Thursday, March 01, 2007

Att ta ett piller och dämpa dyslexin....

Vad tror ni om ett piller mot läs och skrivsvårigheter? Juha Kere vet mycket om detta, även om han är tydlig med att dyslexi inte är en sjukdom.

- Jag tror att man kan medicinera dyslexi om 15-20 år, säger forskaren Juha Kere. Han har just hittat en femte gen som är inblandad när dyslexi uppstår.
Skolvärlden

Juha har hittat 15-20 gener som har med bland annat intensiv hantering av information att göra och han har också visat att finliret det innebär när hjärnan formas (som ung) kan störas om exempelvis en bristning uppstår i en av dessa gener. Denna störning kan sedan skapa den problematik som bland annat diagnostiseras som dyslexi. Även om forskningen kring detta är relativt ny så ser Juha en möjlig fungerande dysleximedicin om 15-20 år.

Intressant forskning.

Fler bloggar om:

Tuesday, February 27, 2007

Vi bjuder på en "obehaglig sanning"

Den 26e mars kl 18.00 bjuder vi in skolledare och näringslivsledare till en exklusiv visning av Al Gores oscarsvinnande dokumentärfilm "En obehaglig sanning". I anslutning till filmen, som visas på biografen Park i Stockholm, bjuder vi även in till en debatt om klimatförändringarnas konsekvenser, deltagare i debatten är ett flertal experter från miljöområdet och Svensk skola. Namnen på deltagarna i debatten publiceras på Rektorsakademiens webbsida under vecka 10.

http://www.rektorsakademien.se

Anmälan sker till Åsa Jakobsson genom ett mail: asa@rektorsakademien.se

Fler bloggar om:

Sunday, February 25, 2007

Bo Sundblad, PJ och sagor i seriös (?) skoldebatt

På Magisterns blogg berättar han om ett citat från Bo Sundblad efter en föreläsning Bo haft på Magisterns skola (typ):

“Svenska lärarkåren slutade vara proffs när de relativa betygen infördes.“

Bo Sundblad

Det ligger mycket i vad Bosse säger men man skall vara klar över att han generaliserar och att han i uttalandet inte ger sig på enskilda lärare utan skolans kultur.
Jag har hört Bosse ett antal gånger och jag tycker han är intressant även om jag inte delar allt han står för. Han är också en engagerad föreläsare som fångar folks uppmärksamhet. När de relativa betygen infördes förändrades väldigt mycket i lärarens roll som tyvärr finns kvar än idag trots införandet av en målstyrd skola, som närapå skall liknas vid ett paradigmskifte i synen på kunskap och lärande. Innan det relativa betygsytemets införande menar Bosse att lärarkåren hade en större förmåga att bedöma elevens lärande, en egenskap som hade varit till nytta nu i den målstyrda skolan. Men kåren har inte tagit steget ur det relativa betygsystemet och av det skälet fungerar inte dagens skola, det är liksom Bosses "bottom line".

Samtidigt läser jag ledaren i Svenskan idag (inte på nätet när detta skrivs) där PJ raljerar över lärarnas oförmåga, hyllar Jan Björklunds 50-talsskola och använder sagor som exempel i sin i pedagogiska retorik. Sagan är filmen "Döda Poeters Sällskap" som PJ menar är förebilden för svenska lärare och symbolen för dagens läroplan. Han tror att det pedagogiska etablissemanget förordar lärare som klättrar på väggar och inredning, beter sig som pajasar, bryter precis alla skolmässiga normer för att springa ut i grottor och läsa samhällsomstörtande poesi. PJ menar vidare lite erkännande att det vist är så att många elever klarar sig utmärkt och lär sig mycket i dagens skola på grund av att lärare lyckas stimulera och engagera till ett lustfyllt lärande enligt intentionerna i läroplanen. Men en del lärare (säger PJ) lyckas inte med detta pga att de är "vanliga människor" och därför inte kan entuseasmera och motivera till lärande så därför skall den hypermoderna 50-talssynen snabbt in på bred front överallt. Det är viktigare än att, som jag tycker, verkligen bjuda in till en kompetensutvecklingsåtgärd av gigantiska mått så att lärarna får den förutsättning som Bosse Sundblad menar saknas.

PJ får G (-) och det skriftliga betygsliknande omdömmet "PJ är lite osmart rent allmänt, jobba på med läxorna" översatt till PJs kunskapssyn en 2a (-), om det känns bättre....

:-)

Fler bloggar om:

Saturday, February 24, 2007

Avslutningar, Gringo & fingret

Sten Andersson (sd) vill införa lag på att skolan skall ha kristna avslutningar, de som vill ha en annan får arrangera en egen. Sten menar att det är ett sätt att bevara svenskt kulturarv och inte alls att segregera "de andra" som inte valt att bekänna rätt färg.

Men i det här fallet rör det sig ju om att dela upp elever efter deras åsikter. Finns det inte risk att en sådan uppdelning ökar segregationen i skolan?

-Nej, det tror jag inte. En muslimsk och en svensk elev, till exempel, kan vara vänner alla andra dagar på året utom just då. Det är ingen stor sak.

Mana 2007-02-24

Vad Sten egentligen menar med detta veta inte jag och huruvida vänstermagasinet Mana är en särskilt objektiv tidning finns finns det väldigt skilda meningar om, men om man läser det Sten faktiskt svarar på frågan och tänker efter en smula så spelar det faktiskt ändå roll.

Menar han kanske att Muslimer och Kristna kan vara vänner alla andra dagar på året utom just på avslutningen i skolan. För då är det bra om de för en gång skull påminns om att de egentligen är "ovänner" eller? Som en markering? För vad i så fall? Obehagligt, minst sagt...

Samtidigt läste jag i Svenska Dagbladet att Gringo startar lokal redaktion/kontor i Landskrona för att ge en positiv självbild av den nya svenskheten och att vidga begreppen. Landskrona-Moderaten Huttanen ger genast Gringo-gänget jantelagsmässiga budskap i Svenska Dagbladet:

...Marko Huttunen tycker nämligen inte att en massa “proffstyckare från Stockholm ska komma ner och berätta för dem hur dem ska göra”.

Gringo kommer aldrig att få bukt med brottsligheten, arbetslösheten och bidragsberoendet i Landskrona. Missnöjet med de frågorna är det som har gett sd dess framgång. Att då komma med den jargong som Gringo kör med där man i princip har misshandlat det svenska språket är bara att ge sd ytterligare ammunition

Svenska Dagbladet 2007-07-21

Jag vet inte heller vad det här exakt betyder riktigt och inte heller om det verkligen är så att Gringo av någon egendomlig anledning har någon undanskymd revolutionsagenda att överta politikernas roll i Landskrona och att det är därför Huttunen så tydligt vill stämma i bäcken? Men jag förvånas i alla fall över hur märkligt människor ibland beter sig i det offentliga samtalet. Och jag vet också att det är viktigt att vuxna i samhället ger barn och ungdomar vettiga signaler om vilka värderingar vårt samhälle vilar på. De båda fallen ovan här tillsammans med Lars Olys (v) "finger" åt media i TV4 morgon under valrörelsen är väl kanske inga lysande exempel.





Fler bloggar om:

Wednesday, February 21, 2007

Multimediabyrån, en juste resurs för pedagoger

Myndigheten för skolutveckling har under flera år arbetat upp en riktigt bra nyttoresurs kring nya verktyg för lärande. Det finns i princip hur mycket som helst att hämta där.

"Multimediabyrån är en webbplats som skall hjälpa lärare och elever att skapa och lära med nya medier. Multimediabyrån är idag en känd och använd resurs av landets medie och IT-pedagoger."
Multimediabyråns hemsida

Projektledaren är Mikael Iselow och med sin personal har han verkligen skapat en riktig oas för nyfikna pedagoger/lärare. Ge er in på hemsidan och botanisera runt i det som finns där i resursväg, det är verkligen väl värt besväret. Multimediabyrån är ofta tidigt ute med tillämpningar av IT för pedagogiskt arbete och är därför ett bra sätt att hålla updaterad kring vad som händer. Faktum är att första gången jag lärde mig klippa film i iMovie så var det genom en instruktionsfilm på multimediabyråns webb, någon gång under 2002 när jag var rektor tror jag det var. Det var i alla fall en exempelfilm om en kille som pimplade gädda om jag inte minns fel...

:-)

Fler bloggar om:

Tuesday, February 20, 2007

Det börjar mullra minsann...

Emma Rosengren, lärare och arbetslagsledare i Solna frågar hur Leijonborg & Björklund tänker med sitt fokus i skol och utbildningsfrågor. Att hon är kritisk är inte svårt att se, men än mer intressant är att hon talar från golvet med golvets erfarenhet och kompetens. Hon menar, liksom jag själv, att disciplin bäst skapas genom att, skapa motivation, engagemang, bygga relation och förtroende mellan elev och pedagog. Hon menar vidare att detta är särskilt viktigt när det gäller elever som finns i riskzonen socialt. De som redan är besvikna på vuxenvärldens svek och osynliggörande.

Alla de kollegor som jag har sett lyckas skapa ordning i sina klassrum, har använt helt andra medel för att skapa ordning än hot om dåliga betyg och beslagtagna mobiler. De har ett positivt förhållningssätt och tillämpar positiv gränssättning (Den finns! Det går!). Det är den här typen av lärare som upptäcker mobbning, som samarbetar med hemmen och jobbar med värdegrunden i skolan. Ordningen samtalar de redan om vid utvecklingssamtalen, och vid åtskilliga andra samtal med elev och föräldrar.
Stockholm City 070219

Auktoritet är ett ord som ofta nämns numera och i samband med det vilken roll läraren skall ha. "Man skall inte va kompis med eleverna" är ett vanligt citat i medierna. Frågan man måste ställa sig är "Vem kan bli kompis med en 14 åring om man är 30+?". Elever tycker i allmänhet att alla som är över 20 snart skall dö eller köpa husvagn, det är deras perspektiv där det lever mitt i nuet. Jag vill mena att argumenten brister i detta. Jag menar också att det är att förlöjliga tusentals lärare som lyckas med sitt uppdrag i syfte att skapa förändringar tillbaks i tidsepokerna.

Sanningen är den att auktoritetsbegreppet behöver diskuteras och omdefinieras ordentligt. I den hierarkiska organisationsvärldsordningen som präglade samhället för bara 20 år sedan följde auktoritet per automatik ofta med tjänsteställningen. Lärare var en auktoritet för att han/hon just var lärare. I dagens nätverksbaserade samhälle där kommunikation ökar för varje månad måste man förtjäna sin auktoritet. Man måste själv skapa den, ingen gör det längre åt en. Och det är det här Emma talar om i viss utsträckning ovan.

Varför det är så här beror till stor del på att med ökad kommunikation kommer fler kontakter att värdera och bedöma nyttan av. Och ett sätt att begränsa sina kontakter är att "välja bort" de som inte är nyttiga. Det betyder i elevens värld att du som pedagog plötsligt måste fånga intresse och motivation för att få bli den auktoritet du behöver vara för att lyckas med ditt uppdrag. Självklart komplicerar detta till bilden av vilken roll läraren måste ta. Och det förminskar också en annan myt, dvs den om att lärarens uppdrag är att ge eleven hela initiativet och själva söka kunskapen med lärarlösa lektioner på Internet. Snarare kräver detta än mer engagemang och mer struktur än i den gamla skolan, det som Emma kallar positiv gränssättning.

För detta krävs att lärare stöttas till utveckling, snarare än ges verktyg som tar oss flera steg tillbaka.

:-)

Fler bloggar om:

Sunday, February 18, 2007

Omvärldsbevakning för rektorer och lärare

Sedan en ganska god stund har vi använt verktyget FindAgent för s.k omvärldsbevakning, det vill säga ett sätt att hålla koll på vad som skrivs om olika saker. Poängen med dessa verktyg, som bland annat FindAgent, är att man kan ställa in vad "agenten" skall hålla koll på och varje dag få ett praktiskt mail med en sammanställning.

Det finns ett "prövapå" test som vi på Rektorsakademien tillsammans med FindAgent erbjuder skolledare och lärare en månad helt kostnadsfritt här:

En månad gratis omvärldsbevakning med FindAgent

Om man sedan vill ha det fortsättningsvis så har FindAgent ett anpassat paket för skolans behov och plånbok.

Varför skall man då omvärldsbevaka? Ja det finns naturligtvis mängder med skäl till det men ett kan ju vara tex tid. Många lärare och skolledare menar att de inte hinner att följa vad som skrivs i medierna om sitt yrke och missar därför en massa nyttigheter. Om man tex jobbar intensivt med pedagogisk utveckling så har man ju behov av att följa med kring vad som skrivs om "pedagogik", "forskning" eller "lärande".

Själv följer jag en hel del områden ganska noga, ca 20 stycken, och det har varit till stor nytta för mig.


Fler bloggar om:

Saturday, February 17, 2007

Mobbing är utslag av ett outvecklat ledarskap

Jag har under flera år försökt att peka det faktum att många av de brister som en del skolor visar upp ofta är utslag och konsekvenser av ett outvecklat eller förlegat ledarskap. Det är alltså kulturen som konsekvens av ledarskapet som bäddar för brister.

Nu visar det sig att det som många av oss någonstans vetat om när det gäller att mobbing inte bara är ett barn och ungdomsfenomen. DNs debattsida idag visar tydligt att mobbing är en mer långtgående problemhärd.

"Ny unik databas avslöjar: Kvinnliga lärare kränker pojkar och flickor medan de manliga kränker enbart pojkar. Mer än varannan lärare och rektor som får vetskap om mobbning i skolan väljer att inte reagera alls. Detta trots att drygt sex av tio mobbningsoffer utsätts för kränkningarna under minst ett och ofta flera år. I själva verket är 37 procent av kränkarna lärare. Av dessa är 66 procent kvinnor. Mindre än var tionde mobbad elev som uppmärksammats får hjälp från skolan. Ändå är andelen mobbningsoffer som gett sig till känna bara toppen av ett isberg, skriver pedagogikprofessorn Peter Gill och amanuensen Anne-Lie Ericson vid högskolan i Gävle som gjort en systematisk granskning av mobbade skolelever förra året."
DN debatt 2007-02-16

Vist har vi i skolan uppmärksammat lärares kränkningar av elever och många har också agerat kraftfullt, det har jag bland annat själv erfarenhet av. Men att det var så utbrett som 37% av rapporterade mobbingfall föll utanför min fantasi. Jag hade nog gissat på 10%. Problemet beskrivs ganska väl i forskarnas slutsatser, nämligen att kulturen vuxna emellan i skolan är oerhört stark och att många vuxna väljer att blunda. Tydligen agerar bara 10% av de lärarna om en kollega kränker en elev och 15% av skolledarna. Samtidigt är det så att det som från början kanske startar med att en lärare kränker en elev ganska snart kan ha vänts till att den kränkte är läraren som utsats för beskyllningar etc. Personalärenden har i praktiken en helt annan tyngd än mobbing. Både arbetsgivare och fack bär naturligtvis skuld till detta.

Det bästa vore att både fack och arbetsgivare en gång för alla tillsammans bestämde sig för att försöka hitta erbeten utanför skolan för de lärare som upprepat, trots handledning, har ett beteende som kränker elever. Hur skall skolan annars kunna föregå med gott exempel och vara förebilder för våra ungdomar? Det borde ligga i allas vårt intresse. Och de som undrar var skillnaden i hårdhandskar går mellan elever och vuxna, så går den vid att vuxna är vuxna och får betalt för att utföra ett arbete i linje med läroplan och skollag och att elever ännu inte är färdigutvecklade.

Att utveckla ledarskapet i hela skolan är viktigt.

Fler bloggar om:

Thursday, February 15, 2007

Smidig Liten Podcastpryl

Testade idag den senaste iPod Shuffle. Inte direkt någon ny produkt kanske, shuffeln har funnits med i ligan flera år men nu har de uppdaterats med en helt ny variant. Ny och ny föresten, de kom redan i höstas men jag har aldrig riktigt kommit någon nära förens nu. det lilla formatet har inte lockat då jag haft de större "kompisarna" med video i fickan de senaste året. Men den lille gynnaren är ändå en lattjo liten pryl för den som inte kräver sjukt mycket lagringsutrymme. Apple som är en av våra samarbetspartners (Rektorsakademiens alltså) har ju en förmåga att förnya sig i en rasande takt och den här lilla mp3-spelaren, som nu finns i flera grälla färger, är en bra första start för den som vill pröva på tex Podcasting utan att behöva tömma plånboken på en gång. Och om man bär typ slips om dagarna och saknar slipsnål kan man ju alltid dra fram sin Shuffle och använda den, den har nämligen en liten "clip" så man kan fästa den i kläderna när man drar runt i världen.

Efter några minuters flyttande av låtar i iTunes funkar det snabbt och enkelt och man kan skapa sina egna låtlistor eller låta Shuffeln själv välja nya låtar efter vad som finns i datorns låtregister varje gång man ansluter den.

Man kan också prenumerera på s.k Podcasts (Podsändningar). Med en liten musrörelse langar man ned sina podcasts som man prenumererar på i iTunes.

Den grå varianten kan man få för 678 spänn (se pricerunner), vilket är ett helt ok pris medan de färglada skjuter upp en hundring ungefär. Varför vet jag inte?

Hur som helst så är det en bra start om man vill testa på detta med Podcast billigt, för 780 spänn är ändå överkomligt för de flesta. Vist kan man få en mp3-spelare som USB-minne för några hundra eller till och med gratis, men tyvärr inte som funkar med iTunes och det är ändå där det stora värdet sitter.

Testa tex att via iTunes prenumerera på Sveriges radios podsändningar. Själv har jag laddat med Sveriges Radios "P1 Lördagsintervjuer" i min. Så trist är jag...

Fler bloggar om:

Digitalt infödda lärarstudenter

Igår träffade jag ett helt gäng lärarstudenter som hade sin VFU i Danderyd. Det var riktigt häftigt eftersom huvuddelen av dem var digitalt infödda, dvs vuxit upp med den nya tekniken och därmed helt bekväma med internet, mobiler, spelkultur etc. Njae kanske inte helt bekväma men i alla fall inte helt främmade för det i alla fall.

Därför står dessa nya lärarstudenter för en viktig potentiell kraft ute i svensk skola och vore jag rektor idag skulle jag satsa ohämmad kraft på att försöka hitta de bästa ur dessa kommande kullar och ge dem den frihet de behöver.

Fler bloggar om:

Tuesday, February 13, 2007

Kay Pollak 80-talister & Skolledare

Igår på vår nätverksträff på berns kom 250 skolledare och näringslivsledare för att vidga sitt nätverk. Som huvudtalare hade vi bokat regisören till den oscarsnominerade succéfilmen "Så som i himmelen". Föredraget handlade om Pollaks syn på ledarskap och sina erfarenheter från inspelningen av denna film. Visionen var att "göra en film som kan vinna en oscar och samtidigt ha riktigt roligt". Innehållet kretsade runt jantelagen, att tro på sin egen förmåga samt att alltid försöka se det positiva hos sina medarbetare och människor man möter. Bland annat berättade han om sin teknik för att hantera människor han retar sig på. Det händer ju då oss människor. Han brukar då tänka att de är utsända för att träna honom i att bemöta dem. Ganska kul tanke.

Vidare hade vi en typ "paneldebatt" om trender i ledarskapet sett utifrån både skolas och näringslivsperspektiv. Debatten leddes av journalisten Maria Bjaring och panelhönorna var Vibeke Pålhaugen VD tidningen Chef, professor Gunnar Berg Mälardalens högskola, Christina palm rektor i Botkyrka och Mariana Davidsson Vattenfall. Bland annat så berättade Vibeke att 80-talisterna inte är så sugna på att bli chefer eftersom de inte vill försaka eller göra de uppoffringar som krävs för att nå sina mål. Gärna chef men inte personalansvar, menar man i den åldergruppen. Förmodliogen har man sett myntets baksida när det gäller chefens arbetssituation på nära håll inom familj och sällskapsliv. Kanske har vi vuxna också hjälpt till att spä på denna känsla hos dem genom våra egna berättelser om "chefen" på olika sätt. Detta kommer hur som helst att bli ett jätteproblem nu när vi behöver ersätta ca 250 000 chefer i arbetslivet.

Viktiga saker att fundera på eftersom chefer trots allt har personalansvar och utan chefer med engagemang och hjärta på rätt ställe så kommer arbetslivet förmodligen, i värsta fall, ändra karraktär på många sätt. Ledarskapet blir i och med det också allt viktigare för skolan, för det är i skolan vi kan intressera ungdomarna för ledarskap och de värderingar som styr val av yrkesinriktning etc.

Sunday, February 11, 2007

Dagens citat, John Dewey

"Failure is instructive. The person who really thinks learns quite as much from his failures as from his successes."
John Dewey

Därför är det lika viktigt att fokusera på att förstärka elevens upplevelser av framgång som att tillåta ett klimat där eleven och kollegor får göra fel utan att "hängas ut" eller straffas med "skuld". Annars slutar de av rädsla för att känna olust att pröva nya tankemönster, och det är i nya tankemönster vi kan finna nya idéer för framtiden. Tyvärr fokuseras alldeles för mycket på misstag och problem i vårt samhälle, istället för att förstärka det som vi gör så bra. Motivet brukar vara att "genom att lyfta fram det dåliga kan vi göra något åt det". Makes sense förståss, men samtidigt bygger vi ett klimat som tynger vår vardag.

Dewey (ovan) lär oss också att det är själva tänkandet som är viktigt och det riktiga tänkandet och lärandet sker i samspel med andra. Hans böcker kring lärande bygger på att den djupa kunskapen sker när individer interagerar och diskuterar, gärna intensivt och mycket. Kunskapen sitter i förståelsen och inte i hur mycket "stoff" man vet i sig utan istället förmågan att använda "stoffet" i olika verkliga situationer. Just detta talar för att det extremt kommunikativa samhälle vi har idag, sedan internets utbredning, ju borde utgöra ett eldorado för Deweys lärande. Om vi bara vågade föra in dess totala potential i skolan.

Fler bloggar om:

Saturday, February 10, 2007

Desperat förslag

- Det är ett desperat förslag, säger Siw Wallin, rektor på Fruängens skola.

Siw Wallin arbetar i vad hon kallar ett tungt område. Hon säger att hon skulle kunna vara en sådan rektor som är för regeringens förslag.

- Det är en för enkel lösning, jag tror man måste hitta mer genomgrip­ande sätt att stoppa mobbningen.

Dagens Nyheter 2007-02-10

Siv Wallin är en erfaren och mycket kompetent rektor som erhållit mängder av priser och utmärkelser för sitt arbete med sin skola. Inte bara skolpriser utan även bland annat Kompetensgalans pris "Årets Chef". Men framförallt har hon lyckats med konststycket att få en skola som präglas av respekt.

Bengts blogg på samma tema


Fler bloggar om:

Thursday, February 08, 2007

Juste klimat

Idag höll jag ett föredrag för 15 lärare i Nacka Gymnasiums lokaler. Strax innan jag började hade jag lite tid över och drog runt i entrén där det finns ett närbeläget cafe, full av elever. Man märkte ganska fort att klimatet i skolan är juste. Det är ofta ganska enkelt att känna igen klimatet genom att bara gå rakt in och veckla ut sina känselspröt, eller aktivt registrera vibbarna i luften. I skolor där klimatet är positivt möter eleverna ofta en nyfiket med blicken och visar att man "märks". I skolor där klimatet funkar mindre bra tittar elever och vuxna ofta hellre bort än söker någon form av kontakt. Man känner sig då inte sedd alls, utan snarare helt exkluderad.

Efter några minuter kom det fram en vuxen person som på ett tillmötesgående sätt undrade om jag sökte någon speciell person, även det ett gott tecken. Det visade sig vara en fritidsledare med uppenbar respekt hos eleverna och som också mötte dem med respekt. Vi pratade en stund om just det där med klimatet och att det är viktigt att få de vuxna att skapa detta klimat så det lixom rinner ner i knät på eleverna som ett naturligt förhållningssätt. Han berättade att det tagit några år att få till det där och att det inte riktigt var så när han började för tre år sedan. Även nu uppstår ibland situationer av konflikter etc, men vilken skola fylld med tusentals tonåringar saknar detta helt och fullt. Men han utstrålade märkbar stolthet och man föstod att han kämpat och kämpar hårt för just klimatets överlevnad.

På Nacka Gymnasium går 2000 elever och "högstadiedelen" intill hyser runt 900 tror jag. En ganska stor skola alltså.

Det var riktigt nice att hänga bland elever igen, även om stunden var kort.

Skola är fantastiskt !

:-)

Fler bloggar om:

Tuesday, February 06, 2007

Tips till föräldrar och ungdomar om dagens mobiler

Idag den den 6 februari uppmärksammas för fjärde gången Safer Internet Day över stora delar av världen. I Sverige lanserar Medierådet en guide om barns och ungas användning av mobiltelefoner. Den visar på både möjligheter och risker, och ger konkreta tips om hur vuxna kan stödja barn och unga i deras digitala vardag. En bra grej att använda som vuxen. Om inte annat så kanske man kan bli medveten om att telefonen idag inte bara är en pratpryttel....

Medierådets guide om mobben


:-)

Fler bloggar om:

Friskolors betygsättning skall granskas....

- Vi har fått så många signaler om att det brister i friskolornas betygsättning att vi inom kort ska titta på detta i särskild ordning, säger Marie-Hélène Ahnborg, avdelningschef för skolverkets utbildningsinspektion.
Skolvärlden

Den senaste tiden har friskolorna framställts i media som en driftsform som ger bättre betygsresultat. De bättre resultaten förklaras med mer engagerade föräldrar, elever och skolledare. Men också med att friskolor har föräldrar med mer gynnad socioekonomisk situation. Men skall man också titta på hur friskolorna sätter betyg och man menar att kommunala skolor är bättre på att sätta rättvisa betyg. Med det menar man från skolverkets sida antagligen att kommunala lärare är mer kompetenta att sätta rätt betyg i förhållande till elevens faktiskt uppnådda mål. Rättvisa är det ju i det inte riktigt fråga om utan snarare i så fall korrekt och likvärdig bedömning. Vilket är något annat.

Jag vet inte om det går att göra bedömningen att friskolelärare skulle vara mindre kompetenta än kommunala lärare, och jag vet heller inte vad denna granskning skall tjäna till? Att man tillför extra kompetensutvecklingspengar till friskolor, att man säger "fy skäms" eller att man drar in tillståndet till aktuell friskola?

Jag tror istället att man skulle granska ifall svensk skola generellt arbetar efter de "senaste" läroplanerna (förskola, grund och gymnasie) och kanske fuppfinna ett nytt nyckeltal för enskilda skolor som granskas. Skolverket kan då göra bedömningen av typen "30% måluppfyllelse", dvs den enskilda skolan har arbetsmetoder som till 30% följer den senaste läroplanens direktiv och 70% efter andra idéer. De skolor som inte uppvisar positiv utveckling kring detta nyckeltal måste sen naturligtvis allvarligt ifrågasättas. Man kan ju inte påvisa likvärdig bedömning om inte skolan tagit till sig den senaste läroplanens direktiv. Det måste falla på sin egen orimlighet

:-)

Fler bloggar om:

Sunday, February 04, 2007

World of Warcraft & SecondLife

Nu skall jag ge spelet World of Warcraft en chans. Alla argument för att inte pröva är slut och jag får helt enkelt sätta mig in detta ordentligt en gång för alla. Köpte spelet igår och killen i butiken sa att jag skulle ta ett expansionskit på en gång. varför då sa jag. han bara skrattade och skakade på huvudet. "För att annars ångrar du dig en bit in i spelet". Själva spelet är ganska billigt, under 200 spänn men expanisonerna var dyrare, fiffigt och smart av dem sett ur ett affärsperspektiv.

Just nu surfar jag runt på websiter som World of Warcrafts egen för nybörjare i ämnet för att lära det absoluta basic needs.

Parallellt med detta tänker jag också ge mig in i SecondLife, också en online-värld där man skapar sin avatar (en elektronisk representation eller visualisering av en person eller spelare inom science fiction, datavetenskap och MUD, en grafisk figur som representerar en användare på ett forum eller online-spel). Denna avatar kan man sedan använda för att träffa andra personer där ute i "den andra världen". Jag har redan provat på detta en smula och det finns flera intressanta slutsatser av det lilla jag sett. En är givetvis att det inte är osannolikt att man skulle kunna bygga en hel del av lärandet i svensk skola i denna värld. Det finns till och med redan idag över hela världen i SecondLife. Min fd mediepedagog som vi använder även i Rektorsakademien Åsa Sundelin har börjat titta på hur man kan föra in detta i skolan på ett eller annat sätt. Jag skall också försöka klura ut hur. Här finns två spännande filmer:
Film 1 SecondLife Camp
Film 2 SeconsLife

Varför detta är intressant är kanske framförallt av den anledningen att allt fler människor börjar använda sig av parallella världar online och att det finns stora komplementerande poänger till det valiga verkliga livet. Eller så kan man se detta som en del av det vanliga verkliga livet, man möter ju verkligen andra personer i dessa online miljöer. Så vad som är verklighet är nog svårt att så där enkelt ta ställning till. Frågar du aktiva personer i online-sammanhang så är det ju en del av deras verklighet. Sanningen ligger i betraktarens ögon skulle man kunna säga. Hur som helst är blir fenomenet mycket intressant när man sätter sig in i det lite och möjlighetiserar istället för enbart problematiserar och ondgör sig över online-livet som breder ut sig för varje dag.

Fler bloggar om:


Saturday, February 03, 2007

Om jag var kommundirektör....

...så skulle jag föreslå för politikerna att omvandla alla skolor som vill, och kan förklara varför, till kommunala friskolor. Detta för att de skolor som klarar sig bra på egen hand inte behöver så mycket kontroll och "styrande" och de kräver heller inte särskilt mycket extra resurser och uppmärksamhet av förvaltningens alla tjänstemän. De skulle kunna få den frihet under egen styrelse som de så väl behöver för att utvecklas än mer. Den stora poängen med denna strategi skulle vara att kommunens förvaltning då istället kunde fokusera alla resurser på att vända de skolor som inte fungerar fullt så väl kring lärandet.

Fler bloggar om:


Friday, February 02, 2007

Att prioritera & 80-20 regeln

Igår var vi och hjälpte Jeanette Hendersson och Lotta Puls med att starta nätverket Rektorsakademien i Uppssala. Det kom över 80 stycken besökare till första träffen för att lyssna till vad RA är, på John Steinberg som ifrågasatte svensk skolas syfte och IPFs Niklas Lundblad. Vi delade även ut priset Heja Rektorn till Ingela Pettersson. Vandringspriset var i form av en gammal parkeringsautomat som pristagarna kan ha på sitt rum som en symbol för att man måste köpa sig tid som chef, ledare pedagog. Att förbättra sig i konsten att prioritera helt enkelt. Ganska kul. Den signalerar också att man inte kan parkera sitt ledarskap alltför länge, utan istället ständigt vara i rörelse.

Heja Rektorn-priset kommer att delas ut i Göteborg, Malmö, Stockholm, Uppsala och även eventuellt i Örebro om det vill sig väl.

Jag läste senare på kvällen i John Steinbergs nya bok (Skolans Syfte) en riktigt bra grej som borde vara en allmän praktika. Det handlade om "80-20 regeln" som är så användarbar i nästan alla sammanhang. Att tex i utvecklingssamtal och medarbetarsamtal alltid fokusera 80% på sådant eleven eller medarbetaren är bra på och 20% på sådant som kan förbättras, och inte tvärt om som vi brukar. Och att helst alltid erbjuda kompetensutveckling inom områden medarbetaren redan visat sig ha stor tallang för. Budskapet är väl kanske inte att man inte behöver annat än det man gillar utan istället att vidareutveckla just det man är bäst på. Sen kan/ska man naturligtvis alltid utvecklas inom andra områden också, annars stagnerar organisationen. Men tänk dig att alltid bara kompetensutveckla dig i saker som saknar intressebotten hos dig själv? Blir man särskilt mycket mer värdefull för sin organisation genom det? Och trivs man då verkligen som bäst? Jag träffade en person en gång i en av våra utbildningar som sa att hon hade arbetat som rektor i 30 år och aldrig tidigare fått gå någon kurs hon hade intresse av eller ansåg sig behöva. Hon tyckte detta med kompetensutveckling var övervärderat och hade tappat intresset för sitt eget lärande. Helt otroligt, men jag tror att det är många som känner lite som hon då och då tyvärr. Och slutsatsen måste väl då vara att vi måste stärka ledarskapet och koppla samman det med kompetensutveckling riktigt riktigt tight.

Och då är 80-20 regeln bra, inte alltid men väldigt ofta. Johns idé är att förstärka det goda för att få mer utväxling och sen hantera det andra. En bra grundtanke tycker jag.

Hans nya bok är föredömligt lättläst och kort, återkommer med mer om den senare. Jag läser inte så fort...

Thursday, February 01, 2007

Friskoleaffär

Academedia med VD Marcus Strömberg i spetsen sysslar med e-learning, KY och konsultverksamhet inom utbildning. Nu lägger de vantarna på NTI, ett av sveriges äldsta och anrikaste utbildningsföretag. Academedia köper verksamheten för 150 milj kronor enligt ekonomisiterna.

NTI, som grundades 1968, är ett av Sveriges äldsta privata utbildningsföretag. Affärsidén var att erbjuda korrespondensundervisning. Efter hand har verksamheten växt till sig och idag omsätter bolaget cirka 190 miljoner kronor. Antalet anställda är cirka 240. Bolaget har fram tills nu varit familjeägt.
Bland kunderna märks allt från kommuner till företag.

Klassrumsundervisning finns idag i Stockholm, Göteborg, Malmö, Umeå och Falun. Företaget är också huvudman åt nio fristående gymnasieskolor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Sundsvall, Eskilstuna, Karlskrona, Luleå och Falun. Ytterligare etableringar finns i planerna.

E24.se

Academedia är ett börsnoterat bolag och det skall bli intressant att följa hur de tänker utveckla sin gymnasieverksamhet. Academiedia är ett modernt tänkande företag som förmodligen kommer röra om i befintlig verksamhet ganska rejält. Och satsningen lär vara mycket seriös från Academedias sida.

Affärsidé
AcadeMedia är ett konsult- och utbildningsföretag som utvecklar människor och företag. Vi använder modern pedagogik och teknik för att skapa mätbara vinster för kunden.

Vision
Vår vision är att utveckla AcadeMedia till en ledande aktör inom utbildningsbranschen för såväl privat som offentlig verksamhet. Vi vill ta aktiv del i omstruktureringen av utbildningsbranschen. Vi vill vara med och revolutionera sättet vi lär på i arbetslivet. Våra kunders konkurrenskraft och därmed framtidsutsikter beror av det. AcadeMedias rötter och grundidé är att utveckla och realisera nya sätt att lära på.

www.academedia.se

Så nu ställer sig ytterligare ett starkt skolvarumärke i koncernraden som tidigare präglats mest av, Pysslingen, Viktor Rydberg, John Bauer, Vittra och Kunskapsskolan m.fl. Nu gäller det återigen att se upp oavsett man är kommunal eller friskola.

:-)

Tuesday, January 30, 2007

Hur är det tänkt hörni?

IV-programmen skall nu i malpåse om jag förstått saken rätt. Jag har även förstått att en omläggning mot mer yrkesinriktade praktiska utbildningar också är uppe på agendan. Man kan anta att det kommer finnas liknande krav på intagningspoäng (betyg) på dessa mer praktiska yrkesinriktade utbildningar som på de teoretiska? Eller så kan man anta att man skall sänka kraven på dessa? Dessa båda linjer är förståss viktiga att fundera över, och det gör många ganska ofta.

Om man planerar att sänka kraven för intag på yrkesinriktade praktiska utbildningar så kommer det ju att påverka grundskolan högst väsentligt. Varför skall tex de elever som har det tuffast i dagens system "gå den där extra milen" (min frus ord) om det inte behövs? Motivationen minskar, så och resultaten. Alltså riskerar alliansens ideer (trots goda föresatser) att påverka skolornas samlade resultat. Alltså skolpolitikens resultat. Om man tänker så här så verkar det ju nästan som att skjuta sig i foten.

Om man istället behåller kraven så kvarstår ändå frågan vad man planerar att erbjuda de elever som nu är inne i systemet och inte har någon framtid alls då IV läggs ned. Vad ska de göra? Vore det inte rimligt att berätta hur man tänker stötta dessa elever? Skolans värld tar ett tag att förändra, en del säger att det tar 30-40 år att införa en ny skolpolitisk reform. Vilket skulle innebära att just nu ser Lgr69 fästa ordentligt. I det perspektivet så ser vi ju ett betänkligt och ansenligt antal elever nu i väldigt många årskullar som går en rätt mörk framtid tillmötes. Bland dessa finns dessutom massor latenta entrerenörer med sjukt mycket kraft.

Men det finns kanske en plan? I så fall undrar jag vilken plan det handlar om? Ni har i opposition och regering en tuff uppgift att hantera framöver. Särskilt eftersom globaliseringens ökade konkurrens från bland annat Asien ställer helt nya krav på oss här i norr. Det är väldigt mycket snack nu men väldigt tunt om man gräver en smula i analysen. I båda lägren! Så sitt inte där och småle Baylan & Co...

;-)

Fler bloggar om:


Monday, January 29, 2007

Mobbing, en spegling av vuxenvärldens normsystem?

Mobbing debatteras i stort sätt överallt i medierna idag. Och nästan alltid rör det sig om en enda arena, skolan. Och det är bara i skolan som mobbing och kränkning är en samhällsfråga. Men var har den yngre generationen lärt att utveckla detta beteende? Hmmm...sett ur ett holistiskt perspektiv så har de förståss lärt det av oss. Antingen aktivt eller passivt. För mobbing är inte ett isolerat skolproblem, det finns överallt. I de vuxnas umgängeskrets, på deras jobb, på nyheterna i TV, i politiken, på idrottsarenor, i resturangköer, i personalrum, i trafiken. Och det iaktas ofta av barn och ungdomar, om inte rent fysiskt så genom våra samtal vuxna emellan. Även små grytor har öron.

Mitt tydligaste exempel som jag bloggat om förut, bland många många fler är idrotten. En arena som omsluter enorma mängder ungdomar, barn och vuxna. Hur kan det komma sig att våld och kränkningar är ok i dessa sammanhang. Tänk er den franske fotbollsspelaren Zidans skallning i fotbolls VM i sommras? En våldshandling, ingen tvekan om det. Men ändå hyllas han, som en hjälte vid sidan om all den kritik som självklart följde. Hyllningarna rättfärdigade handlingen för miljoner fotbollskids.
"Frankrikes president Jacques Chirac hyllade däremot lagkaptenen Zinedine Zidane vid en lunch för det franska landslaget i går."
Svenska Dagbladet 2006-07-11

Men vid sidan av det är också alla överens om att bakom den handlingen fanns rätt grova kränkningar från Zidanes motståndare Materazzi. Men det försvann nästan helt i bevakningen. Hade inte Materazzi uppsträtt som han gjorde hade förmodligen inte topplocket gått på den gode Zidane. Och på TV nyss såg jag att materazzi varit farten igen och hetsat fram en skallning.

Ta sedan våra politikers "rumsrena pajkastningsexcesser" och fundera på vilka förebilder de kan vara ibland. Dataintrång och "skyll på varandra" metoder och "det var inte jag" resonerande. Rena skolkorridorsbeteenden.

Och mitt i allt detta så förvånas vi över att det är stökigt i skolan och varför skolpersonal inte kan lära barnen veta hut?

Fler bloggar om:


Friday, January 26, 2007

Kan man lura föräldrar och elever?

I dagens Västerbottens Kuriren finns en diskussion om att Umeås gymnasieskolor "köper elever" i samband med gymnasievalet. Det diskuteras i artikeln om det är rimligt att skolor marknadsför sig genom att bjuda på gratis konsert med idol-Erik, godisregn och biobesök för att framställa sin skola som bättre än andra?

I samma artikel beskrivs också andra knep som att kommunala skolor utbildar "ambasadörer" som går ut till niondeklassarna och "lobbar" för den kommunala skolan. Något som gjorts i många år över hela landet.

Fler sätt att profilera sig i Umeå-regionen är att ge eleverna träningskort, vilket rimligen ingen kan ha synpunkter på i fettmadebatten. Att skolan satsar på hälsofrämjande aktiviteter borde väl vara en självklarhet. Skribenten ställer även frågan om det är rimligt att eleverna "lockas" med bärbar dator, precis som att de kan hämta ut en laptop för privat bruk nere hos "pc-jocke" mitt i byn. De bärbara datorerna är i samtliga fall pedagogiska arbetsverktyg, i alla fall som jag sett.
Västerbotten Kuriren

Detta med marknadsföring och profilering av skolan är ett för skolledare nytt område och vi kommer med stor sannolikhet att få se många olika exempel och experiment på hur man bäst profilerar sin skolas verksamhet. En del bra, en del mindre bra. Det är så de kommer att lära sig denna kunskap. En sak som man med marknadsföringsknep till trots aldrig får missa är att skolans "varumärke" och verksamhetens innehåll, kvalitet och kultur måste harmonisera. Om skolans sätt att kommunicera inte kan efterlevas blir det en bubbla som enkelt genomskådas av medvetna föräldrar och elever. I väldigt få sammanhang utanför skolans sfär räcker det med godisregn för att bygga ett långsiktigt och starkt varumärke. Kunden, i detta fall eleven, är i allmänhet mycket mer krävande och medvetna än att de accepterar vad som helst för ett biobesök eller 10-12 mintkolor.

En bra skola med ett juste klimat och där personalen är engagerad kommer att vara bästa sättet att skapa en gott rykte om sin skola. Detta rykte kan sedan stärkas och positioneras genom olika fiffiga marknadsföringstekniker. Man kan naturligtvis också vända ett dåligt rykte genom en medveten varumärkesstrategi, men bara om den startar inne i organisationen i huvudet på medarbetarna. Det är svårt att via enbart reklam och annonser, eller godisregn stärka sitt varumärke verksamhetsmässigt långsiktigt. Risken är att varumärket laddas med budskap som "skolan som lurar elever" eller "du vet bioskolan som ändå är skitkass".

Skolor bör lära sig mekanismerna som råder i marknadsföringssammanhang så slipper man fatta beslut som blir kostsamma och onödiga. En smart marknadsföring är effektiv och prisvärd.

Ett bra ställe att följa frågan är:
Skolmarknad

Fler bloggar om:


Tuesday, January 23, 2007

Ledarskap och grejer som stör

Då kör vi ett varv till på temat "beslagta föremål (grejer) som stör undervisningen".
Det är klart att elever inte skall störa varandras lärande, vare sig med mobiler, mungigor, hopprep, pistoler, knivar eller mp3-spelare. Genom att skapa förståelse hos elever och bry sig om dem genom att tex se dem och lyssna på dem kan man skapa relationer som leder till ett lärande klimat. Frågan är ju bara hur man uppnår detta klimat i skolor som spårat ur i sitt ledarskap?
Genom motivation, förståelse och lärande eller straff och yttre maktmedel? Man måste som lärare och skolledare nämligen välja här. Det kostar mer engagemang och energi att välja motivationsspåret och nästan inget alls att välja de represiva vägen, i alla fall på kort sikt, men på lång sikt kostar det oänligt mycket. De skolor som spårar ur har det gemensamt. Att ge sig alltför långt ut på förbudslinjen är kortsiktigt enkelt men ger ett neggigt och geggigt klimat. Att skapa ett positivt klimat kräver däremot alla vuxnas engagemang, samsyn och en tydligt vision och strategi. Svårt men inte omöjligt.

Den nya lagen som regeringen föreslår framöver har ambitionen att skapa studiero, det är bra. Ingen tvekan om det. Som symbol för detta har man sedan början av 2000 talet retoriskt använt mobiltelefonen då den är stasrkt förknippad med ungdomskultur och därmed störande för äldregenerationen. Men egentligen är det alla grejer som upplevs störande som är i fokus. Faktum är dock att det är överdrivet på det stora hela taget, särskilt om man frågar lärare, elever och skolledare själva. Jag säger inte att det inte förekommer situationer där "topplocket går" med rätta på en del lärare, för det gör det. Oftast handlar det om skolor som inte lyckats skapa det inlärningsklimat som krävs idag. Det är däremot spektakulärt med telefonspåret och i linje med 80-20 strategin, dvs politiskt provakativa förslag som landar positivt hos 80% av befolkningen och retar upp "etablisemanget" som man uttrycker det i Svt:s "dokument inifrån". Men frågar man alltså skolan själv är det mindre problem än debatten indikerar. Det är politik och ett exempel på politisk handlingskraft.

Ringande mobiltelefoner är inget problem i Uppsalaskolorna. Det tycker några rektorer och gymnasieelever som UNT talat med apropå förslaget om att lärarna från och med höstterminen skall få rätt att beslagta störande mobiler.
Uppsala Nya Tidning

Om jag förstått förslaget rätt så får läraren rätt att be eleven lämna ifrån sig grejen och till och med ta den ur elevens hand men inte bruka våld som man uttrycker det. Vem avgör vad som är våld? Läraren eller eleven? Om eleven vägrar lämna sin grej till läraren då läraren upplevt den störande och läraren tvingar, hotar eller kanske drar och sliter så är det ju någon form av våld. Då kan läraren enligt förslaget tillkalla rektor.

På Sveriges Radios hemsida diskuteras detta med bland annat elevorganisationen SVEAs ordförande som inte ser poängen med det hela.

Upplever du att mobiler är störande i klassrummet?
– Nej, det tycker jag inte. Jag har min mobil på ljudlös, så jag stör inte med min mobil.

Sveriges Radio

Min analys av detta blir att förslaget kan komma att skapa ytterligare stök i undervisningen och inte mindre som det var tänkt. Det hela bottnar i ledarskapet och vilken männskosyn man har, och det har väldigt lite att göra med politik och särskilt partipolitik. Med ett effektivt och ombryende och målstyrt ledarskap (i bemärkelsen målhävdande) kan man skapa studiero, också i ganska tuffa områden. Det handlar återigen om ledarskap och ett målstyrt fokus så att vi kan öka måluppfyllnaden i svensk skola. Annars kommer vi aldrig att kunna möta den globala konkurrensen.

Fler bloggar om:


Sunday, January 21, 2007

Språkförbud i skolan

Bara svenska får talas inom skolans område? Det är lite pinsamt att läsa om historier som denna tycker jag. Att vi inte kommit längre i debatten om skolan än att förbjuda andra språk, istället för att utnyttja språkmångfalden till styrkor. Skälet till förbudet skall vara att undvika att elever kränker varandra på språk inte alla förstår. Ok...jag förstår var ambitionen startar, men inte dess utfall. Landskronaskolan har som en del andra skolor stora problem med sitt ledarskap, det råder ingen som helst tvekan om det.
Dagens Nyheter
Aftonbladet

På flera bloggar, bl.a (Le petit Heydee), har jag läst kommentarer där skribenter typ undrat om de hörselskadade kunde få dispans eller vara "tysta" tills de fyller 17 år. Eller kompisar med utbredd norrländska eller djup härlig gottländska, de kan ju säkert också anses vara utländska.

Att prata andra språk än svenska är alltså en disciplinfråga på denna skola och som alla disciplinära frågor skall de naturligtvis hanteras strikt efter skollagens tre tydliga åtgärder. Alla andra straffande aktiviteter är enligt lag förbjudet.
  1. Förpassas från undervisningslokalen resterande del av lektionen
  2. Kontakta föräldrarna och upplysa dem om att deras barn har ett olämpligt uppträdande (i detta fall talar sitt modersmål)
  3. Kvarhålla eleven under högst en timma efter skoldagens slut

Jag förstår allvarligt talat inte hur detta skall kunna fungera. Att tala ett annat språk blir, enligt DNs reporter, ytterst att man kallas till elevvårdskonferens, s.k EVK. EVK är ett skollagsreglerat beslutsorgan där det krävs att flera av skolans funktioner och föräldrar skall delta. Där beslutar man formellt om frågor som tex delegationsmässigt bara rektor kan avgöra , exempevis anpassad studiegång, hemsundervisning m.m. Och allt skall naturligtvis dokumenteras. Det blir alltså många EVK-protokoll på dessa skolor.

Det jag inte riktigt förstår är hur man kan komma på idén att disciplinkoppla talande av ett annat språk. Får inte denna utveckling burläska proportioner?

Flera frågor reser sig i alla fall i mitt huvud. Är det en korrekt slutsats att alla andra talade språk än svenska är potentiella mobbingverktyg? Ute på stan också i förlängningen? Skall inte skolan förbereda för ett liv i samhället? Känns det juste att alla skall tänka "nu mobbar hon" så fort hon säger något till sin väninna på "kurdiska". Riskerar man inte att utveckla en kultur i denna skola som helt enkelt präglar synen på andra språk, dvs att andra språk är av ondo och att betrakta som kränkande, och ytterst då mot tex svenskar? Hur kränkande är inte denna regel också för de elever som inte kränker, mobbar eller obstruerar? En annan fundering jag fick är om elever får träna på tyska, spanska och franska i korridorerna mellan lektioner, eller har man undantag för just de språken. Får eleverna öva sig i sin hemspråksundervisning på raster och i omklädningsrummet innan och efter idrotten? Nej inte om man skall hålla sig till reglerna.

Känns det inte mer rätt att istället vässa ledarskapet och gå till botten med klimatet, värdegrunden och organisationskulturen i skolor som dessa? Jag vill påstå att alla i det här landet vill ha skolor med hög grad av studiero och motiverade elever. Finns det någon som inte vill de? Det känns lite som att de vuxna abdikerar i Landskronaskolan. Och helt ärligt: Vilken människosyn representerar denna idé? Och vilket ledarskap har utvecklat sig ur den i så fall?

Fler bloggar om:


Saturday, January 20, 2007

Telenor mobbing sms mobiler

I veckan som gick gjorde Telenor det omöjligt för sina kunder att skicka sms utan avsändare, alltså anonyma meddelanden. Skälet till det är att de tagit intryck av debatten om mobbing i svebnska skolor och det faktum att det är vanligt att somliga elever kränker andra elever genom anonynma sms.

Telenor är ett bra exempel på hur man som företag kan utnyttja sin kompetens för att stötta arbetet mot mobbing. Hur många sms de missar i detta vet jag inte, men det är ju ointressant. De förhindrar i alla fall anonyma sms av typen: "Dra åt helvette jävla hora!". Om ett enda sådant sms förhindras så förhindras en känsla i magen på en ung människa.

Bra jobbat VD Johan Lindgren, bra jobbat Telenor !

Telenor är för övrigt ett företag som i andra sammanhang intresserar sig för skolans utveckling. Det finns ett hjärta som bankar i företaget samtidigt som de är ett komersiellt företag. Bland annat är företaget en av våra partners på Rektorsakademien, tillsammans med bland andra Vattenfall och Apple Inc. Företag som bryr sig samtidigt som de vill göra affärer. Bra jobbat av dem med !

Fler bloggar om:




Friday, January 19, 2007

Skola, Malmö, nätverk

Igår var jag, och de andra Rektorsakademi-kompisarna Caj Malmros och Åsa jakobsson, nere i Malmö på Hilton Hotel för att ta de första spadtagen i nätverksbyggandet kring skolledare och näringslivsledare. Det kom dryga 100 ledare från regionen som lyssnade på några riktigt intressanta talare och knöt nya nyttiga kontakter i pausen där Telenor bjöd på en större macka och lite att dricka.

Den lokala näringslivsprofilen Dan Olofsson (koncernchef Sigma) gav under själva programmet sin syn på ledarskap, Åke Westh talade om skolvisioner 2017+, vi delade ut "Heja Rektorn"-priset till rektor Marianne Dymling Hjelm och mot slutet berättade Gunilla Ivarsson gymnasiechef i Ängelholm om sina förändringsplaner i kommunen. Matz Nilsson som är utbildnimngsdirektör i Malmö berättade i inledningen om Malmö Stads mycket ambitiösa rekryteringsstrategi också. Mycket spännande ! Vi presenterade dessutom vårt forskningsprojekt på Rektorsakademien som vi initierat och där Apple, Umeå Universitet och MSU också deltar med sin kompetens. det handlar om hur vi kan skapa ökat intresse för lärande genom ungdomars egna kulturbas. Ängelholm kommer bli den kommun som tar idén fullt ut i skarpt läge, vilket är fantastiskt kul

Nu letar vi vidare efter en lokal person som tillsammans med oss kan bygga upp nätverket i Malmö, vår målsättning är att finna en engagerad person med insikter i både skola och arbetslivet i övrigt.

Reaktionerna var många och vi fick flera kommentarer efteråt om att ett lokalt nätverk är viktigt för att skolledare skall kunna dela med sig av varandras erfarenheter och idéer. Kunskapsdelning så långt det är möjligt är bara bra för att kunna sprida även positiva bilder av skolan.

I TV4-soffan igår där jag hade förmånen att delta i en debatt om skolan träffade jag en cool elevrådsordförande från Uppsala som berättade att hon tyckte bilden av skolan var väl negativ. Och givetvis har hon rätt, de goda exemplen når sällan ut i mediebevakningen.

Och det måste vi ändra på !

Fler bloggar om:

Thursday, January 18, 2007

Ordningsbetyg igen

Jaha? Men det vore mer intressant att diskutera varför vi sannolikt har mer negativa bteenden sett ur inlärningsperspektiv i dagens skola än för 50 år sedan. För känner vi till fler av orsakerna kan vi finna verktyg för att lösa problemet.

Betydande forskning pekar på att vi ur samhällsperspektiv sedan en tid lämnar den hierarkiskt uppbyggda organisationen som fungerat tillfredställande i industrisamhället. En stor poäng med den var att den i industrisamhällets monotona arbetsstruktur förenklade organisationen i t.ex fabriker, produktionsföretag med enklare arbetsuppgifter. Ökad kommunikation i kölvattnet av kraftig teknologiskt utveckling har nu gjort att de kommunikativa fördelarna av den hierarkiska organisationen minskar i samma takt som arbetsuppgifterna flyttas från prokution i fabriker till ett tjänstesamhälle. Det är inte längre så att auktoritet automatiskt kommer med den tjänsteställning man har, och med auktoritet avses här chefer, lärare, politiker m-fl.

I de nätverksbaserade strukturerna i samhället måste man istället förtjäna auktoritet genom sitt agerande. Medlemmarna i organisationen är beroende av att i sitt nätverk fånga in de auktoriteter man kan lita på ger en ny kunskap och förståelse. Exempel: En elevgrupp i skolan kan fungera mycket väl tillsammans med en lärare medan den kan vara mer eller mindre omöjlig med en annan. Tricket ligger i att den första läraren utvecklat kommunikativa emotionella beteenden som gör att gruppen ser honom/henne som den auktoritet hon behöver vara. Den andra läraren frustreras över att det minsann inte är som förr, man skall ju lyssna på läraren för att läraren är lärare. Vid sidan om detta ligger givetvis att läraren också måste vara kunskapsmässigt kompetent.

det vi ser idag är ett aukritetsfall där skolan inte längre har den självklara ställning som för 50 år sedan. Eleverna lyssnar hellre på sina egna utvalda auktoriteter, och tyvärr blir det ibland både komplicerat och destruktivt.

Det här kan man givetvis ha åsikter om men detta är vad forskningen säger oss.

Slutsatsen av detta bör vara självklar. Man kan inte möta nya problem med gamla metoder. Särskilt inte med motivet att de fungerat för 50 år sedan, vilket i sig är osäkert om de verkligen gjorde.

Istället bör skolan göras om från grunden för att anpassas till den nya samhällsordningen och de behov som kommer därav. I England t.ex. har man planer på att bygga om betydande mängder skolor för skapa god jordmån för lärare att utveckla sina arbetssätt så att auktoritetn kan återskapas. Det vore relevant att diskutera det. Prallellt måste man också diskutera ledarskapet hos skolledare och lärare så att fokus flyttas till att ge skolans personal möjligheter att förtjäna sin auktoritet. Auktoritet är fortfarande mycket viktigt för att en cehf eller lärare skall fungera.

Fler bloggar om:

Monday, January 15, 2007

NotSchool

I London i helgen träffade jag NotSchool, ett projekt för att få in engelska "dropouts" i lärandet igen. I England finns ca 100 000 elever som fallit ut ur skydsnätet och som man inte har inne i skolsystemet. De väljer helt enkelt att tänka: "not school" när någon från myndigheterna närmar sig dem. De vägrar helt enkelt att gå i skolan, många gånger lever de på gatan. En hel del har diagnoser som ADHD, ADD, Asperger eller blivit utsatta för övergrepp i pedofilringar. Gemensamt för dem alla är att samhället svikit dem så till den grad att de vägrar vara en del av det.

Men projektet "NotSchool" har nu kört igenom 1000 elever i utbildning online på nätet som är öppet dygnet runt på elevens totala vilkor. I år examinerades den första studenten på universitetsnivå. Visionen är att 50 000 elever de närmaste åren, skall passera NotSchool. Lärare finns i England och Australien, vilket gör att pedagoger kan vara tillgängliga 24 timmar om dygnet över nätet. Eleverna får direkt en ny MacBook-dator i handen så att också de får dra bort paketeringsplatsen och känna lukten av nya prylar. Det är viktigt för dem att de känner att de blir sedda och att någon satsar på dem, för det är något de flesta av dem inte har någon som helst erfarenhet av. Kom nu ihåg att dessa elever inte lever som du och jag, utan många av dem är i praktiken hemlösa. 10% har "tillgång" till dator, och då oftast en gammal häck med 4-5 år på nacken. Ett viktigt moment i NotSchool är att finna lusten till lärande, eller ett "engagement". Hela pedagogiken handlar om att få dem att känna att lärande är roligt och på deras villkor. Vi har alla mycket att lära av projektet NotSchool.

NotSchool är en fristående organisation och drivs därmed inte i ett statligt eller kommunalt perspektiv. Verksamheten drivs av en fantastiskt entreprenör som heter Jean Johnsson. Och jag tror att det är det här som är hela grejen och det viktigaste skälen till deras fantastiska framgång, dvs att projektet INTE är en myndighetsgrej och att det drivs av människor som "brinner" väldigt starkt.

Gå gärna in och läs på:
NotSchool
NotSchool2
NotSchool Blog

Fler bloggar om:

Wednesday, January 10, 2007

iPhone är en självklar inlärningspryl :-)

Igår presentarades Apples nya produktlinje, Apple iPhone, som handlar om mobiltelefoner, eller som man snarare internetmaskin (webteknik genom Apples webläsare Safari), mobiltelefon och Widescreen iPod i ett. Givetvis finns kalender och kontakter från din dator i den också, plus en riktig mail-klient. Rykten om att det var dags redan innan presentationen florerade över hela internet och det var på ett sätt inte så förvånande att den presenterades tycker jag. Men även om det var lite väntat, inte minst eftersom det behövs lite smartare telefoner i vår värld, så var det skönt att se en verkligt spännande skapelse för skolan. För givetvis finns här jättemöjligheter för tex mediepedagoger. Podcasting i undervisningen kompletteras med ett kommunikativt perspektiv i och med telefondelen och ett utforskande perspektiv i webdelen. Man kan prata i den, surfa med den, e-maila, se och lyssna på podcasts, lyssna på musik, se på videofilmer, fotografera, filma med den m.m. Integration med både Mac och Windows finns också. Inga styluspennor att slarva bort heller eftersom man styr hela telefonen med fingrarna genom dess patenterade touchscreen som bygger på scrollteknik. Ännu så länge finns ingen videochattfunktion men det skulle förvåna mig alldeles oerhört om det inte slängs in en iChat under året. Själva operativsystemet i botten är MacOSX, Macens eget, och det betyder att det så småningom kommer tredjepartsprogram till den också. Telefonen är helt enkelt en "minidator" på ett sätt som får "smartphones" eller handdatorer i olika telefonkombinationer att verka stenålder. Google och Yahoo har tex redan förberett sina tjänster i den och samtidigt som du pratar i GSM nätet kan surfdelen vara uppkopplad på det trådlösa internetnätverket i närheten.

Enda nackdelen, för det finns en, är att den kommer till Sverige först kvartal 4.

Jag ser själv många möjligheter för lärprocesser med denna pryl, som tar mobiltänkandet och mobilitet ytterligare flera steg framåt.

Läs mer här
Se presentationen med Steve Jobs här

Fler bloggar om:

Monday, January 08, 2007

Sofia Nerbrand, läshövve, Hofvendahl samt Kenta & Stoffe

Jag läste med intresse Svenskans ledare idag skriven av Sofia Nerbrand. Den handlade om en bortglömd grupp elever, de elever med större "läshuvud" som hon uttryckte det. Motsatsen till det är människor med "mindre läshuvud". Jag mindes direkt min vän Klas Hallberg berättelse från lågstadiet (boken och föredragen "Hångla mer"). Hans föräldrar var med honom på ett kvartssamtal där det talades ovanför hans huvud om att "ja inte är han nåt läshövve direkt". Sånt sätter spår och visar i grunden vilken syn de vuxna har på kunskap och humanistisk grundsyn.

Men Sofia tar ändå upp en viktig fråga, dvs. utsattheten hos dem som har det enklare än andra i skolan. De som känner att de aldrig får vara med för att de inte är som de andra, en plugghäst instansat i pannan. Det är högstatus i en del elevkulturer att inte bry sig om skolan, status som de inte valt själva utan som blivit en konsekvens av deras sociala erfarenheter och kanske familjeförhållanden. De som bryr sig om skolan eller kanske bara klarar det ändå är utifrån gruppens perspektiv inte lojal, vilket innebär uteslutning. Välkänd gruppsykologi och ingår i A-kursen på universitetet. Ofta brukar man under samtal med dem som inte bryr sig om skolan och som inte är ledartyperna säga:
- Ja men du som är en smart snubbe kan väl hänga med dem som delar dina intressen och göra något bra av det.
Det är bara det att det är exakt det de gör. De delar sin tid med dem som de anser har ett gemensamt intresse, eller snarare ointresse. Det är ju också att dela intresse, jag menar ointresse för skolan och samhället. Ni som sett Kenta och Stoffe i filmen "De kallar oss mods" kanske mins scenen där de sitter och dricker mjölk ur tetror på Sergelstorg och sjunger "Små knegarna små knegarna e lustiga att se". Lite åt det hållet alltså. De delar också intressen, eller ointressen. De gäller att förstå de här mekanismerna.

Problemet med detta är att det skapar en kultur där många inte "får" utnyttja sina begåvningar eller tallanger för gruppen (kulturen). Kenta och Stoffe var i grunden mycket begåvade killar, men något gick snett eller hur?

Alla har vi kanske minnen från skoltiden av personen som alltid hade alla rätt på proven, kanske bara något enstaka "fel". Och någon gång tänkte vi kanske att "han/hon ska inte tro att han/hon är något". Jantelagen griper tag i oss utan att vi märker det. Sofia har rätt. Skolans kultur bejakar inte alltid alla elevers förutsättningar, och ibland rör det sig också om de glömda eleverna som är "svaga" i gruppen för att de kan och vill.

Jag läste om en avhandling häromdagen av Johan Hofvendahl om att skolan skapar "felrädda" människor. Det handlade om en studie på "mellanstadielärares" utvecklingssamtal med i detta fallet högpresterande elever och om att de lärarna tyvärr ofta har förhållningssätt som skapar rädsla hos eleven för att göra fel. Det kan tex röra sig en elev som oftast har "alla rätt på provet" ändå får höra att typ "här gjorde du fel och här gjorde du faktiskt också fel". Vid ett samtal under undersökningen frågar läraren hur eleven tycker att hon utvecklats under året och eleven svarar besviket typ "jag gjorde två fel". Om läraren istället hade boostat flickans utveckling genom att inte trycka på felen utan istället på alla de mål hon uppnått hade självförtroendet ökat och rädslan att göra fel försvunnit. Och vi behöver ju faktiskt våga prova okända saker för att utvecklas och då är såklart alla 2,4 miljoner utvecklingssamtal i skolan en del i detta viktiga arbete. Och Hofvendahl bara skärskådat utvecklingssamtalen så kan man lätt tänka sig hur det låter i vissa lärares undervisning på samma tema.
Läs om felrädsla här

Min poäng är att det nödvändigtvis inte behöver betyda att vi skall starta fler "elitskolor", som Sofia manar till i sin ledare, utan att vi istället medvetandegör grupprocesser i skolans ledarskap, tar hänsyn till alla elevers olika sociala bakgrund samt utvecklar pedagogers förmåga att också se och uppmuntra de elever som lyckas mer än andra. I bästa fall glöms de annars bort medan det i sämsta fall är mobbade under hela skoltiden och först "kommer hem" på läkarlinjen som Sofia berättar att hennes kursare i Lund sa.

Fler bloggar om:

Saturday, January 06, 2007

Skolutveckling, Microsoft och Apple Keynote San Francisco

Just nu händer sjukt mycket spännande på skolutvecklingsfronten, i alla fall för dem som ser nya möjligheter i lärandet genom tex IT-stöd och IT-basserade metoder.

Dels har ju Microsoft för en tid sedan kommit med sitt splitter nya operativsystem för datorer som heter Windows Vista, som nu ersätter det mer än 6 år gamla Windows XP. När jag träffade Microsoft uppe hos oss för några månader sedan visade de Vista och de möjligheter som det nya tänkandet ger för skolan så kan man konstatera att även om Vista ännu har långt kvar så finns helt klart ambitionerna där.

Men det som är mest intressant just nu trots allt är vad som kommer att visas upp i San Francisco 9 jan 9AM då Apples VD Steve Jobs likt den guru han blivit kliver upp på scenen och kör årets "KeyNote". En händelse som för alla djupt insatta i mac-världen nästan är som när jultomten klättrar ner i skorstenen. Jag vet, det är inte så lite nördigt men ändå. Golf och att springa runt i bilhallar på söndagar är också nördigt :-) Just nu väntar alla på VAD Steve Jobs skall visa upp för spännande lösningar som kan användas av lärare och elever. Det finns några riktiga "snackisar" och en är naturligtvis om vi får se en iPhone, en mobiltelefon och iPod på en gång. Sannolikheten för det är kanske inte så stor men mer troligt är att vi får se en lansering av nya versionen av iWork07 (Apples svar på Office-paketet) och där finns mycket spännande att vänta enligt ryktena. Även iChat, Apples videokonferenssystem som följer med alla datorer med kamera väntas ta ett stort funktionssteg frammåt. Förutom detta uppgraderas naturligtvis prestandan på en del datorer, som blir snabbare och mer effektiva än de redan är.

Samtidigt som San Francisco pågår den stora BETT mässan i London där världens främsta tillverkare av pedagogiska hjälpmedel visar upp det allra senaste. Man kan säga att BETT mässan är vad de svenska skolfackens Skolforum INTE är. Om Skolforum fokuserar på gamla pedagogiska antaganden och bevarande av en skola sprungen ur industrisamhället så är BETT tvärt om på hugget och tar avstamp mot framtidens nya lärande, skolutveckling helt enkelt.

Det skall bli verkligt kul att se vad januari månad har att erbjuda :-)

Fler bloggar om:

Thursday, January 04, 2007

Prenumerera på JeppesenBlog och supernyårserbjudande :-)

Ni som vill göra det enkelt för er och som vill prenumerera på min blogg nu 2007 kan enkelt få den i mailboxen. Fyll bara i din mailadress i rutan till höger här och verifiera sedan genom att klicka på en länk i mailet du får första gången så är du igång. Ni som redan nu prenumererar behöver inte göra något alls, det är bara att sitta lugnt tillbaka i förarsätet.

Det är en hel del som slutit upp för att följa mina inlägg och det är jätteroligt tycker jag. En ny tanke är att erbjuda prenumeranterna lite speciella grejer under året, kanske friplatser på spännande seminarier vi arrangerar på Rektorsakademien etc. Nu låter det kanske inte så kul så här rätt upp och ned men ibland inträffar särskilda saker som kan vara intressant att vara med på. Jag vet inte vad det blir än, men det märker vi. De som tecknar upp sig som prenumerant nu under januari får till att börja med "supersnyårspecialpris" på min bok, teckna upp dig så kommer det ett schyst erbjudande i mailboxen. Ni som redan är prenumeranter får samma erbjudande :-)
Hur som helst så kostar det ju inget att prenumerera.

Tjänsten som används heter FeedBlitz föresten.

Fler bloggar om:

Wednesday, January 03, 2007

Betygsdebatten Kunskapsskolan och globaliseringens krav

Regeringens ambitioner är att införa tidigare betyg och man vet att man har majoriteten av befolkningen med sig, de flesta av dessa vill ha betyg från åk 6. Frågan som tidigare debatterats är när de tidigare betygen skall införas. Nu tar debatten en annan väg eftersom Kunskapsskolan ansökt om dispens för att kunna ge sina elever betyg från åk 6.

Anders Hultin, vd på Kunskapsskolan, vill öka arbetsinsatsen bland eleverna.

- Eleverna jobbar mer intensivt när vi formellt betygsätter dem, säger han till Dagens Nyheter.

Aftonbladet 2007-01-03

Ett genidrag av VD Anders Hultin som i och med detta visar att han lärt sig mycket om skolans marknadssituation. I stort sätt alla föräldrar som gillar betyg i åk 6 ser detta i en tydlig debatt kring detta stärks varumärket Kunskapsskolans position i sin målgrupp. Bara idag finns ett 20 artiklar över landet.

Min egen inställning till betyg är att det kan vara bra med betyg tidigare, som tex åk 6 eller 7. Som det är idag först i åk 8 ställer till en hel del problem. Viktigt är ju att läroplanen och kursplanerna skrivs om så att tydliga mål definieras för de lägre åldrarna, på så sätt kan nog målen bli tydligare för lärare och elever. Däremot är jag ganska säker på att kvaliteten i undervisningen tyvärr inte påverkas avgörande av när betygen sätts, dvs sett ur ett globalt konkurrensperspektiv. Och enligt min mening är det oerhört viktigt att diskutera HUR undervisningen bedrivs och vilka kunskaper och färdigheter för det nya samhället vi utvecklar hos barnen. Det diskuteras alldeles för lite. Tyvärr har vi likt USA en test och provinriktad skola och inte en lärandeskola på många områden. I USA brukar strategin "No Child Left Behind" kallas "No Child Left Untested" bland insatta pedagoger. Man börjar alltså inse värdet av att fokusera på lärandet igen eftersom man känner att eleverna endast lär sig "utantillkunskaper" i en prov och testpräglad skola. Man missar många förståelsemål och har svårt att analysera och tex problemlösa i grupp eller tänka "utanför boxen" (innovativt).

I detta sammanhang spelar tidpunkten för betyg mindre roll och ligger långt efter VAD som sker i undervisningen. Får man ordning på båda sakerna, dvs när och hur betyg sätts och om undervisningen utvecklas finns stora möjligheter till framgång tror jag. Det ena förutsätter det andra.

Fler bloggar om: