Lärarnas riksförbund, kreativitet & kommunala friskolor

Idéer och kreativitet kan närmast beskrivas som att man tar en gammal känd sak och slår ihop med en annan känd sak och så uppstår något nytt. Kommunal skola + Friskola = Kommunal Friskola. Alltså kreativt. Den senaste tiden har Lärarnas Riksförbund varit ovanligt aktiva i sina debattinlägg i ämnet,

och man gillar inte detta med kreativitet.

Senast handlar det om att man från fackföreningens sida kräver tillfälligt stopp på tillståndsgivning till friskolor. Det finns för många olika typer av friskolor menar man och kan uppenbarligen inte skilja på de två som brukar nämnas: Friskolor med privat ägande och "kommunala friskolor". I TV4 häromdagen sa Metta Fjelkner till och med att "något sånt som kommunala friskolor finns inte" och "det är det ingen som vet vad det är". Har de inte hängt med på LRs kansli de senaste 5-6 åren eller?
I Sveriges Radio går nu Hallands lokala fack ut och kräver stopp på fiskolor helt i takt med sin chef Metta Fjelkner.

- Det är för rörigt och det finns för många olika former för friskolor, säger Sten Hagberg som är ordförande för Lärarnas Riksförbund i länet.

I Svenska Dagbladet fredags skriver Metta också att staten abdikerar från skolans ansvar, nånstans menar hon att staten släpper loss ett veritabelt kaos och experimentverkstad och menar att staten genom det håller på att tappa greppet.
Svenska Dagbladet 2007-05-20

"Det är förstås ett uttryck för hennes förenings oro över att skolor blir mer självstyrande, framgångsrika och därmed svårare att hålla samman som fackförening."

Rösjöskolan i Sollentuna är en kommunal friskola som mycket framgångsrikt skapat en verksamhet med fina resultat, god sammanhållning i kollegiet, bland elever och aktiva föräldrar. Det är väl ändå det som måste stå i fokus, inte driftsformen. Eller är det en viktigare fråga att diskutera friskola, kommunal skola eller kommunal friskola än vilka resultat de olika driftsformerna ger?

Det som skiljer Rösjöskolan från kommunal respektive "vanlig friskola" är enligt dem själva:

"att vi är fria från administratörerna i kommunalhuset
att vi behåller hela skolpengen
att vi styrs av skoldokument i läroplanen och skollagar och även kommunens skolplan
att rösjöstyrelsen har ansvar för Rösjöskolan"
Sollentunas hemsida

Fördelarna ledningen och personalen ser är följande:

Styrelsen är lokalt förankrad och känner området
Styrelsen hittar lösningar som passar Rösjöskolan
De mål styrelsen sätter har förankring
Som förälder kan man vända sig till styrelsen. Styrelsen har en närhet till brukarna
Vi får behålla hela skolpengen och själva avgöra om och av vilken/vilka vi vill ta hjälp.
Styrelsen har prioriterat hög personaltäthet.
Sollentunas hemsida

Jag anser att driftsformen i sig är helt ointressant. Det intressanta med Rösjöskolan, likt många kommunala skolor och friskolor, är att de driver en framgångsrik skola med ideér som andra kan lära av, inte nödvändigtvis kopiera.

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap