Tips inför SETT2014

Just nu närmar vi oss slutskedet för förberedelserna inför SETT, 7-8 maj i Kista. Biljetterna är i princip snart slut, denna vecka stänger vi 2-dagarsbiljtetterna, men 1-dagsbiljetter och "Styrnings- och Ledningsspåret" kommer att vara fortsatt öppet en tid, men det kommer att bli fullt. Försök också att planera ditt besök noga. Di hittar biljetterna här www.settdagarna.se Här följer några tips inför ässen/konferensen. 

Vi kommer i år att ha minst 8 parallella salar igång plus en del kringaktiviteter. Även i år gäller att välja föreläsningar på plats, vi har inga förbokade pass. Det har den stora fördelen att man som besökare kan vara flexibel och kunna ångra sig om man kommer på att "det är är nog intressantare". I en tid där allt förändras snabbt måste vi tillåtas att ändra oss och byta fokus som konferensdeltagare. På det sättet kan man anpassa sina dagar in i det sista och därmed få ut så mycket som möjligt. Det finns gott om föreläsningar att välja mellan, så om man är lite sen och missar någon finns många snarlika att välja mellan.

Vill man få ut maximalt av dagarna krävs dock att man lägger lite tid på att planera sitt besök. Här följer några råd runt konferensen:

1. Välj ut dina favoriter i programmet, och skriv upp i ett personligt schema över dagen.
2. Bege dig till "salen" i god tid, det är särskilt viktigt om det är din absoluta favorit. Passa också på att tala med talarna efteråt i "Speakers Corner" som kommer ligga i anslutning till "Bloggers Corner".
4. Prata med dina kollegor och fördela ut er så att ni tillsammans kan fånga det bästa ur programmet utifrån de behov ni har.
5. Samlas ofta under dagarna och reflektera tillsammans, mötena är lika viktiga som föreläsningarna. Ta gärna en kort promenad.
4. Följ upp ert besök efteråt och delge de där hemma vad ni upplevt

Andra tips:
1. Drick vatten, skaffa en vattenflaska och fyll på ur kranen, så slipper du köpa.
2. Ta pauser, hellre en för mycket än för lite. Dagen är lång och för att hålla ut behöver du låta hjärnan och kroppen vila då och då. Att sitta still och lyssna en hel dag är påfrestande och mötena under pauser är minst lika givande.
3. Besök utställningen och ta del av den, det är också en del av din omvärldsbevakning. Att hålla kolla på trender inom det moderna lärandet när det gäller teknik är en viktig källa till kreativa processer.
4. Ta på sköna skor, fötterna är de mest utsatta sånna här dagar.

Mer tips kommer lite längre fram.

Pressmeddelande - Ny medarbetare på RAU

2014-03-05 

PRESSMEDDELANDE RAU

Jannie Jeppesen rekryteras till utvecklingsbolaget inom skola, Rektorsakademien Utveckling (RAU). Jannie lämnar därmed sitt uppdrag som rektor på Vittra Telefonplan, en grundskola med uppmärksammade och unika lärmiljöer präglad av en utvecklingsdriven pedagogik.

- Jannie är en av skolsveriges i särklass mest nytänkande skolutvecklare och vi är mycket glada över att hon vill ansluta vår resa. Framförallt har hon det smått unika att hon både behärskar det innovativa lärandet i grunden och erfarenhet som rektor för en starkt idédriven och utvecklingsorienterad skola, säger Fredrik Svensson på RAU.

Jannie kommer att arbeta med kreativa processer inom ramen för skolutveckling med särskilt fokus på lärmiljöns betydelse för lärandet. 

- RAU har snabbt blivit en av de viktigaste förändringsagenterna inom utbildning, den absolut viktigaste sektorn för samhällsbyggande och innovation. Det är ett litet bolag, med hög kompetens och snabba fötter och jag ser fram emot att medverka till att driva vidare idéer som nu är i rullning och bidra till att nya får pröva sina vingar. För att det är viktigt.”, säger Jannie Jeppesen.

Jannie har de senaste tre åren varit rektor för Vittra Telefonplan och innan dess kommer hon från Botkyrka kommun, där hon verkat som projektledare och utvecklingsledare inom kommunikation och mediepedagogik. Hon har under flera år verkat som konsult till kommuner eller andra huvudmän, både nationellt och internationellt.

- Mina huvudkompetenser rör sig inom fältet ledarskap, förändringsprocesser, lärmiljöer, framtidskompetenser, pedagogik och kommunikation och hur dessa  hänger samman. Egentligen en enda röra. Men det är just det som är det fina, att allt hänger ihop. Det är bara utbildningssystemet som delar upp livet i ämnen. Det känns otroligt spännande att få arbeta i ett sammanhang där vi kan vara med och bidra till  att lyfta den Svenska skolan, tillsammans med våra samarbetspartners. För vi är många som vill mer!", säger Jannie Jeppesen

"Att få saker gjorda" är avgörande viktigt...

Det finns få saker som gör att ens vidvinkel minskar än avsaknad av input. Nya perspektiv och nya tankar som kan få alla att börja reflektera över om det man gör verkligen är "rätt saker". Omvänt så finns de lika få saker som gör att synfältet ökar som att tex besöka skolor och ta reda på "hur de gör för att lyckas".

När man besöker skolor tex så märks det tydligt vilka skolor som lägger vikt vid att skapa kanaler för ny input och de som inte vill, orkar eller ens tycker det är viktigt utan hellre ägnar sig åt att behålla den kultur de har. Det behöver inte omedelbart betyda att dessa är en sämre skola än de som jobbar aktivt med input, men på sikt riskerar de att inte utvecklas i samklang med samhällsutvecklingen. Det handlar ju i sammanhanget mycket om att få saker "gjorda" och första steget är såklart att förstå att man måste få "saker gjorda".

På onsdag åker jag, tillsammans med några skolledare från Stockholm Stads Utbildningsförvaltning, till Manchester för att besöka en skola som själva lägger stor vikt vid att söka nya perspektiv och som samtidigt generöst bjuder på sina erfarenheter till andra. Deras resa visar att det går att lyckas och man kan lära mycket av att förstå drivkrafterna som skapat denna "förflyttning".

Det här handlar om en skola som lyckats med att ta sig från elände till "success" i en minst sagt komplicerad socioekonomisk kontext. Tricket har varit att genom grundläggande ledarskapsstrategier bredda, öppna upp och förändra elevers, föräldrars och medarbetares beteenden kring den didaktiska situationen. Det blir djupdykning inom ett par olika områden och en avslutande workshop, upprättande av en "action plan" och fortsatt processande när vi kommer hem.

Det är fantastiskt roligt att se hur Stockholmsrektorerna som ingår i projektet drivs av grundtanken att "vi måste vidare". Jag beundrar skolledare och lärare som ständigt hittar driv och engagemang.

Återkommer i ärendet.

Om morötter, piskor och "att kissa på sig"...

Det finns en allmän tendens i skolpolitiken att ägna sig åt den gamla klassiska "morot eller piska" i en förhoppning om att detta ska leda till fantastiska resultat. Det senaste i raden är Folkpartiets premie fpå 25-75000 kr i premie ör att locka fler att utbilda sig till lärare naturvetenskapliga ämnens i skolan.

När det inte hjälper att skälla på lärarstudenter och vifta med problemen utan att egentligen göra något som ger effekt innehållsmässigt i utbildningen, så kan man tydligen vända på klacken och locka med pengar (DN 2014-03-02)

Jag ägnade gårdagen åt att ställa frågan, "Jag undrar lite hur ni tänker kring detta?", till framförallt lärarstudenter, lärare och rektorer och jag  fick faktiskt inte en enda positiv reaktion. Nej det var ingen vetenskaplig undersökning, men tillräckligt innehållsrikt för mig att tänka:

"Det känns skönt att skolans profession sätter innehåll före form, kosmetika och växelpengar"

Många menade att det ju är en kortsiktig och rätt dålig affär i grunden, att det är fel att polarisera, att pengarna behövs på annat håll, att det verkar konstigt att sänka studiemedlem för alla för att finansiera premier till vissa, att vi attraherar fel personer på fel bevekelsegrunder att söka till att bli lärare, att vi faktiskt behöver fler språklärare och att de minst lika svåra att finna m.m. 

Ambitionen i förslaget är naturligtvis god, det betvivlar jag inte, men det känns lite desperat kan jag tycka. Vill man öka statusen och attrahera fler att söka till dessa ämnesinriktningar, och andra, bör vi koncentrera oss på innehållet och börja prata om vad vi vill ladda begreppet lärarstudent med för värderingar och berättelser. För om berättelsen är 75 000 kr så känns det återigen som lite "brist på idéer".

På Lärarförbundets Skolledarkonvent gjorde förra veckan vi en Talkshow om identitet och attityder till skolledaryrket, och några saker som återkom i samtalen var att vi för att öka attraktiviteten måste börja lyfta goda exempel i samhällsdebatten.  Vi måste visa hur spännande yrket är och förändra strukturer som gör att "behov möter resurser" i yrkesutövningen. Det visade sig att 66% av skolledarna som var där funderat på att lämna yrket. Folk börjar bli rätt trötta på att hela tiden beskrivas som "ett problem" och att se hur vardagen faktiskt inte tillåter eller ger reella möjligheter att skapa en en "likvärdig skola.

Valfläskandet kommer givetvis att öka i omfattning framöver men låt oss vara på det klara med att det egentligen handlar om en enda sak: Nämligen att det måste finnas ballans mellan

MÅL
METOD
RESURS

Tre perspektiv som hänger ihop och det går inte att sopa det under matten och försöka få folk att en näve växelmynt påverkar människor att fatta livsavgörande beslut. Det är folk för smarta för.

Det där med morötter fungerar lika dåligt som piskor, det vet framförallt vi som sysslar med lärande. Det är lite som att kissa på sig, det är varmt och härligt till en början, men det blir rätt kallt efter en stund.

Lärarförbundets rapport om skolledare

Utdrag av Lärarförbundets rapport om skolledares situation är nu publicerad i Svenska Dagbladet och generellt sett tycker jag att man bör ta dessa signaler på allvar. 

Det är generellt sett en ganska dyster läsning. 

"Två tredjedelar har fått allt mindre tid för det pedagogiska ledarskapet* Nästan 8 av 10 upplever att arbetsbelastningen har ökat sedan de blev skolledare* Sju av tio rektorer arbetar mer än 45 timmar i veckan* 97 procent trivs i grunden med skolledarjobbet* 55 procent av rektorerna och 43 procent av förskolecheferna övervägt att lämna yrket det senaste året"
Svenska Dagbladet 20014-02-27

2700 skolledare har i enkäten svarat att klimatet hårdnat den senaste tiden. Det allvarliga i detta är att vi riskerar att få ett underskott även på skolledare framöver, att vi får det när det gäller lärare visste vi redan. En komplicerande omständighet är naturligtvis att 40-talisterna är på väg in i pension och om inte bilden av yrket skolledare snabbt förändras till att vara ett positivt laddat framtidsyrke får vi snart en allvarlig brist på kompetenta chefer/ledare i skolan. En kommande katastrof skulle kunna breda ut sig om inget görs.

När vi igår på Lärarförbundets Skolledarkonvent, med hjälp av TwebCast , ställde frågan om de den senaste tiden tänkt tanken att sluta så svarade 66% skolledarna "ja". En av olika skäl icke representativ undersökning förstås men den indikerade i alla fall nästan exakt samma siffror. 

Bakom denna utveckling ligger naturligtvis grundläggande problem med tillit, det kan vi läsa i bland annat Elisabet Nihlfors aktuella forskning om "Styrning och Ledning". 

Ju mer illa vi talar illa om skolan ju mindre bekräftade bli skolans nyckelgrupper lärare och skolledare och det leder tanken till en uppenbar risk att rekryteringsbasen kan minska. 

Det positiva är dock att skolledare i grunden trivs med sina uppdrag. Det måste vi bygga på nu. Där ligger den ena möjligheten.

Den andra möjligheten ligger i att vi måste bli bättre på att berätta om goda exempel och lyfta fler positiva bilder. Inte för att påverka bilden i sig utan för att det faktiskt finns så otroligt många bra förebilder därute. Skolledare i både skola och förskola som gör fantastiska saker. De här lysande fyrarna har viktiga berättelser att föra vidare som motvikt till den negativa spiral vi för tillfället är inne i. 

Nu tar vi tag i det här!

Det är inte bristen på idéer som är utmaningen...

Jag läste ett blogginlägg häromdagen som handlade om innovationsprocesser, eller snarare det faktum att många organisationer påstår att de behöver rekrytera fler medarbetare för att få tillgång till fler och bättre idéer. Man tänker väl att man är alltför idélös i en tid som kräver nytänkande.

Men saken är ju den att det i allmänhet inte är det som är problemet, alltså bristen på idéer. Vi människor får mängder av idéer hela tiden, det är liksom lite det vi har hjärnan till.

Problemet är att vi inte lärt oss känna igen de goda idéer som redan finns

Vi är inte tillräckligt tränade att fånga våra medarbetares innovativa tankar och vår kunskapskultur i kombination med hierarkisk chefskultur motverkar den innovativa drivkraften.

Faktum är att människan är skapt för utmaningar och för problemlösning och människan tycks också vara nyfiken till sin natur, ja de allra flesta av oss i alla fall. Men vi har hamnat i en kontext där andra värdeparametrar är viktigare, tex att det viktigare VEM som fick idén först än hur själva idén kom till.

Jag ska ta ett exempel. Under ganska lång tid har jag iakttagit att det finns en hel del människor som ofta kommenterar andras idéer med "ja det där har jag redan tänkt" eller "precis så som jag tänkt störa själv". Det finns förvisso en bekräftelse inbyggd i det där, men lika ofta blir min känsla att det handlar om egen besvikelse över ens egen bristande förmåga att realisera sina idéer än glädje över andras idéer. Min poäng här är att det viktigaste är att se den goda idén men framförallt att se möjligheterna med den och realisera den. Idéerna finns hos alla, det handlar om att kanalisera dem.

Ett annat exempel är förstås det som den här artikeln tar upp, som bygger på en studie av Wharton’s Jennifer Mueller,  nämligen att osäkerheten som skapas i hierarkiska organisationer skapar beteenden som "kills creativity". Medarbetare och mellanschefer (inte minst) vill inte riskera att misslyckas och därför omedvetet och medvetet stoppar bra idéförslag. Det handlar alltså om att skapa en klimat för att fånga upp och föra fram goda idéer som redan finns.


Att sätta idéer i rörelse, och att GÖRA

Om man har som strategi att rekrytera in fler människor i syfte att få in fler idéer samtidigt som man inte har strukturer och processer att realisera dem känns därför som en dålig idé. Jag skulle dessutom tro att de som rekryteras in i det syftet snabbt upptäcker att klimatet för idéer trots allt inte var så gynnsamt, och då slutar de relativt snabbt. Särskilt om vi talar om unga människor som är rent mer lättrörliga på arbetsmarknaden.

En organisation som värdesätter idéer skapar, genom sitt ledarskap, processer och strukturer som låter de riktigt bra idéerna komma till verklighet. Något vi alla måste öva mer på tror jag.

Lärare och föräldrar är för sunda och smarta för det här...

Ok då fick vi veta vem den särskilde utredaren är som ska hjälpa oss få mer "ordning och reda" i skolan. Ett välkänt ansikte är naturligtvis viktigt i förhållande till medierna och kan man dessutom hitta någon med kunskaper om skolans kultur så är det naturligtvis en fördel opinionsmässigt. Så långt är det ju alla rätt på provet kan man säga. 

Sen är det ju också viktigt att man väljer någon som kan representera en objektiv utgångspunkt, och därför brukar man ofta välja en forskare eller tung knastertorr erfaren utredare från något institut. Här blev det dock ministerns parhäst inom området.

Man ska komma ihåg att utredningen ska syfta till att ta fram "förslag på åtgärder" som ska skapa mer lugn och studiero i klassrummet. Välformulerade ord med tydlig avsikt.

Regeringen uppdrar nu åt Metta Fjelkner att utreda frågor kring ordning och reda. Uppdraget har två delar:

• Utredaren ska följa upp hur den nya skollagen har påverkat hur skolor arbetar med ordning. Det ska kartläggas hur ordningsregler ser ut på olika skolor och hur man jobbar med att stoppa ogiltig frånvaro.
• Utredarens främsta uppgift är att lämna nya förslag på åtgärder som kan bidra till mer ordning och reda i klassrummen.
• Folkpartiets hemsida

Att det är just Metta Fjelkner är naturligtvis ingen slump, hon är en skicklig kommunikatör och delar helt och hållet värdesystem med ministern. Man måste förstå att detta är valkampanjande på mycket hög nivå, men som jag tror kommer komma "right back at ya". Bara det att de i pressträffen riktar strålkastaren på föräldrar och ungdomar som de ansvariga för "ordning och reda" visar ju vart hän de vill gå.


Man hoppas på att få alla lärare i Sverige att tänka "Ja så är det, det är deras fel" och föräldrar att tänka "ja det är förskräckligt vad andra föräldrar brister i ansvar med syna oborstade slynglar till ungar, tur att vår dotter/son har oss". 

Nu är jag helt övertygad om att våra proffs till lärare skolsverige och upplysta föräldrar inte går på dessa lumpna grepp

Metta Fjelkner kommer att leverera en tydlig och bra rapport med flera åtgärder som de gissningsvis redan redan in och som kommer bli ett av ministerns viktigare verktyg i valspurten. Det är inte osannolikt att det kommer röra sig om ökade befogenheter, mer reprimander, att staten bör ta över och mer förmedlad utbildning (katederundervisning). Det går nämligen helt i linje med hur man tänker sig klättra i tex PISA och andra kvantitativa mått för skolan. Kvantitativa mått är inte oviktigt i sammanhanget för det gör att man kan rabbla statistik och siffror, som ju journalister älskar att använda i sin dramaturgi. Man kan lätt framställa sig som kraftfull och agerande om man kan leverera rubriker som

"Skolket har halverats"

Om det skulle visa sig att det blir åtgärder åt det hållet, och det vet vi ju i sanningens namn ännu inte, så kan vi dock konstatera att det inte finns något forskningsstöd i utredning som underbygger dessa resonemang, sen spelar det faktiskt ingen roll hur väl rapporten är formulerad. 

Uppriktigt sagt så bryr jag mig inte om partipolitik i sammanhanget skola, det enda jag bryr mig om är vårt allas ansvar att skapa förutsättningar för att våra barn och ungdomar får de bästa förutsättningarna för ett lärande i vår samtid. Ett lärande som våra skickliga proffs till lärare och rektorer själva styr över, ett lärande som präglas av en utvecklad kunskapssyn, ett bemötande relationsbyggande och tydlig en värdegrund. Det finns fantastiska exempel ute i skolsverige, och skickliga lärare jag pratat med under gårdagen känner inte alls igen sig i att bilden av skolan präglas av oordning och oreda. Därmed inte sagt att det finns miljöer som inte fungerar, men det handlar snarare om bristande ledarskap och bristande förutsättningar.