Det skall vara rättvist i betygssättningen i svensk skola. Därför planerar regeringen införa nationella prov i 9 ämnen till, undantagna är praktisk och estetiska ämnen. De är ju inte riktigt lika fina och viktiga. Men vad innebär detta? Vid en enkel okulärbesiktning kan det ju verka vederhäftigt och logiskt att om vi har fler natiuonella prov så kommer lärandet att öka. Vi har haft och har nationella prov i matte, men inte inte ökar mattelärandet för det. Snarare minskar mattekunskaperna för varje år, men det beror naturligtvis lika lite det också på de nationella proven."Prov Prov Prov Prov Prov kommer prägla den framtida skolan, inte det som borde vara det centrala nämligen lärandet."
En annan undring jag har är att betyget i åk 9 som ju idag är ett samlingsbetyg som skall spegla större delar av elevens skolgång och måluppfyllnad än bara de senaste veckornas råplugg innan det "nationella provet". Tydligen är tanken med förslaget att ambitionen skall "twistas" till att bli en riktig gallring i alla ämnen under det sista året. Diskussionen om att "plugga för ett prov" och inte för "livet" kommer bli allt mer aktuellt framöver. I USA startade Clinton reformen "no child left behind" men i själva verket blev det en utveckling av den amerikanska skolans sätt att se på lärande som mer liknar "no child left untested". Vad ger detta för signaler om vår syn på lärande och hur viktigt det är i en tid av globalisering? Vår syn kontra en alltmer krävande arbetsmarknad där utantillkunskaper efterfrågas allt mindre till fördel för kreativitet, omlärande och flexibilitet?
En tredje grej är naturligtvis vad detta förslag kommer att innebära för de enskilda lärarna, som tydligen i större grad skall rätta och administrera nationella prov istället för att skapa individuella förutsättningar för barnen/ungdomarna att nå målen. Vore det inte ur rättsäkerhetsperspektiv och av "rättviseskäl" (som det hävdas att förslaget vilar på) bättre att vidareutveckla alla lärare i betygsbedömning snarare än att ge skolorna ett verktyg som riskerar att bedöma eleven utifrån ett givet provresultat vid ett givet tillfälle. Nationella prov är säkert bra på många olika sätt som riktningsvisare, men en hel del lärare (inte alla naturligtvis) utgår tyvärr ändå utifrån resultaten i det enskilda nationella provet när de sätter betygen.
Det gäller i framtiden att som 16 åring verkligen formtoppa sitt liv efter de 9 nationella proven.
Flit och pluggande skall löna sig lyder de nygamla naturlagarna. Men som den gode rektornb Johan Nyström sa i CheckPoint Skola häromsistens:
Flit är inget betygskriterie i en målstyrd skola.
Det stämmer...men det kan snart bli...
4 comments:
No Child Left Behind-lagen skrevs under av George W. Bush 2002, och det var en av hans hjärtefrågor. Mig veterligen hade Clinton inget med det att göra.
Annars håller jag med dig om allt du skriver om Alliansens förslag. Prov och sortering av eleverna hamnar i första hand, lärande och kunskap hamnar i andra hand. En utveckling åt fel hål...
Ok då...Bush då ;-)
SÅ VIKTIGT, SÅ VIKTIGT - DESSA DINA SYNPUNKTER...SÅ VIKTIGA.
Anne-Marie Körling
mycket intressanta synpunkter måste jag säga, men tror du verkligen att det är så det kommer att bli? tror du verkligen att ungdomar kommer att lära sig mindre och bara bry sig om nationella proven? jag håller med om att det skulle vara skönt om nationella prov inte behövdes och att lärarna kunde vara rättvisa, men så är inte fallet idag. De nationella proven är till för att visa på vilken nivå ungdomarna ligger på, och oftast stämmer de. Tror du att det är en slump att vissa skolor alltid får högre snitt på nationella proven än andra? men ändå är snittet på avgångsbetygen desamma? det är för att jämföra skolor emellan man vill införa nationella prov i fler ämnen, och jag tycker att det är jättebra. det finns en orsak till att det svenska betygsystemet är ett av två i världen som inte betrott, och vi ska vara glada att regeringen gör något för att försöka ändra detta.
cecilia, 18 år
Post a Comment