Elever som inte håller sams....

Sedan förra måndagen har man haft hjälp av en Securitasvakt i matsalen, i förebyggande syfte. Polisen har också kommit några gånger när det gått rykten om bråk.
- Vi har ett mycket bra samarbete med polisen och de tar det här på stort allvar, så det känns tryggt, säger rektor Rolf Engman.

Det rör sig om en handfull elever, en grupp från Brinellskolan och en från Risbroskolan, som inte kan hålla sams.

(www.sr.se)

En handfull elever kan orsaka stor oro för hundratals människor och vist kan man förstå att sklolledningen vill vara kraftfull och som man menar "förebygga" men vad gör personal och skolledning egentligen för att utveckla sitt ledarskap och därmed arbetsmiljön? Dels ledarskapet inom vuxengruppen men även ledarskapet inom vuxen- och elevgruppen ? Hur goda relationer har man med eleverna, vid sidan av de goda man har med polisen? :-)

Min erfarenhet är att om man engagerar sig i denna "handfull elever" och bygger relationer med dem snarare än bemöter dem med utstuderat maktspråk så har man väldigt stora möjligheter att slippa ha securitas i lokalerna, i alla fall när det rör sig om 3-5 elever (handfull). Och NEJ NEJ NEJ det handlar inte om att bli kompis med ungdomarna som den politiska debatten antyder. De som tror att man kan bli "kompis" med en tonåring de lever inte i verkligheten. Tonåringar vill inte för ögonblick bli kompis med någon vuxen i skolan, de gör ju allt för att just slippa det i sin identetssökning. De vill ha en vuxenrelation som ställer krav men som också bryr sig och intresserar sig för DEM och hur de har det.
Hur vet jag nu detta kanske du frågar dig? Ännu en tyckare bland de som inte vet ett skvatt om hur det är i skolan? Jo helt enkelt eftersom jag prövat under min tid som rektor och det har i samtliga fall lyckats bra. Naturligtvis tar dessa samtal och relationsbyggen olika lång tid men det går.

En sak är säker och det är att om man INTE tar tag i sin organisations förhållningssätt så får man vänja sig vid att som elever och vuxna jobba bland securitas vakter och i en miljö där rykten föranleder polisbesök ständigt och jämt. Jag menar att om man inte klarar av en handfull elever som inte kan hålla sams med en elev på en annan skola så är nog detta inte hela bilden om hur kulturen är på skolan ifråga.

80 000 kr per år !?

För en tid sedan diskuterade jag västvärldens försvagade kunskapsförsprång, kanske är det inte längre bara försvagat utan helt förlorat föresten. Diskussionen gick ut på att Kina och Indien nu tagit igen de kunskaper vi haft monopol på och att det nu byggs 200 universitet därborta. Detta betyder att Kina och Indien på ett sätt fortfarande förståss kommer att ha fattigdom och elände men på ett annat så kommer de att konkurrera med oss här i Svedala. Det ironiska med det hela är naturligtvis att både Kineser och Indier åker till Lund och andra universitetsstäder för att utbilda sig (läs kopiera vår kunskapstradition). Och de gör det därför att det är billigast i världen, nämligen gratis. Nu såg jag att Sveriges radio plockat upp en nyhet om att regeringen insett detta och tänker införa avgifter.

Just nu utreder regeringen studieavgifter för högskolestudenter från länder utanför EU och det europeiska handelsområdet EES. Regeringens utredare Erland Ringborg ska komma med ett förslag den 31 januari. Enligt Ringborg är direktiven att studieavgiften ska täcka alla kostnader ett lärosäte har för en student, och det har talats om summor på cirka 80 000 kronor för ett läsår.
(www.sr.se)

I artikeln diskuteras vidare rimligheten i detta och att endast de rika Indierna och Kineserna kan komma hit och ta sin examen eftersom inte alla kommer att ha råd. Det är säkert så men vårt mycket unika system bygger inte på att det är gratis här som man kan tro. "There´s no such things as free lunches" som en kollega sa en gång. Någon betalar alltid, studenterna själva genom studielån och statens bidrag till Universiteten. Dessutom är det väl knappst så att huvuduppdraget för ett universitet är att kompetenutveckla andra kontinenters människor för att de sedan skall konkurrera med oss här i Sverige genom billigare produktionskostnader.

Som det är nu kan man studera här gratis, förutom kåravgift och sånt, om man själv står för uppehället. Någonstans tycker jag att det är en självklarhet att studenter utanför systemet måste stå för kostnaderna själv precis som våra studenter gör genom studielån och skatter.

Förhållningssätt i skolan och Elgiganten

Det verkar inte bara vara i klassrummen vi behandlar killar och tjejer olika och förhåller oss till dem efter invanda mönster. En rad undersökningar visar att de stora teknikkedjorna förhåller sig till kvinnor i butiken på ett sätt så att de hellre handlar prylar på nätet istället. (Svd 2006-01-28). Man vill undvika att behandlas som en idiot. Det är ju lite tråkigt ekonomiskt för Elgiganten och Siba och allt vad de heter eftersom de tappar kunder på detta sätt och inte minst intäkter men bra såklart för de ledande e-handlarna.

Det finns en del teknikföretag som anpassar sin marknadsföring också mot kvinnor men de är ganska lätträknade, detta trots att kvinnor kliver framåt i teknikanvändning och snart köper lika mycket som män. Exempel på företag som fattat detta är Apple med sin medvetna design och funktionalitet och Volvo som gjorde som gjort en konceptbil med enbart kvinnor i design- och teknikgruppen.

Jag måste också erkänna att man inte behöver vara kvinna för att uppleva att man behandlas som en idiot i en teknikbutik. Jag skulle tippa att de flesta män också känner sig kränkta i många situationer med kommentarer som:

- Ska jag slå in den? (Insinuerar att det inte kan vara möjligt att jag själv ska använda den)
- Här är sladdkontakten du stoppar i eluttaget. (Förminskning)
- Här är det meningen att du skall se de rörliga bilderna, det kallas skärm. (Förminskning)
- Du känner ju till skillnaden mellan vanlig TV och HDTV såklart, eller ?

Ja listan kommentarer kan förståss göras lång men det här handlar egentligen också om riktigt dåliga säljegenskaper eller för att inte säga förlegade säljtekniker. Man fattar helt enkelt inte i dessa företag att en kund handlar mindre om den känner sig förminskad och kränkt.

Detta kan även kopplas till ledarskapet och chefens/ledarens relation till sina medarbetare. Att leda genom härskarteknik är ju en metod som en del chefer använder, och resultaten blir oftast rätt dåliga. Se bara på kritiken av Göran Persson som anses vara mästare i konsten.

Kan ni se honom som säljare i en teknikkedja ?

Ny Rapport - WM i självklarheter :-)

I Skolverkets rapport säger man att skolornas sätt att arbeta har betydelse för elevernas prestationer (Svd 2006-01-26). Surprise ! Det betyder i förlängningen att lärarna måste förändra sina sätt att arbeta om vi vill öka lärandet hos landets elever och få bort den 25%-iga underpresteringen med elever som saknar ett eller fler betyg. Det är föresten bara i skolans fantastiska värld såna rapporter och konstateranden kommer år 2006, i en tidsålder då vi också planerar att resa till planeten mars.

Tänk er att man i medieindustrin skulle säga att "Ny rapport visar att tidningsredaktioners och journalister sätt att arbeta påverkar om nyhetstidningar håller hög kvalitet och trovärdighet". Snacka om att slå in öppna dörrar.

:-)

Lärare världens viktigaste jobb

Har ni någon gång beundrat de lärare ni känner och som gör fantastiska insatser? Det borde ni faktiskt göra, och ni borde berätta det varje gång ni ser dem. Det finns fantastiska utvecklingsbenägna, oerhört elevlojala och kreativa lärare och skolledare som når fantastiska resultat.

Jag skulle vilja starta en rörelse med ett gult band på jackan, blusen, tröjan eller kavalslaget som signalerade till alla väl presterande och ansvarstagande lärare med utveckling på agendan att ni är landets viktigaste yrkesgrupp.

De borde visas större uppmärksamhet och de borde höjas till skyarna. Kanske kan de då få modet och engagemanget att spilla över sina fantastiska förmågor på de kollegor som inte är fullt så framgångsrika och kanske kan vi då hamna i en situation där vi går från 25% elever i åk 9 som saknar ett eller fler betyg till närmare 0%. kanske kan vi då få igång en rörelse där sverige intar tätposition i världen gällande skola och lärande.

Kanske kan vi äntligen se till att läraryrket blir det statusyrke som det förtjänar?

Vision, Mål, Metod & Resurs

I de flesta mål och resultathävdande verksamheter som jag känner till finns ett par grundläggande förutsättningar för organisationernas existens. Det finns säkert fler men detta är några:

1. Om organisationen inte har uppdragsgivares och/eller användarnas/brukarnas/kundernas förtroende för vad man presterar eller när det gäller företag kundens förstroende så finns egentligen inget skäl att finnas kvar. Om inte verksamheten i första hand är till för sig själv förståss?
2. Organisationer med en tydlig idé, eller som man också kan kalla det vision, har mycket lättare att samla den kraft som behövs för att prestera enligt förväntningarna.
3. Organisationer som bryter ned sina respektive uppdrags mål har konkret mycket lättare att behålla kontrollen över vad man ägnar sig åt och därmed också kontroll över kvalitet i en mening.
4. Organisationer som väljer arbetsmetod i syfte att få så hög måluppfyllnad som möjligt, sk "måloptimering" kan ständigt anpassa sig till omvärldens förändringstendenser. Allt viktigare idag jämfört med för bara 20 år sedan.
5. Organisationer som efter allt detta tittar på resurserna och därefter går bakvägen för att korrigera i först metoder, därefter om det krävs korrigeringar i mål och om det inte hjälper faktiskt göra "omtag" på verksamhetens idé (vision)

Många organisationer, både i näringsliv och skola, väljer att utgå från resurserna (även kallat bristen på resurser) och utifrån dem väljer de metoder man anser sig har råd med, och oftast de metoder man alltid använt. Detta innebär att målen inte sätts i främsta rummet och man arbetar således inte utifrån "måloptimering" utan efter "metodkonservering". Det betyder att man oftast missar målen.

Skolan har i stort sett varit organisarade efter samma principer i hundra år. Det sista man vill förändra är sina sätt att undervisa i klassrummet och ändrar man exempelvis indelning av elever från åldersklassificering till kunskaps och lärbehovsindelning så ändras klassrumsundervisningen och därmed skakas läraruppdraget i sin bas.

Och det kanske inte är så konstigt med tanke på att det kräver mycket att förändra sitt förhållningssätt till sitt uppdrag. Att gå från enkelriktad "katederundervisning" med de flesta aktiviteter kretsande kring läraren som kunskapsnav till ämnesintegrerade kreativa och engagerande metoder byggda på de sätt varje enskild lär bäst på är en tuff uppgift.

Det betyder att man i förändringstider väljer att utgå från sitt nuvarande arbetssätt som det bästa och nya sätt som tveksamma. Vidare försöker man naturligtvis sedan hitta argument för att det inte går, ett vanligt är att istället för att diskutera mål och förväntat resultat så diskuteras resursbrist istället.

Man måste i detta sammanhang komma ihåg att kanske hälften av lärarna i landet valde att bli lärare pga intresse för ämnet i sig och i en tid då vad man idag kallar "traditionell katederundervisning" var det som var gällande. Inte kunde de ana att världen skulle förändras så mycket i globaliseringens tidevarv att hela läraruppdraget skulle komma att vändas upp och ned.

Mitt förslag är att skruva åt kraven på kommuner, lärare och rektorer utifrån riktiga resultat. De skolor som underpresterar dramatiskt och misslyckas med sitt uppdrag läggs ned och startas om med omrekrytering.

Lärare och rektorer som påvisar goda resultat, goda förhållningssätt, sprider och stöttar kollegor med sin kompetens och aktivt bidrar till att utveckla verksamheten och inte bara genomför vad som förväntas bör dramatiskt åka upp i lön och erbjudas crosskulturella studieresor till Kina, Indien, Australien, USA, England etc. De som misslyckas år efter år eller inte är tillräckligt aktiva bör hjälpas över i annan verksamhet utanför skolan. dels för skolans och elevernas skull men faktiskt framförallt för individen själv. Att någonstans misslyckas varje dag och känna att man inte klarar sitt jobb och dessutom inte får hjälp i sin lvssituation är mycket kränkande.

Skolan är i första hand till för elever och deras lärande och i andra hand en arbetsplats för vuxna.

Behörig ? Legitimerad ? Kompetent ?

Jag har under de senaste åren talat om skillnaden mellan behörig och kompetent och att det finns oerhört dugliga och kompetenta lärare som inte genomgått lärarhögskolan. Lika så finns det lärare som gått lärarhögskolan som är helt inkompetenta. Examen är ingen garanti får kvalitet. Att fungera väl som lärare har helt enkelt med fler saker att göra än vad man läser på lärarhögskolan. Därmed inte sagt att lärarhögskolan är kass rakt igenom, självklart inte. Därmed heller inte sagt att man skall sänka kraven på läraren som vissa vill få detta till. Lärare skall vara högpresterande och kompetenta. I dagens DN skriver forskaren och professorn MATS ALVESSON Lunds Univiersitet om sin syn om auktoriseringsfebatten, grundade i vetenskaplig forskning. Läs den i sin helhet i DN eller www.dn.se


Dagens debatt
"AUKTORISTATION AV YRKEN SKENLÖSNING I MAKTKAMP"
Politikerna stöder förslag som förvärrar problemen i skola och polisväsende, skriver professor Mats Alvesson. Professionalisering - så som auktorisation av lärare - handlar om politik och kampen för status, makt och materiella ersättningar. Yrkesgrupper vill ha monopol på arbetsmarknaden och begränsa konkurrens och insyn. Man bygger murar kring yrket för att stänga ute icke behöriga. Personlig lämplighet och förmåga att skapa resultat marginaliseras. Det finns ingen anledning att tro att någon med en viss examen nödvändigtvis eller ens med stor sannolikhet är en framtida duktig yrkesperson. Politiker som lanserar enkla lösningar - som auktorisation - snarare spär på än löser problemen, skriver Mats Alvesson, professor och organisationsforskare vid Lunds universitet.

Negroponte boostar u-länderna ! :-)

Professor Nicholas Negroponte har som mål att ta fram en dator för 100 dollar och tanken är att göra datorer tillgängliga till utvecklingsländers barn. Datorn bygger på en mycket enkel teknik och ström blir tillgängligt genom en gammal trotjänaruppfinning, en vev. En minuts vevande ger 40 min fungerande dator med trådlös uppkoppling mot nätet. I maskinen finns varken Microsoft Windows eller Apple Macintosh utan open-sourcebasserade Linux.

Ok det är ingen monstermaskin utan mer en leksak men den kommer att föra U-länderna in i matchen. Med våra mått mätt skulle den överhuvudtaget inte fungera och därför är idén ointressant för oss men med deras sätt att mäta blir det "information explosion tornado".

Tydligen har Thailand redan lagt en order på 1 miljon dollar vilket motsvarar tiotusen maskiner och fler u-länder är på gång.

Ytterligare ett steg i jakten på vår västvärlds kunskapsförsprång är taget. Välkommen in i informationsålderna Africa m.fl.

Sunt inlägg av elev i åk 9

I en skola i Sverige, kommer tyvärr inte ihåg vad den hette, har man bestämt att skidresan till Vemdalen inte blir av. Gränsen för vad kommunen (tror det var Sundsvall) anser vara en kostnad av obetydlig storlek är 100 kronor och resan kostade för eleverna 150 kr. Därför blev det ingen resa för någon. Eleven som intervjuades i morgon TV tyckte hela grejen med att diskutera +- 50 kr är konstigt eftersom väldigt få elevers föräldrar saknar betalningsförmåga på den nivån, han var dock medveten om att en del familjer inte kan avvara 150 kr/år.

Hans argument var att 150 kronor för resa och liftkort var extremt billigt, så billigt att det för betydligt många fler elever kostnadsmässigt är enda chansen att komma till en skidbacke överhuvudtaget. Han påstod att det på sin skola rör sig om 1 % som inte kan betala 150 kr men att de som aldrig annars kan åka till skidort är ohyggligt många fler. De tycker i grunden om sin skola för att skolan visar dem världen och vill inte bara sitta där i skolans lokaler.

Om han har rätt handlar det om 3-4 familjer med eknonomi som inte under ett år kan plocka fram 150 kr till sina barn och om man istället hanterade frågan utefter vilka möjligheter detta skapar för att integrera situationen i lärandet så skulle man kunna nå ett antal mål där eleverna lär sig grunden i tex solidaritet eller som det också kallas compassion, dvs att bry sig om varandra i samhället. Men det kan ju vara svårt ibland för oss vuxna. Det krävs ibland en rad ställningstaganden av oss som kräver engagemang och just medkänsla och då förbjuder vi hellre. Hur svårt kan det vara att hjälpa dessa familjer att hjälpa sina barn se världen ? Hur känns det nu för de familjer som inte har 150 kr och som får läsa i tidningen att det är deras fel att 500 elever inte får åka skidor ? Jag tror att de känner sig som skit.

Eleven hade helt rätt tycker jag. Heja Eleven :-)

Ett tips till Lundsbergs skolledning

Med anledning av den ständigt återkommande penalismen med inslag av avföring och förnedring finns det all anledning får både ledning och personalkår att allvarligt överväga om det inte är dax att starta ett arbete med värdegrund och förhållningssätt därute på internatet, av flera ssjälvklara skäl.

Jag läste i dagens Aftonbladet något mycket märkligt där rektorn uttalat sig så här:

Citat:

"Han bekräftar några av händelserna men tillbakavisar att en elev skulle ha blivit kissad på i sin säng.

-Hade det hänt skulle de skyldiga omedelbart ha blivit relegerade och polisanmälda, säger han.

Vad var det som hände då?

-Vi vet inte exakt men enligt ryktet har någon elev fått urin hällt ur ett glas i sin säng. Jag utgår från att han inte låg i den när det hände."

(Aftonbladet 17/1)

Om jag förstått saken rätt skriver han den där Jan Guiljou om liknande händelser från sin internattid i boken Ondskan och i filmen, med samma namn, kastas det avföring hej vilt bland eleverna nattetid under penalismens spretiga vingar där skolledning och lärare ser genom fingrarna och låtsas som det regnar eller förklarar det hela med pojkstrecksperspektivet. Men det är ju i huvudsak bara en historia förståss.

Men som jag ser det är det tyvärr också en kulturfråga för Lundsbergs ledning att syna ordentligt i sömmarna och därmed också en självklar del av ledarskapet.

"Shape up" skolledningen. Det blir säkert ett tufft jobb att förändra ledarskapet och Lundsbergs kultur, but someone got to do it !

Lundsberg är en skola men både anor och stor kunskap, låt det hamna i förgrunden istället för en massa avföring och penalism med vibbar från 30-40 talet... Det skulle väldigt många vinna på i längden. I synnerhet ungdomarna själva...

;-)

Samvetsfråga :-)

A) Vill du verkligen ha kreativa, initiativrika och kritiskt tänkande elever ?

B) Drömmer du om kolaborerande elever som lär på djupet och tillåts utveckla innovativa idéer, dvs utvecklar förmågor att tänka "out of the box"?

Om du svarar ja på någon av frågorna och samtidigt känner att den viktigaste frågan kring skolans problem runt resultat i lärandet är ökad disciplin i gammal tolkning, dvs "rättning i ledet", så har du förmodligen ordentliga problem med något !

Du som nu går igång på alla växlar och förbereder ett beskt mail för att du känner dig kränkt och förväxlar begreppen disciplin och motivation kan hejda dig. God disciplin och arbetsro har inget med auktoritära metoder som "rättning i leden" och "hårdare tag" att göra. Däremot är det viktigt med tydlighet och man måste ställa krav så att strukturen blir tydlig för vad som är ok och inte ok.

:-)

BETT 2006 - en mässa för skolfolk

I veckan var jag i London tillsammans med 30 000 lärare och skolledare från England. England ligger på framkant när det gäller att uppmuntra användande av nya pedagiska tekniska hjälpmedel (s.k teknogogiska hjälpmedel). Man satsar från statligt håll ca 1,2 milj kronor per år och skola för att investeringarna skall komma igång. Till skillnad från oss här i sverige fokuserar man på verktygen och dess pedagogiska vinster istället för på att enbart uppmuntra datorköp. Vi har ju en term i vårt sätt här i sverige att räkna antalet elever per dator istället för att tänka i banorna kring VAD kan tekniken göra för att öka lärandet. Helt klart är att man på detta område, tyvärr, rent generellt har kommit längre än oss svenskar. Vår skolmässa Skolforum är ju närmast en odysee i gamla sätt att arbeta, och man skulle önska att det rann över lite från London i Skolforum. VD för Skolforum var också där för att pejla in trenderna. Bra !

Innehållsmässigt kan man dock fundera lite över engelskmännens sätt att tänka. 85% av produkterna var trots allt linjära datorbasserade lärmiljöer med multiple choice som pedagogisk idé men där fanns också exempel på riktigt innovativa saker för djupare lärande.

Nu kan man ju använda linjära metoder och ickelinjära till lite olika saker men om det är en överrepresentation av det ena eller det andra missas nog poängen. Den smarte lärare jag träffade där dag 2 var en lärare frpn Irland som mycket klokt sa att: "Debatten om linjära och ickre linjära pedagogiska modeller är ju ointressant om det rör sig om att välja antingen eller, det gäller att anpassa metod efter syfte och mål".

De saker jag såg som var intressanta var utvecklingen av interaktiva whiteboards, en TV-kanal som hettet Teachers TV och mängder med datorkopplade experimentutrustning för Ma/No. Också Apples nya lösningar för utbildning är intressanta, böand annat visades hur man kan animera med lergubbar, jobba med musik i Garageband med eleverna på ett extremt spännande sätt. Många hade också börjar utveckla Podcasting som lärverktyg och då videocating.

Att stänga av elever

Debatten om att ge skolans rektorer och lärare ökade befogenheter att stänga av bråkiga elever har nog goda avsikter, det skulle jag tro i alla fall. Men bakom döljer också en stor risk. Risken betår i att den goda ambitionen snarare ökar skolans problem än minskar dem. En sannolik utveckling av ett okey att stänga av störande elever skulle bli att skolorna istället fick lägga ekonomiska resurser på hemundervisning. Elever som av någon anledning inte klarar av att gå skolan har rätt till sk hemundervisning och jag kan inte tänka mig att man tar bort den för de elever som inte klarar klassmiljö.

Att inte klara av att vistas i sociala sammanhang borde ju ändå ses som ett handikapp eller kanske i alla fall en stor nackdel senare i samhällslive ? Alltså är det samhällets ansvar att dessa elever förbereds på ett sätt som gagnar både dem och samhället. Och går nu inte detta så finns då hemundervisningen som en sista utväg, en dyr utväg. Eftersom dessa hemundervisningselever har rätt till 5 timmars undervisning i veckan av kompetent lärare så finns alltså risken att kostnaden för detta skulle göra det omöjligt att stänga av alla de elever som förespråkarna har i åtanke.

Om man ändå gjorde detta skulle väldigt mycket av skolans kraft gå till hemundervisning snarare än utveckling av lärmiljön. Att dessa elever skulle bli många är lätt att räkna ut eftersom en skoltrött tonåring ser fördelar med att arbeta 5 timmar veckan, precis som du kanske skulle göra? Det är då lätt att tänka sig att en skola skulle få ett helt gäng som kvalificerar sig till hemundervisning. 5 timmar skola och sen hänga på stan resten och härja fritt och slippa övervakas av jobbiga skolvuxna som den här kategorien elever gärna ser skolans professionella personal som.

Nej jag menar att man hellre måste gå till botten med problemet och istället se kraften i dessa tonåringar och vända den till något positivt och detta måste göras tidigt genom omtanke och respekt. Att se dem och lyssna till deras signaler. De vill bli sedda, precis du och jag. Det kan inte skolan klara på egen hand (som ni ser) utan det måste alla göra i samhället. Jag ser nämligen precis lika framtidens företagsledare bland dessa som jag ser framtidens värdetransportrånare så rent lönsamhetsmässigt är det en välinvestering att satsa på dessa oroliga själar och inte stänga dem ute mer än nödvändigt.

Individuell Utvecklingsplan !

Från och med denna termin skall alla elever ha en sk "Individuell utvecklingsplan". Den skall vara frammåtsyftande och ge tydliga besked kring var eleven befinner sig och vad som gemensamt krävs av lärare, elev och föräldrar för högre måluppfyllnad.

Individuella utvecklingsplaner skapar tydlighet och struktur för elever, föräldrar och lärare i arbetet med mål och resultat.
De skall skapa ett tydligt underlag för dialog mellan lärare, elever och föräldrar om förbättringar för att nå målen.

Eleven skall genom, bland annat dessa utvecklingsplaner, motiveras av att få inflytande och kunna påverka sin egen framgång i att nå målen, när denne bättre känner till vad som krävs för att nå målen.

Så man kan mycket väl säga att det är ett redskap för att underlätta arbetet med att gemensamt nå skolans kunskapsmål men med ett individanpassat förhållningssätt.

Det är mycket bra att man tagit itu med detta nu och man får hoppas att både skolledare och lärare inser att det är deras skyldighet att och deras arbetsuppgift att konstruera dessa utifrån de intentioner som individuella utvecklingsplaner har, nämligen att öka elevernas möjligheter att nå målen.

De som bara gör planer för planernas skull och inte låter hela arbetet genomsyras av målstyrning bör inte hamna långt fram i löneutvecklingen. Kanske bör man heller inte vara varken lärare eller skolledare.

Skolpolitisk debatt Berns 13 feb 1600

Den 13 februari blir det skolpolitisk debatt på Berns med riksdagspartiernas skoltalesmän och kvinnor. Det är vårt nätverk Rektorsakademien som arrangerar detta och anmälda att medverka i debatten är hittills:

Mikaela Waltersson (mp)
Sten Tolgfors (m)
Jan Björkjlund (fp)
Nils Lundgren (junilistan)
Inger Davidsson (kd)

Vi saknar svar från vilka s, v och c tänker anmäla som debattör ännu så länge.

Debatten kommer att bli väldigt spännande och går till så att att varje parti har 2 min till eget anförande varefter debatten sedan modereras av en journalist kring ett antal olika områden.

www.rektorsakademien.se

Läs & Skrivsvårigheter

När jag häromdagen skrev entrebörielt menade jag entreprenöriellt om någon missade det !

Det är genant att ha läs och skrivsvårigheter :-/

Hälsningar Fredrik

Obligatorisk rektorsutbildning

Idag i DN skriver Reinfeldt och Tolgfors (m) att de vill satsa på skolledare och den rektorsutbildning som finns skall omformas och höjas kvalitetsmässigt. Det är naturligtvis bra och inte en dag för sent. Det fina är att förslaget har ungefär samma grundsyn kring vilka som är aktuella för rektorstjänster, dvs rekrytering kan ske inifrån skolan och utifrån. Vidare kan man säga att man med detta vill stärka rektorernas självständighet och fria dem från mycket av det administrativa ok som kommunaliseringen inneburit på en del håll. Man vill införa mer fokus på det statliga uppdraget och som man i en del sammanhang utrycker det "kommunernas klåfingrighet". Och tanken har grund eftersom om mer kompetens, handlingsfrihet, kreativitet och för all del också pengar skjuts från kommun och förvaltning ju mer resurser sammantaget har chans att nå eleverna. Man skall i detta sammanhang komma ihåg att moderaterna för någon månad sedan gick ut med sitt breda skolpolitiska förslag där man också pekade på en ganska stor ökning av resurser till Skolverket och Myndigheten för skolutveckling vilket naturligtvis syftar till att kommunens tillsynsansvar skall minskas och statens ökas.

Ju mer självständiga rektorerna blir ju bättre tycker jag rent principiellt. Tanken med att både delegera mer ansvar åt enskilda skolor och rektorer är mycket god och en satsning på att samtidigt kompetensutveckla skolledare är också god.

Samtidigt är dagens DN artikel en svidande kritik till kommunerna som inte annat än kan uppfatta att moderaterna tycker kommunerna sviker och misslyckas. Vi står inför en debatt som mycket kommer handla om ökad eller minskad handlingsfrihet åt rektorer och enskilda skolor.

Det skall bli ett i sanning spännande valår där jag är ganska säker på att skolan får en central roll.

Lärarauktorisation (Repris)

Efter skolministerns och lärarfackens inlägg idag i DN kan jag inte göra annat än göra en repris på mitt inlägg här från den 4/11. Jag gjorde några språkliga förändringar pga mina läs och skrivsvårigheter :-)

(Repris) ---->
Det diskuterades lärarautorisation på Skolforum hörde jag. Det är bra tycker jag. Alla lärare borde auktoriseras och självklart skall också personer med pedagogisk fallenhet efter en del kompletteringar få bli auktoriserade de också. Detta av två skäl:

1) Det är ingen självklarhet att man med ett examensbevis från lärarhögskolan är kompetent nog att bedriva undervisning. En examen ökar chanserna men det är ingen och har aldrig varit en garanti för kvalitet, i något sammanhang. De misslyckade direktörerna i Skandia härvan hade alla examen. Det är lite allvarligare när examen gäller lärare. Därför bör en auktorisering införas. Bra pedagoger skall vi ta vara på och helst försöka hålla de som inte håller måttet utanför eller i alla fall tillbaka i tex lönesättning. Vidare bör man också stötta lärare som inte håller måttet med vidareutbildning och i värsta fall efter det också stöd i att söka nytt arbete utanför skolan.

2) Vi behöver vidare kunna "jacka i" kompetenta människor utanför in i skolan för att bredda kompetensen och då måste en auktorisering införas. Det finns idag fantastiska lärare som inte gått på lärarhögskolan och de ska vi ta vara på. Naturligtvis betyder mitt resonemang inte att man är kompetent för att man inte gått på lärarhögskolan. Det finns även fantastiska lärare med "lärarexamen".

I debatten diskuteras aldrig de lärare "med lärarexamen" som inte klarar av sitt arbete. Det är bara de som inte gått på lärarhögskolan som får utstå närmast bespottning från olika håll i media och främst från fackligt håll.

Vår främsta tillgång är våra ungdomar och om vi nu skall kunna ta upp konkurrensen i en alltmer globaliserande värld så krävs otroligt duktiga och kompetenta lärare, oavsett var de kommer ifrån. Och vi har grunden för detta, de skall bara förädlas en smula genom kompletterande utbildning.

Ingen bör bespottas i en skola vilande på en god värdegrund ! Vi bör ta tillvara de goda krafterna.

Alla goda krafter.

Expressens tema: KINA VAKNAR

Försök att komma över Expressens artikelserie om Kina och den globaliserande världen. För något halvår sedan passerade 300 000 000 människor i Kina samma levnadsstandard som vi här i Sverige. För 20 år sen var de på samma utvecklingsnivå som Hedenhös.

Om man tänker sig att det går en superbegåvning eller snille på miljonen så finns det 1 300 sådana i Kina.
Den nya akademiska utvecklingen går som en löpeldgenom Kina som glöder av revanschhunger. I det nationella mattetestet i jakten på mattesnillen genomför 7,5 miljoner ett särskilt test och av dem går 5800 vidare till super Universitet Tsinghua. Medan EU skär ner anslagen till forskning, så satsar Kina för fullt på morgondagens hjärnor (Expressen).

Men även om vi skulle anslå lite mer i våra redan ansträngda budgetar ligger kriminellt långt bakom i alla fall. Vi har förlorat kompetenskriget, men vi har svårt att erkänna det. Trots att Volvo igår sa att man planerar att flytta tillverkningen till Kina redan 2006...i alla fall S-serien.

Mot bakgrund av detta känns det lite fnuttigt att följa den svenska skoldebatten som mest handlar om lärares ökade befogenheter eller skolledares 50 timmarsarbetsvecka eller en våt önskan om att läraryrket borde öka sin status.

Vi måste verkligen tänka om i skolfrågor....

Läs artikelserien KINA VAKNAR och säg sen att vi inte måste tänka om :-)