Aftonbladet skriver idag om Moderaternas kommande förslag om att låta de elever som av olika skäl inte kan gå i skolan, tex skolvägrare, få genomföra sina studier via nätet och kompetenta pedagoger.– Det är väl att ge upp i dag när så många elever inte är i skolan. Då måste man hitta andra metoder för att nå dem. De ska lära sig det de behöver lära sig, i vilken form det sker måste vara underordnat.
Mats Gerdau, Aftonbladet 2009-01-04
Ett förslag som naturligtvis berör vårt projekt Oneeighty där vi vänder oss till "hemmasittare". Projektet som leds av mediepeadogogen Åsa Sundelin har nu pågått i snart 1,5 år och resultaten är mycket imponerande. Vi känner att vi är på helt rätt väg här.För en gång skull är det roligt att läsa politiska förlag, Mats Gerdau (blogg) och hans grupp tar uppenbart utgångspunkt i lärandet och inte i gamla strukturer. Inte det vanligaste i den politiska sfären den senaste tiden.... Det betyder att Sveriges ca 1500 elever som inte kan gå i skolan av olika skäl plötsligt kommer få möjligheter de inte tidigare haft och som på sitt lilla sätt kommer öka Sveriges möjligheter att ta vara på deras talanger så de inte riskerar tappas bort. För bland dessa hemmasittare finns fantastiska talanger och personligheter som saknar motstycke blend normativa personer som dig och mig, vi som väljer att anpassa oss till i stort sett vad som helst. Problemet är att de inte passar in i systemet och väljer sin egen väg. Ditt och mitt problem är kanske just att vi passar in för mycket och därför indirekt bidrar till att många personer kreativitet och nytänkande aldrig får utrymme... Därför är detta förslag från Moderaterna bra. Man får bara hoppas att detta inte blir en trist partipolitisk träta utan att alla partierna tar ansvaret att ge dessa unga människor en utbildning och ett lärande som de har rätt till. Men förhoppningsvis sker det inte för denna fråga är ju som jag ser det inte en partipolitisk fråga utan en fråga om lärande.
Så bra jobbat Mats !
:D
6 comments:
Hej Fredrik.
Jag heter Håkan Fleischer, och är doktorand i lärande, med den preliminära avhandlingstiteln Lärande i den digitala livsvärlden. Ett filosofiskt projekt. Jag satt och inventerade uppfattningar om lärarutbildning häromdagen, och snubblade på din blogg. Såg med förtjusning att jag använder en av dina böcker som inspiration till min lite provocerande föreläsning om postmodernitet för lärare, där ju så kallade digitala elever är förgivet-tagna.
Hur som helst, jag håller med dig i ditt inlägg. Kritiker kommer såklart säga att skolan abdikerar från sitt ansvar - men så behöver det ju inte alls vara. När jag på nämnda föreläsning ställde frågan om hur många av gymnasielärarna som hade kontakt med sina elever via sms eller msn, var det en lärare som räckte upp handen. Han menade, att det är bättre att de skickar ett sms när det är kris, än ingenting alls. Om förhållandena är svåra, och man kan nå fram till en del hemmasittare den digitala vägen, måste det ändå vara en vinst. Sedan är det kanske inte sagt att det skall ersätta den vanliga pedagogiken, och inte heller leda till att man på tid och längd är nöjd med lösningen.
Idag skriver jag om en digital lösning att använda för undervisning, en digital whiteboard. Kika gärna in på mitt senaste inlägg på bloggen: 3:03 AM
mvh Håkan Fleischer
Jag började på en kommentar som blev så rent ohanterligt lång att jag gjorde den till ett blogginlägg istället. Välkommen att läsa, om du vill: http://curiousheathen.blogspot.com/2009/01/moderaterna-spekulerar-om.html
Hm. Jag håller faktiskt inte alls med här. Du skriver att förslaget har "uppenbart utgångspunkt i lärandet", vilket nog kan vara sant. Men lärandet för vilka? Enligt min erfarenhet är det snarare de "duktiga", "anpassningsbara" och självgående eleverna som utan problem kan skickas hem med uppgifter framför en dator och lyckas väl. Hemmasittarna, enligt min erfarenhet, behöver snarare långt fler stödåtgärder i form av mindre klasser, tätare kontakt med läraren, osv.
Kan för övrigt tänka mig scenarot för många av framtidens "nätlärare":
"Pelle är inte inloggad på skolchatten just nu". :-)
Dessutom har skolan också en viktig social funktion, vilket man helt verkar bortse ifrån.
Fast billigt blir det ju förstås...
Har skrivit en krönika för nästa nr av Skolvärlden i ämnet där jag utvecklar några av dessa tankar... Viktigt ämne tycker jag...
De hemmasittare vi talar om här är de som inte klarar av att gå till skolan, pga helt avsaknad av förtroende för vuxna. Eller elever som har så taskiga förhållanden runt sig att de helt enkelt får ångest av att bara höra ordet skola. Vi pratar alltså inte om allmänt skoltrötta. Och vi pratar inte om distansutbildning som ersättning för ordinarie skolform.
Vårt projekts resultat visar på att din oro är obefogad, bland annat så bygger metoden på strukturerat samarbete mellan hemskola, socialtjänst och BUP bland annat. Plus ett otal andra resurser, allt för att hitta det finmaskiga nät som behövs för att trygga de barn som vanliga skolan uppenbarligen tappat.
De högpresterande är en annan sak, de kan också dra nytta av metoden som du mycket riktigt påpekar. Men mest av allt handlar det för oss om att hitta metoder så att dessa speciella tallanger som idag vänder skola och samhälle ryggen återfår sin motivation och lust för lärande.
Och det funkar, det är kanske mitt viktigaste argument.
F
Intressant... men ganska självklart kanske eftersom vi ofta förutsätter vad de unga behöver utan att egentligen försöka tänka nytt och hitta nya lösningar tillsammans med dem som det verkligen gäller.
I Oneeighty har vi under ett år arbetat Online med just de unga som av olika orsaker valt bort det traditionella systemets erbjudanden. Det har visat sig att det förmodligen är det absolut bästa sättet att närma oss just dessa. Här får de en möjlighet att utveckla en social relation med andra under alternativa former. De får utnyttja en digital arena som för dem, de digitalt infödda, känns minst lika naturlig som det analoga alternativet.
Självklart är den sociala kontakten oerhört viktig men hur ska man kunna springa innan man lärt sig att gå? Tanken hos Oneeighty är att bygga upp de ungas självkänsla så att de i framtiden förmår att utveckla sociala relationer både Online men även IRL. Om tilliten för skolans lösningar inte finns där och skolans resurser är för knappa för att tillgodose allas behov vad är då alternativet? Skolan har svårt att lösa problematiken kring dessa unga och de behövs nya alternativ.
Sen vad gäller lärande och kunskapande är vi nog tvungna att tänka lite om och göra lite nytt eftersom kunskap blir mer och mer av en färskvara och sanningen är beroende på perspektiv och individ.
/Åsa Oneeighty
hvad jeg ledte efter, tak
Post a Comment