Underlig retorik :-)

Rektorn på Astrid Lindgrens skola har blivit anmäld till Skolverket av en förälder som tycker att rektorn ifråga är inkompetent, främst för att det sociala klimatet inte känns ok. Hot och luddiga disciplinstrategier och direkta kränkningar för småsaker som bland annat sen ankomst efter toabesök anges som skäl för anmälan.

Rektorn själv uttalar sig i tidningen, och retoriken känns en aning märklig:

- Det där känner jag inte igen, säger Pär-Olof Johansson. Men visst är det så att en del elever utnyttjar situationen och stannar kvar på toan onormalt länge.

- Jag känner inte igen mig i den kritiska bilden som hon målar upp, säger Pär-Olof Johansson. Enligt en enkätundersökning som vi har gjort, så känner sig merparten av elverna trygga på skolan. En majoritet av eleverna uppger även att de har förtroende för skolledningen.
Östran/Nyheterna

Ok. Klassisk förälder-rektor konflikt där det i grunden är så att ord står mot ord, i alla fall i tidningen. Som läsare av artikeln får man dock snabbt klart för sig att rektorn är pompös och okritisk till sig själv och att föräldern skyller allt på rektorn. Men det som jag fastnade för var rektors kommentarer ovan. De ställer nämligen en rad frågor:

1. Vad skall rektor/personal göra åt det faktum att en del elever låser in sig och stannar på toaletten istället för att gå till lektion? Är inte det ett tecken på vantrivsel. Otrygghet brukar i allmänhet få konsekvensen att man drar sig undan. Men rektors sätt att formulera sig pekar istället mot att elever som gör så här beter sig illa och bör straffas om än lindrigt.

2. Merparten av eleverna känner sig trygga. Merparten kan ju vara allt ifrån 50%-99%. Hur många menar han? Och i så fall resten då mellan 1%-49%, är de otrygga?

3. En majoritet av eleverna uppger att de har förtroende för skolledningen. Man brukar säga "majoritet" när det precis tippat över 50%. Är det uppåt 80-90% brukar man säga "nästan samtliga".

Frågorna som man får hade rektor kunnat sopa undan om han var lite mer tydlig i sin retorik. Nu får man känslan av att det nog ligger något i kritiken, hur mycket vet man dock inte. Det är inte enkelt att som rektor förklara sig när konflikter blossar upp. I grunden är det den lilla människan mot staten/myndigheten och hur man än vänder sig så förblir det så. Därför måste man vara tydlig i sin kommunikation och inte försöka slinka undan.

Och hur det verkligen ligger till på skolan kommer vi nog aldrig att få reda på.

Skolverkets inspektion av Göteborg

Skolverket har tittat igenom Göteborgs skolverksamhet nu precis som Malmö för en tid sedan. Slutsatsen är att eleverna trivs och har arbetsro men att kvaliteten i undervisningen varierar.

Betygsresultaten ligger, med vissa undantag, i nivå med riksgenomsnittet. Dock finns utrymme för att se över undervisningens innehåll och arbetsformer samt att analysera och bedöma utnyttjandet av lärarkompetensen.
Skolverkets pressmeddelande 4 maj 2006

Man menar att man måste ta och ändra verksamheten både kring VAD skolans lärare undervisar i samt HUR man undervisar. Att ligga på rikssnitt är inte tillräckligt menar Skolverket, och vem kan påstå annat? Det är ju i och för sig en synnerligen bommulsvadderad formuleringen som skolverket ägnar sig åt, men efter översättning blir den ju konkret.

Det är dock glädjande att klimatet positivt tycker jag, för då har man världens chans att gå rakt på arbetsmetoder och förbättra resultatet. För kompetensen finns, det har ju skolverket konstaterat (se formuleringen på slutet).

Ny PodRadio Rektorsakademien

Nu finns det en ny podcast (podradio) på rektorsakademiens hemsida. Det innehåller lite nyheter och information om olika konferenser, bland annat Rektorsakademiens nätverksträff på Berns 2 maj och konferensen "IT & Lärande" 4 och 5 maj i Göteborg och Stockholm.

Tanken är att det från nu skall vara ett veckoprogram och du kan naturligtvis prenumerera på det till din dator eller din mp3-spelare. Kolla in hur man gör här:


http://www.rektorsakademien.se/podcast.html

Vill du prenumerera (RSS) så finns feeds på länken ovan till PodTV, PodRadio och vår Skolledarutbildning. Klicka in dig och börja lyssna :-) Gratis är det så klart också....

En blandskola i Limhamn

I Limhamn i Malmö skall man nu starta en skola där man blandar danska och svenska elever. Det låter ju väldigt intressant och även om det kanske finns en del svårigheter med att köra två läroplaner med perspektiv ur två kulturer så skall det bli fantastiskt intressant att se vilka fördelar de finner i detta sätt att se på dansksverige.

Det är Geijerskolan som planerar att dra igång projektet och syftet verkar vara att ge de bägge regionerna dubbelmedborgare kan man säga.

- Vi riktar oss till dem som är intresserade av visionen om att bli en kompetent Öresundsmedborgare, säger biträdande rektor Susanne Månsson till Sveriges Radio Malmö.

Ombyggnad av skola :-)

Tänk om vi satsade lite mer på ombyggnationer i skolan så att arbetsmiljön blev stödjande i lärandet? Skulle inte det vara smått fantastiskt.

- Ja men miljön är inte viktigare än personal, svarar de luttrade. De luttrade som hellre ser en extra lärare i arbetslaget än att långsiktigt göra den miljö alla vistas i bättre och trivsammare bit för bit. Trivsammare att arbeta med lärande i.

Och varför skulle det finnas en motsättning då? Jo för att de flesta ser det mesta som något man måste mot något andra och att det av enkelhet antingen är svart eller vitt. Världen är inte svart vit och den är fan inte grå heller, den är färgsprakande.

Men om man gjorde så att man byggde om så att miljön blev sprakande stödjande i lärandet, skulle det inte vara fantastiskt?

- Ja men det är viktigare med mer personal i skolan, en ommålad vägg ökar inte lärandet (suck).

Fel Fel Fel...allt som har med miljön att göra, både fysiskt och psykiskt påverkar naturligtvis lärandet för eleverna. För det är väl elevernas lärplats och lärarnas arbetsplats vi i första hand talar om eller ?

Jag läste en artikel nyss där man sammanfattar det hela med att det är ofattbart att lärare och elever står ut i sina slitna lokaler med 50 år till minsta renovering. Ja det är faktiskt ofattbart, och det är också därför det gnälls överallt bland elever, lärare, föräldrar etc....de står ju inte ut. Eleverna vantrivs så till den milda grad att de vägrar gå dit. Och går de dit så tar de inte ansvar och vårdar något som ser anskrämligt ut. Trots det så är mirakelmedicinen fler lärare som skall ut och jobba i dessa miljöer och snart stå ut lika illa. Fler lärare är givetvis bättre än färre, men jag undrar om det spelar roll om ledarskapet, kunskapssynen och miljön ligger på 1800 talsnivå i samhälle som snurrar allt snabbare.

Och kom nu inte dragandes med att man byggt om skolor i åratal utan påvisad effekt. För det är klart att det inte spelar någon roll om personal, elever och föräldrar inte vill något med sina skolor. Det är det vi kallar visionslöshet...

Dagens Läroplanscitat nr 17

Undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell.

Lpo94

Förslaget om att muslimska elever skall få undervisning i Islam i grundskolan ledd av imamer och att muslimska pojkar och flickor skall slippa lära sig simma tillsammans i skolan av religiösa skäl är således lika illa utifrån läroplanens intentioner som att vi skulle ha bibelstudier med Ulf Ekman eller någon annan.

Lärarhögskolan i Stockholm...

Ambitionen att slå samman lärarhögskolan i Stockholm med Stockholms Universitet i syfte att öka kvaliteten har stött på patrull. De anställda på lärarhögskolan ifråga vill helt enkelt inte. Och inte studenterna heller. Skälen förefaller i grunden protektionistiska och det saknas uppenbart en vilja i grunden att förändra. En förändring som skulle bli oerhört spännande och dessutom så skulle kvaliteten i stor utsträckning bli högre.

Begreppet ubtildningsvetenskap som det hela kretsar kring skapar iof troll bland träden kan man säga och ännu har väl inte den akademiska världen fullt ut accepterat detta nya begrepp som utbildningsvetenskap vill förklara. "En sån benämning är direkt missvisande för instituionernas verksamhet och skapa framtida problem när det gäller beskrivningen av forskning och grundutbildning", skriver institutionernas tre prefekter. Alltså de institioner som är tänkt att ingå i den nya fackulteten. De föreslår istället beteckningen "Kommunikationsvetenskap".

Jag tror att det skall mycket till om individerna själva i dessa organisationer skall hitta fram i detta. I utbildningskulturer över hela landet diskuteras det 99% av tiden och "görs" 1%, det är inget nytt som ni alla vet. Därför lär den vägen ta i alla fall minst 20 år. Det som däremot är sannolikt är ju att Stockholms Universitet startar en egen lärarutbildning och då får det konsekvenser för lärarhögskolan i Stockholm, vare sig de vill eller inte. Bäst är nog ändå för lärarhögskolan om de nappar på idén att slå ihop sig med Stockholms Universitet och skapa något helt nytt som passar för en modern tid.

Hermodsdalsskolan :-)

Ingen har väl lyckats missa vad som händer kring Hermodsdalsskolan i Fosie stadsdel i Malmö antar jag? Skolan som hamnat i händelsernas centrum och fått bli symbolen för en skola med stora ordningsproblem. Till och med folkpartiet har intresserat sig för skolans öde, i och för sig som ett verktyg i debatten om ordningsbetyg men ändå. Oavsett vad man anser om att stänga skolor som år efter år inte lyckas ta sig ur katastrofsituationer så måste man ändå beundra skolans rektor Jytte Lindborg som redan från katastrofens första dag stått stark och tydlig i vinden och nu driver arbetet med att få skolan att överleva.

Föräldrar, elever och personal kräver skolan kvar och är det någon gång som Hermodalskolan haft förutsättningar för att lyckas vända den negativa trenden så är det garanterat nu. Jytte lär ha sagt innan hon tog jobbet som rektor att antingen satsar man massivt eller så lägger man ned. Hon fick jobbet och som en klockren chef vill hon nu oförtrutet förverkliga sin passion att vända Hermodsdalsskolan.

Jag tycker hon är värd all respekt som finns !

Sen kan jag mycket väl tycka att skolor som inte funkar mycket väl kan läggas ned eller i alla fall startas om från noll så att tjänsterna kan tillsättas på nytt. Och läget som hermodalsskolan nu är i känns ju lite som att börja om, ifall de nu får vara kvar.

Heja Rektorn !

Belöning av lärare, vardagens hjältar !

Nacka gav ju Myrsjöskolans personal 10 000 kr extra för gott resultat.

Birgitta Valham (facklig representant) vill understryka att lärarna på de belönade skolorna har gjort ett bra jobb – det är inte tu tal om det. Men det gör man också på de flesta andra Nackaskolor, utan att kanske ha lika god ekonomi.
– För här handlar allt om ekonomi, konstaterar hon.
Lärarnas Tidning

Njae...detta handlar inte i första hand om ekonomi utan om en extraordinär belöning för ett extra ordinärt resultat. Att peka på rättvisa och att alla gör samma insatser och att det syns mindre pga av ekonomiska ramar stämmer inte, såvida inte en del skolor med samma socioekonomiska förutsättningar har olika skolpeng. Men alla skolor, jag kan ha fel, lever i ett system där skolpengen kan variera men efter socioekonomiska förutsättningar i den mån det skiljer sig rent monetärt.

Birgitta och hennes fack emotsätter sig belöningen som sådan eftersom den bryter ett mönster och de vill hellre att alla skall belönas lika. Nacka å sin sida vill genom belöningar skapa utveckling och en känsla av uppmuntran hos dem som satsar extra mycket och lyckas.

Sen kan jag tycka att uppmuntran inte enbart handlar om extra pengar i plånkan, även om det naturligtvis ger en extra känsla. Det viktiga är att uppmuntran finns i vardagen och att lärare lyfts fram som de vardagens hjältar de är !!!!

Här går nämligen den riktiga skiljelinjen.

Regler, Elever, vuxna och oordning....

Regler i skolan skall enligt de styrdokumet som finns tas fram lokalt av elever och personal tillsammans.

Robert Thornberg (Linköpings Universitet) har forskat kring detta område och han har belagt att elever gillar regler, men inte alla regler. Dels så vill de förstå regeln och sen också se poängen med den och framförallt måste de tro på den.

Ett exempel som belyser:

”Det är ju så här att keps eller mössa, det stör ju faktiskt ingen och man bråkar inte för det och nånting. Varför får man inte ha det? Jag undrar det.”
(Flicka, i grundskolans år 2)

Detta är kanske inga nyheter för någon och det skiljer sig ju heller inte det minsta från hur vi vuxna också vill ha det med regler. Du vill väl själv förstå reglerna runt dig och din arbetsplats och du vill väl förstå vad de syftar till? Kan hända är det så att vi vuxna har en något högre tröskel för att acceptera regler vi inte förstår, ser poängen med och/eller tror på?
Betyder det i så fall att det är bra eller betyder det att vi till exempel skulle bli effektivare i våra arbeten om vi likt eleverna ifrågasätter regler som hämmar snarare än bidrar? Kanske skulle vi stärka hela vårt lands konkurrens i den globaliserande världen?

Regler måste vi ha, de är helt enkelt nödvändiga, men det måste vara regler vi förstår och tror på, då ställer vi alla upp på dem automatiskt. Det är när vi inte förstår dem eller ser nyttan med dem som vi låter lojaliteten minska till arbetsgivaren, fotbollslaget, knyppelgänget eller bingolottokompisarna. Det är också då vi till och med går så långt att vi skiter i dem. Och det är när vi skiter i dem det blir oordning och oreda....Nu till den skojiga poängen:

Att det så sällan på en del skolor tas fram regler tillsammans med elever, betyder det att dessa skolors personal inte förtår reglerna som läroplanen sätter upp, eller att de inte ser poängen med dem eller tror på dem? Underförstått: är det därför man helt enkelt skiter i dem?

:-)

Ringsbergskolan i Växjö :-)

Generaldirektören Pia Enochsson var i fredags på Ringsbergskolan i Växjö och tittade på verksamheten. Ringbergaskolan har lyckats riktigt ordentligt med delaktighet och inflytande i undervisningen

"Pia Enochsson säger i en kommentar att hon blir imponerad av hur oerhört reflekterande och duktiga eleverna på skolan är och hur mycket elever kan bidra med, mycket mer än vuxna ofta tror. "(www.sr.se)

Frida Elmdahl åk 7 säger i en intervju mer Sveriges radio:

-Jag tror det märks därför att alla känner att man har något att säga till om och att man känner sig trygg med lärarna, säger Frida Elmdahl. (www.sr.se)

http://www.ringsbergskolan.nu

Politiker vill diskutera religiösa friskolor....

...i valet istället för att låta debatten gå till botten med skolans betydligt större problem, nämligen resultatbristerna i elevernas lärandet. Baylan och religionsläraren Mette Fjelkner diskuterade i morgonsoffan och var helt överens. 15 minuter till spillo av TV-tid kan man tycka. Dessa 15 minuter borde ägnats åt:

- 25% av eleverna når inte målen, hur förändrar vi snabbast lärares och rektorers sätt att arbeta?

- Skolor som år efter år underpresterar trots stora åtgärder, bör de läggas ned så att man kan rekrytera om?

- Kan man ge framgångsrika skolor sändningstid 1 timma i veckan på SVT för att sprida goda exempel...gärna innan eller efter Rapport?

- Hur finner vi modeller som lyfter och premierar de lärare som presterar fantastiska resultat?

- Hur tar vi igentligen hand om mobbing i skolan och hur minskar vi det?

- Vad i skolan måste förändras nu när konkurrensen hårdnar för vårt land i globaliseringen, till exempel från Kina och Indien.


Det är bekymmersamt att man ständigt diskuterar dimridåer istället för tar tag i problemen.

Kunskapskapprustning

På 50-80 talet kapprustades det millitärt och nu kapprustas det kunskapsmässigt. 20 000 000 studenter och andra gör nu allt för att kopiera den västerländska metoden för utveckling och självklart vill de ha en bit av vår värfärd. Och här borta i Svedala står vi bara och ser på i svenskt skolsystem och funderar på hur vi skall få av den där kepsen på eleverna och hur vi ska få dem att stänga av mobilerna.

När amerikanarna blev omåkta av ryssarna i rymdkapplöpningen och ryssarna var först utanför atmosfären i en rymdkapsel bestämde sig Kennedy för att ta tag i problemet.

"I believe that this nation should commit itself to achieving the goal, before this decade is out, of landing a man on the moon and returning him safely to the earth."
John F Kennedy

Kanske är det så att vi måste vakna upp lite och i alla fall diskutera detta med kunskapskapprustningen och HUR det påverkar vår skolas förutsättningar. Annars kanske hamnar allt längre ned i internationella jämförelser framöver. Kanske skulle vi formulera en vision här hemma, typ:

Om 15 år skall Sverige vara det land som alla andra länders utbildningssystem ser upp till avseende lärande och kunskapsförädling. Inget annat land skall ligga i närheten av oss när det gäller resultat av kunskapsutveckling och möjligheter för lärande.

Mette: FEL FEL FEL...som Brasse sa...

Detta med Komvux har tydligen blivit ett problem, i alla fall i mediebevakningen. Gymnasieelever räknar kallt med att behöva gå Komvux för att komma in på läkarlinjen. Tydligen är det så att 1 av 3 sökande med högsta möjliga betyg kommer in och det verkar vara lite av slumpen som avgör. Så för att ha en chans är det därför nödvändigt att ha just full poäng på gymnasiet.

Det som var meningen med Komvux var att ge dem som ville komplettera sina studier och komma in på studiemarknaden och arbetsmarknaden överhuvudtaget skulle få den chansen. Men nu när många platser "ockuperas" av högpresterande elever tycker bland annat facken att det är fel, och vist drabbas de som kanske behöver Komvux som mest och vist bör man göra något så att alla kan få lära mer. Men Mette Fjelkners besynnerliga lösning på problemet är att bara ge Komvux elever möjlighet att nå max Godkänt.

Men ett sådant förslag går emot det vi vet forskningsmässigt om lärande på individnivå och dessutom ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och det backar oss tillbaka till en bestraffningsmetodik vi borde söka oss bort ifrån. "Har du fått problem på gymnasiet är det ditt problem, vi kan dock erbjuda dig att läsa upp till G, men INTE mer". Man måste ställa sig frågan hur det skulle se ut om vi med vuxenutbildning skulle ha som målsättning att begränsa möjligheterna för lärandets frukt och nytta.

Det formligen osar gammal kunskapsmonolism om detta konservativa kunskapsklasstänkande. Ett tänkande där alla inte skall få samma chans. Ett tänkande där svensk konkurrenskraft sätt på spel på ett obehagligt sätt.

Jag tar i mitt resonemang utgångspunkten att värdet på kunskap nu sjunker i globaliseringens kölvatten. Det betyder att vi generellt sätt måste ha fler som kan mer och dessutom fler som lär sig tänka i nya banor (kreativitet) för att klara konkurrensen från bland annat Kina och Indien som nu "kunskapskapprustar". I Kina finns idag (nu) 20 000 000 aktiva studenter. Och mot den bakgrunden vill Mete Fjelkner sätta en maxgräns för vad man på vuxennivå får uppnå i lärande, dessutom för man detta rersonemang samtidigt som man talar om det livslånga lärandet. Det rimliga vore att bygga ut och FÖRÄNDRA grundskola, gymnasie och Komvux för att möta globaliseringen. Mette flyttar fokus från grundproblematiken....

Så för att citera en annan pedagog: "FEL FEL FEL (Mette)"....som Brasse sa i fem myror...

Stockholm Stad och dess vapen

Stockholm har beslutat att skolorna i staden inte får använda egna symboler i sitt identitetsarbete. Alla skall ha St.Erik symbolen och syftet är att skapa sammanhållning och tydlighet gentemot kommunens medborgare.

Den nya policyn är inte så lite ogenomtänkt eftersom den kommer att begränsa stadens skolor att vara just tydliga gentemot föräldrar i konkurrens med friskolorna. Konsekvensen blir sannolikt att friskolorna istället ökar sina möjligheter att profilera sig och stärka sina positioner och de kommunala gymnasierna minskar sina.

En lösning där man kombinerar en tydlighet att man tillhör staden och där möjligheten att använda kompletterande egna identitetsknutna varumärken skulle stärka stadens skolor.

Detta gäller inte bara Stockholm utan liknande idéer finns i många andra av landets kommuner. Ambitionen är säkert att stärka sig som kommun, men på ett deffensivt sätt.

I förändringens vindar bygger vissa vindskydd istället för väderkvarnar heter det ju...

Rektor - akut problemlösare eller ansvarig chef?

Saxat ur helagottland.se:

Arbetsmiljöverket kommer för tredje gången att besöka Gråboskolan för att se hur rektorn för rektorsområde 2 har det. Vid den första inspektionen 2004 konstaterades att rektorns arbetsbörda var alldeles för hög. För mycket tid ägnades åt att lösa akuta situationer och det saknades tid för nödvändigt planeringsarbete.
Arbetsmiljöverket påpekade bristerna och krävde en skriftlig redovisning av vilka åtgärder Gotlands kommun tänkte vidta. Men när en ny inspektion gjordes i augusti förra året konstaterades att problemen med för hög arbetsbelastning kvarstod.
Därför har verket bestämt sig för att göra ytterligare en inspektion. Den 26 juni kommer inspektör Margareta Werkelin från Arbetsmiljöverket för att träffa personal, arbetsgivare och skyddsombud.

Nu är det ju så att man kan inspektera och påpeka hur mycket som helst. I detta fall har gjorts i 2 år utan att något hänt. I artikeln hänvisas till rektors arbetssituation att lösa akuta krissituationer istället för att se framåt och att för lite tid finns till planerande. Den enda som kan lösa det problemet är rektor själv. Genom att ge rektor kompetensutveckling och utveckla ledarskapet kan rektor lära sig att fokusera och framförallt att prioritera. Tyvärr är det oerhört vanligt att rektors uppdrag omsätts till att handla om att just vara brandkår i akutsituationer. Det kan gälla samtal med stökiga elever eller att lösa kriser mellan elever och lärare. Rektorer är ansvariga chefer på skolorna och uppdraget syftar till att leda och fördela arbetet med fokus på resultat, utan att det klingar negativt auktoritärt. DECENTRALISERING och DELEGERING av både ansvar och befogenheter är en lösning som fungerar i hela världen, även i skolan.

Nytänkande Matematik åk 8 - 9 ;-)

Ni som är intresserade av ett lite annorlunda forskningsprojekt och hur det löper över tid kan lägga till följande länk i er webläsares favoriter:

http://www.rektorsakademien.se/projektet.html

Läs mer där om hur matteläraren Patrik Windahl och mediepedagogen Åsa Sundelin använder Ipod och Itunes för att öka möjligheterna att nå målen i matematik.

Dagens Läroplanscitat Lpo94 nr 16

Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra en grund för undervisningen.
Lpo94 2.2 Kunskap

Hakelius tycker inte skolan skall debattera

Johan Hakelius på Aftonbladet tycker i sin kolumn idag att skolans företrädare inte skall hålla på med att skapa debatt. De skall bara fatta beslut, tydligen på grunder uppställda av hans gelikar.

Nej tvärtom Herr Hakelius, skälet till att vi har en sned debatt kring skola i de offentliga etablerade medierna är att riktigt skolfolk tyvärr inte får plats att debattera. De som debatterar är Du, fackliga representanter, politiker och någon gång ibland besvikna uppretade enskilda föräldrar med kontakter. Men var är skolfolket själva?

Så utifrån det perspektivet högaktar jag Falkenbergrektorn som (något överilat) fattade beslut att skapa debatt (om nu inte detta var en efterkonstruktion) genom att förbjuda hängande brallor i biblioteket.

Inte för att jag delar hans synsätt men för att han "skapade debatt".

Jag har ett par jeans som hänger lite :-o

Såg i Aftonbladet att Tullbroskolan i Falkenberg förbjudit byxor med häng där kalsongerna syns och keps i biblioteket. Skolan backade genast när de upptäckte att deras resonemang drogs för långt. Man hävdade med förbudet att det var en uppförandefråga huruvida man bär byxor med häng. På landet runt i Svt 1 såg jag ett inslag i morse där rektor på Tullbroskolan berättade att syftet från hans sida var att lyfta debatt kring hur vi förhåller oss till varandra. Han menade också att trender kommer och går kring kläder och det får vi nog acceptera, även i bibliotek. Han sa också att beslutet var lite väl förhastat.

Nu diskuteras ju detta inte bara i media utan i landets lärarrum, föräldramöten, vid fikaborden, vid köksborden, bland kompisgäng och det har också alltid diskuterats. De som nu skriker om bort med hängande byxor hade Beatles-frisyr på 60-talet och propagerade för rätten till en egen annorlunda frisyr. En "egen stil" som ungdomar idag proklamerar.

Låt oss vara överens om att utseende inte har betydelse i generell mening för lärandet i skolan, om det inte bryter mot lagen förståss. Nazikorströjor är nog alla överens om att det inte tillhör vår värdegrund. Kom också ihåg att ungdomars rollsökningsfas kräver dialog och diskussion om vi vill leda dem till de samhällsmedborgare vi vill ha som grannar, kollegor och bekanta. Enligt den skollag och läroplan vi har skall regler tas fram tillsammans med eleverna och det betyder att vuxna INTE kan köra över eleverna utan man måste vara överens. Det är en viktig process för att eleverna långsiktigt skall kunna läras och annama den demokratiska grund vårt land vilar på.

Jag har föresten ett par byxor med häng, jag försöker undvika att kalsongerna syns för jag tycker det är fult på mig. Jag tänker då på gällivarehäng. Det passar liksom inte. Det handlar om min personliga smak, alla har vi en sådan. Men jag hoppas att jag är välkommen i alla fall till biblioteket fast än mina jeans hänger lite på svaj.

Eller ?

BloggInbjudan :-)

Rektorsakademiens nästa nätverksträff på Berns är den 2 maj

Program
16.00 Livslust
16.10 Heja Rektorn!
16.25 Titicaco.com, Ivan Davor Luksic Daza
16.35 Forskning matematik, Stewe Gårdare LHS & Åsa Sundelin Broängsskolan
16.50 Samtal i säcken (hemlig gäst)
17.10 Paus, mingel, mat & vin/öl/alkoholfritt
18.00 Stephanie Hamilton, World-Wide Education Director Apple California
18.45 Eftermingel på Berns

Anmäla: på www.rektorsakademien.se

10 000 till alla i bonus

Aftonbladet 27/3:
Alla medarbetare på Myrsjöskolan och Nacka gymnasium får nu 10000 kronor i bonus för att skolorna nått så goda resultat.

”Har vänt trend”
–De här skolorna har arbetat väldigt hårt och vänt en negativ trend och skapat skolor med väldigt bra kvalitet på undervisningen och otroligt högt söktryck, säger Lennart Jonasson, stadsdirektör i Nacka, till Dagens Nyheter.

Grattis Myrsjö, hoppas vi får se fler av dessa ideér, alla som vänder trender är värda både uppmärksamhet och släng i plånboken. Jag såg på TV också att en av lärarna där blev så tagen av åtgärden att hon inte riktigt fattade att HON skulle få 10 000 kr. Hon trodde nämligen att alla på skolan skulle dela på 10 000 kr, det hade varit mer kommunalt som hon sa.

Underkänt pga åsikter

Diskussionen om att åsikter skall vägas in vid betygsbedömning är i grunden fel eftersom det där med åsikter lätt kan spåra ur, åt flera håll. Den mål och resultatstyrda betygsbedömningen av kunskapsrelaterade mål är en grundfundament i svensk skola. Den bör också förbli det. Extrema åsikter och för den delen även kränkande uppträdande måste vi hantera på andra sätt, till exempel genom att ge skolans personal adekvat kompetens på området. Att blanda ihop individens åsikter och rent kunskapsrelaterade frågor är fel.

Jag skrev en svenskuppsstas under min gymnasietid i Linköping, jag vill minnas att det var CP-prov. Ett av ämnena var invandring och jag valde det. Jag skrev om min tveksamhet till att tvinga samman invandrare i egna gigantiska områden och om min åsikt att det kanske vore bra också att integrera invandrare med svenskar direkt och stötta dem språkutbildning. Uppsatsen var säkert ganska normalpresterad utifrån ämnet svenska skulle jag tro, en del röda markeringar dök också upp i rättningen gjord av min svensklärare. Inte så att jag tyckte att den skulle bli underkänd. Men den blev underkänd och min lärares förklaring var att det dels berodde på mina kunskapsbrister i svenska språket och främst stavningsproblematik, jag tappade en del ord och bokstäver precis som idag. Han hade trots det förstått innehållet eftersom han också gav mig underkänt för att jag hade såna "ohumana åsikter" som han uttryckte det. Jag frågade om han verkligen hade rätt att bedöma mig efter mina åsikter och det sa han att han hade. Han var lärare och jag elev och jag trodde på honom precis som elever i de allra flesta fall gör. Naturligtvis känns denna historia idag märklig på många sätt, inte minst för att han som lärare INTE hade rätt att bedöma mina åsikter. Åsikter som dessutom idag inte skulle vara det minsta kontroversiella men som då upprörde denne lärare så till den milda grad.

Vi behöver en kunskapsfokuserad skola där kunskapen tränger undan dunkla åsikter och värderingar.

Allt annat verkar KEFF !

Shalala Latin Kings :-)

Skivtips: Välkommen till förorten :-) Utan förorten och miljonprogrammen hade vi kanske inte kunnat höra Dogge Dogelito och hans polers...

Fiffigt hanterad svartpoker

Paradisskolans personal har satt stopp för ilegal poker på skolan. Inte genom att förbjuda det rakt av utan genom kunskap. Man har helt enkelt lärt eleverna vad som krävs för att vinna.

Ur Oskarshamnstidningen:

"- Mattelärarna har även haft lektioner om poker för att förklara vad som måste till för att någon ska vinna en miljon. Det är väldigt liten sannolikhet och väldigt många måste pytsa in pengar som de aldrig får tillbaka."

Skälet var som på många andra ställen oron över att spelandet skulle övergå i byteshandel och häleri. Poker om pengar utan tillstånd är olagligt, vilket många ungdomar inte förstår eller känner till.

Tillvägagångssättet Paradisskolan använt sig av tycker jag är ett lysande exempel på hur man bör hantera dessa och andra frågor. Genom kommunikation och lärande. Dessutom vävde man ju in matte i en verklighet som stod eleverna nära, vilket förmodligen motiverade dem mer än vanligt.

Nya lagen mot kränkning

För ett tag sedan skrev jag om den nya lagen mot kränkning och att bevisbördan ligger hos skolan, dvs rektor och lärare. Nu är den här och det betyder flera saker. Men de viktigaste är dock att man från lagstifarens håll menar att om en elev känner sig kränkt så är eleven kränkt och insatser måste vidtas. Det inte så många tänker på är att det både handlar om elev-elev och naturligtvis även elev-personal situationer.

Det är väldigt viktigt att man nu på alla skolor tittar över denna nya lag och ser efter vad den betyder för verksamheten så att man inte av oaktsamhet hamnar i trubbel.

Lagen är bra i sig genom att den lyfter frågan till en skarpare nivå men sen är det också så som Sara Damber (Friends) säger, nämligen att om man vill komma åt mobbing så gör man det genom engagemang och samtal tillsammans med eleverna.

Rosengårdskolan

Jag besökte idag Rosengårdsskolan i Malmö. Denna bespottade skola i upptagningsområdet Herrgården. I Herrgården har 13% av invånarna sysselsättning och det är klart att det påverkar skolans möjligheter och inte minst elevernas. Jag träffade bland annat skolans rektor Birgersson som var riktigt riktigt spännande. Man märkte att han hade en tät kontakt med eleverna som är så viktigt. Eleverna hejade glatt på honom när vi rörde oss i korridorerna. Som slutkläm dök också Ali Ibrahim upp. Ali är skolans Iman och mycket viktig för skolans relationer till föräldrarna i området. För på Rosengårdsskolan är föräldrar ett problem, eller snarare att avsaknaden av föräldrar. Man berättade att lärarer ibland talade om att en poäng med att jobba på Rosengårdsskolan är att man inte behöver bekymra sig för "för engagerade" föräldrar. Jag har hört det från Botkyrkalärare också, så det är inget unikt. Men det som slog mig var att det fanns en varm stämning på skolan och inte alls kall och hård som man ofta hör i media. Vist fanns lite klotter och så men inte som man förväntar sig....vi har ju alla våra fördomar. Åk dit och kasta bort dina du också :-)

Social rollsökning & Samhällsbetyg

Det blir alltmer tydligt att skolan måste hitta nya vägar för att få bukt med kränkande behandlingar. En skola har nu bestämt att Nazistsympatisörer skall få underkänt i Samhällskunskap. För min del är det att blanda ihop äpplen och päron även om det verkligen är att tänka nytt.

Skolverket skriver bland annat enligt SR:s hemsida:

"Skolverket är kritiskt. Om en elev har faktiska kunskaper i demokratins principer men ändå har en annan åsikt ska det beaktas, heter det bl.a."

När det gäller högstadieelever så är det svårt att veta vad som är vad faktiskt. 14 åringar är inte färdiga och dessutom inne aktiv rollsökningsfas där omvärlden värderas genom att prova olika roller åsikter och tankar. Dessutom påverkar gruppsykologin genom grupptryck extremt starkt, starkare än det gör någonstans i samhället. Att låta detta bli en belastning för livet känns inte rätt.

Skolan måste arbeta mer aktivt med att diskutera med eleverna, och bjuda in föräldrar. Samarbeta med det lokala näringslivet så att eleverna möter flera rollmodeller från flera delar av samhället. På så sätt kan vi påverka ungdomarna att utvecklas i en positiv riktning där exempelvis nazistiska åsikter trängs undan till fördel för demokratiska värderingar.

Minervaskolan får pris :-)

Grattis Minervaskolan som får priset för "bästa arbetsplats". det är Great Place To Work Institute som delar ut priset och det är väl så att Minervaskolan likt många andra skolor är bra arbetsplatser trots att det blåser kring huvudbonadfrågan.

Jag brukar ju säga att det där med huvudbonader är den röda tråden som binder samman skolor från treriksröset till ystad som det enskilt viktigaste hindret för lärande. I alla fall att döma av all den tid det diskuteras. Jag har nu räknat ut att om varje lärare grälar om keps eller slöja eller turban eller pannband eller ring i örat eller vad det nu kan handla om 10 minuter med sina elever varje vecka så blir det enorma mängder tid. Tid som läggs på en aktivitet som direkt motverkar möjligheterna för eleverna att nå målen, i alla under just den tiden. Det blir mellan 80-100 miljoner minuter per år som skulle kunna läggas på aktiviteter som ökade möjligheterna att nå kunskapsmål istället.

Men grattis till Minervaskolans rektor med personal i alla fall.

:-)

Knappt några stannade hemma :-)

Det visade sig att knappt några elever alls stannade hemma. Skolan har ett starkare fäste i elever än att kedjebrev kan ställa till kaos. Glädjande i sig !

– Nej, det är inte fler borta än normalt, säger Stora Sätraskolan i Gävles rektor Kurt Hjalmarsson till Arbetarbladet.

Hur många stannar hemma i morgon?

Ett för vuxenvärlden hemligt mail och sitemeddelande har florerat på ungdomssiter och MSN under en tid som uppmanar elever och studenter över världen att stanna hemma i morgon oavsett vilken skola de går i. Syftet är att visa på att elever finns och att det spelar roll att de kommer till skolan, ett annat syfte är att se om det hela kommer med på nyheterna.

Alla sånna här kedjebrev är så klart lättspridna men frågan är hur många som verkligen stannar hemma när det kommer till kritan. Gissningsvis ganska få skulle jag tro.

Men det vore ju ganska coolt om alla stannade hemma, som en liten demonstration bara. Inte för att jag uppmanar elever att skolka, inte för ett ögonblick. Men det skulle bli en maffig kraft för oss vuxna att faktiskt fundera över. För tänk om man kunde vända en sådan enorm kraft åt ett positivt håll i lärandets riktning...snacka om kraft...

Åtgärder för ökat lärande

Hur kan det komma sig att förslagen på åtgärder för att få fler elever att lära mer är ökad frånvarorapportering till föräldrar? Egendomligt va? Vist måste eleverna vara på plats, men frågan är om det räcker?

Min erfarenhet är att vi människor, inklusive barn, lär bäst om vi har roligt och om lärsituationen är engagerande och stimulerande. Någon sa härom månaden att "ja men allt kan inte vara roligt". Det är säkert sant att allt i livet inte ger upphov till skrattanfall men hur roligt är det egentligen i skolan när eleverna skolkar så mycket att man bedömer det som det enskilt viktigaste problemet för elevers måluppfyllnad? Det är i alla fall inte FÖR roligt kan man konstatera. En del tycker till och med att det inte skall vara roligt att lära, utan att det handlar mer om att lärandet är ett hårt och tufft och många gånger tråkigt arbete som kräver flitighet. det är inte konstigt att vi gärna vill diskutera livslångt lärande när det präntas in i oss att lärande är betungande.

Naturligtvis är det så att om undervisningsmetoderna blir mer anpassad efter elevernas kulturidentitet och inte, som nu, utifrån de sätt som vi vuxna fått för oss vara de bästa sätten att lära så får vi ett högre lärande.

Ett exempel: Hur många urtrista jobbkonferenser och jobbmöten har du varit på genom åren där du drömt dig bort under flera timmar? Varför gör vi inte dessa lite roligare?

:-)

Saknade betyg

Igår meddelade skolverket statistik över mängden elever som saknar betyg i alla ämnen. Den delen elever har fördubblats under åren och ökningen sker mest bland flickor. Det totala antalet elever med helt saknade betyg är för tillfället 1 500 stycken elever i åk 9. Förmodligen handlar det till största del om elever som fallit utanför det sociala skyddsnätet av olika skäl.

Till det lägger vi då 25% som saknar betyg i ett eller fler ämnen.

Det känns som att vi måste göra något dramatiskt nu och att vi alla måste hjälpas åt med detta gigantiska problem. Det är uppenbart att skolan självt inte kan lösa detta utan att vi faktiskt måste hjälpas åt precis så som det anges i läroplanen.

Elevstyrelse i De Geergymnasiet

En lokal skolstyrelse med elevmajoritet ska det bli på De Geergymnasiet till hösten. I stort sett alla är med på noterna, och inte minst då de styrande politikerna.
22/3 Folkbladet (Norrköping)

Ett experiment som skall bli intressant att följa resultaten av. 10 av de 19 ledaöterna är elever, vilket skulle kunna innebära att vuxna röstas ned i olika frågor. Det blir naturligtvis rektor som driver verksamheten operativt och styrelsen kan inte ta på sig uppdrag som omöjliggör detta. Däremot sätter de ramar för undervisningstiden, lovdagar, studiedagar, idrottsdagar, lokalt valbara kurser, kompetensutveckling av personal och arbetsmiljöfrågor. Även de preventiva mobbingarbetet blir en styrelsefråga och viss del av budget hamnar också det på elevstyrelsens bord.

Intressant.

Dagens Läroplanscitat Lpo94 Del 14

2.4 Skola och hem
Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande.

Riktlinjer
Alla som arbetar i skolan skall:

- samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet.

Läraren skall:

- samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, och hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och därvid iaktta respekt för elevens integritet.

Julkort av sopor i Nepal ?

Låter det udda? Det är det också.

Björn Söderberg heter en kille som är entreprenör ut i fingerspetsarna och han förklarar det hela med att han hade en fasansfull skolgång. Förmodligen hade han haft underkänt i ordning och uppförande. Han säger att om han skulle dragit sin affärsidé för nyföretagarcentrum eller annan företagarorganisation i hopp om att få stöd så skulle de skratta åt honom. Sopor till vykort i nepal....

Det han gör är att han återvinner papper i nepal och stöttar landet genom att utveckla sina anställda på plats. Han föreläser också om entreprenörskap och etik. Jag träffade honom på Kompetensgalan där han nominerades till priset "Ung Chef". Björn är 24 år gammal och startade sitt första företag under sin gymnasietid.

Från hemsidan:

Fair Enterprise Network arbetar med att bygga upp och utveckla ansvarsfulla företag i fattiga länder. Företagen kombinerar vinstdrivande affärsverksamhet med etiska, demokratiska och miljövänliga värderingar och bidrar på detta sätt till en hållbar utveckling.

http://www.fairenterprise.net/

Nya lagen kring mobbing

Den 1 april träder den nya lag i kraft som förbjuder diskriminering, kränkande behandling och mobbning i skolan. Denna nya lag är det engeläget för alla skolledare och lärare att sätta sig in i. Den omfattar nämligen inte bara barns mobbing mot barn eller barns kränkningar mot vuxna utan även vuxnas förhållningssätt till eleverna. det kommer säkert att komma uppmärksammade fall kring detta framöver och diskussionerna kommer att bli höga från många olika håll kring just vilket förhållningssätt som skall gälla och vad som skall anses vara diskriminerande eller kränkande.

Läs in er, är mitt tips :-) Saker som tidigare varit självklara för lärare, elever och föräldrar kanske inte längre är det från 1 mars.

Minervaskolan del II

Klippt ur Sveriges Radios hemsida:

Slöjförbudet på Minerva står fast
På Minervaskolan i Umeå står rektorn fast vid förbudet att bära slöja inomhus.
- Jag ställer inte upp på att man som kvinna blir förtryckt, säger han till VK.
I det kontrakt som skolan har står att mössa och keps ska tas av under lektionstid. Nu ska slöjan också skrivas in, allt som man kan ha på huvudet blir förbjudet.
Att slöjan är en viktig muslimsk symbol spelar ingen roll.
- Byt kultur då.
- Man ska ta kulturen dit man kommer, säger rektor Hans Jansson till Västerbottens-Kuriren.

En gissning från min sida är att det inte rör sig om rasism eller en vilja att kränka flickor i sjal eller slöja. Det handlar uppenbarligen om den där vanliga missuppfattningen att huvudbonader minskar möjligheter att nå kunskapsmål, eller enkelt uttryckt att man lär sämre med något på skallen. "Björn Borg-pannband" på idrotten? Går det?

Snälla Minervaskolan, ändra er i denna fråga. Jag vet att ni kan mycket bättre än så här på andra områden.

40-talistpensioneringen

Jaha då har folk vaknat till en smula i alla fall då. 1998 drev jag och några andra en tes om att det blir kaos när 40-talisterna går i pension. De är ju så fantastiskt många nämligen.

Nu såg jag ett inslag på TV om att 4 av 10 gymnasielärare pensioneras inom 10 år, välkommen in i verkligheten. Även i grundskolan är det förståss problem med att finna lärare att anställa. Och det blir alltså värre framöver, vi talar om extremt många lärare som snart går hem.

Till detta skall läggas att skolan som arbetsplats inte är särskilt statusfylld och det räcker knappast med att höja lönen några tusenlappar för att putsa till fasaden. Faktum är ju att de som söker till lärarhögskolan och kommer in idag söker i 2a och 3e hand vilket betyder att det inte är de som verkligen brinner för yrket som kommer in.

Vi behöver alla göra vad vi kan för att locka till oss duktigt folk från alla möjliga branscher. En totalrenovering av lärarhögskolan är nog också på sin plats. Och sen ser vi till att göra bättre ifrån oss med elevernas måluppfyllnad så att alla utanför skolan beundrar oss och belönar oss med ökad status. Först då kan vi locka till förstahandsval och framförallt tillräckligt många som kompenserar "the big retirement" .

Ännu mer...ännu mer...ännu mer...

Det slutar aldrig det där med att ropa på hårdare tag för att komma åt ordningsproblemen i skolan. Bra tycker jag. MEN ökade befogenheter att flytta de mest otrevliga och kriminella elementen löser inte problemen.

Jag är orolig för det att man inte ser problemen ur rätt perspektiv och straffar unga människor som uppenbarligen inte fått de guidelines från vuxna alla behöver.

Jag råkar veta att de elever som man åberopar vara skälet till att att tex tvångsflytta är så grovt socialt handikappade att det inte spelar någon som helst roll, man flyttar bara beteendet från en plats till en annan.

En bättre åtgärd vore att ta specialutbildade kompetenser och punktmarkera dem under undervisningssituationer och raster. Att ge dem trygghet. Parallellt med det är det nödvändigt att ge samtliga anställda en ledarskapsutbildning värd namnet.

Det de flesta glömmer är alltså att dessa "värstingar" är ett resultat av vårt samhällssystem och avsaknad av vuxna. Nu ropas på åtgärder för att de skall straffas. Jag tillhör inte någon flumfallang om det nu florerar sådana tankar i läsarens huvud. Däremot vet jag att de allra flesta av dessa "värstingar" kan hållas genom relationsbyggande åtgärder och de som inte kan nås behöver som jag ser det vård, hjälp och stöd. Astma, diabetes, autism och fysiska handikapp är det självklart att vi ger stöd men de socialt handikappade då? De bör också få det stöd de behöver. Inte kastas fram och tillbaka i systemet eller mellan skolor.

Kravet på ordning och reda är helt rätt, men det måste skapas på rätt sätt från grunden. I ledarskapet och förståelsen för var problemen uppstår och genom stödåtgärder tidigt.

Att vara konsekvent

I Västerbottenkuriren kan man läsa:

En sjuårig muslimsk flicka fick inte bära sjal i klassrummet - då anmälde mamman Minervaskolan till Skolverket. - Mamman upplever det diskriminerande, säger ombudet Gunda Sandström. - Mössa, keps, sjal - vi gör inga undantag i klassrummet, säger Minervaskolans rektor Hans Jansson.

Diskriminerande eller inte kan man förståss diskutera men man måste nog först prata om grundproblematiken. Varför har man på skolan gjort ett kontrakt där föräldrarna skriver under att barnen inte får ha keps, mössa eller sjal? Varför får man inte bära saker på huvudet under lektionstid? Har verkligen skolan och eleverna kommit överens om detta, det står ju i styrdokumeneten att skolans regler skall tas fram tillsammans med eleverna? Är skolans personal så oerhört störda av huvudbonader att de helt enkelt inte klarar av att undervisa om någon bär sjal? Nej naturligtvis inte.

Det måste bero på att barnen minskar sina möjligheter att nå målen om de har tex sjal på sig. Eller så kan det bero på att man helt enkelt inte har huvudbonad inomhus för att det inte "passar" en del grupper av vuxna i samhället eller att det inte följer "god sed". God sed för vem? Vad är god sed? Vem bestämmer det?

Jag råkar veta att keps inomhus är den mest vanligt förekommande pedagogiska samtalsämnet, i alla fall om man utgår ifrån all den tid som skolor lägger ned på det från treriksröset till Ystad. Det är naturligtvis lättare att diskutera kepsen än pedagogisk utveckling.

En kille jag känner har föreläst om inlärning på svenska skolor i 10 år där han i sina föredrag bland annat talar om hinder för lärande. Ett exempel han tar upp är att blodsockerhalten på eftermiddagen sjunker och att det därför kan vara inlärningsmässigt lönsamt att ge barnen en banan när de börjar bli apatiskt stirrande. Hans föredrag går genom en hel flora av bevisade tekniker kring hur man ökar lärandet. han brukar hålla på i 3-4 timmar för lärare och rektorer. Mot slutet får alla ställa frågor i vanlig ordning och då brukar följande typ av fråga alltid dyka upp:

- Det där med bananen förstår jag poängen med, men hur gör jag med de som vägrar ta av sig kepsen?

Min poäng och förmodligen de flestas egentliga överstygelse är att vi borde lägga ned kepsen och andra liknande skendiskussioner. Och om vi istället lägger all den tiden på att diskutera hur vi skall hitta tekniker/metoder för öka lärandet och sen verkligen genomföra dessa så skulle svensk skola bli en av världens bästa skolor resultatmässigt.

Klas Hallberg - Hångla Mer

Hänge dig åt det du känner för att väga upp sådant du fått för dig utan att egentligen förstått. I tre timmar föreläser Klas på Playhouse i Stockholm och det är en upplevelse som manar till eftertanke och framförallt mycket skratt.

det fina med Klas dragningar är att de precis som bröderna Häréns är träffsäkra och mycket entuseasmerande. Det finns många bra kopplingar till skolan som förklarar en del av vår självuppfattning. Han inleder med att säga att han vid 6-7 årsålder i dörren till ett föräldramöte hörde sina föräldrar ursäkta sig innan mötet med att "ja han är ju inget läshövve precis", och det satte spår på klas som gärna ville vara något annat "hövve". Klas uppfinner inte något nytt men sätter fingret på en av de viktigaste frågorna när det gäller ordning och reda i skolan, nämligen den att om man inte får positiv bekräftelse så skaffar man sig annan bekräftelse. Under min tid som rektor såg jag elever som formades av skola, kompisar och föräldrar till att tänlka: "Ja är jag inte bra på att vara bra så kan jag ju alltid bli bra på att vara riktigt jävla dålig".

Gå och se "Hångla Mer" på Playhouse. Dessutom kan ni äta Gubbröra i pausen. Har ni inte tid så köp hans bok med samma namn.

Teo Härén

På ett evenemang idag på China Teatern i Stockholm på temat arbetsglädje träffade jag Klas Hallberg och Teo Härén som också talade. Teo Härén är tvillingbrodern till Fredrik Härén och båda brinner för att få människor att bejaka sina ideer och faktiskt ta vara på dem. Teo gjorde ett fantastiskt framförande och ni som inte läst deras böcker borde ta chansen att höra dem tala. Otroligt pricksäkra !

Göteborg

I dag måndag hade vi nätverksträff för Göteborgsregionens skolledare och näringslivsledare. Det kom hela 120 rektorer till Park Aveny för att lyssna på några spännande föredragningar om ledarskap, mentorskap och alkoholkonsumtion. De som talade var från Mats Wedin (vd Liseberg), Håkan Edman (Botkyrka), Angelica Hedin (bitr rektor Norra Real), Lasse Gatenbeck (VD GZ Group) och Therese Enarsson (VD IQ).

Lite tankar kring skolmöbler och skolinredning...

Inredning hemma syftar ofta till att vi skall trivas och kunna må bra. Ofta speglar inredningen vad vi sätter prioritet i i livet, vilka vi är osv. Vi klär oss också utifrån någon tanke av att känna sig bekväm, funktionellt och/eller signalmässigt. Allt det där är olika självklart på olika arbetsplatser. I kreativa branscher präglas ofta inredning av att ge medarbetarna en miljö som underlättar möten, skapar relationer och medvetet bidrar till att tänka i andra banor. I utpräglade industriella brascher är också inredningen anpassad utifrån vad som är viktigt för effektiv produktion, funktionen är där ofta överordnad estetik och trivsel.

Ok ! So far so good....

In en skola som byggts på 70-talet har i de flesta fall en arkitektur som formats av tidigare läroplaner och de skolor som byggs idag ofta också de av tidigare läroplaner. Eva och Åke Westh är skolutvecklare och har varit med och byggt många skolor i Sverige. De brukar säga att det tyvärr är så att när ett skolbygge står klart så är de i de flesta fall färdiga för att byggas om. Gamla traditioner påverkar kommunernas byggprocess och ofta blir det alltför många kompromisser med motiv hämtade från de sätt medarbetarna defakto jobbar ju, eller har för vana att jobba och därför byggs så att säga i många fall Svenska spel-skolor, "same same but different" istället för som var syftet "different".

Härom månaden pratade jag med en skolchef som nu snart har en helt ny fräsch skola uppbyggd och klar. Fina färger, nya trappräcken, ny datasal etc. Men skolchefen är inte riktigt nöjd ändå och påstår att de misslyckats eftersom ambitionen var att bygga en skola som skulle uppmuntra inträde i Lpo94, den "nya" läroplanen. Men lärare, fack och andra intressenter styrde bygget till att anpassas efter "invanda pedagogiska metoder" och därför blev det en halvmesyr som nu tyvärr begränsar mer än den tillför. Som att kissa på sig liksom, varmt och skönt i början men rätt fort kallt igen.

I fredags var vi på några spännande studiebesök för att diskutera detta med hur miljön påverkar mötena och lärandet i skolan. Vi besökte Offecct och Kinnarps i Västergötland och såg på deras nya tankar kring just inredning. Och det var verkligen intressant. Visste ni att doft spelar roll för upplevelsen och att undersökningar visar att kanelbulledoft faktiskt skapar den absolut starkaste trygghetskänslan? Att ljudmiljöer kan dämpa den allmänna mänskliga ljudnivån och att färger sätter oss i olika sinnesstämningar? Att stolar kan ge intressanta signaler och effekter på engagemangsnivån? Ja det är klart ni vet, det är ju därför ni lägger så stor energi på IKEA och andra inredningsbutiker då ni flyttar eller skall göra om ett rum hemma.

Men i skolans värld (och andra arbetsplatser) är tyvärr miljön i mångas sätt att tänka underordnad annat. Annars hade vi haft mängder av skolledare och lärare som verkligen satte sig ned med arbetet med att skapa inlärningsmiljöer som stöds av vetenskaplighet kopplad till dagens läroplan. Jag är helt säker på att vi då på sikt skulle öka måluppfyllnaden i skolan, och därmed ge eleverna bättre möjligheter till att nå fler uppnåendemål och strävansmål.

Vi har inte råd, brukar vara den vanligaste argumentationen. Men har vi verkligen råd att att inte utnyttja också inredningens möjligheter för ökad inlärning? Har vi verkligen råd att inte utnyttja pedagogernas fulla kraft och professionalism pga av undermålig arbetsmiljö? Hur mäter vi lönsamheten i en investering i miljön? Vad påverkar miljön förutom lärandet? Hur mäter vi i så fall det? Påverkas välbefinnandet hos medarbetare och elever av en vetekskapligt och estetisk underbyggd arbetsmiljö? Frågor av detta slag kan och bör ställas många gånger...

Skolpolitiken saknar visioner

Skolan behöver en tydlig vision och en tydlig vision är inte:

"Vi är bekymrade över att vi är på 17 plats i PISA undersökningen"

En vision skulle kunna vara:

"År 2015 skall Sverige vara världledande i lärande och svenska skola och svenska lärare skall vara förebilder för andra länder".

Tyvärr grottar vi bara runt utan att titta framåt ordentligt.

Höj blicken och sätt ut en tydlig vision och låt den driva alla instanser framåt istället för att diskutera betyg i ordning och uppförande eller lärares befogenheter att beslagta prylar. Det är deffensivt och inproduktivt sett ur elevernas och lärandets perspektiv. De som nu tänker "jaha återigen dessa flummiga drömidér" bekräftar snarare att vi tappat fokus och vilja att förändra svensk skola till den fantastiska verksamhet den skulle kunna vara.

Ny rektorsutbildning

Den nya rektorsutbildningen liknar den idag men siktar på att bli obligatorisk för alla som framöver får jobb som rektor. Även nuvarande rektorer erbjuds utbildningen.

Svenska chefer känner sig otydliga

Enligt en undersökning gjord av kompetensgalan där över 1000 ansvariga chefer i Sverige mellan 40-50 med 250 anställda och fler tillfågades framkommer att cheferna anser att:

- de är konflikträdda
- förhalar obekväma beslut
- de är otydliga
- personalen inte tar sitt ansvar
- de är rädda för att uppfattas oempatiska

Konsekvensen av detta är till exempel att mellanchefer känner av detta och har svårt att fatta beslut själva. Jag brukar kalla det förankringsnarkomani, dvs att ingen vågar fatta beslut och har känslan av att man måste förankra saker till höger , vänster uppåt och nedåt.

Problemet är att också de enklaste beslutetn går i långbänk och vi tappar tempo.

Det skulle vara inytressant att se vad rektorer och skolledare svarar på samma undersökning.