeord är Intressant och Innovativt, vilket betyder att vi kommer koncentrera oss på ett innehåll som är just intressant och innovativt. Så vi får en mötesplats där alla, oavsett hur mycket man kan om digitala verktyg och lärande, kan finna inspiration och kunna diskutera den samtida och framtida skolans inre och yttre arbete för att skapa ett lärande i samklang med samhällsutvecklingen. Man kan till och med komma helt oerfaren.

Huvudspåren
Det kommer finnas 4 aktivitetsspår, två för lärare och en för ledningsfrågor. Dessutom ett workshop- seminariesprogram vid sidan av som låter besökarna efter intresseområden förkovra sig i ännu mer på djupet.

Inspiratörer & talare

Vi har ett antal internationella talare på gång nu, och klar är Aron Solomon som startade det djupt innovativa Think Global School. Namn från Skandinavien som är klara just nu är Ann-Marie Körling lärare och skolutvecklare, Ida Karlberg Gidlund Framtidskompetenser, Kristina Alexandersson Webstjärnan & .SE, Hans Renman TÄNK OM, Paul Linde Learnit24, Stig Roland Rask skribent & krönikör, Jannie Jeppesen Rektor, Patrik Hernwall Dr i Pedagogik SU, Trine Juul Röttig, lärarutvecklare Danmark, Nils von Heine uTales.

Fler talare, seminarie- och workshopsledare och framförallt en hel del skolexempel kommer att dyka upp på www.settdagarna.se allt eftersom. Sidan är under utveckling just nu.

Utställningen

I utställningsdelen ställer de mest intressanta leverantörerna ut och vi planerar att bygga en modern lärmiljö som limmar mer med den nya pedagogiken och utifrån vad vi idag vet om miljöns betydelse för lärandet.

Vill man ställa ut och visa upp något så kan man kontakta Gital AL-ebeyawi, Gital.AL-Ebeyawi(a)kistamassan.com

Goda exempel skall prisas
Under SETT så kommer vi att lyfta upp några av Skandinaviens mest intressanta skolprojekt, skolor som vi tycker ska få ett erkännande som goda förebilder. Det kommer att finnas möjlighet att nominera skolor med intressanta projekt på SETTs hemsida från och med januari.

Skolsnack Live

Dessutom så kommer Skolsnack GarageTV att sända "live on camera" från SETT, vilket innebär att vi kommer kunna fånga in intressnta och innovativa personer till soffan för spännande samtal.

Bakom SETT ligger Kistamässan, Rektorsakademien Utveckling och Stockholm Stads Utbildningsförvaltning.

Ansvariga:

Konferensen: Fredrik Svensson, fredrik(a)rektorsakademien.se

Utställningen: Gital AL-ebeyawi Gital, AL-Ebeyawi(a)kistamassan.com

Kämpa för barns rätt...

Igår såg jag "Debatt" på Svt och det handlade bland annat om omskärelse av små pojkar. (45 min in i programmet). I Sverige är det förbjudet med kvinnlig omskärelse, men jag fick intrycket av att man får omskära små pojkar utan problem. Det är egendomligt i min bok eftersom det i Barnkonventionen tydligt anges att barn inte för utsättas för varken fysisk eller psykisk smärta.

Men i debatten stod en häpnadsväckande och egendomlig person och försvarade omskärelsen av barn som "något väldigt viktigt för oss".

Detta gör mig riktigt förbannad och jag kan bara säga en sak:

Jag skiter i vilka bevekelsegrunder folk har, man skär för FAN inte små barn i underlivet...Punkt !

Trevlig helg, nästa vecka jobbar vi vidare med att skapa det bättre för de unga....

Förinbjudan till "kostnadsfri pilot" av modern Rektorsutbildning

Vill du vara med om något helt nytt som rektor eller känner du nån rektor som skulle ha intresse och vilja att vara med oss på en spännande resa? Nu har vi nämligen äntligen innehållet i den nya rektorsutbildningens pilot på plats och vi kan konstatera att det blir en väldigt spännande och unik "3-dagarsutbildning" som vi nu söker intresserade rektorer för. Piloten genomförs 14-16 december i Hyper Islands lokaler vid Telefonplan i Stockholm. Den skarpa utbildning på två terminer startar sedan i vår.

Det kommer vara kostnadsfritt för dem som väljer att genomgå utbildningen, förutom resa och ev övernattning i det fall man reser in utifrån. Det får deltagarna stå för själva. I övrigt står vi för allt. Utbildningen är en s.k processutbildning som kommer ge deltagarna väldigt mycket ny input, spännande diskussioner och nya insikter kring både lärandet i sig men framförallt rektorskapet utifrån ett ledningsperspektiv.

Det man bör tänka på här är att det förutsätts att deltagarna genomgått den statliga rektorsutbildningen, när spelar ingen roll, och därför känner till och kan förhålla sig till de styrdokument som gäller för svensk skola. Detta är en modern praktiskt och processinriktad rektorssutbildning runt ledarskapet som syftar till att addera ytterligare värde till deltagande som rektorer.

Utbildningen genomförs i regi av Rektorsakademien Utveckling AB i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting samt Hyper Island, Sveriges i särklass mest intressanta skola just nu. Vad få känner till är att Hyper Island sedan 90-talet tillhört huvudgrenen runt UGL, "Utveckling-Grupp-Ledare" (FIRO-baserat) som bland annat använts flitigt i olika sektorer av samhället. Därför har Hyper Island ledarskapsutveckling i sitt DNA. När vi nu kopplar ihop deras ledarskaps-DNA med Rektorsakademiens skol-DNA så finner vi en mycket intressant kombination.

Vi har arbetat fram innehållet för de tre dagarna tillsammans med Roger Sjögren som är "pedagogisk utvecklare" på Hyper Island och ledarutvecklaren Åsa Silfverberg, också på Hyper Island. Förutom Roger, Åsa och jag själv så har flera andra varit inblandade i idéprocessen, bland andra Hans Renman och Bodil Båvner på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som vi utvecklar denna minst sagt moderna rektorsbildning tillsammans med.

Det är väldigt viktigt att deltagande rektorer ser denna utbildning som en "pilot" för den långa utbildningen som startar till våren. Att de delar vi leder deltagarna igenom är "utsnitt" ur ett större sammanhang. Och tanken är att man som deltagare aktivt kan påverka innehållet i den skarpa. Som en del i kvalitetsarbetet.

Intresserade kan kontakta mig antingen här med kontaktuppgifter eller via mail: fredrik(a)rektorsakademien.se

Dom förändrar världen - en människa i taget...

Igår träffade jag en cool katt från den ideella föreningen Communicare som heter Niclas Hammarström och han tipsade mig om deras verksamhet ut mot ungdomar. På 90-talet, mitt i den stora krisen, fick ett antal unga nog och startade en egen verksamhet med fokus på att fixa jobb åt andra unga. Communicare är en ideell förening som arbetar för att unga människor skall göra det de vill, inte det de bör. En kungstanke är att om man har roligt så mår man bra och kan då ta bättre vara på möjligheterna som susar omkring. det finns runt 60 personer ute i landet som jobbar med att stärka unga i sin självkänsla i syfte att komma i mål med sina drömmar om tex jobb.

Resultat - Personlig utveckling – ett steg i taget!

Attityd - Förvänta framgång – Våga prova!

Handling - Gör’t

Ansvar - Du tar ansvar för ditt eget liv!

Världen - Tänk. Om!

Det finns alla anledning att dyka lite djupare i detta tycker jag.

Att utmana de som inte vill

Idag fick jag "Evil Eyes"..... Jag hade den stora förmånen att i riksdagens lokaler tala för ett antal aktiva inom miljöpartiet. Jag är väldigt glad och tacksam för det, för jag tycker de resonerar rätt så sunt i en hel del frågor när det gäller skola. Det tydliga uppdraget jag hade var att provocera för att diskussionerna de skulle iscensätta efteråt skulle ta fart.

Normalt sätt bygger mina framträdande på en genomtänkt story där iden är att få människor att slappna av i sina normativa och fyrkantiga värld och tankar kring vad skolan "bör vara" och istället börja fundera över hur man kan "Tänka Om". Men i det här fallet hade jag bara 20 min, och inte 2 timmar som jag brukar. Så jag valde att köra nått halvmellanting mellan föredrag och diskussion.

Jag började med att försöka ställa frågan: "Är kunskap makt? Eller om ett mer relevant påstående är att "lärande är makt". Att det faktiskt är de som "lär om bäst" som är de som klarar sig bättre än de som inriktar sig på att enbart "kunna mest" utifrån tex perspektivet minneskunskap. Allt utifrån det resonemang som handlar som bla rör begrepp som formativt kontra summativt lärande- och bedömning.

Jag lutade mig mot att kunskap inte längre är något statiskt fast och färdigt, utan något som istället är i ständig förändring. Att halveringstiden för kunskap kortats från att för 50 år sen varit ett helt liv till att numera vara 3-6 år och att det i någon mån förmodligen påverkar skolans uppdrag? (Allt finns vederhäftigt bevisat genom forskning från bl.a ett flretal svenska universitet, Harvard University, Stanford University och MIT).

Ganska snabbt in i mina 20 minuter så möttes jag av ett antal blickar som kan liknas vid "evil eyes". Jag utmanade uppenbarligen ett antal människors fasta uppfattningar av vad skola, kunskap och lärande är och skall vara enligt kultur och tradition. Faktum är att jag har aldrig mött sådana tydligt hatiska och innerliga blickar förut. Jag blev överrumplad. Det ska sägas det var långt ifrån alla, snarare i praktiken bara några få enstaka personer. Men förmodligen inflytelserika sådana.

Det är inte alls ovanligt att jag möts av skeptiker, det hör själva rollen till om man vill provocera konstruktivt. Men aldrig förr har jag mött blickar som verkligen vill utplåna en.

"Men för att kunna laga en god omelett så måste man knäcka i alla fall några ägg....."

Vote for better future...

Jag håller just nu på med ett litet tankearbete inför skrivandet av min nya bok. Frågeställningen rör framtidens kompetenskrav på oss medborgare. Bland annat utgår jag ifrån projektet Framtidskompetenser som jobbats fram av föreningen Rektorsakademien. Men även 21st Century Skills och andra internationella projekt. Huvudfrågan är vad vi behöver allra mest av framöver utifrån kompetensbegreppet?

Vill ni bidra till mitt tankearbete, så rösta gärna i "pollen" till höger på sidan.

Information om hur Rektorsakademien arbetat med att identifiera kompetenserna finns här:

Rektorsakademiens hemsida

Lista över vilka nedbrutna subkompetenser finns här:

Framtidskompetenser:

Nya Elementar utvecklas av 15-åring

På skolan Nya Elementar har rektor Michael Martinson tagit hjälp av en 15-årig kille för att styra upp informationshanteringen som ett led i att utveckla skolans pedagogiska arbete (artikel Svenska Dagbladet). Ludvig Bergström har helt enkelt tillverkat en egen "app" för iPhone som underlättar kommunikation och tillgång till nödvändig information för skolarbetet. Han har utgått från en vanlig tanke när det gäller kreativa lösningar, nämligen hur kan jag skapa något jag själv skulle vilja använda.

–Den har det jag själv saknade, en mobil plattform, säger Ludvig Bergström och bläddrar vant i mobilen.

SvD 17 November

Rektorn resonerar så här:

–Mitt uppdrag är att se till att skolan fungerar och då är det just sådant här vi måste uppmuntra.
SvD 17 November

Min enkla analys är:

att det är precis sånt här vi vill och måste se mer av, det vill säga verkliga uppdrag till eleverna.

Allt som gör att eleverna uppmuntras till att bidra till en bättre värld i det lilla och det stora borde ligga "top of mind" för alla som jobbar i skolan. I relevansbegreppet som det här handlar om så skapas oanade krafter för lärande.

Tänk om lärarna på skolan kan titta igenom hur Ludvig jobbat med sin "app" och genom det se vilka mål han uppnåt bara genom att göra något som intresserar och driver honom? Jag är säker på att lärarna skulle upptäcka helt nya sätt att se på kunskap om de bara gav det lite tid att titta på detta.

Grattis Ludvig till ett asgrymt projekt !!!!

Att styra i debatten

Att styra debatten om skolan kan vara framgångsrikt. Idag lägger Metta Fjelkner ut sin analys av LRs undersökning om hur lärare faller för påtryckningar att sätta högre betyg än vad eleverna uppvisat nådda kunskapsmål för. En viktig fråga som rör likvärdigheten i skolan och samtidigt rättssäkerheten. Och det är en självklarhet att bedömningen skall vara så korrekt som det överhuvudtaget går. Utifrån det är LRs arbete med att undersöka saken väldigt viktig, och bra tycker jag.

I DN skriver hon:
"Den rapport som Lärarnas Riksförbund lägger fram i dag visar att var femte lärare har utsatts för påtryckningar från sin rektor att sätta högre betyg än vad eleverna förtjänat. "
DN 17 november

Det betyder att 20% av lärarna sätter högre betyg än verklighetens måluppfyllelse. Inte bra alls kan man säga. Man får därefter bilden av att det är rektorerna som systematiskt påverkar lärare att sätta högre betyg. Inte bra alls.

Men sen tittar jag på LRs hemsida om resultaten i rapporten och ser där att hon glider lite på sanningen i DN-artikeln. Eller kanske väljer hon att formulera sig smart för att ge bilden av att det i första hand är rektorernas orättfärdiga ledarskap som är den huvudsakliga boven i dramat. Men som jag läser resultatformuleringen på hemsidan så träder en betydande nyansering fram.

"Var femte lärare har utsatts för otillbörliga påtryckningar från rektorer, skolledningar föräldrar eller elever att sätta högre betyg."
www.lr.se 17 nov 2001

Självklart är det så att en del rektorer är fullständiga rötägg, det råder ingen tvekan om det. Precis som det finns snickare, läkare och andra. Dessa rektorer ska naturligtvis utveckla sig eller sluta. Punkt ! Men varför glider hon på faktaperspektivet i sin egen undersökning? Det hela rör sig om en glidning i formuleringarna för att hitta stöd för bland annat förststatligande av skolan, då kommunerna inte klarar av att kvalitetssäkra sina rektorer. Men också fler nationella prov, vars resultat man enkelt ska kunna luta sig mot. Förslag som naturligtvis ska diskuteras och vändas ut och in på som alla andra skolutvecklingsförslag. Men här ligger inte min poäng.

Vad som händer är nämligen att stora delar av medierna läser hennes debattartikel och ser ett konfliktsperspektiv som gynnar tidningarnas uppdrag "att leverera spännande nyheter". Läser man undersökningen, eller kontrollerar fakta? Tydligen inte. hade man gjort det och satt sig in lite i skolans kultur hade man förmodligen sett att mycket av påtryckningarna är just från eleverna själva och inte minst missnöjda föräldrar som har för stora tankar om sina barns lärande- och kunskapsutveckling.

Detta inlägg handlar alltså inte vederhäftigheten i LRs undersökning, utan samarbetet symbiosen mellan media och tunga lobbyister. En symbios där semantiken står över fakta. Inget märkvärdigt egentligen, opinionsbildning är opinionsbildning. Men man kan faktiskt kräva mer av tunga aktörer i skoldebatten, såväl intresseorganisationer som medierna själva.

Jag skulle vilja veta om det finns fakta som belyser fördelningen mellan påverkan från rektorer, föräldrar och elever? Har LR de siffrorna också? Har det ställt frågorna om grupperna var för sig eller klumpat ihop dem? Alltså mäts vad som avses mätas?

Men kanske spelar det ingen roll, eftersom 1/3 av de 2o procenten lärare anger att de fallit för påtryckningen, alldeles oavsett från vem. Och då reser sig en annan fråga:

Hur stärker vi lärarna att bli tryggare i sin roll att betygsätta?
Och hur skapar vi strukturer för att minska risken för påtryckningar?

LRs förslag är bland annat att förstatliga skolan, men jag ser ingen evidens kring hur det skulle lösa problemet.

Klart är i alla fall att Mettas PR-arbete fungerar på ett imponerande sätt.

Ni får en varning för ni sitter och leker....

Vad ska skolan syfta till?

Ska den skapa medgörliga medborgare som lär sig att inordna sig och ha respekt för auktoritära hierarkier?
Ska den utveckla unga människor till kreativa, trygga och frimodiga samhällsdeltagare och påverkare?

Efter att ha sett Skolfront (UR) om ordning där bland annat Engelska skolan medverkar som exempel på en skola med ordning, disciplin och regler kring det mesta så slår det mig att skolan i fråga inte kan ha läst varken läroplaner eller skollag särskilt mycket.

För om man gör det och samtidigt tar demokratibegreppet och värdegrundsfrågorna på allvar och sätter dem i ett större lärsammanhang så inser man att "ordning och reda" - fanatiker, som Barbra Bergström som byggt Engelska skolan, faktiskt inte förstått uppdraget. Men det har hon nog, det här tror jag handlar om något annat.

Hon arbetar helt enkelt med marknadsföring. Framgångsrik marknadsföring.

Det fria skolvalet öppnar väg för olika friskolor att utveckla egna strategier för att locka föräldrar att välja en specifik skola. Detta är i 99 fall av 100 något bra, utan tvekan. Utan det blir det naturligtvis omöjligt att veta vad man väljer. En av Engelska skolans "Unique Selling Points" är disciplin, maktcentrering, hotfullt klimat samt ordning och reda. Reglerna fungerar som produkter som var för sig effektivt stärker varumärket Engelska skolan.

I produkten finns också andra mervärden som stärker produkten ännu mer. Om man bryter mot en regel, eller gör något olämpligt, tre gånger så får man en varning. Det finns alltså regler och utrymme för en viss godtycklighet för vad som kan inrymmas i olämplighetens namn, förmodligen beroende på vilken lärare det rör sig om. Upprepas brottet tre gånger så får man kvarsittning. På kvarsittningen får man skriva 100 gånger på ett papper

"I WILL NOT BE IN DETENTION AGAIN".

Som eleven i programmet säger "Efter det vill man inte komma tillbaka till kvarsittning igen". Det är uppenbart att produkten man säljer är en skola som bygger på att få eleverna att förstå att kulturen ska präglas av rädsla att göra fel, inte att försöka få alla att förstå innehållet i den värdegrund som finns angiven i lagen. Barbras skolor fokuserar på "disciplin" säger hon, för alternativet är "anarki"....och hur hon får ihop det fattar inte jag. Men det låter bra och föräldrar som gillar det som de hör henne säga anmäler sina barn direkt. Utan att ges chansen att förstå dess konsekvenser.

I den här skolan ser man inte lek och fantasi som ett medel för lärande, utan istället som ett hinder för densamma. I programmet utdelar en lärare en varning till två elever som fipplar med nåt vid datorn.

- Ni får en varning för ni sitter och leker....

De tioåriga barnen råkar alltså leka en kort stund och får direkt en varning, och skulle de leka tre gånger till får de kvarsittning där de antagligen får skriva "I will never play again in school". Leken som är ett nödvändigt redskap för att utveckla kreativitet och ideskapande. Leken som från tiden då barnet var litet fungerande som lärredskap har nu blivit ett regelbrott som kan ge kännbara konsekvenser.

På detta sätt fungerar reglerna och konsekvenserna på Engelska skolan som hotfulla upplevelser och succesivt har man lärt barnen att foga sig och att lyda, och när de förstår spelet så verkar klimatet på ytan vara fint. Men under ytan bubblar det förmodligen och det där bubblet ska också väck. Och detta sker genom manande hotfulla blickar från ovan i Barbras ledarskapsfilosofi.

Men ingen vettig människa kan ta Barbra på allvar när hon säger att "jag råder inte mina lärare att de ska ta i en elev...det räcker ofta med att titta på vederbörande...så vet dom nu ska jag sluta... att en vuxen människa har sett dem"... Barbras filosofi är måhända utmejslad med goda ambitioner, det tror jag nog. Men har hon verkligen funderat över att hon kanske samtidigt riskerar att, som i exemplet ovan, fostra "ögontjänare" med ett polerat yttre men konfliktsfyllt inre. Och hur rimmar det i så fall med framtidens kompetenser?

Så vad ska nu skolan, bland annat, syfta till då?

Ska den skapa medgörliga medborgare som lär sig att inordna sig och ha respekt för auktoritära hierarkier?
Ska den utveckla unga människor till kreativa, trygga och frimodiga samhällsdeltagare och påverkare?

Nej Barbra det är dags för dig att ta dig en funderare och TÄNKA OM. fast å andra sidan fungerar hennes marknadsföring, och det är väl det som är hela tanken med hennes affärsidé.

En liten film om lärandet i tiden

Stefan och Sol på Happy Minds har nu klippt ihop en kortare variant som komplement till den lite längre filmen från Lärande I Tiden.



Som ni kanske ser så har denna blogg bytt lite utseende, det kändes dax.

Initiativ och idéer är allt

För någon vecka sen träffade jag på en gammal vän från förr, Stefan Hallgren. Vi jobbade ihop 1998 med ett svenskt e-learningssystem, dvs ett webbaserat system för lärande online. Alldeles för tidigt naturligtvis, världen var inte förberedd för dessa tankar men det var en sann nybyggartid då inget var omöjligt för oss som höll på. Både Stefan och jag och de andra som höll på med detta brann för nya former av lärande. Som med de flesta projekt gick det i graven efter några år, en orolig konkurrent gjorde ett s.k aggressivt uppköp och la ned hela systemet.

Stefan och jag höll kontakten genom mail och på senare år genom Facebook. Stefan är en av de mest "händelsefulla" entreprenörerna jag känner och den med absolut mest järn i elden hela tiden. Han brinner för sitt Östersund och krigar för närvarande "mot ett bygge av en ny sportarena" eftersom han menar att det finns mer relevanta hål att stoppa stålar i och att hela processen är ett tydligt exempel på att vi behöver direkt demokrati istället för representativ. Han tog för ett antal år sedan över Teatern i Östersund, drev den några år och vände en ganska ointressant historia till lönsamt bolag.

Nu driver han en "digital produktionsbyrå" som heter Happy Minds tillsammans med sin livskamrat Sol Vikström. De har bland annat gjort reklamfilm, digitalt ljudarbete, artistinspelningar (i sin studio), webutveckling, digitalt photo, spelutveckling men också en svensk skräckfilm, Marianne, med bland andra Peter Stormare. Bara en sån sak....

Vi hördes på telefon hux flux när jag var uppe i Östersund för ett föredrag på Lärande I Tiden och det var nog 10 år sen vi snackade sist. Men Stefan visade sig vara "Stefan" om än några år äldre och det tog inte många sekunder innan vi spårat in på att göra något tillsammans, som ett experiment. Jag var ju ändå där. Ett exempel på vad som kan hända om två hyfsat kreativa personers vägar korsas, om möjligheter tas till vara och där det positiva sätts i förgrunden. Jag kallar Stefan och Sol för ultrakreativa, eftersom det i stort sett inte finns några områden de inte kan tänka sig att pröva och utforska. Nyfikenhet i sin ädlaste form, vilket är en bristvara nu för tiden. Vårt 5 minuterssamtal på telefon slutade med att Stefan och Sol släppte allt de hade för händerna, gjorde ett filmmanus och dokumenterade och klippte ihop en liten film runt mitt föredrag. Resultatet av vårt 6 timmar långa miniprojekt finns här.

Jag är glad att jag träffade dem, ibland behöver man träffa likasinnade som kontrast till alla de man också möter som hamstrar uttryck som "det går inte", "stonk och stön", "nya ideer näääää" eller som blundar för värdet av kreativitet.

Jag är vid det här laget rätt så säker på att de som inte höjer blicken och skapar ett ständigt inflöde av idéer och som inte skapar nya projekt och realiserar dem är de som kommer få det tufft framöver. Skola eller näringsliv, det spelar ingen roll. Världen utvecklas i extrem hastighet nu och i det krävs anpassningsförmåga, och det är det kreativitet i viss mån handlar om.

Initiativ och idéer är allt

Skolsnack-GarageTV avsnitt 3

Avsnitt 3 har temat TID. Bland annat så presenterar Mattias och Emma sina "top tre listor" för bättre prioriteringar. Dessutom snackas det vilt och kreativt med Johanna Frelin som är "rektor" (VD) på den annorlunda skolan Hyper Island. Vi får bland annat veta vad en 180 sekunders workshop egentligen är och hur man kan generera 5000 idéer på en förmiddag.

Skolsnacks facebook-sida hittar ni här: http://www.facebook.com/Skolsnack Gå in och gilla och dela filmen till alla ni känner =:)

Skolsnack-GarageTV del 1 & 2

På fredag spelar vi in avsnitt tre av Skolsnack-GarageTV och då är temat "TID" utifrån olika perspektiv. Vi får också besök av en en person från en "annorlunda skola! som vi tror kan inspirera. Gå gärna in och reflektera lite på Skolsnacksidan på facebook. Dina kommentarer är viktiga föross när vi skapar innehåll, frågor att diskutera etc.

Eftersom jag inte lagt upp vare sig första eller andra avsnittet av Skolsnack-GarageTV på bloggen så längar jag upp dem här. Men först den stående inbjudan till skolministern. Vi försöker ju få honom som gäst men han har ännu inte svarat.



Avsnitt 1 på temat "Gnällspikar" med gästen Vibeke Pålhaugen tidigare VD tidningen Chef



Avsnitt 2 med gästen Mikael Damberg (s)

Rektorsakademien Utveckling AB & SETT

Nu startar vi en ny mötesplats för dom som vill träffas, dela med sig, inspireras och diskutera utveckling & lärande i skolan. En mötesplats kombinerad med mässa och konferens. Tanken på en Skandinavisk mässa/konferens kring innovativa processer för lärare, utvecklare, rektorer och andra beslutsfattare har slagit oss vid ett flertal tillfällen genom åren, inte minst eftersom Skandinavien ligger längst fram i världen när det gäller nytänkande skola. Nu är det äntligen dags. Den 25-26 april 2012 i Kistamässans lokaler utanför Stockholm startar Kistamässan, Stockholm Stads Utbildningsförvaltning och Rektorsakademien Utveckling mässan/konferensen "SETT". Pressmeddelande nedan....

SETT - Skandinaviens största mässa om modernt lärande i skolan

2011-10-24 20:15

Skandinavien får nu en alldeles egen mässa inom området det innovativa och moderna lärandet. Detta i en tid då tillgången till Internet håller på att i grunden förändra skolans och lärares förutsättningar och där skolans personal behöver mötas för att utbyta idéer och tankar kring framtid och lärande. Men också för att diskutera hur digitala verktyg av olika slag kan bidra till förbättrat lärande och ökade resultat. Bakom mässan står Kistamässan, Stockholm Stads Utbildningsförvaltning och Rektorsakademien Utveckling.

Anledningen till att mässan startas är att de skandinaviska länderna just nu ligger längst fram i världen när det gäller utveckling av det moderna lärandet, och genom att öppna upp för ökat samarbete mellan Sverige, Norge, Finland och Danmark kan man ytterligare stärka sina positioner globalt. SETT står för”Scandinavian Educational Technology Transformation”. Och det är det SETT syftar till, att visa upp och sprida goda exempel på hur man kan förbättra och att utveckla lärandet hos eleverna.

– SETT är en mötesplats där besökaren hittar det mest intressanta inom det skandinaviska och internationella skolområdet. Och det blir naturligtvis en värdefull liten guldgruva för Skandinaviens alla lärare och skolledare, säger Fredrik Svensson Rektorsakademien Utveckling.

Konferensdelen innehåller två huvudspår. Ett för lärare och andra former av pedagoger och ett för ledningspersonal som exempelvis rektorer, strategisk förvaltningspersonal och skolpolitiker.

Konferensinnehållet arbetas fram av en noggrant sammansatt referensgrupp bestående av nytänkande lärare, omvärldsbevakare, skolledare och utvecklare från branschen. Allt för att kunna hitta de mest intressanta talarna, workshopledarna, debattörerna och huvudämnena för konferensen. Det kommer att erbjudas allt ifrån internationell toppklass på huvudtalare till lokala skolexempel.

Priser kommer även att delas ut till de mest innovativa och intressanta skolorna i Skandinavien.

I utställardelen kommer SETTs besökare erbjudas spännande, intressanta och nytänkande leverantörer som visar upp sina senaste produkter och tjänster kopplade till digitalt lärande. Som exempel kan nämnas moderna lärmiljöer (klassrum), inredningslösningar, internettjänster, utbildningsmaterial, datorer, läsplattor, pekskärmar, programvaror och utbildningar.

Projektledare för utställardelen är Gital Al-ebeyawi från Kistamässan och ansvarig för konferensdelen är Fredrik Svensson från Rektorsakademien Utveckling. SETT kommer att arrangeras 25-26 april 2012 på Kistamässan, strax norr om Stockholm.

För mer information om konferensen:
Fredrik Svensson Rektorsakademien Utveckling fredrik@rektorsakademien.se, 073-340 41 10

För mer information om utställardelen och Kistamässan:
Gital Al-ebeyawi, projektledare Kistamässan, gital@kistamassan.com, 076-631 13 93