Regler i skolan skall enligt de styrdokumet som finns tas fram lokalt av elever och personal tillsammans.
Robert Thornberg (Linköpings Universitet) har forskat kring detta område och han har belagt att elever gillar regler, men inte alla regler. Dels så vill de förstå regeln och sen också se poängen med den och framförallt måste de tro på den.
Ett exempel som belyser:
”Det är ju så här att keps eller mössa, det stör ju faktiskt ingen och man bråkar inte för det och nånting. Varför får man inte ha det? Jag undrar det.”
(Flicka, i grundskolans år 2)
Detta är kanske inga nyheter för någon och det skiljer sig ju heller inte det minsta från hur vi vuxna också vill ha det med regler. Du vill väl själv förstå reglerna runt dig och din arbetsplats och du vill väl förstå vad de syftar till? Kan hända är det så att vi vuxna har en något högre tröskel för att acceptera regler vi inte förstår, ser poängen med och/eller tror på?
Betyder det i så fall att det är bra eller betyder det att vi till exempel skulle bli effektivare i våra arbeten om vi likt eleverna ifrågasätter regler som hämmar snarare än bidrar? Kanske skulle vi stärka hela vårt lands konkurrens i den globaliserande världen?
Regler måste vi ha, de är helt enkelt nödvändiga, men det måste vara regler vi förstår och tror på, då ställer vi alla upp på dem automatiskt. Det är när vi inte förstår dem eller ser nyttan med dem som vi låter lojaliteten minska till arbetsgivaren, fotbollslaget, knyppelgänget eller bingolottokompisarna. Det är också då vi till och med går så långt att vi skiter i dem. Och det är när vi skiter i dem det blir oordning och oreda....Nu till den skojiga poängen:
Att det så sällan på en del skolor tas fram regler tillsammans med elever, betyder det att dessa skolors personal inte förtår reglerna som läroplanen sätter upp, eller att de inte ser poängen med dem eller tror på dem? Underförstått: är det därför man helt enkelt skiter i dem?
:-)
2 comments:
du har ju en helt lysande poäng. helt underbar.
vi lärare beter oss ofta som elever när vi samlas i större grupper. vi pratar i mun på varandra vid konferenser, vill ha milimeterrättvisa, snackar skit om varandra osv.
minns en gång när jag och en kollega åkte på ämnesfortbildning på annan skola. vi kom för sent, skanad penna, satte oss längs bak, med jackorna på...
Håller med. Gillar verkligen den uppnådda poängen:-)
Post a Comment