Företagande och "att stå på egna ben"

Det finns inget i samhället som är viktigare än att vi får igång företagandet på en betydligt högre nivå än idag. Det är ofattbart viktigt att vi får en uppväxande generation positivt inställda till att starta eget företag. Detta har dessutom gjorts till något komplicerat och krångligt när det i grunden handlar om att ge unga en framtidstro, bejaka kreativitet och få dem att stå på egna ben så tidigt som möjligt. Vi har ett samhälle idag där tidpunkten för att till exempel stå på egna ben ligger mellan 25-35 år. Det är i alla fall detta som ungdomar själva anger då de beskriver vuxenhet med att "flytta hemifrån" och "ett fast jobb så man klarar sig själv". Jag tycker detta är ett uttryck av avsaknad av framtidstro och självtillit. Vid 35 års ålder är man vid mitten av sitt liv och borde långt tidigare stå på egna ben. Självklart har samhällets olika delar ett gemensamt ansvar för detta men strunt i det. Det viktiga är hur vi vänder detta till att framtiden skapar förutsättningar ungdomar att tro på framtiden, på sig själva och att förstå det samhällsnyttiga i att stå på egna ben. Att ha ett eget företagande är i allt väsentligt att ta ansvar för sin egen framtid.

Några förslag till fler "stå på egna benare":
1) Skolan ser till att utnyttja Lpo94:s fantastiska möjligheter på området, svaret finns faktiskt i denna läroplan. Anpassa lärandet efter individens förutsättningar och en tydlig värdegrundsuppfattning. 2) Regering och riksdag beslutar att ungdomar som startar företag befrias från arbetsgivaravgifter fram till den 4 heltidsanställde. 3) Företag som startas av ungdomar upp till 25 år får räntefria och ammorteringsfria lån de första 3 åren. 4) Organisationen Företagarna och Svenskt Näringsliv intresserar sig för ungdomar och småföretagande. 5) Skolverket föreslår ett nytt ämne på schemat som heter "Kreativitet" vars syfte är att binda samman alla andra ämnen till en helhet och fokusera på nytänkande. Samtidigt införs ämnet "Speach" 6) Inför fler kommunala friskolor där föräldrar, personal och elever bildar lokala styrelser. 7) Lägg ned lärarhögskolan och infoga lärares utbildning i universiteten så att läraryrket får samma status som andra utbildningar. 8) Inför en särskild individuell lönesättning för lärare som visar att de verkligen påverkar skolutvecklingen och skolans pedagogiska resultat lokalt. De bör ligga minst 5000 kr över övriga. (I dag lönar det sig faktiskt inte att engagera sig som lärare). 9) Ställ krav på universitets-studenter att prestera snabbare resultat. 10) Lägg ned och starta om skolor som inte är "lönsamma" utifrån pedagogiska och ekonomsika resultat. På så sätt kan man ändra kompetenssammansättningen bland personalen och öka måluppfyllnad. 11) Alla vuxna bryr sig om ungdomar på glid, det borde näst intill vara straffbart att inte bry sig. 12) Skolan bör ha möjlighet att i vissa fall tidsbegränsat anställa lärare som inte genomgått lärarhögskolan om kompetensen ses som viktig för den enskilda skolans utveckling. Poängen är att skolan behöver kontinuerlig input från andra vetenskaper och samhällsfunktioner än de som produceras på lärarutbildningen. Pedagogisk fallenhet har mycket att göra med tallang och kommunerna bör ha rätt att utbilda dessa i aktuella ämneskunskaper och ge dem auktorisation. Hela samhället måste vara aktivt och engagerade tallanger är värdefulla !