Frånvaro

– Det är jobbigt att de inte kommer till lektioner som de ska. De är borta någon lektion varje vecka. De har ofta varit försenade, från fem minuter till en halv timme, säger en elev.
Sundsvalls Tidning

Textsnutten är ganska rolig tycker jag, inte för att eleverna missar undervisning utan för att när man börjar läsa texten så tänker man "ännu en text om skolk"....men sen avslutas den med "...säger en elev." Det visar lite hur styrda och formade vi är av debatten om skolan.

En annan grej jag funderar på lite är är vad som händer när man för in antal timmar frånvaro i betyget? Syftet lär inte vara att få "storskolkare", som de stigmatiserande kallas, att komma till skolan utan att minska ströskolkandet. Storskolkarna skall tas om hand på andra sätt. Syftet som jag gissar är att ge politiker enkla statistiska mål att kunna nå i slutet av mandatperioden. Se här, skolket har minskat och det var vi som gjorde det! Men ifall lärandet ökar på grund av förslaget är nog inte lika lätt att påvisa, om det överhuvudtaget finns samband. Jag har inte sett några sådana rapporter eller någon forskning kring detta i alla fall. Det handlar ju istället om VAD undervisningen innehåller.

Men en fråga man måste ställa sig är om det inte finns en risk att åtgärden legitimerar för en del lärare att väga in frånvaro som en del av bedömningen av hurvida eleverna nått målen eller inte? Idag är det ju så att betygsystemet bygger på de specifika mål som läraren skall bedöma om eleven uppnått eller inte uppnått. Det är alltså elevens uppgift att tillsammans med läraren komma överens om hur eleven skall få chans att visa detta. Då skall inte eventuell frånvaro spela in, uppnådda mål är uppnådda mål. Frånvaro kan ju minska lärarens möjligheter att göra en bedömning, av förklarliga skäl, men frånvaron i sig skall inte påverka. Exempel: "Ja Pelle är ju en ströskolkare och inte så ambitiös och med tanke på det kan han ju inte nå MVG, det skulle ge fel signaler till alla andra som är flitiga. Han får VG!". Vissa elever lär sig till och med bättre och mer utanför lektionstid men framförallt handlar det just om att skolan enligt styrdokumenten skall bedöma "kunskaperna" och inget annat. Jag menar inte att elever i allmänhet per automatik når fler mål genom att vara frånvarande, det är inte det saken gäler. Frågan som bör funderas igenom är om en elev som når målen och kan visa det för läraren och samtidigt är ströfrånvarande från lektionerna, skall denna elevs betyg påverkas negativt pga av frånvaron? Nej det står inte i förslaget från regeringen eftersom frånvarotimmarna skall stå separat. Men frågan är som sagt om det inte trots allt legitimerar för vissa lärare att omedvetet eller medvetet också väga in frånvaron i betygenbedömningen. Kanske kan elever som inte nått målen för G få G eftersom "hon är ju ju ändå väldigt flitig och faktiskt aldrig frånvarande". Vist, att agera så som lärare är under alla omständigheter fel men risken finns att de som inte riktigt lärt sig den målstyrda läroplanen inte ser skäl att lära sig mer heller.

Om så skulle vara fallet, vilket man bör vara vaksam på, så undrar man vad förslaget syftar till. Det skulle ju betyda att betygsstatistiken inte skulle stå i relation till faktiskt lärande. Och så sakteliga skulle vi sjunka allt mer ned i det relativa betygssystemets kvicksand. Vi skulle regregera in i det gamla snarare än uppmuntras att utveckla mot det nya.

En andra sak kring detta är förståss regeringens större partiers plötsliga kovändning angående timplanen som man helt oväntat nu accepterar skall finnas kvar. Vilket blir begripligt i ovanstående resonemang, dvs utan timplan blir inte skolket lika enkelt att införa i betyget.

Det tredje är att man vill ha MER katederundervisning (traditionell lektionssalsbunden metodik där lärarens "utlärande" är i fokus och inte de enskilda elevernas lärande) eftersom det cementerar kvarvarandet av timplanen och hindrar ämnesintegrering etc. Detta trots att timplanedelgationen påvisat att eleverna i timplanelös skola får högre måluppfyllelse, dvs lär sig mer. Detta kallar man retoriskt för flumskola och negligerar att elever i en skola utan timplan lär mer. Kontraproduktivitet kallar man det i andra sammanhang.

Moderaterna stod innan valet för en skolpolitik som man inte känner igen i de förslag som den regering man skapat lägger. Och det saknas en sund debatt runt sakfrågorna. Alla tar saker och ting alldeles för givet.


:-)

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare
Politik

Unga tjejer & Entreprenörskap

Entreprenörskap är ett modeord som slits varje dag, i alla fall i samband med ungdomar. I botten handlar det hela om vårt samhälles behov av "ta sig församma" ungdomar som inte bara har idéer utan ett driv att också förverkliga dem, vad de än handlar om.

En undersökning gjord av Lunarstorm visar dock att när det gäller unga tjejer så anser de flesta att den enda vägen att få det ekonomiskt gott ställt är att gifta sig till inkomster, endast 8% ansåg att företagande är en möjlig väg.

Svenskt Näringsliv är snabbt ute och kommenterar som en vuxen alltid gör när den inte riktigt förstår sig på ungdomar eller skola. Enligt dem beror det på snåriga företagsregler.

Enligt mig har det med helt andra saker att göra eftersom 14-18 åringar inte känner till snårigheten, de målen är way over MVG nivå. Det hela handlar om att vår skola sannolikt inte klarar av att förankra tanken om alternativ till anställningsbarhet och att skolan som den ser ut i dagsläget generellt sett inte att konstruerad för att uppmuntra kreativitet och idéskapande.

För att nå en förändring gäller det naturligtvis att skapa förändringsutrymme i skolans struktur och styrning. Så länge styrning och struktur (organisationskultur) hindrar skolledare och lärare från att bajaka sin inneboende förändringsvilja så kommer skolan att fortsätta toppstyras och hämmas. Ungdomar lär av hur vi vuxna är i många fall och kanske inte alltid vad vi skriver på whiteboarden om hur det "borde vara". De ser igenom det och lär sig av hur vi hanterar exempelvis förändringsbenägenhet. Varje ord i dessa sammanhang i närheten av ungdomar är i grunden påverkande.

Lösningen sitter i den enskilde lärarens professionealism och dess möjligheter att skapa en undervisning som även tar hänsyn till dessa frågor, dvs om att bygga trygghet, självförtroende, idékraft och framtidstro. Om detta skall hända måste vi uppskatta läraren och lyfta fram den till den position den förtjänar i samhället.

Ett sätt att konkret bidra till detta är att koppla samman skola och arbetsliv/näringsliv och låta näringslivsledare samarbeta med skolledarna kring ledarskap så att ledarskapet utvecklas så att lärares fulla potential kan komma i kraft i samspel med elevers dito.

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare
Politik

Exkludering & Inkludering

Vår svenska skola bygger på att alla människor har lika värde. Det betyder att vår skola är en inkluderande skola, dvs alla typer av individer ska ha plats. Det finns en poäng med detta eftersom vi behöver kraft från alla medborgare i vårt lilla land med 9 milj invånare. Vi konkurrerar med bl.a Kina med 1, 3 miljarder invånare. Skillnaden ligger i att Kina har så mycket folk och en människosyn där exkludering inte spelar någon roll. Om bara 10% av kineserna når målen så klår dom oss i europa ändå....även om 75% av oss når målen...När kvantitet och kvalitet håller jämna steg blir det tufft att möta dem.

I Svd skriver man idag om en utredning som pekar på att kommunerna lyfter ur barn ur enskilda skolor organisatoriskt för att upprätthålla goda resultat. Alltså ren manipulation. Man skriver också att det är ett fenomen som ökar i takt med att konkurrensen ökar på skolmarknaden. Alltså är slutsatsen tror många att konkurrensen är boven i dramat och att den måste bort? Nej inte alls. Konkurrens med sunda förtecken är utvecklande och skapar kreativitet med resultatfokus. Det är de lömska sifferteknikerna och det orena spelet som är boven i dramat. Problemet är att man lyfter ur barnen ORGANISATORISKT till särskilda skolenheter för barn med inlärningsproblem och att man därmed samtidigt flyttar dessa elevers lägre resultat så att de inte balastar "hemskolan". Nu pratar vi inte enbart om diagnostiserade handikap som autismsläktet ADHD, Asperger etc. som naturligtvis måste ha en särskild pedagogisk metod utan även barn med olika grad av lässvårigheter.

Det borde vara självklart att detta inte är ok. Att stötta elever med särskilda behov är nödvändigt men att plocka bort dom helt från sin "hemskola" av resultatmässiga skäl känns fel i magen. Det skapar en stigmatisering och ett utanförskap som är väl dokumenterat av vetenskapen. Sker det särskilda stödet inom den enskilda skolan i olika temporära eller konstanta undervisningsgrupper är det bra (om verksamheten i dessa håller professionell kvalitet såklart) men om unga människor behandlas som statistik i ett större spel om image mår jag gränslöst illa.

Självklart skall den skola där eleven hade sin "hemvist" innan den erbjöds särskilt stöd någon annanstans räkna in även denne elevs resultat i skolans totala redovisning. Det handlar om trovärdighet för en sund konkurrens och systemet som sådant. Föräldrarna väljer tillsammans med barnen skola och det är skolan där eleven är inskriven som bär ansvaret, och ytterst dess rektor. Att mörka och taktiskt laborera med statistik ger inte en bild av att man är öppen med sin organisations förmåga att prestera. Snarare ger det en bild av en skola som inte presterar en skola angiven i styrdokumenten.

Om vi inte styr upp detta riskerar vi att få en exkluderande skola där ett A och ett B lag skapas redan i tidig ålder, och den stigmatiseringen gynnar inte våra samhällsmedborgares konkurrenskraft i globaliseringen.

Istället för att ägna sig åt denna typ av exkluderingsstrategi borde man koncentrera sig på att utveckla arbetsmetoder som gagnar lärandet och barnens möjligheter att nå målen. Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla.....

PS. Gällande barn i behov av särskilt stöd så behövs det också för de elever som har tallang för lärande, tex de vi slarvigt kallar "mattesnillen". Särskilt stöd kan i min värld alltså även vara att stimulera högpresterande elever. Så vi inte blandar ihop äpplen och päron menar jag... DS.

:-)


Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare
Politik

Miljögifter och ADHD, DAMP och AUTISM m.m

Nu börjar forskningen få upp ögonen för att miljögifter kan vara orsaken till neurologiska handikapp som adhd, damp, asperger m.fl.
Det är till och med så att man misstänker särskilda ämnen som gravida kvinnor och små barn kommit i kontakt med antingen i samband med graviditet eller som barn i tidiga år.

Uppfattningen om dessa handikap har genom åren varit mycket skiftande och kunskapen om dem låg överlag. Några allmänna lekmannaåsikter jag mött är att det i huvudsak har varit trendbaserat med dessa diagnoser eller att orsaken snarare är andra än just biologiska, till och med att det är uppfostranskopplat. Men att det är just neurolgiskt betingat, dvs att det har biologiska orsaker, är vetenskapen dock överens om. Man är också överens om att tillståndet är livslångt men att det går mycket bra att lära sig att leva med det.

Det är bra att forskningen gräver djupare i detta eftersom det innebär att frågan kommer högre och högre i allas medvetande, och det är bra inte minst för oss som arbetar i eller nära skolan.

Kolla in detta från företaget Specialisterne som insett poängen med människor med autism att de faktiskt är mer nyttiga än oss "generalister".

* Vidste du, at op til én procent af befolkningen lever op til kravene for at opnå en diagnose indenfor autismespektret?
* Vidste du, at mange med autismespektrumsforstyrrelser ikke får den støtte de har brug for på grund af manglende viden i samfundet?
* Vidste du, at erhvervslivet oplever et stigende behov for løsning af specialistopgaver?
* Vidste du, at personer med autisme fra naturens hånd er specialister og dermed et glimrende supplement til erhvervslivets generalister?

Som kunde får du for første gang adgang til de stærke sider hos personer med ASF – sans for detaljer, systematik og vedholdenhed – ved at lade Specialisterne tage ansvaret for opgaveudførelsen.

Specialisternes medarbejdere bringer arbejdsglæde ind i opgaver, som profilmæssigt ofte passer bedre til rendyrkede specialister end til kundens medarbejdere. Dermed opnår kunden bedre mulighed for at disponere interne ressourcer til opgaver, der profilmæssigt passer bedre til generalister.
http://www.specialisterne.dk/

Fantastiskt eller hur?

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare
Forskning

Agenda ikväll 21:15 Svt

Idag kan ni, om ni har lust, titta på Svt:s samhällsprogram Agenda där skolan debatteras. medverkar gör Rektorsakademien, Lärarförbundet och Skolministern.

Agenda - 061105
Hårdare tag i skolan - nödvändig eller ödesdiger reform?
I veckan presenterade regeringen sina förslag till åtgärder för en bättre skola. Förslagen ger lärarna större möjligheter till bestraffningar som kvarsittning, avstängning och ordningsbetyg....
...I studion intervjuas skolminister Jan Björklund och Lärarförbundets Eva-Lis Preisz samt Fredrik Jeppessen, grundare av Rektorsakademien om hur de vill att den svenska skolan ska bli en arbetsplats där kunskap och respekt står i fokus. Men trots den gemensamma målsättningen är deras meningsskiljaktigheter stora:
- Det finns stora problem i skolan idag, men dem löser man inte genom att knäppa med fingrarna och slänga ut eleverna i korridoren, säger Eva-Lis Preisz, ordförande för Lärarförbundet
Sveriges Televisions hemsida Agenda

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare
Forskning

KI, hjärnforskning och lärande hos unga

Karolinska Institutet har fått precis hur många miljoner som helst, det ryktas om 250 milj, för att satsa på forskning om hjärnan och dess lärande hos barn och unga. Bland annat tänker man fokusera på hur man med hjälp av olika tekniker kan stödja barn med tex ADHD etc i just deras lärande. Även dyslexi finns naturligtvis med på agendan.

Hoppas att de nu tidigt tittar framåt och försöker skapa en ny kunskap som kan gynna landets pedagoger och elever till att ändra sina arbetssätt och därmed öka måluppfyllelsen för eleverna. Så att forskningen får praktiskt nyttjande så tidigt som möjligt menar jag. Kunskaper om hjärnan, minnet och lärande har givetvis fler tillämpningsområden än skola, bland annat rehabiltering av hjärnskador och andra typer av handikap. Det är viktigt att kunskapen om hjärnan och lärande når många fält.

Bilden förställer en människas hjärna vid en ålder av 6 månader och har inget med texten ovan att göra.

Happy Halloweeeeeeeeeeen

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare
Forskning

"Förutsätt inte att dina elever är heterosexuella"

Veckans glosor: heteronorm, bög och flata.
I måndags fick lärarna på Malmömässan en lektion i hbt-frågor.
- Förutsätt inte att dina kollegor och elever är heterosexuella, säger Gunnar Svensson, koordinator på projektet "Under ytan".
Tidningen Kvällsposten 2006-11-02

Artikeln beskriver ett område som är fantastiskt eftersatt på många ställen i skolvärlden. Kompetensutveckling krävs från förskolan upp till kommundirektörsnivå. Vi behöver alla bredda våra perspektiv.

Bara 2% av lärarna upplever sig ha tillräckliga kunskaper i att svara på frågor om bland annat homosexualitet. Kanske är deras egen uppfattning något i underkant i verkligheten precis som man kan ifrågasätta KK-stiftelsen undersökning om lärares uppfattning om att 50% har tillräckliga IT-kunskaper...men ändå....

Det är i alla fall extremt få som tycks känna sig tillräckligt trygga i att prata HBT, sex, porr osv...

I artiklen ovan tas också detta exempel upp:

Ur matteboken, typ inte i verkligheten men skulle kunna vara:

"Lisa och Eva ingår partnerskap och köper hus. Beräkna räntan."

Ganska tydligt eller?

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare
HBT

Skolforum måste ändra uttryck

Sveriges största skolmässa Skolforum verkar trött och måste få i sig lite vitaminkurer framöver för att kunna utvecklas. Skolforum behövs som mötesplats men den måste helt enkelt förnyas innehållsmässigt. Jag föreläste där igår och gick sen runt en del bland alla hundratals montrar och det var tyvärr alldeles för få montrar som hade ett innehåll som pekade på ordentlig utveckling och nytänkande. Interaktiva whiteboards (ACTIVEBoard och SMARTBoard) är en sak som stack ut, även om lösningarna som sådana inte är särskilt nya. Men lösningen ökar intresset för undervisning hos eleven, det vet vi. Annars var det mest det gamla vanliga i montrarna.

Den enda riktigt intressanta montern var den som Apple gjorde tillsammans med designexperten AnaLinks Lisa Wacklin. Monterytan gick under namnet Uppdrag närvaro. Hela konceptet gick ut på att visa på en annorlunda miljö för lärandet som unga människor själva tagit fram. Det var en fantastisk kontrast till de många skolmöbeltillverkarna som visa stålrörsstolar med träsits i montrarna ute i mässlandskapet.
UPPDRAG NÄRVARO

Skolforum hade också byggt en gigantisk skolledarlounge där arrangörerna bjöd skolledare på en muffin och automatkaffe, som värdarna varnade mig som besökare att smaka. Kaffet var mycket bättre alldeles intill där Wacklin och gänget släpat in en riktig espressomaskin där alla fick kaffe som ville ha. Jag gick under dagen förbi där 7 gånger och sammanlögt var där 9 skolledare som därinne. Idén är naturligtvis lysande men innehållet tyvärr helt uppenbart oatraktivt eftersom knappt någon gick in.

Skolforum behövs som sagt, mötesplatser är oerhört viktiga. Men nuvarande koncept behöver en hel del förändringar på djupet.

Älmhult, IKEA och KINA

Jag var och föreläste för 150 gymnasielärare i Älmhult idag, "home of IKEA". Vi pratade ganska mycket om globaliseringen och hur den faktiskt tenderar att få storföretagen allt mer intresserade av tex ASIEN för produktion. Vi pratade också om att vi i Sverige naturligtvis måste utveckla vår kompetens från industrisamhällssyn till globalsamhällssyn där kunskap, förståelse och förmåga att omsätta denna i praktiken måste kompletteras med idékunskap och krteativitet. Annars kommer inte att kunna konkurrera med låglöneländerna och särskilt inte de låglöneländer som numera också "äger" pricis samma kunskapsnivå som vi som tex KINA. Vi behöver nu utveckla våra unga människor att utanför boxen och kreera nya idéer som kan ersätta våra gamla slagskepp VOLVO, IKEA, ERICSSON m.fl. Precis som Kamprad, LM Ericsson och de andra entreprenörerna gjorde för många många många år sedan....

Frågan är om vi har en skola som är anpassad för dessa syften? Ja man kan säga att läroplanerna har dessa förutsättningar, men för att uttrycka sig lågmält: vi har inte en skola som fullt ut utnyttja detta.

Tyvärr är ju inte medvetenheten om glabaliseringens effekter särskilt utbredda och därför saknas på många håll motivation för att utveckla arbetsmetoder för att möta framtidens krav.


Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare

Hårdare tag?!? ---- ehhhhh.....

Jag är just nu lite orolig för vart debatten om skolan håller på att ta vägen. I min värld, och i de flesta pedagogers värld, handlar skolan i stor utsträckning om att skapa motivation och engagemang hos eleven för själva lärandet och kunskapsinnehåll. Särskilt gäller detta med att hitta motivation de elever som har det lite tuffare inlärningsmässigt och socialt. Annars riskerar vi att vända dem ryggen och straffar dem som redan "straffats" i sina liv. Jag tänker tex på de ca 17% av de svenska eleverna som lever i familjekonstellationer med inslag av våld ellertotal avsaknad av vuxenrelationer. Detta är viktigt av rent sociala vuxenskäl men inte minst också för att vårt land har behov av alla medborgares kapacitet i den globala konkurrensen. Vi är bara 9 miljoner här i svedala, och det gör oss sårbara. Konkurrensen från låglöneländer gör att risken för varje dag ökar att lågkompetensyrken flyttar till bland annat Kina och Indien, där det idag finns dryga 2 miljarder människor som nus börjar bygga universitet i en rasande fart. En ingenjör kostar 57kr om dagen och en svensk typ 1500 kr/dag.

För att stärka vår konkurrens framöver måste vi ta detta med skola på yttersta allvar och särskilt då kanske synen på kunskap, förståelse och förmåga att omsätta detta i praktiken som elev och kommande vuxen. Men det räcker förståss inte. Inte om vi skall kunna konkurrera på allvar och behålla vår välfärd och vårt kompetensförsprång, (om det finns något kvar?). Vi behöver utveckla våra medborgares kreativitet och idéskapande så att vi kan skapa nya bärande idéer i framtiden. Kom ihåg att alla sveriges flaggskepp som Volvo, Ericsson, IKEA etc startades i en annan tid och att det de senaste 30 åren inte startats några riktiga bolag i detta land, i alla fall inte som kan bära ansvaret i konkurrensen. Därför behöver vi kreativitet i skolan som uppmuntrar nytänkande och att "tänka utanför boxen". Inte för syftet att starta ett eller två nya Volvo utan framförallt för att starta 1000 tals mindre och unika konkurrenskraftiga verksamheter. Men också för att finna kreativa människor som kan brinna för att utveckla sjukvård, äldreomsorg och framförallt skolan än mer.

Därför är jag bekymrad över debatten om hårdare tag i skolan och synen på barn och ungdomar. En "hårdare tag" och "bestraffande skola" som vi hade i Sverige för länge sedan skapar inte jordmån för modiga, trygga, kreativa elever. Med auktoritärt ledarskap och bestraffningsmetoder kan man få folk att sitta still och hålla klaffen, det är sant att det fungerar men på bekostnad av vad? Uppfattningen hos de flesta forskare idag är att man INTE skapar ökat lärande, högre måluppfyllelse, modiga och kreativita ungdomar i skola med metoder från 1800 talet som tex kvarsittning, avstängning. Att tro det är ett rent felslut. Konsekvensen kan bli att frestelsen för osäkra skolor och pedagoger att använda makt före dialog kommer stagnera den positiva utveckling svensk skola är mitt uppe i, och som snarare uthålligt behöver stärkas.

Ambitionen att skapa studiero i förslagen är säkert bottnade i en god tanke men medlen alldeles fel och kontraproduktiva. Debatten vittnar om okunskap kring vad det är som orsakar "strulet" och hur man hanterar "struliga tonnisar" och vänder dessa mot positivitet. Kanske är syftet istället att skapa en enkel mätbar och "grund" skola med tysta rädda elever. Hämmade elever som är lättstyrda och som uppför sig och tänker likadant? Som svarar rätt på olika länders floder eller gamla kungar så att vi kan jämföra utbildningsstatistik med Finland? Ja om det är det man vill ha så är det nog rätt väg att gå. Men det rimmar ju lite illa med globaliseringsproblemet, och jobbskaparambitionen.

Utveckla istället skolan mot en konkret, effektiv, respektfull och stimulerande lärmiljö där individens särprägel efterfrågas i alla lägen och där eleverna får ett starkt självförtroende. En skola där lärarens professionalism och kunnande avgör vad som är bäst för elevens lärande. En skola med visioner! Det vinner vi på i längden.

Elevitera mera!

:-)

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare

Uppsala, Affix och Malmö...och lite London!

Idag träffade vi våra vänner Affix.nu (Charlotta Puls & Jeanette Hendersson) i Uppsala som jobbar med "grupp och organisationsutveckling" i bland annat skola. Två stycken riktiga entreprenörer med intresse för svensk skola som nu skall bygga upp Rektorsakademien i uppsalaregionen.

Och igår var vi i Malmö och träffade utbildningschefen Matz Nilsson, landshövdingen Göran Tunhammar + Malmös näringsliv för att se om också Malmö har behov av ett nätverk där skola möter näringsliv omkring ledarskap. Alla var överens om att det fanns ett starkt behov av ett Rektorsakademien också i Malmö.

Därför blir det tre nätverksträffar i januari faktiskt. En i London 12 januari och sen även då Malmö och Uppsala.

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare

PRAO på väg bort...i alla fall dagens form...

Den traditionella formen av PRAO håller på att försvinna i allt fler kommuner. Man anser att formen tillhör ett samhälle som fanns för 30 år sedan och man ser brister i både kvalitet och säkerhet.

I styrdokumenten står att att skolan skall se till att eleverna vänjs in i tankar och förståelse kring vad arbetslivet är och vilka krav som ställs. För att detta skall funka tänker man sig i bland annat Varberg att nya former måste till och att man måste börja redan i tidig ålder. Man anser det vara för sent i åk 8 och 9 som är normen idag.

Jag tycker detta är en utmärkt utveckling och jag hoppas att fler kommuner bryter det gamla pryomönstret från 70-talet och inför en mer naturlig koppling till arbetsliv. Varför tillhör detta inte de samhällsorieterade ämnena och varför inser man inte att arbetslivet faktiskt kan bidra till arbetslagen undervisning på massor av sätt? Kanske därför att utgångspunkten är att PRAO alltid är 1+2 veckor på högstadiet, en period då eleverna är borta och ger lärarna lite andrum i en annars stressad vardag? Bryt mönstret, skapa fokus och utnyttja möjligheterna. Ta hjälp av samhällets resurser i större utsträckning och släpp in det.

Och SYV måste kanske också se om sitt hus och sina arbetssätt, istället för att vara fjättrad vid en egendomlig struktur. Det finns jättemånga nytänkande SYVare därute, men tyvärr hörs de sällan i debatten. Fram med er och berätta hur ni som skola skapade en tydligare koppling till samhällets arbetsliv och hur detta område integrerades i den "riktiga" undervisningen....

:-)

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare

Nytt verktyg för bloggning och kunskapsklassamhället

Nu testar jag ett nytt bloggverktyg som funkar med Blogger.....Ett program endast för Mac som gör att man slipper logga in via Blogger. Praktiskt....Det finns säkert andra för windows med liknande tanke.

En reflektion kring detta är ju att bloggning, som all annan form av kommunikation på nätet, tenderar att bli allt enklare och enklare. Snart är det inte kunskapen kring IT och hur det praktiskt kan användas utan snarare tillgängligheten som avgör för individen. Vi går mot en allt tydligare tendens i att de som inte har kunskap eller ens tillgång stängs utanför. Det fina med den ökande kommunikationen är ju att dess tillgänglighet och räckvidd skapar enorma möjligheter för den som "hänger med". Men konsekvensen för dem som inte hänger med i utvecklingen blir framöver mycket stor. De är kanske inte så många procentuellt det rör sig om men det är ändå viktigt att vi alla försöker se till att i alla fall skolan erbjuder spjutspetskompetens och spjutspetsteknologi. Annars blir det tufft för forlorarna i kunskapsklassamhället.....

Journler är ett exempel på hur enkelt kan vara, och hur enkelt det framöver måste vara för att så många som möjligt skall få chansen i konkurrensen.

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare

Pojkar & Flickor & Skola?

Skolan måste ta pedagogiska hänsyn när den klassplacerar, det står i styrdokumenten och ytterst ansvarig är rektor. Inte lärare som debatten låter påskina i morgonsoffan. Det är ett av uppdragen som staten givit direkt till rektor, utan påverkan av tex kommun eller annan.

Diskussionen kring att klassindela efter kön utgår antingen ifrån att det är skillnad på könen rent biologiskt ifråga om lärande eller att pojkar generellt av sociala utvecklingsskäl lär på annorlunda sätt än tjejer. Personligen tycker jag att diskussionen om klassindelning är intressant, men inte utifrån allmäna könsförutsättningar. Dels eftersom klassindelning på andra grunder än utifrån just lärandets förutsättningar för individen inte är särskilt smart och sen givetvis eftersom det finns en mängd mål i styrdokumenten som förutsätter könsintegrering.

Idag klassindelar vi efter ålder, trots att vi vet att spannet i mognad hos elever i en åk 7a spänner mellan 9 år och 17 år eller något liknande. Självklart ger de otroligt brokiga förutsättningar för pedagogen att handskas med. Vore det inte sundare att klassindela efter andra kriterier som ligger närmare själva förutsättningarna hos barnen att lära och utvecklas?

Kanske bör man diskutera detta i TV-soffan istället för kön?

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare

Englands lärare om nya lärandet

En ny studie i England visar att 60% av Englands lärare vill ha mer undervisning med inslag av video och datorspel. Det saken gäller är att de insett hur dessa medier påverkar motivationen till lärandet.

Electronic Arts(EA)och den statliga organisationen Nesta Futurelab har gjort forskningsstudien som pågått sedan 2005.

"Underhållningsspel som The Sims, och Knights of Honour stimulerar enligt den nyligen publicerade rapporten: ”Using commercial off-the-shelf computer games in formal education”, elevernas kreativitet och förmåga att samarbeta. De kan också uppmuntra till problemlösning och inte minst: vara motiverande."
Kollegiet

Slutsatserna är att man med fördel kan använda spel i undervisningen för seriöst lärande och i synnerhet spel som barnen redan är vana vid hemifrån. Det är samma tankar som vi har i vårt forskningsprojekt om "iPodMatte", dvs att integrera skolans kulturbas i ungdomarnas kulturbas och på så sätt nå deras motivationsdrivkrafter.
Rektorsakademien

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare

Lärare om lärande :-)

God morgon :-)

I Hälsingekuriren skriver idag läraren Ulf Carlsson ett inlägg där han föreslår att den nye skolministern tänker till lite grann innan han genomför sina reformer mot en mer vuxenkoncentrerad maktstruktur i skolan, tex mindre elevinflytande och ökad traditionell faktakunskapskola. Detta eftersom den läroplan vi har faktiskt hävdar något helt annat. Han skriver vidare att han som lärare borde kunna ge elever betyg innan åk nio och på så sätt låta eleven koncentrera resten av skoltiden kring de ämnesmål den har svårare med att nå. Detta är naturligtvis mycket intressant och möjligheten till detta finns i en skola utan timplan.

"För att rädda ansiktet borde alliansen nu i stället utnyttja läroplanens möjlighet att ge varje elev rätt att bevisa att man nått målen enlig de betygskriterier som redan finns, oavsett vilket skolår det gäller. Många elever skulle kunna klara betyg i vissa skolämnen redan före skolår nio och kunna få mer tid att jobba med de kunskapsområden som man har besvär med eller vill fördjupa sig i.

Men då måste man förstås hitta andra organisationsformer för lärandet än det nuvarande medeltida schemasystemet, vilket förefaller vara skolans heliga ko och något som man knappast kan förvänta sig att den nya regeringen vill slakta."

Det är riktigt roligt att läsa lärares konsruktiva resonerande kring skolan, dessa lärare behövs som motkraft till de enkla lösningarnas politik.
Ulf Carlsson, lärare

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare

Dagens Läroplanscitat nr 24

Detta stycke, kring skolans uppdrag, tycker jag är ganska spännande eftersom det tar upp två viktiga förutsättningar för lärandet. Att lärandet skall vara lekfullt och att varje elev skall beredas fysisk aktivitet varje dag. Bra va? :-)

"Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen."
Lpo94 Kap 1 Skolans uppdrag

Fler bloggar om:
IT Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare

Vidgade textbegreppet

Det råder diskussion i forskningssamhället kring detta med bilders koppling till barns och ungdomars läsande. En sida menar att bilden inte tillför något utan istället leder barnets läsande åt "felaktiga" håll än vad själva texten vill, underförstått bilden hör inte hemma i läs och skrivkulturen eftersom den stör. Den andra sidan anser att bilder spelar stor roll för utvecklandet av läsande och skrivande, inte minst i vår nuvarande kultur där berättandet har väldiga inslag av både rörliga och stilla bilder genom TV, spel, film etc....

Begreppet "vidgat textbegrepp" finns ju angivet och beskrivet i kursplanen och det borde egentligen inte vara en diskussion på nivån "good or bad" utan "självklart":

"I kursplanens beskrivning av ämnet svenska används termen ”ett vidgat textbegrepp” som innefattar ”förutom skrivna och talade texter även bilder”. Detta vidgade textbegrepp återkommer i kursplanen, både i beskrivningen av ämnets syfte och i de mål undervisningen ska sträva mot. Formuleringarna ”litteratur och bildmedier”, ”olika slag av texter, såväl skrift- som bildbaserade” och inte bara läsning utan även ”avlyssning, film, video etc.” pekar alla mot detta utvidgade textbegrepp."
Skolverket

Forskning vid Umeå Universitet bekräftar detta och Carin Jonsson har gjort en avhandling där hon pekar på bristen i förståelse kring kopplingen mellan bild och text.

"– Barnen kodar och avkodar oavsett om de håller på med bild eller text. De bollar spontant över planket mellan innehåll och form genom att använda sina kunskaper och erfarenheter. Att inte tillvarata den kompetensen är att gå över ån efter vatten när det gäller barnets skriftspråkstillägnande, menar Carin Jonsson"
Umeå Universitets hemsida

Min poäng här är att vi måste uppmuntra alla projekt ute i skolorna där man plockar in det vidgade texbegreppet och där man aktivt arbetar med skapande kring bild, film, skrivande, läsande inkorpererat och genomsyrande av alla ämnen i och omkring teman och projekt. Ett sätt att uttrycka det lite enklare är att sammanföra "Kulturyttringar med skoluttryngar". I alla åldrar, inte minst ända upp på universitet och högskola!

Fler bloggar om:
IT Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare

Händelsernas tid i skola

Det händer mycket kring skola nu. Debatten börjar ta fart inför valrörelsen och olika politiska viljor tävlar om uppmärksamheten. Skolministern river upp gymnasiereformen utan att presentera något riktigt alternativ och reaktionerna i lärarled och skolledarled är delat. Jag talade med gymnasielärare från hela landets olika industriella program och träindustrin igår när jag höll föredrag i Nässjö och en del var nöjda med förslaget medan andra kände sig lurade och hemskt besvikna. Närmast förbannande. Jag vet inte riktigt vad jag tycker. Å ena sidan är det ju på ett sätt bra att skolministern vet vad han vill men å andra sidan riskerar detta befästa antiförändringsviljan hos de som lagt ned tusentals timmar på att planera och utveckla inför gymnasierformen som nu skrotas innan den är helt klar. Lärare är inte som datorer som bara kan "bootas" om med nytt login...

Sveriges kommuner och landsting föreslår att elever som inte nått målen i åk 9 skall gå kvar tills de nått målen, innan de kommer till gymnasiet. Tanken är såklart att man vill lyfta debatten om måluppfyllnad och skolans resultat, inte att ungdomar som självändamål skall gå i 9an tills dess de 20 år. Samtidigt vill man slopa timplanen som man menar är mer begränsande och hämmande för lärande än skapar möjligheter för elever att nå mål genom. Facket däremot svarar ilsket med att Sveriges kommuner och landsting antagligen vill suga ut en redan skändad lärarkår och menar att förslaget egentligen handlar om att man vill spara pengar på lärare genom att få dem att arbeta mer. Istället repeterar man sitt mantra att lösningen är fler behöriga lärare. Det börjar bli universalsvaret numera och man skulle önska en mer nyanserad debatt som verkligen fokuserar på förslag på åtgärder för att öka måluppfyllnad. Vi har fattat att man önskar fler lärare som passerar lärarhögskolornas examina! Men det finns väl fler förslag? Om parterna sätter sig ned och sätter elevers lärande i första rummet så hittar de nog dessa någonstans djupt ned i portföljen.

När det gäller timplanen förvånar det mig oerhört att man inte lyssnar på timplanedelegationens rapport efter försöket med att låta 900 skolor testa att arbeta utan timplan. Den rapport som pekar på en kombination som är lite speciell och som borde fungera som smörjmedel för alla landets lärare och rektorer. Nämligen att arbetet utan timplan för skolorna minskar arbetsbelastningen och ökar måluppfyllnaden. Borde inte en sådan rapport vara tillräcklig? Jag bara frågar?

Fler bloggar om:
IT Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare

Ökat intresse för matematik

Nu har rapporten för projektet som vi (Rektorsakademien) initierade i julas och som bland anat LHS och Broängsskolan i Tumba har gjort kring hur man ökar elevers intresse för matematik blivit klar. Genom att matteläraren filmar sina matematikgenomgångar utefter kursplan och faktiskat lektionsinnehåll och sedan låter elever prenumerera på dem genom iTunes och rakt ner i sin iPod Video så smälter vi samman två kulturer, skolkultur och ungdomskultur. Vi laddar en del av ungdomskulturens "gadgets" med skola genom att låta nya medier spela roll i skolarbetet. Även föräldrar kan skapa sig ökad kunskap i matemayik genom att kontinuerligt följa undervisningen som deras barns mattelärare genomför genom filmerna. Grundidén är att skapa en intresserörelse för matematiken "underifrån"istället för att som i de flesta fall "ovanifrån".

Resultatet är att intresset för matematik ökar genom detta arbetssätt + en del andra högst intresanta upptäckter.

Nästa steg är att skala upp projektet till tio kommuner. Det är ett viktigt projekt som visar att genom att arbeta med nya medier så kan man påvisa ökat intresse för matte, vilket är en grundsten i ökat resultat på lärar och elevnivå. Det krävs att skolorna har tillgång till bredband och modern hård- och mjukvara. Och varför skulle de inte ha det?

Rapporten finns här (5,3 MB)

Fler bloggar om:
IT Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare

IT-centralisering skapar sjunkande resultat

De olika IT-projekt som nu tumlar upp i kommunerna och som iscensätts av ickepedagoger kommer att påverka skolutveckling och måluppfyllnad negativt. I min gamla kommun Botkyrka där jag var rektor kör man nu över alla skolledare och lärare rakt av och IT-serviceenheten tar över ägande och drift av skolornas redan investerade datorer. I och med detta tvingar man skolorna att fjärma sig från det övriga samhällets utveckling. Istället för att skolornas lärare själva styr över VAD man vill syssla med och HUR man vill utvecklas får nöja sig med den hårdvara och mjukvara som IT-chefen bestämt är bäst för pedagogisk verksamhet. Problemen med dessa centraliseringar är naturligtvis flera, men det värsta är att man minskar lärares möjligheter att utnyttja de nya mediernas styrkor för lärande och genom det hämmas elevernas chanser till måluppfyllnad. Hela idén i Botkyrkas fall är att ha alla program på en central server och låta skolorna arbeta med dem direkt mot servern, det vi kallar för "tunna klienter". Tunna klientsystemet klarar varken av ljud, animerad bild eller film. Man kan alltså inte se på Svt:s Lilla Aktuellt eller Rapport via nätet, prenumerera på podcasts, publicera elevers egna klippta filmer för föräldrarna att se på eller se program från UR heller för den delen. Det enda som fungerar är att skriva text, men i stort sett bara det. Man bör därför tänka sig för både en och två gånger här om man skall ta uppdraget som finns angivet i skollag och läroplan på allvar, vilket man bör eftersom man annars bryter mot lagen. I Västerås har datortäthet och IT-användandet över lag minskat efter det att centraliseringen genomfördes för ett antal år sedan. Och någon modernare utveckling av nya medier är svår att upptäcka i den miljön?
Så här är det tänkt.

1) Skolan hyr datorer för minst 3500 kr per år
2) Skolan hyr mjukvaran, där standardpaketet innehåller tex Office-paketet, för 3500 kr per år. Skall man ha multimediaprogram (dock utan ljud och film som inte de tunna klienterna klarar av) kostar det några tusen kr till.
3) Skolorna måste fråga IT-service om kommunen kan köpa in en särskild programvara som kommunen installerar på serven. Det betyder att IT-snubbar väljer pedagogiska metoder för professionella lärare. Helt obegripligt!

Detta är såklart en inskränkning i skolornas förmåga att utvecklas med sin samtid. Motivet är såklart sänkta IT-kostnader. Men kostnaderna sjunker inte, de ökar för de allra flesta skolorna. En skola som genom åren investerat i 100 datorer kommer årligen att få ytterligare 700 000 kr i hyra och servicekostnader! Det är nästan lika mycket som två heltidsanställda lärare. Samtidigt går vi mot en utveckling där behovet av fler datorer i undervisningen kommer att öka.

Frågan är ju om elevernas föräldrar kommer att nöja sig med att deras barn får tillgång till "lite upphottade skrivmaskiner" när förmågan att utnyttja mediesamhällets kommunikation kommer att vara avgörande för elevens framtida studie och yrkesval? Detta är segregering och att aktivt medverka till framväxandet av kunskapsklasssamhället, där de som inte kan hantera modern teknik kommer att få lågkvalificerade jobb eller en framtid i arbetslöshet och/eller kriminalitet. Utifrån Botkyrkas situation är det besynnerligt att tjänstemännen agerar så oansvarigt.

På min gamla skola Broängsskolan i Botkyrka har man en kultur som gjort att man har fått pris efter pris i pedagogiska sammanhang eftersom man faktiskt ökat resultaten i lärandet och skapat en faktisk pedagogisk utveckling. Det har inte kostat kommunen några spänn alls att tala om heller eftersom ALLA utvecklingskostnader tagits ur egen budget genom elevpengen. Nu riskerar den faktiska konstnaden att skjuta i höjden och genom detta så kommer man att halshugga all utveckling och allt engagemang. Skolor med moderna strukturer kommer inte att ha råd med sin nuvarande IT-park. Det kan säkert kommunens tjänstemän stå ut med genom att blunda slå igen öronen, men de tjänstemännen som ansvarar för detta borde ha problem med att se sig i spegeln på mornarna. De borde känna sig ynkliga när de tänker på alla barnen som inte når de mål i skolan som de hade kunnat med en decentraliserad IT-utveckling.

Jag skulle verkligen inte förvånas om de bäst utvecklingsbenägna lärarna i kommunen kommer att sluta för att ta jobb i andra mer utvecklingsbejakande verksamheter.

Faktum är att jag på riktigt SKÄMS över Botkyrkas IT-strateger i denna fråga. Jag skäms eftersom kommunen istället borde göra allt för att satsa på sina ungdomar, de borde inte ha råd till annat. Botkyrka är en i övrigt fantastisk kommun, men det hjälper inte här.



Fler bloggar om:
IT Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare

Skolk i betyget, varför då?

Tanken med att föra in uppgifter om "ogiltig frånvaro" i betyget är att elever på grund av denna risk skall avhålla sig från att skolka, alltså vara frånvarande från undervisningen. Ambitionen i botten är naturligtvis att man tänker sig att närvaro i undervisningen ökar möjligheterna till lärande. So far so good. Men sett strikt utefter den mål och resultatstyrda (resultathävdande) skolan är mina frågor dock ganska många, och kanske är de ej relevanta men så här funderar jag:

1. Hur många elever och med vilken problematik räknar man med skall närvara mer? Slentrianskolkarna som inte har så mycket frånvaro eller storskolkarna?

2. Om det är storskolkarna, som ofta har trassliga livssituationer med knark, alkohol, misshandel i hemmet, mobbade, osäkra etc. Bryr sig dessa storskolkande elever om några siffror i ett betyg? Har de inte andra bekymmer att hantera och behöver de fler istället för riktiga relationer med vuxna som stöttar?

3. Den målstyrda (målhävdande) skolan fokuserar på det faktiska lärandet och närvaro är ju i det sammanhanget sekundärt, alla lär på olika sätt och på olika tid. Är det inte bättre att succesivt lämna det gamla kollektiva klassbegreppet efter ålder och istället fokusera på att utveckla skolornas arbetsmetoder så att individen kommer i centrum. De skolor som gör det har ju väldigt goda läranderesultat och liten ofrivillig frånvaro. Många av de 900 skolorna som ingick i timplanelösa försöket visar ju till exempel på det. Att sätta närvaro som betygskriterie, som sannolikt blir konsekvensen, är ju att bibehålla gamla strukturer snarare än att utveckla den mål och resultatstyrda skolan. Underförstått ställer jag frågan: Är klassisk katederundervisning bästa sättet att förbereda eleverna i ett globaliserande samhälle? Eller är en kombination av strukturerat arbetssätt och ett fritt arbetssätt att föredra eftgersom alla är olika, både lärare och elever?

3. Vilken rimlig bedömning gör man kring den ökande måluppfyllnaden genom att föra in "skolket" i betyget? Hur mycket sänker vi tex andelen elever som inte når målen i ett eller fler ämnen (idag 25%). Hur ser man andelen framför sig 2008? En sådan här åtgärd borde ju ge snabba resultat eller? Om inte kan vi ta bort det då eftersom det inte visar effekt?

4. Vilken/vilka forskning/undersökningar stödjer den eventuella positiva resultatutvecklingen pga att man inför "ogiltig frånvaro" i betyget?

5. I regeringsförklaringen angav Reinfeldt på ett lysande sätt globaliseringen som en viktig drivkraft för skolan, då en bra skola långsiktigt ökar svensk konkurrenskraft. Men hur kopplar man idén att skriva in frånvaro i betyget till ökad konkurrenskraft? Givet funderingarna ovan? Dvs VAD vill vi åstadkomma och HUR?

6. Gäller ogiltig frånvaro alla eller måste man "kvalificera sig" till en viss nivå? Är det ok att skolka lite till exempel....? Eller skall Lisa Carlsdottir 16 år ha typ 25 skolktimmar samtidigt som hon har MVG i alla ämnen?

7. Om undervisningen är upplagd på ett sätt som inte motiverar, engagerar, stimulerar till lärande hos eleven blir ju hela resonemanget om närvaro meningslöst, ingen lär ju särskilt mycket trots att man är där. Detsamma om man utgår ifrån att det kan finnas elever som på annat sätt eller på andra ställen kan tillskansa sig kunskaper och nå målen, även om de är få? Eller?

Mycket frågor blir det...när man funderar efter en stund...Men man kan skita i att fundera och säga "Självklart skall skolk stå i betyget"...


:-)

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare

Utbildningsministern Lars Leijonborg ...

Utbildningsminister: Lars Leijonborg
Skolminister: Jan Björklund

Nu kommer debatten kring skolutveckling och pedagogisk utveckling att kraftigt förändras. Det kommer nämligen på ett sätt att bli lättare att argumentera för en skola som fokuserar på det kreativa och faktiska lärandet snarare än 1800-talets undervisningsformer och de enkla lösningarnas politik.

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare

Världslärardagen idag 5 oktober

Idag är det världslärardagen, en dag för att uppmärksamma alla fantastiska lärare i hela världen. Och särskilt de allra bästa som faktiskt finns i vårt land! Ge alla lärare du känner uppmärksamhet idag genom att berätta för dem hur vansinnigt viktiga de är för vårt land. Ta föresten samtidigt the "bulls by the horn" och gör denna dag till densamma alla dagar. Varför bara en dag? De är superduperviktiga alla årets dagar. Semlor äter vi ju året om numera och kan vi väl hylla alla lärare alla dagar! Att ha EN enda litren världslärardag är ju att föringa dem 364 dagar per år...

NI ÄR BÄST! SÅDESÅ!

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare

Ministerposter på fredag !

Hemlighetsmakeriet är omfattande så här dagar innan regeringen skall presenteras. Fredag kl 1400 lär det hela avslöjas för svenska folket, förmodligen direkt i TV-kanalerna. Vi får då reda på vem som får vilken roll kring skola, utbildning och forskning. Vem blir skolminister och vem blir utbildningsminister? Är det överhuvudtaget en klok uppdelning att ha en skolminister och en utbildningsminister? Är det inte smartare att tex ha en renodlad forskningsminister som så att säga lyfter forskning och kunskapsutveckling till en position som möjliggör att vårt lands kompetens får en skjuts framåt ordentligt? Då kan vi ju ha en utbildningsminister som så att säga tar hand om utbildningsfrågorna från förskola till gymnasium, eller kanske till och med universitetsstudier. Allt som har med lärandet att göra. Att dela upp skolan och universitetet genom ministerposter gör ju att skolan får en lågstatusposition och universitetet en högstatusposition. Jag menar vem hade egentligen mest "cred" i förra regeringen? Inte som personer utan som minsitrar alltså...Baylan eller Pagrotsky?

Om man nu ändå delar upp det som förut, vem blir då skolminister tror ni?
Och vem blir utbildningsminister?

:-)

Fler bloggar om:
Politik Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare

Såklart en bra lärobok :-)

Här kommer ytterligare ett boktips. Det är en bloggare vid namn Cecilia Söderberg som tillsammans med Heléne Nordberg som gjort en lärobok i svenska (språkval). Modernt och i samklang med sin tid. Förlaget är Bonnier Utbildning som beskriver boken så här:

Ett nytt, kreativt läromedel i svenska som språkval som gör ämnet roligt och meningsfullt. Åtskilliga praktiska uppgifter och gruppövningar utvecklar både språket, det sociala samspelet och förmågan att tänka kritiskt. Låt eleverna fördjupa sig i exempelvis film, reklam och informationssökning. Så klart!
Bonnier Utbildning

Beställ refex...

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare

Bert Stålhammar "Syns Jag? Hörs jag?"

Idag läste jag Bert Stålhammars nya bok med titeln "Syns jag? Hörs jag?"

Det är en bok om det som vi alla lite till mans har varierad ångest för, nämligen konsten att hålla föredrag. Oavsett du är lärare, skolledare, näringslivsledare eller ägnar dig at andra viktiga saker så har du nytta av denna bok. En bok som på ett målande och pricksäkert sätt guidar dig kring författarens egna erfarenheter i ämnet.

Bert Stålhammar har en bred erfarenhet av läraryrket men har även varit både skolledare och riksdagsman. Nu är han prof i pedagogik vid Örebro Universitet.

Läs och roas :-)

Beställ boken här.

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare

Annorlunda bibbla....

Idag var jag om min dotter på stan för att handla lite, bland annat så var vi på jakt efter nytt spel eftersom vårt PSP äntligen landat. Vi passade också på att ta en sväng förbi Lava i kulturhuset och när vi ändå var där tänkte vi att vi även kunde ta en sväng in på biblioteket dom ligger vägg i vägg. Min dotter hade aldrig varit på ett sådant bibliotek och om sanningen skall fram inte jag heller. Men jag tycker absolut att ni borde besöka det. För det är fantastiskt anorlunda att kliva in där och se alla dessa horder av människor som sitter, hänger och ligger överallt och läser....SERIER...

Jag pratar om Serieteket i Stockholm. Ni som undrar var man får tag i gamla årsböcker av Svenska MAD eller gamla westernserier från uppväxten kan vara lugna. De finns kvar. Förutom denna nostalgitrippmässiga avdelning så finns givetvis allt i Mangaväg man kan tänka sig. Serieteket är ett utmärkt sätt att hålla sig up to date med ungdomskulturen.

ÅK DIT !

:-)

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare

Släng ut datorerna och in med fler katedrar !

Ungefär så säger franskaläraren och tillika huvudskyddsombudet i LR Lars Hemzelius i Vellinge Kommun angående den moderna kommunikationens roll i skolan. Han berättar i artikeln nedan att skolan genom åren prioriterat uppbyggnad av datasalar som inte skapar lärande alls istället för på lärare som genom traditionella "gamla hederliga metoder" löser uppdraget med glans. Dessutom räcker det med att anställa "normalskickliga pedagoger". Det är en fantastiskt underhållande artikel som ger stor kunskap om hur många av oss (dock inte alla) förhåller sig till utveckling.

"Det sunda förnuftet säger i stället oss att det allra mest kostnadseffektiva sättet att bibringa kunskaper till en större församling utgår från föreläsningsformen - med tillhörande frågeutbyte och diskussion.
En normalskicklig pedagog förmår att på 40 minuter få 30 niondeklassare att förstå bakgrunden till det andra världskrigets utbrott."
Skolvärlden 060927


Hmmmm 1...är det mest kostnadseffektiva per deffinition det mest optimala för måluppfyllnad? Hmmmm 2...är datasalar bästa sättet att utnyttja de digitala möjligheterna? Hmmmm 3...Hur ser det ut i Vellinge igentligen?

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare

Specialpedagogiska institutet

Specialpedagogiska institutet finns i landets alla regioner och det är en statlig myndighet för bland annat råd, stöd och fortbildning kring specialpedagogiska frågor kopplat till skolan. Dit kan man ringa och begära hjälp om man som lärare, arbetslag, skolledare eller förälder har problematik man inte kan hantera kopplat till något barn lärande. Jag träffade dem idag och kunde tyvärr konstatera att väldigt få känner till dem. Och ännu färre utnyttjar dess fulla kraft och petential. Karin Jordås heter en fd "Haninge rektor" som nu börjat jobba där. Har ni frågor så ring henne direkt, telefonnummer finns på siten:
www.sit.se

Karin uppmanar alla att använda dem mer, kort och gott!

De har även en tidning som heter "Lika värde" som går att beställa från hemsidan.

Ni som vill höra mer om vad de gör sen kan komma på Rektorsakademiens nätverksträff på Berns i november får dit kommer Karin Jordås för att berätta.


Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare

Böter för orm i skolan

Rektorn i Södermalmsskolan har dömts till böter för miljöbrott eftersom man haft en orm i skolan utan att man införskaffat tillstånd. Det var läraren i naturorienterande ämnen som tog med sig en mjölksnok till Södermalmsskolan i undervisningssyfte. Skolan missade dock att söka tillstånd för ormen och rektorn får därmed böta 4 500 kronor.
www.svt.se

Känns inte detta lite knasigt? Läraren ville göra en spännande verklighetsnära undervisning och för sånt skall man söka tillstånd?

:-)

Mjölksnok= En orm av arten snok som varken är giftig eller på annat sätt farlig. Inte ens för allerigiker.

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare

Två filmer från 15/9 på Chinateatern

Här kommer två filmer för er som orkar ladda ned dem. Det är från vår nätverksträff på Chinateatern 15/9 och temat för kvällen var "Kommunikation". Jag lägger upp dem här eftersom en hel del mailar och undrar vad vi gör där och vilka som får komma. Svaret på första frågan är att vi knyter nya kontakter mellan skola och närings/arbetsliv för dem som tycker det är viktigt. Och de som är välkomna är ledare med verkligt intresse för skolan, sen kan man komma från både skolvärlden, näringslivet, offentlig sektor. Och givetvis är lärare välkomna också eftersom de om några är just ledare. I pausen mellan föredrag och debatter på scenen minglar vi, äter, dricker ett glas läskande och byter visitkort. Men framförallt så diskuterar vi framtid, skola, ledarskap och näringsliv/arbetsliv. Man kan även hitta information från våra partners på plats i vår extremt lilla utställardel. Vi samarbetar ju med Apple, vilket inte är någon hemlighet, så därför är filmerna optimerade för iPod Video och du kan prenumerera på dem genom iTunes. Men andra podcastlösningar fungerar såklart också.

I den första filmen pratar Isabella Engblom om medier och skola, Ann-Sofie Krol om vikten av att hålla sig uppdaterad kring vad som händer utanför skolan, dvs omvärldsbevakning. Dessutom delas priset "Heja Rektorn" ut till Fryshusets gymnasierektor Rosemary Waher-Schennings.

I den andra filmen pratar Caj malmros med Loa Falkman i programpunkten "samtal i säcken". I slutet berättar Anders Carlberg om ungdomskommunikation och hur man når ungdomar i vårt mångkulturella samhälle.

Du kan prenumera på alla våra filmer genom gratisprogrammet iTunes När du isntallerat programmet kan du läsa hur du gör här för att prenumerera på vår videopodcast (PodTV). Det går snabbare att ladda ned genom iTunes. Men det går självklart att titta även här nedan.

Film 1
Film 2

Feed för prenumeration:
http://www.rektorsakademien.se/videocast/videocast.xml

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare

Det är skillnad på fingrar och fingrar

När Lars Ohly ger Marie Söderqvist fingret reagerar förvånansvärt få men när ungdomar kränker andra ungdomar eller lärare och stör samtal skall det formas betyg i ordning och uppförande. Det skillnad på fingrar och fingrar. Vuxnas och barns.

Jag har en idé. Om det införs betyg i ordning och uppförande i skolan, kan vi då samtidigt införa ordnings och uppförandebetyg för politiker? Betyget skulle givetvis vara offentlig handling så att vem som helst kan begära ut dem för att kunna kontrollera om vederbörande har hyfs och ton, eller uppför sig så korrekt som staten ordinerar. Det skulle ju kunna guida väljarna i personvalen om inte annat. Frågan är naturligtvis helt seriös....om någon undrade? fast det gör väl ingen...Det är ju så självklart med uppförandebetyg :-)

Sen läste jag något väldigt spännande här på en finsk lärares blogg. Och fortsättningen här hos Skolfröken.

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare

Dagens Läroplanscitat nr 23

Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Perspektivet skall prägla skolans verksamhet för att ge grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden.
Lpo94, skolans uppdrag

Vi kan bli drabbade 2010

Jag har länge undrat hur det blivit möjligt att politiskt främlingsfientliga krafters tillväxt ökat de senaste åren. Och jag är ganska övertygad om att det generellt handlar om en konsekvens av att deras ideer uteslutits. Att stänga ute och minimera människors åsikter stärker deras utanförskap och deras gemenskap. Effekten blir alltså det omvända. Det kan historien visa i alla möjliga sammanhang. Uppror, revolutioner, statskupper och myterier har startats på grund av detta. Små avvikande grupper växer sig starka genom att i källare samlas och smida planer. Ibland är de goda krafter och ibland är de onda. Vi skulle ha släppt in de främlingsfientliga partierna medan de var få, nu tränger de sig in i flock i allas våra hem genom TV och media. Och vi blir närmast förvånade och börjar svamla om läskampanjer i morgonsoffan.

Att isolering och utestängning inte fungerar för de mest drivande figurerna i SD eller ND beror säkert på att de under lång tid tränat sig i att just hantera utestägning, särskilt i sin uppväxt. Många har mobbats och inte tagits om hand och nu vänder de sig mot samhället med en politik de lärt sig tro på och brinna för. Vi glömde dialogen när de var små barn. Några blev kriminella, några narkomaner och andra aktörer i politikens mörkaste utkanter.

Endast med dialog kan vi förändra på riktigt. Utan dialog blir det omöjligt, i alla fall extremt svårt. Sen spelar det ingen roll om det är politik eller skolor som skall vändas. Det handlar om ledarskap! Jag har en passage om detta i mina föredrag numera och det är väldigt intressant att höra lyssnarna reagera på detta. Några blir irriterade eftersom det enklaste för dem är att sticka huvudet under täcket i hopp om att spöket försvinner, istället för att tända lampan och tränga undan det obehagliga med rationellt tänkande och logiskt resonemang.

Hade skolvalet speglat riksdagsvalet så hade vi haft en riksdag full av Sverigedemokrater idag. Vi kan bli drabbade av det 2010 om inget görs. Skolorna och alla lärare, elever och rektorer måste släppa in och debattera med dessa krafter utifrån läroplanens intentioner och sunt bondförnuft. Det är en bra försäkring mot en främlingsfientlig riksdag.

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare

Externfinasierade projekt verkningslösa!

Sedan 2002 har jag drivit tesen om att externt finansierade projekt med pengar utanför den egna skolans budget alltid dör efter projektidens slut. Flera artiklar i dagarna beskriver slutsatser dragna av Handelshögskolan i Göteborg som bekräftar detta. Man menar tex att de 1,8 miljarder staten satsade i ITis projektet inte ledde till något alls långsiktigt.

- De stora IT-satsningarna har inte påverkat skolan i någon högre grad. Mötet mellan skola och IT kommer däremot säkert att få genomgripande konsekvenser på lite längre sikt. Men i det perspektivet har de här satsningarna nog ingen betydelse.
Östen Ohlsson, docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg.

Omvänt betyder det att om utveckling skall få fäste måste de ske med hjälp av medel befintlig budget. Förmodligen är det så eftersom engagemanget för egna pengar är större än andras. Det var därför vi valde att hitta pengar i vår egen budget då vi utvecklade saker på min gamla skola Broängen. Utveckling tar tid och varje år måste medel avsättas för att utveckling skall kunna fortsätta. Då tar inte möjligheterna slut vid projektets slut...projektet tar helt enkelt inte slut.

Det betyder att en del skolledare och lärare, mot bättre vetenskapligt vetande, måste fundera på hur de skall göra med inställningen de har "att ingen utveckling kan ske utan externt tillförda pengar".

Artikel 1
Artikel 2

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare

Rektorsakademien Nätverksträff igår

I går hade vi en fantastiskt trevlig nätverksträff på Chinateatern i Stockholm. Närmare 300 ledare från skola och näringsliv kom för att lyssna och mingla tillsammans.

Isabella Engblom VD Tillit Kommunikation pratade om kommunikationens vikt för både skolledare och näringslivsfolk och Ann-Sofie Krol VD på Findagent berättade om omvärldsbevakning innan Rektor Rosemary Waher-Schennings fick priset "Heja Rektorn". Rosemary är rektor på Fryshusets gymnasium. Efter pausen, maten och minglet störtade operasångaren och skådespelaren Loa Falkman in i egen hög person iförd röda byxor och samtalade med Caj under programpunkten "Samtal i säcken". Avslutade gjorde sen den nu mera så smått legendariske sociala entreprenören Anders Carlberg från "Frysen".

Det var sammantaget en mycket givande kväll.

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare

Mentor Hagströmer

I dagens SVD finns en intressant artikel om finansmannen Sven Hagströmer som är mentor tillsammans med rektor Inger Nyrell på Tensta Gymnasium. De hjälper varandra som bollplank i sina respektive ledarskap. Sven har också tagit mentorsuppdraget ett steg till och är dessutom djupt engagerad i ett antal elever och deras entreprenörskap. Han går hem stort hos eleverna som kallar honom "Våran Sven". Mentorskapet sker i regi av Rektorsakademien.

Fler bloggar om:
Skolpolitik Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Jeppesen

ÄNTLIGEN KLART :-)

Efter ca 1000 timmars skrivande, ändrande, strykande, kristiskt granskande och fixande med texten blev boken "Uppdrag Skola!" till slut klar och släppt. Till "releasepartyt" bjöd vi in spännande personer som på ett eller annat sätt påverkat bokens innehåll. Lärare, rektorer, statstjänstemän, skolchefer, departementsfolk, skolpolitiker, forskare, läkare, skolpolitiker, entreprenörer, elever och näringslivsfolk. Och i stort sätt alla kom, vilket var fantastiskt roligt. Det var en sjukt härlig känsla att "släppa" boken. Lite som att kasta sig ut från en klippa faktiskt. Att ge ut en bok om skolan samtidigt som man har en smula svårt att både läsa och stava är precis som att kasta ut från en klippa. Men jag är fantastiskt stolt!

Ett särskilt tack till bloggarna Magistern "En lärares reflektioner" med polare, Bengt Båvegård som skriver på "Frihetens Vingar" från MKFC och Olle Lundberg "Desktop publishing och grafisk design" också från MKFC.

Elevitera mera!

Fler bloggar om:
Böcker Skolpolitik Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Jeppesen

Engagemang och arbetsglädje....LUST !

Det var naturligtvis glädjande att Skolverket kom med denna rapport just nu. Särskilt som min bok och de föredrag jag hackar omkring med i Sverige handlar om just detta. Längre in i rapporten trycker man dessutom ytterligare på skolledarskapets betydelse kring detta med utveckling, mål och resultat. Klicka på länken nedan och läs denna rapport....och begrunda framförallt dess betydelse.

Lärarutbildning viktigt men inte tillräckligt för att nå alla elever

"Att lärarna har lärarutbildning och utbildning i det ämne de undervisar i påverkar elevernas resultat positivt i svenska och engelska i årskurs 9. Detta visar en ny studie från Skolverket som presenteras idag. Studien visar vidare att även lärarnas engagemang och arbetsglädje har samband med bättre resultat hos eleverna. Lärarnas tilltro till sin egen kompetens har också betydelse för elevernas lärande. Men samtidigt visar utvärderingen att även lärarutbildade lärare behöver mer kompetens för att nå de lågpresterande eleverna och för att ge dem det stöd de behöver."
Pressmeddelande Skolverket 12 september 2006

Fler bloggar om:
Skolpolitik Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Jeppesen

Elever och föräldrar väljer

I SVD idag finns en artikel om att elever alltmer väljer skolor i andra stadsdelar och kommuner än dem de bor i. Ofta beror det på ryktet skriver man, och en önskan att komma bort från förorten. Lösningen på problemen för förortsskolor är att i grunden ändra sin skolas fokus och utveckla lärandet. Med en "grymt bra skola" får man eleverna att stanna, inte på några andra sätt. Man väljer bort något man inte är nöjd med och sällan till något som är bättre. Visst händer det också att man medvetet byter till något bättre men oftast väljer vi något annat när vi inte är nöjda. Slutsatsen är alltså att om skolorna utvecklas till att prestera bättre så stannar eleverna i större omfattning.

Sociologidocenten Nihad Buna vid Stockholms Universitet bekräftar detta:

"Nihad Bunar tycker att det är ett problem att det inte är skolornas pedagogik som avgör skolvalet.
- Alla skolor borde granskas. Jag har inget emot att man hänger ut dåliga skolor. Föräldrarna ska veta vad de väljer och de ska ha tillgång till relevant, kvalitativ information från samhället. Så att man inte bara väljer på basis av rykten."
Svensk Dagbladet 11 sep 2006

Skolor måste börja fundera på HUR man kommunicerar och VAD man presterar.

Fler bloggar om:
Skolpolitik Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Jeppesen

Svt Tema-kväll om skolan

En timmas diskussion om skolan, en glimt ur dokumentärern "Första året" om en nyexad lärare i Rågsvedsskolan, filmen "Vikarien" och slutligen klassikern "Hets" från en svunnen tid.

En hel kväll om skolan? En hel kväll om lärandet i skolan? En hel kväll som stärker skolans personals självförtroende?

Ja kanske? Eller så blir det ytterligare en odysée i plattityder och budskap sprungna ur etablerade aktörers särintressen? Hmmmm...Vi får väl se.

Det skulle vara roligt att se ett fråmåtblickande inslag om de fantastiska och högpresterande lärarna med hjärtat på rätta stället, långt fram i pedagogisk utveckling, med god förmåga att engagera och motivera eleverna. Ett inslag om att DET GÅR. Så vi alla kan lära av den sidan också. Sådant stärker skolan, istället för förnedrar den genom "snuttifiering". Kanske kan dokumentären "Första året", med nyexade Daniel Pavlica som är full av entusiasm trots att han ser problemen, ge en liten liten skärva av något positivt? För en gång skull...ballans är ju alltid bra menar jag...särskilt i valtider!

:-)

Fler bloggar om:
Skolpolitik Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Jeppesen

Bokrelease :-)

Den 15 september blir min bok klar och kommer rykande farande från tryckeriet. Det finns några platser vigda för bloggbesökare till det lilla releaseminglet centralt i Stockholm samma dag på eftermiddagen kl 1500.

Om det finns någon som skulle vilja komma på den så maila mig. Försten till kvarn gäller, och givetvis får du en bok också.

Maila intresse till fredrik@rektorsakademien.se

Läs mer om boken här...

:-)

Fler bloggar om:
Skolpolitik Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Jeppesen

Ference Marton

Ference Marton säger att det är få politiker som diskuterar metoder i undervisningen, och jag håller med. Varken Ibrahim Baylan eller Janne Björklund tar fokus i det faktiska lärandet eller i den pedagogiska situationen. Ference tycker sig också se att fenomenet återkommer även hos en del lärare, inte alla. Men en del. Förmodligen menar han dem som inte tagit steget från Lgr80 till Lpo94. Inte en stor grupp, men ändå.

Ference Martons forskning om lärande har fått stort inflytande i pedagogkretsar. Bland annat pekar han på att metoder och förhållningssätt är långt viktigare än att fokusera på rätt och fel eller faktakunskaper. Han hänvisar bland annat till den asiatiska lärkulturens förmåga att fokusera på problemlösning först, därefter väljs metod för att tex uppnå förståelse. Utöver det sker auskultation regelmässigt, dvs att lärare gör reality checks på varandras undervisning för att stötta varandras utveckling. I vår kultur har vi ett perspektiv där vi först väljer metod och först därefter ägnar vi oss åt problemlösning. Problemet för oss är att vi tycks begränsa oss redan vid val av metod. Tänk er att ni skall springa 100 meter i friidrotts VM och att ni ställer er på startlinjen med fastsurrade styltor medan de andra har spikskor och startblock. Inte för att styltor skulle vara bättre utan för att ni helt enkelt valde metod innan målet var klart för er.

I min blogg har jag tidigare tjatat om MÅL - METOD - RESURS, dvs tågordningen man bör ha för att nå hög måluppfyllnad och inte förlora målfokus på vägen. Vanligast är dock att vi både i näringsliv och skola faller i fällan att börja i fel ände. Istället använder oss av metoden RESURS - METOD ,MÅL. På vägen tappar vi målfokus i analys och planering. Detta handlar inte exakt om samma sak som Ference diskuterar men tillsammans bildar de en intressant slutsats kring just målens vikt.

Fler bloggar om:
Skolpolitik Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Jeppesen

Japan och Svensk skola

Jag har ända sedasn 2005 bloggat om Fredrik och Teo Härén som gör fantastiska föreläsningar om kreativitet. Jag har också nämnt att Asiater i mängder kommer till Sverige på studiebesök för att lära sig av vår Svenska skola, som av både Kinseser och Britter anses vara i världsklass. Förutom våra resultat i PISA då kanske, som bara måste förbättras. Men de har insett att vår skola tar utgångspunkt i helrätta perspektiv och att resultaten kommer då alla arbetar strukturerat efter våra läroplaner. Och det är här skillnaden ligger, inte i första hand "hårdare tag".

Detta hittade jag i en av Häréns krönikor:

"24/8 Ett japanskt mail om den svenska skolan 2006-08-24

I morgon ska jag föreläsa om vikten av kreativitet för rektorer i Göteborg.
Idag fick jag ett mail från en universitets-student i Japan.
Hon skrev: I read your book "IDEBOK 1" yesterday and I was really impressed.

Then, I got one idea.

I would like to establish a school where we do not teach subjects such as English, Math, Social studies,,,etc

In current Japanese education system, there are bunch of problems are happening, such as students' withdrawal from school, suicide, NEET, and murders by students.

I feel these problems are messages from kids "Something is wrong in education or society"."

Hon skrev sedan att hon nu skulle flytta till Växjö (!) för att läsa ett sista år. Hon hade valt Sverige för att Sveriges skola var känd för att vara "the best". Och hon skrev:

"Maybe the school I dream exists in Sweden already!!

I don't know if I can achieve my dream but it is worthy giving a try."

Att Sveriges skola har gott rykte så långt bort som Japan tycker jag är roligt. Jag tror jag ska läsa lite ur mailet jag fick idag när jag föreläser för rektorerna i morgon. Och sedan pusha dem att satsa ännu mer på att skapa en skola som skapar kreativa, tänkande människor. Och inte bara kunskapsrobotar.
Fredrik Härén

Intressant och mycket spännande tycker jag.


Fler bloggar om:
Skolpolitik Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Jeppesen

Klokt av alliansens m och c

Det var klokt av alliansens m och c att inte ta BETYG i ordning och uppförande till en valfråga, utan en frivillig möjlighet för kommunerna att använda kompletterande skriftliga omdömen. Skriftliga föresten, Lejonborgs förslag innebär att man kryssar i rutor med graderingen "Gott" och "Bör förbättras". Men det viktiga är att det om det nu måste in är fråga om kompletterande omdömen som inte kopplas till betygen, som är målrelaterade. Det betyder nämligen att få kommer att använda dem och att lärare fortsättningsvis själva kan avgöra HUR de bedriver sin undervisning i enlighet med de målstyrda läroplanerna. Kanske kommer enstaka kommuner att låta sina skolor själva avgöra om de vill använda dessa omdömen. Det skulle betyda att en del skolor kan profilera sig som skolor med uppförandefokus. "Brunkstensbergsväderskolan. Skolan som fokuserar på uppförandeblanketter som ett pedagogiskt verktyg". Då kan alla de föräldrar som tycker om skriftliga omdömen om sina barns uppförande välja de skolorna. De lärare som tycker detta med uppförandeomdömen är spännande kan söka tjänster på de skolorna också. Jag tror inte de är så många som tex folkpartiet tror.

Valfrihet är bra, om nu detta kontraproduktiva otyg måste in i systemet!

Fler bloggar om:
Skolpolitik Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Jeppesen

Slutfasen av "Uppdrag Skola!"

Nu är jag sedan ett par dagar mitt inne i slutfasen av boken "Uppdrag Skola!". Extremt sena nätter, tidiga mornar, man har ju ett jobb att sköta också. Begreppet korrektur har slutat vara ett kul ord :-) Finlir och formuleringar till omslag, nya typsnitt, nya rubriker då de ursprungliga inte fungerar, ISBN nummer hit och dit. Personer som vill ställa upp med citat till baksidan (kul). Kontakter med tryckeriet och...och...och... Ju mer man tittar i texten ju mer ser man vad man vill ändra, men nu är det stopp! Ha! Man blir galen annars. En text blir aldrig klar...Att ge ut en bok själv krävde mer än jag trodde, och att samtidigt projektleda det själv ännu mer. Men jag har lärt mig mycket, och sammantaget har det varit otroligt kul. Nästa gång vet jag precis hur jag ska göra :-)

Fler bloggar om:
Böcker Skolpolitik Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Jeppesen