Det kan handla om att digitaliseringen av skolan gör att fler får tillgång till information andra gjort karriär på genom att ha "ensamrätt". Det kan handla om att gruppinriktat lärande som sprids provocerar de som vill behålla lärarens status bakom katedern. Eller om reklambranschen som högg som kobror i början av interners spridande, de menade att sann reklam är printreklam, dvs att tryckta broschyrer och tidningsannonser.
Till och med när kulspetspennan spred sig till alla genom sitt billigare pris och ökade tillgänglighet så dök det upp diskussioner, och det handlade förstås om problemet att nu skulle fler ha tillgången till "bläckets makt". Att skilja sig från mängden och signalera att man är viktigare än andra är något maktens representanter gärna vill behålla, med alla medel.
"Stålpennegardet" argumenterade typ så här:
"Om man inte lär sig skriva med stålpenna, doppad i riktigt bläck så kommer man inte att få jobb".
En av mina gamla släktingar från "Kullabygden" norr om Höganäs i skåne, "Challe Svensson" målade skonare med olja och blyerts under lång tid. Fantastiska tavlor man kunde titta på i evigheter och drömma sig till havets piskande vågor och äventyr. När kulspetspennan kom började han måla tavlor med blyerts och kulspetspenna istället och bröt väl troligtvis alla normsystem som fanns i kontsnärskretsar. Det där med kulspetskonst blev ingen hit visade det sig, de konservativa vann väl antagligen. De fick behålla sin unikitet.
När det nu gäller skolan så ser vi samma tendens upprepa sig. När vår skolminister (och även personer i andra politiska läger) resonerar så blir det ofta så här utifrån deras rädsla för att det nya ska utplåna det gamla fina:
– Man måste lära sig skriva för hand i skolan, det går inte att upphöra med det. Man kan inte säga att bara för att det är svårare att skriva med penna så ska man sluta med det. Jag blir rätt sorgsen när jag läser att man tänker så. Även i framtiden måste man kunna både skriva och räkna. Man kan inte alltid ha tillgång till en dator var man än befinner sig, säger Jan Björklund".
Dagens Nyheter 2012-02-01
Det viktiga i detta är att inse att lärandet redan har påverkats, påverkas och kommer att påverkas ännu mer ju längre utvecklingen av människans kommunikation fortskrider.
Så släpp hörnflaggorna nu och se framåt med nyfikenhet....
1 comment:
Hej!
När man lär sig att skriva för hand övar man också upp sin finmotorik. Att lära sig forma bokstäver och siffror gör att man utvecklar en finmotorik som är viktig även i andra sammanhang. Vi minns väl alla hur spretiga och "fula" de första bokstäverna var som vi skrev, men allt eftersom blev de bättre. Finmotoriken har övats upp.
Oavsett hur vi kommer att skriva i framtiden, jag är personligen övertygad om att handskriften alltid kommer att ha en viss plats för mindre anteckningar, handlinglistor och annat, så kommer vi alltid att behöva en uppövad finmotorik. För att uppnå detta behöver man lära sig att skriva för hand.
Danne
Post a Comment