En blandskola i Limhamn

I Limhamn i Malmö skall man nu starta en skola där man blandar danska och svenska elever. Det låter ju väldigt intressant och även om det kanske finns en del svårigheter med att köra två läroplaner med perspektiv ur två kulturer så skall det bli fantastiskt intressant att se vilka fördelar de finner i detta sätt att se på dansksverige.

Det är Geijerskolan som planerar att dra igång projektet och syftet verkar vara att ge de bägge regionerna dubbelmedborgare kan man säga.

- Vi riktar oss till dem som är intresserade av visionen om att bli en kompetent Öresundsmedborgare, säger biträdande rektor Susanne Månsson till Sveriges Radio Malmö.

Ombyggnad av skola :-)

Tänk om vi satsade lite mer på ombyggnationer i skolan så att arbetsmiljön blev stödjande i lärandet? Skulle inte det vara smått fantastiskt.

- Ja men miljön är inte viktigare än personal, svarar de luttrade. De luttrade som hellre ser en extra lärare i arbetslaget än att långsiktigt göra den miljö alla vistas i bättre och trivsammare bit för bit. Trivsammare att arbeta med lärande i.

Och varför skulle det finnas en motsättning då? Jo för att de flesta ser det mesta som något man måste mot något andra och att det av enkelhet antingen är svart eller vitt. Världen är inte svart vit och den är fan inte grå heller, den är färgsprakande.

Men om man gjorde så att man byggde om så att miljön blev sprakande stödjande i lärandet, skulle det inte vara fantastiskt?

- Ja men det är viktigare med mer personal i skolan, en ommålad vägg ökar inte lärandet (suck).

Fel Fel Fel...allt som har med miljön att göra, både fysiskt och psykiskt påverkar naturligtvis lärandet för eleverna. För det är väl elevernas lärplats och lärarnas arbetsplats vi i första hand talar om eller ?

Jag läste en artikel nyss där man sammanfattar det hela med att det är ofattbart att lärare och elever står ut i sina slitna lokaler med 50 år till minsta renovering. Ja det är faktiskt ofattbart, och det är också därför det gnälls överallt bland elever, lärare, föräldrar etc....de står ju inte ut. Eleverna vantrivs så till den milda grad att de vägrar gå dit. Och går de dit så tar de inte ansvar och vårdar något som ser anskrämligt ut. Trots det så är mirakelmedicinen fler lärare som skall ut och jobba i dessa miljöer och snart stå ut lika illa. Fler lärare är givetvis bättre än färre, men jag undrar om det spelar roll om ledarskapet, kunskapssynen och miljön ligger på 1800 talsnivå i samhälle som snurrar allt snabbare.

Och kom nu inte dragandes med att man byggt om skolor i åratal utan påvisad effekt. För det är klart att det inte spelar någon roll om personal, elever och föräldrar inte vill något med sina skolor. Det är det vi kallar visionslöshet...

Dagens Läroplanscitat nr 17

Undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell.

Lpo94

Förslaget om att muslimska elever skall få undervisning i Islam i grundskolan ledd av imamer och att muslimska pojkar och flickor skall slippa lära sig simma tillsammans i skolan av religiösa skäl är således lika illa utifrån läroplanens intentioner som att vi skulle ha bibelstudier med Ulf Ekman eller någon annan.

Lärarhögskolan i Stockholm...

Ambitionen att slå samman lärarhögskolan i Stockholm med Stockholms Universitet i syfte att öka kvaliteten har stött på patrull. De anställda på lärarhögskolan ifråga vill helt enkelt inte. Och inte studenterna heller. Skälen förefaller i grunden protektionistiska och det saknas uppenbart en vilja i grunden att förändra. En förändring som skulle bli oerhört spännande och dessutom så skulle kvaliteten i stor utsträckning bli högre.

Begreppet ubtildningsvetenskap som det hela kretsar kring skapar iof troll bland träden kan man säga och ännu har väl inte den akademiska världen fullt ut accepterat detta nya begrepp som utbildningsvetenskap vill förklara. "En sån benämning är direkt missvisande för instituionernas verksamhet och skapa framtida problem när det gäller beskrivningen av forskning och grundutbildning", skriver institutionernas tre prefekter. Alltså de institioner som är tänkt att ingå i den nya fackulteten. De föreslår istället beteckningen "Kommunikationsvetenskap".

Jag tror att det skall mycket till om individerna själva i dessa organisationer skall hitta fram i detta. I utbildningskulturer över hela landet diskuteras det 99% av tiden och "görs" 1%, det är inget nytt som ni alla vet. Därför lär den vägen ta i alla fall minst 20 år. Det som däremot är sannolikt är ju att Stockholms Universitet startar en egen lärarutbildning och då får det konsekvenser för lärarhögskolan i Stockholm, vare sig de vill eller inte. Bäst är nog ändå för lärarhögskolan om de nappar på idén att slå ihop sig med Stockholms Universitet och skapa något helt nytt som passar för en modern tid.

Hermodsdalsskolan :-)

Ingen har väl lyckats missa vad som händer kring Hermodsdalsskolan i Fosie stadsdel i Malmö antar jag? Skolan som hamnat i händelsernas centrum och fått bli symbolen för en skola med stora ordningsproblem. Till och med folkpartiet har intresserat sig för skolans öde, i och för sig som ett verktyg i debatten om ordningsbetyg men ändå. Oavsett vad man anser om att stänga skolor som år efter år inte lyckas ta sig ur katastrofsituationer så måste man ändå beundra skolans rektor Jytte Lindborg som redan från katastrofens första dag stått stark och tydlig i vinden och nu driver arbetet med att få skolan att överleva.

Föräldrar, elever och personal kräver skolan kvar och är det någon gång som Hermodalskolan haft förutsättningar för att lyckas vända den negativa trenden så är det garanterat nu. Jytte lär ha sagt innan hon tog jobbet som rektor att antingen satsar man massivt eller så lägger man ned. Hon fick jobbet och som en klockren chef vill hon nu oförtrutet förverkliga sin passion att vända Hermodsdalsskolan.

Jag tycker hon är värd all respekt som finns !

Sen kan jag mycket väl tycka att skolor som inte funkar mycket väl kan läggas ned eller i alla fall startas om från noll så att tjänsterna kan tillsättas på nytt. Och läget som hermodalsskolan nu är i känns ju lite som att börja om, ifall de nu får vara kvar.

Heja Rektorn !

Belöning av lärare, vardagens hjältar !

Nacka gav ju Myrsjöskolans personal 10 000 kr extra för gott resultat.

Birgitta Valham (facklig representant) vill understryka att lärarna på de belönade skolorna har gjort ett bra jobb – det är inte tu tal om det. Men det gör man också på de flesta andra Nackaskolor, utan att kanske ha lika god ekonomi.
– För här handlar allt om ekonomi, konstaterar hon.
Lärarnas Tidning

Njae...detta handlar inte i första hand om ekonomi utan om en extraordinär belöning för ett extra ordinärt resultat. Att peka på rättvisa och att alla gör samma insatser och att det syns mindre pga av ekonomiska ramar stämmer inte, såvida inte en del skolor med samma socioekonomiska förutsättningar har olika skolpeng. Men alla skolor, jag kan ha fel, lever i ett system där skolpengen kan variera men efter socioekonomiska förutsättningar i den mån det skiljer sig rent monetärt.

Birgitta och hennes fack emotsätter sig belöningen som sådan eftersom den bryter ett mönster och de vill hellre att alla skall belönas lika. Nacka å sin sida vill genom belöningar skapa utveckling och en känsla av uppmuntran hos dem som satsar extra mycket och lyckas.

Sen kan jag tycka att uppmuntran inte enbart handlar om extra pengar i plånkan, även om det naturligtvis ger en extra känsla. Det viktiga är att uppmuntran finns i vardagen och att lärare lyfts fram som de vardagens hjältar de är !!!!

Här går nämligen den riktiga skiljelinjen.

Regler, Elever, vuxna och oordning....

Regler i skolan skall enligt de styrdokumet som finns tas fram lokalt av elever och personal tillsammans.

Robert Thornberg (Linköpings Universitet) har forskat kring detta område och han har belagt att elever gillar regler, men inte alla regler. Dels så vill de förstå regeln och sen också se poängen med den och framförallt måste de tro på den.

Ett exempel som belyser:

”Det är ju så här att keps eller mössa, det stör ju faktiskt ingen och man bråkar inte för det och nånting. Varför får man inte ha det? Jag undrar det.”
(Flicka, i grundskolans år 2)

Detta är kanske inga nyheter för någon och det skiljer sig ju heller inte det minsta från hur vi vuxna också vill ha det med regler. Du vill väl själv förstå reglerna runt dig och din arbetsplats och du vill väl förstå vad de syftar till? Kan hända är det så att vi vuxna har en något högre tröskel för att acceptera regler vi inte förstår, ser poängen med och/eller tror på?
Betyder det i så fall att det är bra eller betyder det att vi till exempel skulle bli effektivare i våra arbeten om vi likt eleverna ifrågasätter regler som hämmar snarare än bidrar? Kanske skulle vi stärka hela vårt lands konkurrens i den globaliserande världen?

Regler måste vi ha, de är helt enkelt nödvändiga, men det måste vara regler vi förstår och tror på, då ställer vi alla upp på dem automatiskt. Det är när vi inte förstår dem eller ser nyttan med dem som vi låter lojaliteten minska till arbetsgivaren, fotbollslaget, knyppelgänget eller bingolottokompisarna. Det är också då vi till och med går så långt att vi skiter i dem. Och det är när vi skiter i dem det blir oordning och oreda....Nu till den skojiga poängen:

Att det så sällan på en del skolor tas fram regler tillsammans med elever, betyder det att dessa skolors personal inte förtår reglerna som läroplanen sätter upp, eller att de inte ser poängen med dem eller tror på dem? Underförstått: är det därför man helt enkelt skiter i dem?

:-)

Ringsbergskolan i Växjö :-)

Generaldirektören Pia Enochsson var i fredags på Ringsbergskolan i Växjö och tittade på verksamheten. Ringbergaskolan har lyckats riktigt ordentligt med delaktighet och inflytande i undervisningen

"Pia Enochsson säger i en kommentar att hon blir imponerad av hur oerhört reflekterande och duktiga eleverna på skolan är och hur mycket elever kan bidra med, mycket mer än vuxna ofta tror. "(www.sr.se)

Frida Elmdahl åk 7 säger i en intervju mer Sveriges radio:

-Jag tror det märks därför att alla känner att man har något att säga till om och att man känner sig trygg med lärarna, säger Frida Elmdahl. (www.sr.se)

http://www.ringsbergskolan.nu

Politiker vill diskutera religiösa friskolor....

...i valet istället för att låta debatten gå till botten med skolans betydligt större problem, nämligen resultatbristerna i elevernas lärandet. Baylan och religionsläraren Mette Fjelkner diskuterade i morgonsoffan och var helt överens. 15 minuter till spillo av TV-tid kan man tycka. Dessa 15 minuter borde ägnats åt:

- 25% av eleverna når inte målen, hur förändrar vi snabbast lärares och rektorers sätt att arbeta?

- Skolor som år efter år underpresterar trots stora åtgärder, bör de läggas ned så att man kan rekrytera om?

- Kan man ge framgångsrika skolor sändningstid 1 timma i veckan på SVT för att sprida goda exempel...gärna innan eller efter Rapport?

- Hur finner vi modeller som lyfter och premierar de lärare som presterar fantastiska resultat?

- Hur tar vi igentligen hand om mobbing i skolan och hur minskar vi det?

- Vad i skolan måste förändras nu när konkurrensen hårdnar för vårt land i globaliseringen, till exempel från Kina och Indien.


Det är bekymmersamt att man ständigt diskuterar dimridåer istället för tar tag i problemen.

Kunskapskapprustning

På 50-80 talet kapprustades det millitärt och nu kapprustas det kunskapsmässigt. 20 000 000 studenter och andra gör nu allt för att kopiera den västerländska metoden för utveckling och självklart vill de ha en bit av vår värfärd. Och här borta i Svedala står vi bara och ser på i svenskt skolsystem och funderar på hur vi skall få av den där kepsen på eleverna och hur vi ska få dem att stänga av mobilerna.

När amerikanarna blev omåkta av ryssarna i rymdkapplöpningen och ryssarna var först utanför atmosfären i en rymdkapsel bestämde sig Kennedy för att ta tag i problemet.

"I believe that this nation should commit itself to achieving the goal, before this decade is out, of landing a man on the moon and returning him safely to the earth."
John F Kennedy

Kanske är det så att vi måste vakna upp lite och i alla fall diskutera detta med kunskapskapprustningen och HUR det påverkar vår skolas förutsättningar. Annars kanske hamnar allt längre ned i internationella jämförelser framöver. Kanske skulle vi formulera en vision här hemma, typ:

Om 15 år skall Sverige vara det land som alla andra länders utbildningssystem ser upp till avseende lärande och kunskapsförädling. Inget annat land skall ligga i närheten av oss när det gäller resultat av kunskapsutveckling och möjligheter för lärande.

Mette: FEL FEL FEL...som Brasse sa...

Detta med Komvux har tydligen blivit ett problem, i alla fall i mediebevakningen. Gymnasieelever räknar kallt med att behöva gå Komvux för att komma in på läkarlinjen. Tydligen är det så att 1 av 3 sökande med högsta möjliga betyg kommer in och det verkar vara lite av slumpen som avgör. Så för att ha en chans är det därför nödvändigt att ha just full poäng på gymnasiet.

Det som var meningen med Komvux var att ge dem som ville komplettera sina studier och komma in på studiemarknaden och arbetsmarknaden överhuvudtaget skulle få den chansen. Men nu när många platser "ockuperas" av högpresterande elever tycker bland annat facken att det är fel, och vist drabbas de som kanske behöver Komvux som mest och vist bör man göra något så att alla kan få lära mer. Men Mette Fjelkners besynnerliga lösning på problemet är att bara ge Komvux elever möjlighet att nå max Godkänt.

Men ett sådant förslag går emot det vi vet forskningsmässigt om lärande på individnivå och dessutom ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och det backar oss tillbaka till en bestraffningsmetodik vi borde söka oss bort ifrån. "Har du fått problem på gymnasiet är det ditt problem, vi kan dock erbjuda dig att läsa upp till G, men INTE mer". Man måste ställa sig frågan hur det skulle se ut om vi med vuxenutbildning skulle ha som målsättning att begränsa möjligheterna för lärandets frukt och nytta.

Det formligen osar gammal kunskapsmonolism om detta konservativa kunskapsklasstänkande. Ett tänkande där alla inte skall få samma chans. Ett tänkande där svensk konkurrenskraft sätt på spel på ett obehagligt sätt.

Jag tar i mitt resonemang utgångspunkten att värdet på kunskap nu sjunker i globaliseringens kölvatten. Det betyder att vi generellt sätt måste ha fler som kan mer och dessutom fler som lär sig tänka i nya banor (kreativitet) för att klara konkurrensen från bland annat Kina och Indien som nu "kunskapskapprustar". I Kina finns idag (nu) 20 000 000 aktiva studenter. Och mot den bakgrunden vill Mete Fjelkner sätta en maxgräns för vad man på vuxennivå får uppnå i lärande, dessutom för man detta rersonemang samtidigt som man talar om det livslånga lärandet. Det rimliga vore att bygga ut och FÖRÄNDRA grundskola, gymnasie och Komvux för att möta globaliseringen. Mette flyttar fokus från grundproblematiken....

Så för att citera en annan pedagog: "FEL FEL FEL (Mette)"....som Brasse sa i fem myror...

Stockholm Stad och dess vapen

Stockholm har beslutat att skolorna i staden inte får använda egna symboler i sitt identitetsarbete. Alla skall ha St.Erik symbolen och syftet är att skapa sammanhållning och tydlighet gentemot kommunens medborgare.

Den nya policyn är inte så lite ogenomtänkt eftersom den kommer att begränsa stadens skolor att vara just tydliga gentemot föräldrar i konkurrens med friskolorna. Konsekvensen blir sannolikt att friskolorna istället ökar sina möjligheter att profilera sig och stärka sina positioner och de kommunala gymnasierna minskar sina.

En lösning där man kombinerar en tydlighet att man tillhör staden och där möjligheten att använda kompletterande egna identitetsknutna varumärken skulle stärka stadens skolor.

Detta gäller inte bara Stockholm utan liknande idéer finns i många andra av landets kommuner. Ambitionen är säkert att stärka sig som kommun, men på ett deffensivt sätt.

I förändringens vindar bygger vissa vindskydd istället för väderkvarnar heter det ju...

Rektor - akut problemlösare eller ansvarig chef?

Saxat ur helagottland.se:

Arbetsmiljöverket kommer för tredje gången att besöka Gråboskolan för att se hur rektorn för rektorsområde 2 har det. Vid den första inspektionen 2004 konstaterades att rektorns arbetsbörda var alldeles för hög. För mycket tid ägnades åt att lösa akuta situationer och det saknades tid för nödvändigt planeringsarbete.
Arbetsmiljöverket påpekade bristerna och krävde en skriftlig redovisning av vilka åtgärder Gotlands kommun tänkte vidta. Men när en ny inspektion gjordes i augusti förra året konstaterades att problemen med för hög arbetsbelastning kvarstod.
Därför har verket bestämt sig för att göra ytterligare en inspektion. Den 26 juni kommer inspektör Margareta Werkelin från Arbetsmiljöverket för att träffa personal, arbetsgivare och skyddsombud.

Nu är det ju så att man kan inspektera och påpeka hur mycket som helst. I detta fall har gjorts i 2 år utan att något hänt. I artikeln hänvisas till rektors arbetssituation att lösa akuta krissituationer istället för att se framåt och att för lite tid finns till planerande. Den enda som kan lösa det problemet är rektor själv. Genom att ge rektor kompetensutveckling och utveckla ledarskapet kan rektor lära sig att fokusera och framförallt att prioritera. Tyvärr är det oerhört vanligt att rektors uppdrag omsätts till att handla om att just vara brandkår i akutsituationer. Det kan gälla samtal med stökiga elever eller att lösa kriser mellan elever och lärare. Rektorer är ansvariga chefer på skolorna och uppdraget syftar till att leda och fördela arbetet med fokus på resultat, utan att det klingar negativt auktoritärt. DECENTRALISERING och DELEGERING av både ansvar och befogenheter är en lösning som fungerar i hela världen, även i skolan.

Nytänkande Matematik åk 8 - 9 ;-)

Ni som är intresserade av ett lite annorlunda forskningsprojekt och hur det löper över tid kan lägga till följande länk i er webläsares favoriter:

http://www.rektorsakademien.se/projektet.html

Läs mer där om hur matteläraren Patrik Windahl och mediepedagogen Åsa Sundelin använder Ipod och Itunes för att öka möjligheterna att nå målen i matematik.

Dagens Läroplanscitat Lpo94 nr 16

Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra en grund för undervisningen.
Lpo94 2.2 Kunskap

Hakelius tycker inte skolan skall debattera

Johan Hakelius på Aftonbladet tycker i sin kolumn idag att skolans företrädare inte skall hålla på med att skapa debatt. De skall bara fatta beslut, tydligen på grunder uppställda av hans gelikar.

Nej tvärtom Herr Hakelius, skälet till att vi har en sned debatt kring skola i de offentliga etablerade medierna är att riktigt skolfolk tyvärr inte får plats att debattera. De som debatterar är Du, fackliga representanter, politiker och någon gång ibland besvikna uppretade enskilda föräldrar med kontakter. Men var är skolfolket själva?

Så utifrån det perspektivet högaktar jag Falkenbergrektorn som (något överilat) fattade beslut att skapa debatt (om nu inte detta var en efterkonstruktion) genom att förbjuda hängande brallor i biblioteket.

Inte för att jag delar hans synsätt men för att han "skapade debatt".

Jag har ett par jeans som hänger lite :-o

Såg i Aftonbladet att Tullbroskolan i Falkenberg förbjudit byxor med häng där kalsongerna syns och keps i biblioteket. Skolan backade genast när de upptäckte att deras resonemang drogs för långt. Man hävdade med förbudet att det var en uppförandefråga huruvida man bär byxor med häng. På landet runt i Svt 1 såg jag ett inslag i morse där rektor på Tullbroskolan berättade att syftet från hans sida var att lyfta debatt kring hur vi förhåller oss till varandra. Han menade också att trender kommer och går kring kläder och det får vi nog acceptera, även i bibliotek. Han sa också att beslutet var lite väl förhastat.

Nu diskuteras ju detta inte bara i media utan i landets lärarrum, föräldramöten, vid fikaborden, vid köksborden, bland kompisgäng och det har också alltid diskuterats. De som nu skriker om bort med hängande byxor hade Beatles-frisyr på 60-talet och propagerade för rätten till en egen annorlunda frisyr. En "egen stil" som ungdomar idag proklamerar.

Låt oss vara överens om att utseende inte har betydelse i generell mening för lärandet i skolan, om det inte bryter mot lagen förståss. Nazikorströjor är nog alla överens om att det inte tillhör vår värdegrund. Kom också ihåg att ungdomars rollsökningsfas kräver dialog och diskussion om vi vill leda dem till de samhällsmedborgare vi vill ha som grannar, kollegor och bekanta. Enligt den skollag och läroplan vi har skall regler tas fram tillsammans med eleverna och det betyder att vuxna INTE kan köra över eleverna utan man måste vara överens. Det är en viktig process för att eleverna långsiktigt skall kunna läras och annama den demokratiska grund vårt land vilar på.

Jag har föresten ett par byxor med häng, jag försöker undvika att kalsongerna syns för jag tycker det är fult på mig. Jag tänker då på gällivarehäng. Det passar liksom inte. Det handlar om min personliga smak, alla har vi en sådan. Men jag hoppas att jag är välkommen i alla fall till biblioteket fast än mina jeans hänger lite på svaj.

Eller ?

BloggInbjudan :-)

Rektorsakademiens nästa nätverksträff på Berns är den 2 maj

Program
16.00 Livslust
16.10 Heja Rektorn!
16.25 Titicaco.com, Ivan Davor Luksic Daza
16.35 Forskning matematik, Stewe Gårdare LHS & Åsa Sundelin Broängsskolan
16.50 Samtal i säcken (hemlig gäst)
17.10 Paus, mingel, mat & vin/öl/alkoholfritt
18.00 Stephanie Hamilton, World-Wide Education Director Apple California
18.45 Eftermingel på Berns

Anmäla: på www.rektorsakademien.se

10 000 till alla i bonus

Aftonbladet 27/3:
Alla medarbetare på Myrsjöskolan och Nacka gymnasium får nu 10000 kronor i bonus för att skolorna nått så goda resultat.

”Har vänt trend”
–De här skolorna har arbetat väldigt hårt och vänt en negativ trend och skapat skolor med väldigt bra kvalitet på undervisningen och otroligt högt söktryck, säger Lennart Jonasson, stadsdirektör i Nacka, till Dagens Nyheter.

Grattis Myrsjö, hoppas vi får se fler av dessa ideér, alla som vänder trender är värda både uppmärksamhet och släng i plånboken. Jag såg på TV också att en av lärarna där blev så tagen av åtgärden att hon inte riktigt fattade att HON skulle få 10 000 kr. Hon trodde nämligen att alla på skolan skulle dela på 10 000 kr, det hade varit mer kommunalt som hon sa.

Underkänt pga åsikter

Diskussionen om att åsikter skall vägas in vid betygsbedömning är i grunden fel eftersom det där med åsikter lätt kan spåra ur, åt flera håll. Den mål och resultatstyrda betygsbedömningen av kunskapsrelaterade mål är en grundfundament i svensk skola. Den bör också förbli det. Extrema åsikter och för den delen även kränkande uppträdande måste vi hantera på andra sätt, till exempel genom att ge skolans personal adekvat kompetens på området. Att blanda ihop individens åsikter och rent kunskapsrelaterade frågor är fel.

Jag skrev en svenskuppsstas under min gymnasietid i Linköping, jag vill minnas att det var CP-prov. Ett av ämnena var invandring och jag valde det. Jag skrev om min tveksamhet till att tvinga samman invandrare i egna gigantiska områden och om min åsikt att det kanske vore bra också att integrera invandrare med svenskar direkt och stötta dem språkutbildning. Uppsatsen var säkert ganska normalpresterad utifrån ämnet svenska skulle jag tro, en del röda markeringar dök också upp i rättningen gjord av min svensklärare. Inte så att jag tyckte att den skulle bli underkänd. Men den blev underkänd och min lärares förklaring var att det dels berodde på mina kunskapsbrister i svenska språket och främst stavningsproblematik, jag tappade en del ord och bokstäver precis som idag. Han hade trots det förstått innehållet eftersom han också gav mig underkänt för att jag hade såna "ohumana åsikter" som han uttryckte det. Jag frågade om han verkligen hade rätt att bedöma mig efter mina åsikter och det sa han att han hade. Han var lärare och jag elev och jag trodde på honom precis som elever i de allra flesta fall gör. Naturligtvis känns denna historia idag märklig på många sätt, inte minst för att han som lärare INTE hade rätt att bedöma mina åsikter. Åsikter som dessutom idag inte skulle vara det minsta kontroversiella men som då upprörde denne lärare så till den milda grad.

Vi behöver en kunskapsfokuserad skola där kunskapen tränger undan dunkla åsikter och värderingar.

Allt annat verkar KEFF !

Shalala Latin Kings :-)

Skivtips: Välkommen till förorten :-) Utan förorten och miljonprogrammen hade vi kanske inte kunnat höra Dogge Dogelito och hans polers...

Fiffigt hanterad svartpoker

Paradisskolans personal har satt stopp för ilegal poker på skolan. Inte genom att förbjuda det rakt av utan genom kunskap. Man har helt enkelt lärt eleverna vad som krävs för att vinna.

Ur Oskarshamnstidningen:

"- Mattelärarna har även haft lektioner om poker för att förklara vad som måste till för att någon ska vinna en miljon. Det är väldigt liten sannolikhet och väldigt många måste pytsa in pengar som de aldrig får tillbaka."

Skälet var som på många andra ställen oron över att spelandet skulle övergå i byteshandel och häleri. Poker om pengar utan tillstånd är olagligt, vilket många ungdomar inte förstår eller känner till.

Tillvägagångssättet Paradisskolan använt sig av tycker jag är ett lysande exempel på hur man bör hantera dessa och andra frågor. Genom kommunikation och lärande. Dessutom vävde man ju in matte i en verklighet som stod eleverna nära, vilket förmodligen motiverade dem mer än vanligt.

Nya lagen mot kränkning

För ett tag sedan skrev jag om den nya lagen mot kränkning och att bevisbördan ligger hos skolan, dvs rektor och lärare. Nu är den här och det betyder flera saker. Men de viktigaste är dock att man från lagstifarens håll menar att om en elev känner sig kränkt så är eleven kränkt och insatser måste vidtas. Det inte så många tänker på är att det både handlar om elev-elev och naturligtvis även elev-personal situationer.

Det är väldigt viktigt att man nu på alla skolor tittar över denna nya lag och ser efter vad den betyder för verksamheten så att man inte av oaktsamhet hamnar i trubbel.

Lagen är bra i sig genom att den lyfter frågan till en skarpare nivå men sen är det också så som Sara Damber (Friends) säger, nämligen att om man vill komma åt mobbing så gör man det genom engagemang och samtal tillsammans med eleverna.