Hultsfred, Vimmerby, lärande och Rock City...

I veckan var jag bland annat i Vimmerby och Hultsfred. Förutom att jag höll ett föredrag så besökte jag även Rock City, Sveriges i särklass mest överlägsna mötesplats för musik och upplevelseindustrin. Och jag skulle också vilja säga att Hultsfred är en de få regioner med fungerande koncept för entreprenörskap. Detta vet kanske alla redan och även jag innan jag var där men att verkliugen besöka det är något helt annat. Här händer det på riktigt, och inte bara på näringslivskontorets ledningsmötet och i fina tidningsartiklar.

Själva Rock City, som bland annat har en skola för musikproduktion, digitala media och upplevelseindustrin, är sprunget ur föreningen Rock Party. Föreningen är kopplad till själva navet eller hjärtat Hultsfredsfestivalen. Inom Rock City finns förutom utbildning även ett närmast aldrig sinande antal föreningar, projekt, eventbolag. Dessutom har man kontroll över ett gigantiskt "rockarkiv" med Sveriges största arkivering av svensk populärmusik utgivet på LP och CD etc. genom åren. Som om inte det vore nog, även sveriges största bibliotek runt popularmusik/kultur. En riktig kulturskatt och en unik oas för forskning.

Ett viktigt projekt är "Popkollo" för unga tjejers musikskapande, efter en idé från artisten Marit Berman. Det är som det låter, ett kollo där tjejer lirar och utvecklar sig inom rock och pop. Här startar med all säkerhet många framtidens riktiga artister. Hultsfred och Vimmerby är skapandets och kreativitetens mecka, och framtidstron tar aldrig slut. Och det finns två viktiga skäl till att man har lyckats här, tror jag i alla fall. För det första att allt startade (1986) av ungdomar för ungdomar samt att ett av ledorden delaktighet och inkludering genomsyrar allt. Delaktighet i sammanhanget:

"fler hjärnor tillsammans kläcker bättre ideer och skapar ny viktig kunskap"

och inkludering i sammanhanget:

"man korsbefruktar olika projekt, visioner och syften med varandra och vinner på så vis mer ut ännu mer hjärnkraft".

Men Rock City är också något annat, och kanske viktigare ändå, i sammanhanget enpreprenörskap. Att bara kliva in och kort möta dessa människor är som att kliva in i ett moln av kreativitet. Man riktigt känner den in under skinnet. I Rock City möts alla, ung som gammal. Och ungdomskultur ses för en gång skull som en stor och viktig tillgång för samhället. Ur alla dessa nätverk, möten och utbildningar föds inte bara artister. Utan också framtida företagare, idealister, processexperter, coacher, skådisar och andra kreativa människor. Människor som sedan sprider sin skapar- och beslutskraft över landet i otaliga former.

Och dessutom blomstrar den lokala verksamheten runt Hultsfreds kommun, inte att förglömma. Det trodde inte riktigt de lokala kommunalråden på glada 80-talet skulle jag gissa. Rock party kastades ju först ut i kylan då de påstods att deras musikaktiviteter förstörde kommunens sporthall. I själva verket visade det sig att det inte alls var så, hallen förstördes nämligen av för mycket basketbollspel (!). Men kommunen har ju sen dess gjort helt om i sin syn på Rock party och dess aktiviteter, klart man gillar att det kommer mycket folk till bygden.

Hultsfred och Vimmerby är i många stycken ett mönsterområde. Ett område där man kommit oändligt mycket längre än andra kommuner i samma situation med avflyttning av unga som största hinder för utveckling. Vist flyttas det härifrån också men inte på samma sätt.

Har ni möjlighet, eller föresten "ta er möjligheten" att besöka Rock City. Det är ett bra råd, jag lovar.


Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Ungdomskultur Pedagogik Hultsfred Ledarskap

Nätverksträff i Göteborg på temat "Bryta Mönster"

I kväll har vi nätverksträff i Göteborg, på Scandic Crown, Polhemsplatsen 3.

Tema: Att bryta mönster
Talare: Helén Andersson, Christer Sturmark, Bert Stålhammar

16.00 Inledning
16.10 Helén Andersson
16.35 Grisen i säcken - Jan Rippe, Galenskaparna och Caj Malmros, Rektorsakademien samtalar
16.50 Heja Rektorn
17.00 Mingel
17.45 Bert Stålhammar
18.10 Christer Sturmark

Christer har tidigare arbetat som entreprenör i IT-branschen men har på senare tid intresserat sig alltmer för humanismen som livsåskådning och han har bland annat skrivit boken "Tro och vetande 2.0". Vi har bjudit in Christer eftersom han är en intressant person som vågar bryta mönster i debatten, oavsett det handlar om företagande, lärande, religion eller barns rättigheter. Christer är en aktiv debattör kring bland annat religiösa friskolor som organisationen Humanisterna menar borde förbjudas eftersom det är lika förnuftigt att tro på att olika typer av gudar formar vår tillvaro som på att "tomtar och troll och häxor" skulle göra det.

Helén Andersson har som företagare och entreprenöri snart snart 30 års samlat på sig stor erfarenhet av affärslivet. Efter så lång tid har hon varit med i både uppgång och fall, i rikedom såväl som fattigdom och i både stora och små organisationer och företag. Hon vet vad som krävs av dagens ledare och personal även i en krisdrabbad situation eller en krävande omorganisation.

Kommunikations- och skolledarguru samt professor emeritus Bert Stålhammar har arbetat med att försöka förändra skolan i hela sitt liv. Han har bred erfarenhet av läraryrket och har varit såväl skolledare som riksdagsman.

Dessutom samtalar Caj Malmros med mönsterbrytaren Jan Rippe från Galenskaparna.

Läroplanen som aldrig fick fäste....

Efter en vecka i Åre och lite högoktanig rekreation noterar jag att Skolporten har engagerat sig särskilt i Leif Davidssons utredning om Lp094. Man verkar anse att Leifs utredning kommer att göra svensk skola styrd åt ett håll för elevers rätt till utbildning på lika villkor, en likvärdig skola. Vist kära porten men hur kommer innehållet se ut? Och hur väl kommer det rimma med de krav som ställs i globaliseringen? Vilka svar ger Davidsson i sin kritik av den odugliga läroplanen? Inga alls. Och kanske har de bloggande lärare jag följt under många år rätt. Det pedagoger som använder Lpo94 fullt menar ju att Leif inte har en aning om hur läroplanen skall tillämpas. han konstaterar att man inte tillämpar den, vist men vilken slutsats drar han av det?

Man ställer vidare frågan på porten varför ingen eller så få deltar i debatten runt denna utredning och om det beror på att alla håller med Leif, dvs att att Leif slagit in öppna dörrar. Mig veterligen deltar väldigt få i debatten överhuvudtaget, så den slutsatsen kanske är väl snabb och ytlig att dra. Men kanske fyller den sitt syfte, dvs att lyfta fram Leifs åsikter som rätta och riktiga och bana väg för dess verkliga politiska syften? Den svenska debatten i de etablerade medierna om skolan är precis så trångsynt som medierna väljer att driva den. Skolporten är en av de mest inflytelserika mediekrafterna i Svensk skoldebatt. Det råder ingen som helst tvekan om den saken. Därför fyller webplatsen en viktig funktion. Inte minst genom deras senaste satsning på att sprida aktuell forskning kopplat till skola och lärande till alla intresserade. Av med hatten bockar och bugar. Kanske borde herr Reinolf bara därför vunnit Kunskapspriset han var nominerad till som utdelades av Nationalenklypsodepien (eller hur han i TV sa) i Stadshuset?

Skolporten bjuder in viktiga experter att delta i diskussionen om Leif Davidssons utredning, för att bidra till en fruktsam diskussion.
Men den riktiga pedagogdebatten pågår istället på bloggar bland de som verkligen intresserar sig för sina arbeten och som vill utveckla både sig själva och andra. Dessa gudabenådade pedagoger verkar hänge sig till att diskutera skolan i ett levande fritt medium snarare än i ett styrt av medierna.

Dessa bloggare verkar strunta helt i de etablerade kanalerna.

Etablissemanget får okritiskt rada upp sig i medierna och basunera sina särintressen och budskap medan pedagogerna på golvet hellre väljer att blogga och diskutera utveckling. De som är nära verksamheten marginaliseras, som inom många andra områden.

Att man från etablerade håll fortfarande tycks tro att den viktiga vägen är att ge luft under vingarna åt en förändringsvind som hellre blickar bakåt än framåt mot den värld vi är på väg in i ter sig extremt egendomligt i mina ögon.

Det är något som inte stämmer i debatten om moder Sveas skola

Leif säger i en intervju att han är osäker på om Lpo94 överhuvudtaget införts i svensk skola? Ja detta har jag själv och hundratals bloggare diskuterat i 5 år utan att någon intresserat sig från det viktiga etablissemanget. Man har ju redan känt till det, och "det är ju svårt att göra något åt det". Men min slutsats är, till skillnad från de politiska krafternas som nu råder, inte att Lp094 är en kass läroplan, tvärtom. Den är världens bästa läroplan för vår tid men som vid införandet misshandlades av politiker genom att man INTE kompetensutvecklade skolans personal ordentligt. Eller överhuvudtaget. En satsning på att utbilda lärarkåren i en ny läroplan skulle lågt räknat kosta 3-10 miljarder kronor. Oavsett vilken läroplan vi nu skall ha. Hur mycket är det värt för vårt land att utbilda sina lärare? 10 000 kr i kompetensutveckling per år? 50 000 kr? Nej jag skulle gissa att svaret hamnar på någonstans 10 kr....

Vi pratar ofta om att kompetens kostar mycket i vårt samhälle idag, men vad kostar då inte inkompetens?
(Johan Stael von Holstein 2006)

Nu tycker Leif alltså att läroplanen inte fungerar och när något inte fungerar ja då verkar det ju självklart att införa ytterligare en läroplan, eller? Och givetvis en med gigantiska backspeglar som upptar hela vindrutan när globaliseringens utmaningar tränger sig på framifrån? När undervisade Leif själv eller var rektor för en skola som leds av Lpo94? Det har aldrig förmodligen aldrig hänt.

Istället för att utveckla den befintliga läroplanen vidare ifråga om hur den praktiseras vill man nu istället förkasta en idé som passar perfekt ihop med vårt nuvarande och framtida samhälle. Hur väl rimmar det? Känns det inte som ett beställningsjobb från en politik som vurmar för handlingskraft och "kolla vad vi kan".

Det vi behöver finns i Lp094, vi behöver bara göra en kraftansträngning och sätta oss in i den allihop. I den globala konkurrensen med bland andra Indien behöver Sverige förutom kunskapsfokus (lärandet) också kreativitet, idéskapande, nytänkande, problemlösning, förmågor att arbeta i grupp, att tänka utanför ramarna om vi skall kunna ta upp konkurrensen med bland andra Kina och Indien. Allt det där är styrkor som Lp094 medger....det ligger i dess själ. Vi måste se till att alla får fatt i den själen...

...annars väntar en formidabel katastrof inom 10 år.

Vi behöver ingen ny läroplan, vi behöver lära oss hur den vi har funkar. Många kan det redan och det är viktigt att inflika här. Men det är just detta som är det kniviga. Lärare är ju så många. Landets största arbetsplats. Lärarfacken kämpar som furier för att höja lärarlönerna några hundralappar, och summorna blir totalt sett gigantiska. Men det är väl snarare 5000 kr mer i plånkan som eventuellt kanske kulle bidra till att höja statusen på läraryrket och få fler talanger att välja yrket än idag? Den summan per månad skall i så fall multipliceras med 300 000 pedagoger och 12 månader, exklusive sociala avgifter. 25,2 miljarder kronor årligen....Pengar som uppenbarligen inte finns.

Så detta med kompetensutveckling och löneutveckling i skolan, bortsett från satsningar som nu görs, är mycket kostsamma. Att byta läroplan kostar ännu mer och riskerar att sätta oss minst 10 år efter i utveckling. Men samtidigt är det de två delar som hänger ihop med hur svensk skola skall kunna prestera med den läroplan vi har. De båda hänger starkt ihop med vår läroplans ambitioner, dvs hur de ambitionerna förvaltas där ute. Och det kommer att kosta, var så säkra. Det är detta som är det kniviga. Hur mycket är vi beredda att satsa? Leif?

De skolor och kommuner som redan nu och i framtiden satsar erforderliga ekonomiska och andra resurser på att på hög nivå kompetensutveckla sin personal kommer att få det betydligt lättare att nå både elever och resultat. Det är till slut ute i myllan hos brinnande pedagoger förändringen och kvalitetsarbetet måste ske, inte i debattartiklar i etablissemangets favoritmorgontidningar eller nyhetswebplatser.

I´m back from Åre...Mooooaaaaaaahhhh (red.anm. ett skämt)

:-)

Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Läroplan Pedagogik Skolutveckling Ledarskap

Befinner mig i vila...och LÄR....

Jag befinner mig just nu i Åre för att lära mig koppla av och vila på ett smart sätt. Jag har jobbat en hel del den senaste tiden och känner nu, med lite hjälp, att jag måste speeda ned en del. Det handlar alltså om att "LÄRA OM" och se saker ur fler perspektiv. Särskilt då man arbetar med sådant som man verkligen brinner för och engageras av.

Det är lätt att tappa gränserna och långsiktigt är det inte alls bra. Kortsiktigt går det naturligtvis alldeles utmärkt, men det gäller att i tid lyssna på omgivningen och inse när man rusar på alldeles för fort. Målet är att lära mig arbeta smartare och bli mer effektiv och samtidigt fylla livet med en spännande energigivande fritid.

Så nu sitter jag här i Åre och njuter av god mat, fin natur och glad lokalbefolkning. Ett verkligt lustfyllt lärande kan man säga.

:-)

"Uppdrag Skola!" 2:a utgåvan får ett nytt kapitel....

Min bok "Uppdrag Skola" ges nu ut i en 2:a upplaga och för de som köper den fså kommer ett extra helt nyskrivet bonuskapitel som handlar om hur man kan öka "det lustfylda lärandet".

Det hela blev klart för någon vecka sen men snart går det på tryck enligt uppgift.

:-)

Fler unga entreprenörer....för skolan :-)

Jytte Rüdiger från Astrid Lindgrens Hembygd arrangerade idag ett evenemang i Örnsköldsvik för regionens samlade Fritidsledare. Som inbjuden föredragshållare fick jag förmånen att stanna kvar en stund och lyssna på henne när hon pratade om entreprenörskap och landsbygdsutveckling på ett högst personligt och eget sätt. Att höra hennes roliga beskrivningar som till exempel U LAND (Ung på LANDsbygden) och hur man genom olika tankesätt försöker ge unga en bra uppväxt är en riktig upplevelse. Hennes projekt handlar alltså om att få ungdomar att trivas i sin egen hembyggd, i alla fall så länge de är kvar där och inte flyttar ut.

"Det är inte lätt att vara en cool lantis om man aldrig formats till en".

Det handlar om att ändra ungdomars syn på sitt liv och framtid och inte minst ändra synen vuxna har på ungdomar. (Yes!)

Eller detta då: En vision är en föreställning om framtiden, en vision leder till en positiv känsla. Ett sätt att skapa motivation. Så Jyttes fenomenala ord för detta blir naturligtvis

"MOTIVISION"

Jag kan rekommendera er att hyra in henne som arrangör av kreativa seanser för lärare, rektorer och andra som behöver push framåt...

Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Läroplan Pedagogik Skolutveckling Ledarskap

Rektorsakademien nätverksträff i London & Percy Barnevik

Fredagen den 11 januari kommer vi att genomföra vår andra nätverksträff i London i samband med Europas största lärande-mässa BETT SHOW. Ni som ändå åker dit måste passa på att komma till vårt fredagsnätverkande. Till eventet kommer ett antal spännande talare att berätta om sina projekt och olika idéer. Vilka det blir meddelas allt eftersom de blir klara, men vi kan redan nu avslöja att ett namn är Percy Barnevik. Projektet han är djupt engagerad i heter Hand in Hand och skapar tusentals nya företag varje månad genom bland annat kompetensutveckling och mikrolån. Se filmen.

"Det blir ingen comeback i näringslivet för Percy Barnevik. Istället har han tagit sikte på ett nytt mål: att krossa fattigdomen. Efter att ha byggt upp en jätteverksamhet i Indien som bland annat ska ge 1,3 miljoner fattiga kvinnor jobb vill han nu göra om samma sak i Sydafrika och kanske Afghanistan.
- Jag är 65 år nu, kanske får jag var frisk i tio år till. Det är bättre att jag satsar på det här är än sitter i kanske 6-7 styrelser. Att se elden brinna i de här kvinnornas ögon är ingen dålig belöning, säger Percy Barnevik."
Affärsvärlden

Nytt redskap till musikundervisningen

I helgen köpte jag spelet "Guitar Hero" till Moa och hennes kompis Emma. Guitar Hero bygger på samma idé som dansmattorna där man följer danssteg-instruktioner på skärmen i takt med musiken. Skillanden är här att man instrueras att spela tonerna på gitarreni takt med musiken. Man trycker helt enkelt på gitarrhalsens knappar på den färg som gäller. Det finns mängder med olika låtar att spela till och man får poäng när man trycker rätt. Trycker man fel hörs inget av gitarren. Ju bättre man blir ju mer hör man av låtens gitarrparti eftersom man "spelar själv". Det är alltså ett färdighetsspel. Inte särskilt kreativt, men vansinnigt roligt, lärande och socialt. Man kan även köra mot varandra i "battle".

Man tränas i att hålla takten, förstår synkoper, pauser och tempo. En hel del mål i ämnet musik alltså. Framförallt blir man intresserad av musik på ytterligare fler sätt, inte bara ur konsumentperspektivet som lyssnare. Man utövar ju faktiskt musik på ett konkret sätt.



Varför inte va lite kreativ och smart som lärare och ta in detta som ett redskap i musikundervisningen?

Då skulle musiken bli ett favoritämne i skolan för många och fler skulle därför nå fler mål. Och nej menar inte att man bara skall spela Guitar Hero på lektionerna.....

Elevers strategier för lärande....

En intressant forskning gjord av etnologen Göran Nygren vid Uppsala Universitet har visat att det skiljer sig mellan tjejer och killars strategier när det gäller hur de uppnår sina lärandemål.

"Doktorand Göran Nygren har studerat framgångsrika elevers strategier: under fem veckor följde han en åttondeklass för att ta reda på vad eleverna själva gjorde som kunde förklara deras skolframgång. Studien visar att resursstarka elever har en positiv klassbaserad självkänsla - men även att tjejerna och killarna hade helt olika strategier för att nå i stort sett samma resultat. Tjejernas skoltid kantades av stress, disciplin och konkurrens, killarnas av nätverkande, avkodning av den dolda läroplanen och vikten av att ha roligt under studietiden."
Skolporten

Det första om att social bakgrund spelar roll är ju ingen nyhet precis men det andra tycker i alla fall jag är intressant. Man kan dock undra lite över vilken roll skolan har i detta, dvs om det bara är i förskolan vi som pedagoger behandlar pojkar och flickor olika?

Min egen erfarenhet är att vuxna i skolan ställer annorlunda krav på tjejer jämfört med killar och att framförallt de "osynliga" förväntningarna ser annorlunda ut i fördelning mellan könen.

Den dolda läroplanen finns kanske i två versioner?

:-)

PS. Dessutom är Göran Nygren släkt med min dotter, fundera på det.... DS.

Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Läroplan Pedagogik Skolutveckling Ledarskap

Positivt att tänka på...

...och att dra nytta av i framtiden.

En undersökning om elevers och lärares attityder till skolan presenterad i våras av Skolverket visar att 90% av eleverna är nöjda med sina relationer till lärarna. 9 av 10 är alltså positiva. Siffran 1993 var siffran 74%....Det har alltså skett en dramatisk förbättring efter införandet av den "nya" läroplanen Lpo94. Faktum är att när det gäller lärarna så trivs de ännu lite bättre med eleverna än eleverna med lärarna. 1993 hade ca 50% "något slags" förtroende för sina lärare och nu har 80% stort förtroende för dem. Alltså efter införandet av Lpo94...

Poängen med detta är naturligtvis att om elever och lärare trivs med varandra så ökas möjligheterna för alla att lyckas med lärandeprocessen. Helt klart är ju att om ingen trivs med varandra så är ju det en omständighet som påverkar lärandet negativt. Så min andra poäng blir följaktligen att det är dax att sätta in utveckling av själva metoderna för lärandet parallellt med att stärka läranderelationerna

Min fråga blir då såklart följande:

"Hur hade diskussionen om svensk skola och resultaten i lärandet sett ut idag om vi inte infört Lpo94?"

Debatten är ju inte särskilt positiv idag menar jag, trots ovan nämnda Skolverksrapport. Ifall elever och lärande inte trivts med varandra så kanske herr "oordning och oreda" fått ännu större scenutrymme än idag.

Kanske kan detta vara en tanke att dra runt under helgen?

:-)

Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Läroplan Pedagogik Skolutveckling Ledarskap

Say hello to iPod Touch...

I kväll lanserades den nya iPoden "iPod Touch". Med trådlös uppkoppling förenklas en hel del för användaren och med widescreen video förbättras också filmupplevelsen. Det är alltså en bra utveckling av iPoden.

Vårt forskningsprojekt som bland annat avser ökat intresse för lärandet (specifikt matematikämnet men även andra ämnen) genom att använda ungdomskulturens bas i undervisningen som drivkraft har alltså fått en ny medlem. Ska bli intressant att se hur den utvecklas ytterligare sida vid sida med iPhone som naturligtvis tar användningsområdena till ännu fler möjligheter i lärandesituationer.

Även iPod Nano har fått video...

Se en guidad tour här av iPod Touch...

Vi får se vad Zune hittar på för att möta detta...

Facebook, skola och den "digitala ravinen"

Jag är sedan förra helgen en fryntligt skrockande del av Facebook, inte först i världen precis men jag tog tag i mitt liv och reggade mig till slut. Första gången jag hörde talas om Facebook så förstod jag inte riktigt hur kraftfull denna applikation var, och hur kul den är. Ett enkelt och mycket imponerande system för att hålla sig ajour med sina vänner, kollegor, tidigare arbetskamrater, tidigare kompisar, vänners vänner, vänners kollegor och fd kollegor m.m.

Nu efter att ha startat upp så inser jag också att Facebook faktiskt är den insiktsbrygga mellan genererationer som skulle kunna få oss vuxna att få insyn i tonåringars "nätverkande" kultur och därmed även få insyn i alla de möjligheter som finns. Arbetslivet kommer att förändras, var så säker. De med effektiva strategier för att hålla kunskapen nära sig i form av nätverk med andra människor är de som kommer klara sig allra bäst. Tillgång är ett nyckelbegrepp.

När jag håller föredrag & workshops så brukar frågan dyka upp kring den digitala ravinen som jag kallar den och det har känts lite konstigt att föreslå för föräldrar och lärare att skapa ett krypin Lunarstorm även om det är ett av de bästa knepen för att lära sig. Men nu finns alltså något för vuxna också. Det har funnits förut också genom LinkedIn och andra men nu tycks användarna valt vilken de gillar.

Sen finns det en annan spännande sak med Facebook som kanske få rektorer tänker på, och det är att man kanske kan hitta duktiga medarbetare/lärare där ute i folks olika nätverk. De lärare som finns aktiva på Facebook/Bloggar/Lunar eller andra digitala fenomen har ju tagit klivet ut i en värld som gör det lätt för dem att förstå ungdomars kulturbotten. Det i sin tur kan ge dem större möjliheter att finna vägar mot nya spännande och effektiva former för lärande.

Regga er och logga in....vidga ert nätverk och se vad dina vänner har för sig :-)

Eller välj att inte göra det och fortsätt på din inslagna vanliga bana, det är frivilligt :-)

Karlskrona & formgivningsmöte kring nya boken...

I fredags var jag i Karlskrona och talade för 600 lärare om Unga och Internet. På scenen i konserthuset fanns en otroligt spännande miljö riggad som gjorde att hela föredraget fick lite extra skjuts. Bland annat hade jag hela tiden tillgång till 4 gymnasieelever som verkade sitta och hänga på sina rum med varsin dator spelandes wow eller surfandes, chattandes eller vad de nu gjorde. Effektfullt blev det i alla fall hur som helst.

Det är överhuvudtaget underskattat att lägga ned mycket energi på hur föredrag är riggade formmässigt. En spännande miljö stärker budskapet och inspirerar alla inblandade mer, såväl den som talar som den som förväntas lyssna. När jag kom in i konserthuset och till slut lyckades hitta fram till den stora härliga scenen minns jag att jag tänkte "shit vad dom har ansträngt sig här". Oftast när man är ute och håller föredrag så finns inte resurser till så mycket formmässigt, och det är lite synd tycker jag. Men här formligen pulserade det redan i en tom konsertsal.

I morgon skall jag träffa Holger Thorsin som skall hjälpa mig med arbetet att formge min nya bok "Bryt mönstret eller gå under". Det skall bli roligt. Jag hoppas att vi kan hitta en annorlunda formgivning eller åtminstone en intressant sådan. En som stärker budskapen i texten.

Sen är det också så att även jag lär mig av mina misstag och därför låter jag nu Madeleine Sahlin, en av "mina" lärare på Broängen, korrläsa den nya boken. Hon har fått ge sig på även den förra boken som skall tryckas i en 2:a upplaga i september. Nu slipper alltså alla surpuppor börja med att klaga på "en hel del språkliga brister". Men tack ni som fått mig att förstå att korren är viktig, ni är ena riktiga pärlor!

Hur som helst har de sista 20 sidorna i nya boken tagit extremt lång tid och fått mig själv att fundera extra över saker och ting. Och det är bra!

:-)

Sorosh Tavakoli, medierådet, TV och skolans IT-kompetens

Idag fick vi en ytterst intressant genomgång på Medierådets möte. Den handlade om en undersökning av MMS (Mediamätning i Skandinavien) och hette "Rörliga bilder 2007" (här finns en liten sammanfattning). Presentationen levererades av Sorosh Tavakoli som på ett mycket tydligt och bra sätt gav oss det senaste kring bland annat ungdomars mediekonsumtion och hur den förändrats de senaste åren. Undersökningen i sin helhet är mycket omfattande och innehållsrik och spelar stor roll för bland annat mediebranschens ställningstagande kring saker som tex framtida marknadsföring och annonsering mot specifika målgrupper.

En intressant trend när det gäller TV tittande är tex att tjejer 15-29 ökar sitt TV-tittande märkbart och killar i samma ålder minskar TV tittandet märkbart, till förmån för nedladdade klipp från webben m.m. Tjejers ökande tittande kan ha att göra med att de ser TV-tittandet som en social umgängesform på ett annat sätt än killar men också för att det analoga TV-nätet börjat släckas ned vilket medfört ökat utbud av kanaler i de olika digitalpaket som säljs på marknaden. Fler kanaler mer tittande. Men annars verkar inte TV tittandet generellt sätt öka, sett utifrån hela populationen. Snarare antas att TV-tittande kommer minska successivt och att det kommer att ersätts av andra medieformer.

Några nyckeltal att fundera över kring "rörliga bilder":

• Tittandet på rörliga bilder är större än någonsin och växande
• Unga män ersätter en del av sitt TV-tittande med rörliga bilder på nya plattformar
• Tittaren vill väja, och väljer, alltmer tiden för sitt tittande

Men det finns även andra slutsatser att dra kring undersökningen. Bland annat befäster den det faktum att skillnaderna mellan de födda före 1980 och de födda efter 1980 kommer att öka ett bra tag framöver i takt med att utvecklingen rasar vidare. Skolan hamnar i detta läge i en prekär situation måste snart på allvar ta tag i detta problem. I dagens nummer av tidningen City finns en artikel om just detta att lärare känner sig omåkta när det gäller digital kommunikation. I artikeln (ladda ned den här i pdf-form) uttalar sig en elev om sina lärares brister i kunskap om IT/Nya medier när hon säger:

"Om skärmsläckaren går igång tror vissa lärare att datorn dött..."

Det är inte ett fenomen hos enbart lärare utan det handlar istället om en hel del vuxna födda tidigare än 1980. Det är bara det att det blir extra komplicerat sett utifrån "lärandet" om man betänker att lärare skall guida elever i en högkommunikativ värld utan att själva "veta hur man kommer ut på internet", som en annan elev i artikeln ovan påstår om sina lärare. Nu vet ju jag att det inte gäller alla lärare, men det hjälper ju inte de elever som upplever sin skola som "inte helt up-to-date"...risken är ju att de tappar intresset för lärandet helt tyvärr...

I morgon skall jag hålla föredrag i Karlskrona och skall försöka uppdatera min presentation med de nya rönen, det blir en lång natt.

Förstatligande, Freon, Oldschool och globalisering

Skolministern har som mål att reformera hela skolan tillbaka i dåtiden, och använder en del argument som känns minst sagt tvivelaktiga. Han gör det med en fingertoppstydlighet som får allmänheten och de inte så skolinsatta förblindade av förförelse. Precis som Homer Simpson, alla älskar honom just nu trots att hans ideer inte alltid är så briljanta. Det är inte så att skolministern är ensam om detta, det är ju varje politikers våta dröm, oavsett höger eller vänster. Drömmen om att väljarna smälter i ordets kraft.

Freon beskriver på sin blogg om ett exempel efter en artikel i Sydsvenskan där Jan säger: "Sverige har mest resurser i världen till skolan. Men resultatet är mediokert"
Sydsvenskan 2007-08-17

"Är det egentligen någon som tror att Sverige, ett niomiljonersland i den norra utkanten av Europa, hade varit så framgångsrikt när det gäller företagande, kultur och internationella relationer, om inte mycket resurser hade satsats på en skola för folket?"
Freon 2007-08-18

Freon sätter fingret på något som hitills har varit sant, dvs att vi har varit ett mycket framgångsrikt land på många områden. Långt ifrån mediokra. Men nu börjar världen förändras i takt med utvecklingen i Kina & Indien, det vi kallar Globaliseringen. Och om vi nu väljer att passivt backa så kommer resultaten att verkligen bli mediokra för lång tid framåt. Låt oss köra på inslagen linje och INTE tappa kraft nu...

Mitt i detta går regeringen ut med en otroligt märklig idé om att det bästa sättet för oss att möta den globala konkurrensen är att bryta den positiva utvecklingen (även om resultattrenden i bland annat matte måste vändas) med att återgå till förstatligande av skolan? För mig är det helt obegripligt. Hur såg skolan ut innan utvecklingen mot dagens läroplaner tog fart då? Dvs skolan innan 60-talet? Det är ju den skolan regeringen siktar på som det verkar? Jo då var skolan helt och hållet statligt styrd. En skola där lärarna arbetade helt enskilt med sina egna ämnen utan att samarbeta i arbetslag, samverkan mellan ämnen för ökad helhets och sammanhangsförståelse obefintligt, elever var mer rädda och otrygga, rektor hade uppgiften att kontrollera lärare och inte att leda medarbetare och elever mot gemensamt framtagna mål. Eleverna var långt ifrån frimodiga eller kritiskt tänkande, de lärde sig massor saker utantill som floder och kungar, de jobbade nästan aldrig med gruppinriktning och diskussioner i lärandet var sällsynta. Vidare saknades alla former av samverkan mellan personal och skolledning, inflytande för såväl elever som lärare nästan helt uteslutet jämfört med idag. Friskolor fanns inte på kartan med mindre än några privata skolor för de med möjligheter. Valfrihet för föräldrar att välja skola var sällan eller inte alls aktuellt.

"Känns det tänkandet relevant då världens globalisering skjuter alla gamla styrsystem i sank och ställer helt andra krav på oss än tidigare?"

Jag skulle gissa att Jan vill ha en debatt för att dra uppmärksamheten från annat.
Och jag hoppas att de andra allianspartierna ser hur hans idéer rimmar illa med världsutvecklingen och vår konkurrensutsatthet i globaliseringen. Möjligen kan det vara en flirt med med de mest konservativa delarna av lärar- och skolledarkåren.


Vidare kan jag inte se hur staten skulle kunna axla kommunens lokala kunskap och nätverk när det gäller samordning av samhällsinsatser kopplat till skolans uppdrag. Inte för att det fungerar fantastiskt nu på alla håll, långt därifrån. Men det är väl bättre att staten då är tydligare med sitt uppdrag till kommunen än att ta över styrningen själv. Vilka tror ni är bäst på att fatta beslut kring tex Botkyrka Kommuns skolverksamhet: En person som bor i och lever mitt i det lokala samhället, eller en statstjänsteman bakom ett skrivbord långt långt bort i en byggnad kallad "Skolöverstyrelsen"? För mig känns det svaret mer än självklart....

Ha en trevlig lördag alla glada människor ;-)

Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Läroplan Pedagogik Skolutveckling Ledarskap

Att skolka borde vara kriminellt anser Jan Jönsson

I DN debatt kan tydligen vem som helst som uttrycker hårdare tag få plats. Idag kan man läsa Jan Jönsson, folkpartist, speciallärare och ordförande i Skärholmens stadsdelsnämnd berätta om sin syn på de ungdomar som inte är motiverade att gå i skolan.

Storskolkande är att betrakta som minst lika allvarligt som grov kriminalitet eller tungt drogmissbruk.
DN 2007-08-13

Jan vältrar sig i fördomar mot ungdomar med svag självbild och elever med liten eller ingen framtidstro alls. Ordföranden i stadsdelsnämnden visar prov på en sällan skådad trångsynthet och en så liten förståelse för hur det fungerar i verkligheten med dessa ungdomar att man blir man blir skrämd, och inte så lite skrämd heller. När jag läste den först undrade jag om det hela rörde sig om ett satiriskt inlägg men så var det tydligen inte.

Jag delar Jans uppfattning om att det är katastrof att vi inte lyckas bättre med att skapa en intressant undervisning för alla elever, även om Jan skyller det yttre omständigheter istället. Jag delar också Jans uppfattning i sak om att socialtjänsten i allmänhet är flat och oengagerad och att utsatta ungdomar alltsom oftast lämnas i sticket. Men där går gränsen för min och Jans likatänkande.

Hur vore det Jan om vi istället för att kriminalisera och stigmatisera dem ännu tidigare istället försökte finna en verksamhet där deras engagemang, nyfikenhet och intresse för lärande får utrymme? Är det inte just det som vårt svenska skolsystem har som kungstanke? I alla fall på pappret....?

Tänk om Jönsson

Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Läroplan Pedagogik Skolutveckling Ledarskap

Lite om värdegrundens vikt....

I Göteborgs Posten kunde man för ett par dagar sedan läsa om några Falkenberg-ungdomar, en tjej och en kille, som förberedde mord på sina skolkamrater. Morden skulle utföras med pappas jaktgevär och tydligen hade planeringen kommit riktigt långt innan det hela avslöjades. Hittills har vi varit förskonade från dessa fruktansvärda händelser. Men i Falkenberg var det alltså rätt så nära en verklig tragedi.

Den 15-åriga flickan mobbades i skolan.Tillsammans med den 16-årige pojken ska hon ha planerat mord som hämnd. Båda ungdomarna vårdas nu av socialtjänsten.
Göteborgs Posten 2007-08-02

Ända sedan den 19 årige tyske Robert Steinhäusersköt 14 lärare, 2 elever och en polis 2002 har jag oroats av att mönstret från USA kan komma att visa upp sig även i Sverige. Jag tänker på Columbine massakern och flera liknande händelser. Det vi vet är ju att de flesta mönster som startar i USA förr eller senare också letar sig över till Sverige. Så tyvärr också kanske detta. Att det finns en fördröjning mellan USA och oss gör å andra sidan att vi kan förbereda oss mer än man kunnat där borta. När jag var rektor minns att jag en tid funderade rätt mycket över detta.

En bra grej är att i presumtivt syfte ytterligare ett par varv verkligen fördjupa hela organisation (skolans personal, elever och föräldrar) i värdegrundsfrågorna och se till att alla former av kränkningar hanteras med djupt engagemang och stor empatisk inlevelse. Endast genom att nå ända fram i värdegrundsarbetet kan de utsatta förhindras att vända aggressiviteten tillbaka i kränkningsspiralen där offer, förövare och alla runt omkring dem är förlorare.

Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Läroplan Pedagogik Skolutveckling Ledarskap

Andreasgymnasiet, mord och bibliskt rättesnöre ...eeehhhh...

I dagens utgåva av Expressen berättas det om hur den kristna friskolan Andreasgymnasiet lär eleverna att abort är mord och homosexualitet är synd.

"Eleverna i den religiösa friskolan får dessutom lära att evolutionen är en av många teorier om människans uppkomst – det är det klassiska försvaret för bokstavstro på bibelns skapelseberättelse."
Expressen 2007-08-05

På friskolans hemsida kan man läsa följande mycket märkliga statuerande också:

"I stadgarna för föreningen betonas att syftet med föreningen är att driva en skola med bibeln som enda rättesnöre för människans tro och liv"
http://www.andreasgymnasiet.se/ 2007-08-05

Även om nu källan i detta fallet är Expressen så finns det goda skäl att ifrågasätta Anderasgymnasiets verksamhet och syfte. Det är helt enkelt rimligt att låta Skolverket granska det hela lite närmare. Jag anser att alla skolor, oavsett driftsform, som inte följer intentionerna angivna i styrdokumenten måste börja göra detta eller i förlängningen självklart läggas ned.

Fler boggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Läroplan Pedagogik Skolutveckling Ledarskap

Var finns skolan en dag som denna?

Statsvetare brukar säga att skolan är den institution som har den största möjligheten att på ett överlägset sätt påverka ett samhälles utveckling. Ingen skulle naturligtvis kritisera det uttalandet, inte ens vi på gräsrotnivå. Men då får man komma ihåg att skola alltid har varit ett politiskt verktyg, ett verktyg för att "fostra" medborgare att "passa" in i det samhälle politikerna skapar. Inte ett verktyg för att släppa lärandet loss helt och hållet. Det skulle helt enkelt vara att politiskt riskera för mycket. Skolan som institution ligger fast i politikens tyglar och signalerna är ofta tydliga runt var staten står i olika frågor. Som i till exempel HBT frågor. Dvs inte alls...det tycks konstigt nog inte röra skolan nämnvärt alls...

Idag var jag och min dotter och tittade på Pride festivalens tyngsta händelse, nämligen Prideparaden. Det är inte ofta man känner att olikheten och mönsterbrytandet är en helt accepterad företeelse bland vanligt folk i Sverige. Alla stående längs gatorna tycker i stort sätt, med all rätt och självklarhet utifrån ett humanistiskt perspektiv, att HBT måste bli en fullt ut likaberättigad livsstil som heterosamhällets. Alla finns där i paraden. De politiska partierna, polisen, doktorerna och mängder av andra organisationer. Och alla jublade vi återigen särskilt när gaypoliserna stolta spatserade förbi. Som en symbol för att att makten tar sitt ansvar.

Men det som slog mig mitt i denna färgsprakande parad var att jag inte kunde se skola och utbildning i traditionell bemärkelse. Var fanns alla lärare i paraden? Var fanns alla rektorer i paraden? Var fanns Skolministern i själva paraden? Och var fanns den annars så mediesuktande Metta Fjelkner i paraden? Räcker det att som makthavare pliktskyldigt stå och titta på för att hoppas kunna säga politiskt korrekta saker om TV dyker upp? Varför inte gå HELA paraden med en tydlig "jag representerar skolan banderoll" istället och verkligen manifestera när ni har chansen? Är HBT överhuvudtaget en viktig del av skolans uppdrag kan man fråga sig?

- Självklart är HBT-frågor oerhört viktiga i skolan, det handlar ju om människans lika värde!

Men sanningen är ju den att dessa frågor fortfarande är så pass laddade i skolan att det nästan aldrig lyfts och diskuteras öppet och frimodigt. Mer än när någon företrädare för kommunen eller staten vid självklara och mer eller mindre konstlade tillfällen säger saker som: "Skolan ser alltid till alla individers rättigheter, oavsett etnisk, social eller sexuell tillhörighet". Sådana uttalanden står sig rätt slätt för alla de ungdomar som känner sig annorlunda, skamsna och felkonstruerade i sitt sökande efter sexuell tillhörighet och identidet. Inte mycket professionell guidning där inte...

Men skolan är precis som idrotten en viktig plats att bekämpa fördomar och människans okränkbarhet genom. Kärleken är större än både skola och idrott, glöm inte det....Särskilt du rektorn som för ett par år sen förbjöd förälskade elever att kyssas i korridoren för att det var opassande enligt din standard. Kan HBT frågor egentligen diskuteras överhuvudtaget i din skola? Nej svårligen skulle jag tro...

Så låt oss till nästa Pride-Festival 2008 skapa en alldeles egen manifestation för alla HBT personer som finns i skolan, såväl elever som personal. Jag tar gärna på mig att arrangera detta. Om jag bara visste hur man bär sig åt?

Jag tycker helt enkelt att det är pinsamt att skolan inte finns representerad på ett konstruktivt sätt i denna så oerhört viktiga fråga för 1,5 miljoner elever...

Ni som vill vara med får gärna höra av er !

Uppdatering 5/8: Idag såg jag detta i Aftonbladet 1/8
Tack magistern för tipset :-)

Fler boggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Läroplan Pedagogik Skolutveckling Ledarskap

Mål, pedagogisk frihet eller likritning....

Debatten om skolans utveckling rullar vidare på politisk nivå. I helgens GP var det dags för (mp) och (s) att argumentera mot Jan Björklunds (fp) ambitioner att begränsa valfriheten för enskilda skolor att lägga upp sina pedagogiska ansatser och metoder. Mats Pertoft och Ibrahim Baylan lyfter tex fram Waldorfskolorna som ett exempel på skolor som blir pekpinnade att göra som alla andra.

"Där arbetar man efter en egen läroplan, där man lär sig saker i en annan ordning än vad man gör i den kommunala skolan, men där resultaten i årskurs 9 är likvärdiga. Vägen till målet är annorlunda men resultaten är desamma. Detta vill nu den borgerliga regeringen med skolminister Jan Björklund (fp) i spetsen förbjuda."
Göteborgs Posten 2007-07-30

Waldorf har specialdispens att arbeta rätt så mycket annorlunda jämfört med det ordinarie skolsystemet (allt är förstås relativt). De har valt metoder de tror på och som är lika väl förankrade vetenskapligt som den kommunala skolan och tex Kunskapsskolans eller Wittras koncept. Därför har alla godkänts av Skolverket.

Valfriheten för enskilda skolor att välja hur de vill arbeta är på ett sätt mycket stor i dagens skolsystem. Vår grundsten med målstyrning är unik på många sätt och väl ansedd internationellt. Vi ses som ett föregångsland med vår läroplan och vår kunskapssyn.

Artikelförfattarna är nu rädda att skolministerns vilja att styra upp i leden runt skolan ska minska den pedagogiska mångfalden och därmed den långsiktiga pedagogiska utvecklingen för hela den svenska skolan. Och den kan mycket väl vara befogad eftersom mycket nu handlar om likriktning och tillbakagång till den skola som formades under industrisamhällets födelse. Inte ett framåtsyftande i takt med globaliseringens och kunkspassamhällets (postindustriella eller idésamhället eller vad ni vill) förändrade krav. Vi ser en återgång till mer centralstyrning och mer beslutande längre bort från den enskilda pedagogen kring förutsättningarna för genomförande och analys av uppdraget. Vi ser en strukturförändring i svensk skola som smyger sig in bakvägen och som jag är rätt säker på att inte så många lagt märke till. Skolministerns PR förmåga är, tyvärr, trots allt imponerande.

Men käre Baylan och Pertoft, var är era egna glimrande idéer om vilken skola vi behöver? Och var fanns de idéerna förra mandatperioden? Varför tog ni då tex inte bort timplanen när ni hade chansen? För den chansen fanns ju där, det vet både ni och jag. Ni hade ju till och med delar av nuvarande regering med er + timplendelagationens rapport. Var det inte så att målen går före hur man når dem alldeles nyss i artikeln ovan? Men någon slog näven i bordet och sa

"Nej ALDRIG"!

Eller hur? Politik och väljarstrategi före verkliga möjligheter att utveckla svensk skola. Precis som nuvarande regering.

Kom med lite nya idéer om ni har några? Ni rabblar just nu på liknande sätt som den ni kritiserar. Den kreativa höjden är inte särskilt hög nu i något läger ;-)

Fler boggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Läroplan Pedagogik Skolutveckling Ledarskap

Snart ny höst, ny bok och utvilade människor

Snart är det dags för en ny härlig höst med utvilade människor, sugna på att dra igång nya spännande projekt. Vi har ju själva några nya intressanta saker på gång på Rektorsakademien, bland annat Max seriebok och projektet med skola för de som inte vill. Detta vid sidan av allt annat vi gör med nätverksträffar, mentorskap och såvidare för skola och arbetsliv/näringsliv. Jag ser verkligen fram emot denna höst.

Men eftersom jag inte kunnat vänta så har jag i juli månad tjuvstartat och skrivit en ny bok med titeln

"BRYT MÖNSTRET ELLER GÅ UNDER".

En inspirationsbok att bläddra i och läsa när det känns motigt och tungt eller då man känner att man behöver lite alternativa perspektiv.

Boken är strukturerad som en budskapsbok med en liten historia på varje uppslag med påhängt tydligt budskap. Ämnena handlar om skola såklart men även om arbetsliv/näringsliv. Specifika områden är kreativitet, skrattets betydelse, lärande, utveckling, förändring, crazyness, ledarskap, ungdomar, visioner, oliver (!), lärare, rektorer, normer, digitala invandrare och framförallt hur viktigt det är att bryta invanda mönster för att komma framåt med sig själv eller den organisation man jobbar i.

En del av bokens innehåll finns som stående punkter i mina föredrag och en annan av tankarna är att den även skall kunna fungera som uppräschare av föredragen för de som lyssnat.

Hur den skall ges ut är ännu inte färdigplanerat. Men i sep/okt skall den vara klar är det tänkt.

Fler boggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Läroplan Pedagogik Skolutveckling Ledarskap

Var har politikerna sina visioner om skolan?

Läste häromdagen i Sydsvenskan om Socialdemokraternas särskilda "rådslag" för skolan, ett gäng personer som ska ta fram ett underlag för sossarnas politik kring utbildning som presenteras i höst. För detta arbete har rådets medlemmar diskuterat fram för dem 9 viktiga frågor som skall ligga till grund för den interna diskussionen i partiet. Dessa frågor är:

1. Bör alla barn lära sig läsa och skriva redan i förskolan?
2. Hur kan vi bryta klassamhället så att alla elever, oavsett föräldrarnas bakgrund, verkligen kan nå målen?
3. Går det att förena valfrihet med en gemensam skola där elever med olika bakgrund lär sig tillsammans?
4. Varför anser många väljare att (s) inte står för en kunskapsskola?
5. Hur ser en socialdemokratisk politik ut för ordning, reda, trygghet och studiero i skolan?
6. Kan vi vara nöjda med att 25 % inte når målen i gymnasieskolan?
7. Behövs nya grepp för att anpassa vuxenutbildning till framtidens krav?
8. Är socialdemokraterna lärarnas vän?
9. Lär sig eleverna mer om de också får vara med och bestämma?

Det är som att den sårade lejonhonan nu dragit sig tillbaka in i grottan för att ta del av sina rådgivares synpunkter kring frågan.

"hur gör vi nu med Björklunds skolframgångar?".
"Ja vi tar väl lite klassisk socialdemokratisk klasspolitik och blandar det i mixern med ett antal budskap om att vi vill samma saker som honom".

"Problemet är att den här typen av frågor, sett utifrån lärandet och de behov som finns i det framtida samhället, inte kan bli mer gammalmodiga."

Läste häromdagen i SydsvenskanInte för att man blir förvånad, det har varit lika illa i det andra lägret under många år. Det är en bekräftelse på att skolpolitik i första hand är partipolitik och inte en kraft att genomföra förändringar med lärandet i fokus. Det kommer att vara förödande för svensk skola om detta spektakel får fortgå alltför länge. Nej det krävs innovation och idékraft är. Det behövs förändring som är värt namnet, men politik ogillar förändring. Det kräver en hel massa uppoffringar och framförallt kreativitet. Och att komma med för vassa förslag gör att man lätt hamnar i postionen "sitting duck", för saker som inte prövats är svårare att argumentera politiskt för än lösningar som alla känner igen. Eller hur Jan ? ;-)

Det är ca 15 år tills "Lisa & Bart" går ut ur systemet och då måste vi redan NU försöka se vad "Lisa & Bart" behöver DÅ för att fungera på ett bra sätt. Detta är mer viktigt nu än någonsin då globaliseringen snart kommer att ge effekter hos oss och vår välfärd. Vi behöver vara rustade NÄR detta sker. Tiden kan alltså vara knapp.

Var finns visionerna i partiernas skolpolitik? Var finns viljan att förstå vilka kunskaper, färdigheter, förmågor, tallanger och egenskaper som krävs DÅ. Och var finns viljan av att förstå dagens och framtidens unga. Deras kultur, deras värden och deras drömar? Det är först då man kartlagt allt detta som en skola kan utformas som stödjer relevant utveckling. Annars börjar man ju i fel ände. Dagens skolstruktur stödjer ett antal behov sett utifrån industrisamhällets krav, främst kunskaper lagda i en "sanningsskål" och att komma i tid till skiftet. Det är dags att ta klivet nu och lämna det.

Nästan samtliga av Socialdemokraternas 9 frågor ligger och guppar i den gamla skolans tänk och jag kan inte mer än gratulera herr Björklund som lyckats näst intill perfekt med att få dem dit han vill. Han ligger nog i sin Hammock på landet och njuter lite kaffe och bulle skulle jag gissa.

Men för skolans del för framtiden är detta inte alls något positivt. Men som sagt, detta är politikers spel om makten och deras inre drivkrafter. Inte en övertygelse om att skapa den bästa skolan för lärande i samklang med framtidens krav.

Fler boggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Läroplan Pedagogik Skolutveckling Ledarskap Folkpartiet Skolpolitik Socialdemokraterna

Mer idrott och fysisk aktivitet....

Idag debatterar idrottsstjärnor om mer antal timmar idrott i skolan och kräver 1 timma "idrott" om dagen av skolministern.

Vi, liksom flertalet svenskar, kräver en timme om dagen för våra skolbarn, skriver 19 idrottsstjärnor, idrottsaktiva, forskare, läkare och lärare.
Dagens Nyheter 2007-07-18

Jag vill då bara passa på att påminna om läroplanens syn på detta med fysisk aktivitet, vilket det ju till syvende och sist handlar om här, dvs om att minska riskerna för bland annat tidig övervikt och de på sikt relaterade sjukdomarna som kommer i bakvattnet på det. Vist är idrottslektionerna oerhört viktiga men inte ensamt ansvariga. Redan idag finns rätt så klara formuleringar för lärare och skolledare i frågan. Se här:

"Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen."
Lpo94 kap 1 "Skolans Uppdrag"

Sen vet jag inte riktigt om det håller att abdikera så som artikelförfattarna gör inför föräldrars trots allt stora ansvar kring hur deras barn förhåller sig till exempelvis fysisk aktivitet. Precis som andra saker i livet. Det är lätt att lägga hela ansvaret på skolan, som man gör i artikeln. Men jag håller med om att mer fysisk aktivitet under hela uppväxten är oerhört viktigt sett utifrån ett folkhälsoperspektiv, inte tu tal om saken. Men precis som lek så försvinner den fysiska aktivitet mer och mer ju längre upp i åren man kommer i utbildningssystemet. På universitet är det ju närmast befriat från sådant i själva undervisningen och lärandet. Det är den frågan jag tycker är viktigast att fundera över i detta sammanhang.

Glad Sommar !

Fler boggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Läroplan Pedagogik Skolutveckling Ledarskap

(RED), produkter mot AIDS & Skola

Igår köpte jag ett par röda basketdojjer av märket Converse All Star. Inte särskilt märkvärdigt sneaker-märke i min värld, de finns överallt. Och jag har haft dem typ jämt sen jag var 9-10 år eller något sånt. Men de jag köpte igår bär jag idag med mer stolthet än normalt, och inte bara därför att de är snygga och coola. Varje steg jag tar i dem kommer kännas i hjärtat. En del av pengarna som skorna kostade går nämligen till aktiviteter mot AIDSs utbredning i Afrika och för de som drabbats. Projektet heter (RED) och hemsidan där du kan registrera dig och ge ditt stöd heter www.joinred.com

Detta är ett sätt för stora varumärken att dels göra en insats men också såklart som metod för att positionera sig och sitt varumärkes värden i den yngre generationen. Och det är inget fel i det.

Ju mer de tjänar ju mer pengar och kraft kommer AIDS projektet tillgodo.

Jag är rätt säker på att vi kommer att få fler skolor i framtiden som profilerar sig för välgörenhetsvärden än vad vi har idag. Ungdomar tar idag aktiv ställning i miljö, världshälsa och andra globala rörelser. Man vill tex i många fall vara medveten om vilka värden som arbetsgivaren står för, inte bara om vilken lön man får. Detta måste skolan ta hänsyn till framöver.

En av de stora förebilderna och eldsjälarna bakom arbetet mot AIDS spridning i Afrika är Bono från U2. Lyssna här vad han har att säga.


Andra företag som också säljer prylar under beteckningen är bland andra Apple (iPod RED) och Motorola (RED MOTORAZR) och GAP som säljer bland annat t-shirts med texten INSPI(RED).

Någon kanske rynkar på pannan och tycker att det är ruffel och båg. Men sanningen är den att om alla brydde sig lite mer och bidrog lite mer av egen kraft så skulle världen se lite bättre ut. Och det är dessa värden som en del företag snappat upp och det är fantastiskt om de tjänar massor miljoner pengar. För varje iPod Nano som kostar 199 dollar går 10 dollar direkt via The Global Fund till behövande i Afrika, i första hand kvinnor och barn. Man räknar med att kunna behandla 1,8 miljoner sjuka och ge rådgivning kring hur man skyddar sig till drygt 60 miljoner under en 5 års period. The Global Fund har hitills fått in 7,7 miljarder kronor från 136 länder och bekämpar inte enbart AIDS utan även Tuberkulos och Malaria.

Vill ni följa projektet så har de en BLOG (RED) också...

Join (RED)

F(RED)RIK


Fler boggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Läroplan Pedagogik Skolutveckling Ledarskap Apple GAP Motorola AIDS

Staten, Kommunen, skolan och huvudmannaskapet

Läste en debattartikel nyss av de folk­partistiska riksdagsledamöterna Ulf Nilsson och Agneta Berliner. De hävdar att det bästa som kan hända skolan är att staten övertar huvudmannaskapet. På så sätt kan staten öka kontrollen över skolornas aktiviteter, vilket innebär snabbare och enklare att påverka för riksdag och regering. Man hävdar vidare att det är kommunaliseringen på 90-talet som har skulden för skolans minskade resultat etc. Man flörtar också skickligt med facket genom att hävda att det är kommunaliseringen som gjort att lärare och skolledare inte har så stort inflytande över arbetet som innan 1991.

"I dag är det svårt att se vem som egentligen ska bestämma över ­skolan, rektorn eller kommunen. Skolan skulle få större makt att ­bestämma över sin egen vardag om den stod direkt under staten. Syftet med kommunaliseringen av skolan var att öka decentraliseringen, men resultatet har i stället blivit att kommunpolitikers och kommuntjänstemäns inflytande över skolan har ökat."
Svenska Dagbladet 2007-07-14

Stop lite nu här artikelförfattarna... De som skall ha mest inflytande över skolans aktiviteter är väl varken staten eller kommunen? Det är väl elever, personal och föräldrar i samverkan? Staten och Kommunen (i dagens system) skall ange juridiska direktiv och säkerställa kvaliteten. Med staten som ensam kontrollstation och uppdragsställare ökar enligt Ulf och Agneta rektors handlingsfrihet och styra över sina resurser? Ja det tycks ju i alla fall vara deras övertygelse att så är fallet. Men det finns anledning att föra denna diskussion ett steg längre och framförallt ställa ett antal frågor, istället för att påstå sig ha svaren innan frågorna än ställts.

Stämmer det att kommunaliseringen raserat svensk skola? Byggt på vad?
Har utvecklingen i samhället i stort påverkat skolans förutsättningar?
Har utvecklingen av kommunikationen (bl.a internet & mobil kommunikation) förändrat skolans och för den delen hela samhällets när och fjärrmiljö?
Kan man likställa behoven i Botkyrka och Danderyd?
Vem kan bäst göra behovsanalysen ifråga?
Har dagens ungdomskultur förändrats sedan 80-talet, och spelar den någon roll?
Har kraven på annorlunda kompetenser i det globala arbetslivet inverkat?
Har skolan förmåga att möta dessa annorlunda krav på kompetens?
Blir det mer stimulerande som elev i skolan om Staten tar över?
Hur ökar inflytandet hos personal och skolledare lokalt om staten tar över?
Hur ökas inflytandet hos elever och föräldrar lokalt om staten tar över?
Har skolans vetenskapligt bevisade oförmåga till förändring och utveckling påverkat?
Är Staten känd för att vara särskilt bra på utvecklingsarbete på lokal skolnivå?
Har det faktum att hela Skolsverige inte fullt ut står bakom läroplanens grundvärden någon betydelse?
Hur skall staten lyckas övertyga hela Skolsverige om läroplanens förträfflighet (den nya kommande antar jag)?
Har Socialtjänstens brister kopplat till skola någon betydelse?
Ska staten ta över Socialtjänstens lokala skolarbete också?
Hur bli rektors administrativa miljö påverkad av ökade antal inspektioner från staten?
Hur skall staten lyckas med att skapa likformig bedömning?
Det finns fler frågor....såklart...

Staten ger uppdraget till friskolekoncernen som sedan ansvarar gentemot staten, rektor rapporterar i stort sätt enbart till koncernen. Innebär förstatligandet att friskolekoncernerna måste läggas ned? Eller skall de få fribrev? Vore det inte smartare att låta rektorerna få uppdraget helt genom kommunen och kommunen helt ansvarade gentemot staten (som i friskolesektorn). Och att staten granskade kommunerna effektivare? I dag har ju rektor två huvudmän kan man säga, vilket ställer till det lite ganska ofta. Vore det inte fiffigare att ge ytterligare öronmärkta pengar för kommunerna att satsa på kompetensutveckling av sina förvaltningar så att en förändring kan ske? Finns det inte en hel del samordningsvinster att vinna med kommunen som huvudman? Jag tänker på stöd till skolorna kring "Barn i behov av särskilt stöd" etc?

Är det verkligen så att allt hänger på att Staten är huvudman? Bryts mönstret då så oerhört tydligt? Som genom ett trollslag? Nej självklart inte. Vi som arbetat en del i skolan vet ju att den lilla garderingen som artikelförfattarna skriver i förbifarten "resultat på sikt" inte är betydelselös eftersom all förändring skolan tar tid.

Det mesta tyder på, när granskningar av svensk skola görs, att skolan nu börjar utvecklas positivt utifrån de antaganden om lärande, demokrati och värdegrund som genomsyrar såväl skollag som läroplan. Läs till exempel skolverkets granskning av attityder hos lärare och elever i skolan. Införandet av nya skolförordningar måste ges ordentligt med tid och i alla större förändringar så sjunker effekten till en början under den s.k "omställningen". Folk tar tid på sig att ställa om från ett tänkande till ett annat, särskilt i skolan. Frustrerande ja men ledtiden för förändring kan kortas genom ett visionärt och entusiasmerande ledarskap. Skolan har under hela sin kulturhistoria kastats mellan olika reformer och aldrig givits lugn och ro att sätta de reformer som klubbats igenom i regering och riksdag. Ett sätt att styra rektor i detta har varit att skapa en skolledarkultur som inte är så entreprenenöriell och självständiga utan som blint lyder minsta vink.

Jag tror att detta enbart handlar om politikers hunger att direktstyra i skolans sätt att fungera och att centraliseringsivern kommer att skapa en tungarbetad, långsamtrörlig och oflexibel organisationskultur där man inte får göra något som "staten inte uttryckligen bemyndigat", dvs betydande minskat frihets- och handlingsutrymme.

Låt skolan fortsätta utvecklas och gör något åt de brister ni upplever som politiker med fokus på nytta för eleverna och inte som politiska poänger i ert eget politiska maktspel. Ert ansvar är betydligt större än så...

Elevitera mera!

Fler boggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Läroplan Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Värst idag....

(Korrigerade efter att ha upptäckt att Kamal inte längre är rektor för skolan, utan VD. Tack Peter Karlberg. Grundproblematiken kvarstår dock.).

VD och fd Rektorn för Al-Mustafaskolan i Järfälla, Kamal Moubadder, tycker att det är ok att hugga händerna av tjuvar och stena otrogna för att förhindra äktenskapsbrott. Han har skrivit en bok om sharialagar och välkomnar en debatt om att införa dessa lagar i Sverige om svenska folket vill. Han försäkrar att boken inte används i skolans undervisning. Däremot besvarar han frågor på nätet med samma innehåll som i boken.

"I boken svarar han bland annat på huruvida islamiska lagar och straff är omänskliga. Att hugga händer av tjuvar, menar han, skyddar både oskyldiga offer samt avskräcker människor från att hamna i kriminalitet. Kamal Moubadder skriver också att dödsdomar mot otrogna skulle innebära att äktenskapsbrotten försvinner. Skolverket ska nu besluta om en eventuell granskning av skolan."
Aftonbladet 2007-07-12

Man får ju ha vilken tro man vill i Sverige som tur är och det är också klart att man kan ha tilltro till sharialagar och diskutera dem med allt och alla. Det är inga problem med det i vårt land där yttrandefriheten är viktig.

Det stora frågan är om det är ok att ha en rektor som uttrycker dessa åsikter i närheten av sin tjänst som just ledare för unga människor? Det är ett stort ansvar att vara chef i skolan, man har faktiskt makten att påverka unga människors värderingar. För mig som tror starkt på den läroplan vi har och som delar den grundsyn som däri formuleras så blir det väldigt konstigt om Skolverket inte agerar på något sätt i denna fråga. Styrelsen för friskolan har ansvaret att som huvudman tillsätta rektor och har även ansvaret att skollagen, grundskoleförordningen och Lpf 94 (i detta fallet). I den står det i inledningen:

"Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna
förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på."
Lpf94

Denna fråga handlar i första hand inte om friskolor, den handlar om en gravt olämplig rektor.

Biträdande generaldirektören för Skolverket Ragnar Eliasson är inne på rätt spår tycker jag:
"Men allmänt sett är det anmärkningsvärt om en företrädare för en skola uttrycker sådana uppfattningar eftersom de direkt strider mot de värden som skolan är skyldig att värna och aktivt verka för. Dit hör människolivets okränkbarhet, jämställdhet mellan kvinnor och män och tolerans, konstaterar Ragnar Eliasson."
Dagens Nyheter 2007-07-12

En rektor, numera VD, som aktivt uppvisar och propagerar för denna absurda grundsyn där handhuggning och stening är i sin ordning måste självklart ifrågasättas som ledargestalt. Problemet är nämligen att, som han själv också påpekar i sina skrifter, att en aktivt troende muslim inte får följa mänskliga lagar som strider mot Alahs. Så står det i skrifterna och det får man tro på om man vill såklart. Men om man präntar in denna grundsyn tillräckligt ofta och starkt i små barn är risken stor att de får en värdegrund som strider mot de värden skolan skall förmedla och som vårt samhälle bygger på att vi har. Jag säger inte att det ÄR så men att risken är uppenbar, eftersom rektor är en mycket inflytelserik person i en skola.

Jag är för kommunala skolor och friskolor (jag har heller inget principiellt emot religiösa friskolor) så länge undervisning och verksamhet inte bryter mot de förordningar och andemeningar som styrdokumenten anger. Bara så ingen tror något annat.

Läs mer Hans Iwan Bratts Blogg

Fler boggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Läroplan Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Dagens läroplanscitat 25

"Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform skall varalikvärdig, oavsett var i landet den anordnas (1 kap. 2 §). Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. Enlikvärdig utbildning innebär inte att undervisningen skall utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser skall fördelas lika. Hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns ocksåolika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. "
Lpo94 1 kap

Detta är en vad man kallar "grundsten" i den svenska synen på lärandet, dvs att lärandet är högst individuellt och skall anpassas metodmässigt och innehållsmässigt efter varje individs förutsättningar. Om man gör det som det syftas på används resurserna väl och kommer ge de elever stöd som behöver stöd, både de som har svårigheter och de som behöver ännu mer stimulans för att utvecklas framåt. Det är hela huvudtanken här, dvs att dels ta utgångspunkten i lärandet och dels utifrån det sen fördela resurserna på ett optimalt sätt. Ett ganska komplicerat jobb som kräver mycket av skolans ledare och pedagogisk personal.

Nu kritiseras detta och politiker raljerar gärna över det pedagogiska etablissemangets misslyckande och att individuellt anpassad utbildning "nog är bra men omöjlig i praktiken". Och det är nog sant om praktiken fortfarande ligger kvar i de gamla strukturerna, vilket den kan göra på en del ställen. Jag ska ta ett exempel. I en klass på 25 elever finns det 25 olika förutsättningar. Om undervisningen enkom organiseras i en form där eleverna lyssnar på lärarens genomgångar framme vid tavlan för att sedan göra ett skriftligt prov, hur många olika individers förutsättningar av de totalt 25 har då pedagogen tagit hänsyn till?

Det betyder nu inte att läraren skall ha 25 olika metoder för den här klassen. Det brukar nämligen vara en vanlig invändning när detta kommer upp. Nej det betyder att man som skolledare och pedagog måste börja i rätt ände för att se vilka arbetsmetoder som tillsammans adresserar de olika behov som finns i gruppen.

Mål - Metod - Resurs är en analysform som är mycket vanlig, rent teoretiskt. Tyvärr fungerar vi människor, i både näringsliv och skola, inte alltid som teorierna säger att vi borde. I fallet ovan där rektorn och läraren väljer att eleverna i första hand skall lyssna på lärarens genomgångar framme vid tavlan för att sedan skriva ett prov använder man en annan analysmetod. Den metoden går ut på att först ta hänsyn till resurserna, därefter väljer man metod och sen tittar man efter vilka mål som eventuellt kan uppnås hos gruppen som kollektiv. Alltså Resurs - Metod - Mål.

Poängen med den första analysmetoden Mål - Metod - Resurs är att om man utgår från målen och därefter väljer optimal metod och först därefter gör avgränsningar om resurserna inte räcker så kommer måluppfyllnaden att öka eftersom man adresserar fler individuella behov. I den andra metoden blir måluppfyllnaden alltid lidande eftersom detta beteende i de flesta fall leder till "samma" arbetsmetoder oavsett vilka behov som finns. Man laborerar inte med arbetssättet utifrån elevernas förutsättningar utan väljer en allenarådande.

"Möjligheterna för svensk skola att ökar elevernas lärande resultat ligger mer i kunskapssyn, varierade arbetssätt och smarta pedagogiska metoder än i lärarnas ämneskunskaper, de är redan mycket fina."

Olika gruppers krav på mer ämneskunskaper hos lärare, som redan nu har mycket fina kunskaper, och deras dagdrömmeri om mer "katederundervisning" ger signaler om att analysmetoden Resurs - Metod - Mål är den som gäller i deras "mindset".

Detta är bekymmersamt inte bara rent logiskt utan också utifrån vad som står i läroplanen...se längst upp...

Fler boggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Läroplan Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap