Tuesday, September 30, 2008

Hemma igen i vattentrampet...

Nyss hemkommen igen från Beijing blir skillnaden mellan kina och Sverige än mer påtaglig. Plötsligt ser jag saker i ett annat ljus. Det blir lite tydligare allting och vår lilla inskränkthet här i trygga Svedala blir så tydlig att man närapå börjar stamma med frukosten i halsen.

Vi diskuterar i media just nu ifall skolor som inte sköter sig skall bötfällas?

Ok....tala om för mig på vilka dramatiska sätt lärandet ökar och på vilket sätt en sådan åtgärd ökar Sveriges konkurrenskraft då Kineserna just passerat oss?

Jag hade kunnat förstå tankesättet om övriga reformerande förslag rörde ökat lärande och tydliga visioner om hur vi skall kunna bli världsledande inom kunskapsutveckling 2020. Men icke sa nicke. Här gäller inget sånt. Vi nöjer oss att gladeligen lägga våra hjärnor i befriande bomullsinlägg och diskutera saker som kanske vid en extra fundering borde vara rätt självklara.

“Hon efterlyser också ”mer kraftfulla verktyg för att hävda skollagens krav” och skulle vilja ha möjlighet att använda vite för att tvinga skolhuvudmännen att åtgärda brister i skolan. Lärarfacken har i flera år förespråkat sådana sanktionsmöjligheter och välkomnar Ann-Marie Beglers utspel.”
Aftonbladet 0928

Är detta verkligen det smartaste vi kan tänka ut för att stärka svensk skola och svensk välfärd inför framtiden? Att bötfälla huvudmannen? Det minskar ju i praktiken utvecklingspotentialen i kommunen eller friskolekoncernen än mer. Min åsikt att skolor skall följa skollagen bör vid det här laget vara självklar så det lämnar jag. Men likt Peter Karlberg som gör en logisk analys här menar jag att de skolor som inte fullgör sitt uppdrag av olika skäl bör byta skolledning då det uppenbarligen brister i ledningsförmåga. Jag skulle vilja tillägga att "om omständigheterna inte är gravt hindrande", då kanske förvaltningsledningen istället bör tvingas omsätta sin kompetens eller ledning. Men diskussionen och nivån är ändå andefattig.

Nej debatten ger intryck av en inställning som saknar långsiktighet och progressiva angreppssätt. En idé som grundar sig i att vi inte har anledning att ändra i svensk skolas innehåll, det räcker istället med stiffa upp ramverket.

Så medan det reformeras och funderas i Asien med vilda visioner och kraftiga satsningar på att vända skutan, guppar vi runt här i vikingaland i våra små träbåtar med åror och önskar att vi kunde vrida klockan tillbaka, eller åtminstone stoppa den...

Detta oroar mig....

:-D

2 comments:

Anonymous said...

Det sista stycken du skrivit --- det är oändligt viktigt att komma ut i världen och se hur skolan fungerar där. Det förändrar ankdamsplasket... Lysande Fredrik och välkommen hem,
A-M

Anonymous said...

Hej Fredrik och välkommen hem, det sista stycket du skrivit är lysande. Då man besöker skolor utanför Sveriges gränser inser man hur ankdamsplasket inte leder någon vart i det stora hela. Lysande litet stycke tycker jag... Anne-Marie