Leif Davidsson vill slopa målstyrningen i läroplanen...

– Det största tankefelet var att man hade en idealiserad bild av professionen, säger utredaren Leif Davidsson. Lärarna förutsattes förstå abstrakta – ibland rent av flummiga – texter, vilket de inte gjorde. Och till detta ska läggas en total brist på implementering.
Skolporten 2007-05-09

Nu är det ju inte en helt riktigt skulle jag vilja påstå, hur kan det i så fall vara så att exceptionellt många lärare har förstått måldokumenten och gör ett mycket väl godkänt arbete med läroplanerna. Är de mer begåvade än andra, mer flummiga eller har de kanske lagt manken till att kompetensutveckla sig på egen hand för att förstå?

"Enligt utredningen så har det saknats fortbildningsinsatser och inte heller lärarutbildningarna har förberett blivande lärare för att arbeta efter måldokumenten."
Skolporten 2007-05-09

De duktiga lärare jag har/haft kontakt med de senaste åren har verkligen lagt manken till och kompetensutvecklat sig själva. Leif har rätt i att det fanns ett tankefel från början och det handlar allra mest om att det inte fanns en massiv kompetensutvecklingsinsats från staten i uppstarten av Lpo94 m.fl. En tydlig målstyrning av den målstyrda läroplanen har alltså saknats. Ett rejält och obegripligt tankefel. Att nu skylla på målformuleringar och målstyrning som process för lärandet gör att leif inte känns sätskilt seriös. Det är ju eleverna och deras lärande målstyrningen i första hand är till för.

Men Leif tycker lite fånigt leende att den bästa lösningen är att lämna målstyrningen helt och ge sig in på den gamla beprövade och gammalmodiga linjen, där kursplanerna i detalj styr lärarnas valmöjligheter att arbeta metodiskt. En konservering av det linjära tänkandet och en katastrof för kreativitetens utveckling för svenskt samhälle i en globaliserande värld. Han vill lägga sig på lägsta nivån och sedan sänka ribban istället för att verkligen göra det som krävs för att få igång lärandet, att massivt utbilda personalen i svensk skola.

Leif: "Men vad händer med de elever som har mindre ambitiösa och erfarna lärare?", frågar Leif och insinuerar samtidigt som han accepterar det han insinuerar: att sverige har lärare som (han påstår) inte är ambitiösa...
Skolporten 2007-05-09

Det finns i själva verket väldigt få oambitiösa lärare i svensk skola, däremot har inte alla fått erforderlig kompetensutveckling och många har därför hängt kvar i det gamla regelstyrda systemet. Det system de en gång fäst sig vid och som nu Leif vill tillbaka till i en annan tid då Sverige nu i globaliseringens allt ökande krav borde anamma styrkorna och möjligheterna i målstyrningen. Skolverkets rapport nu senast visar dessutom att ambitionerna i Lpo94 m.fl börjar att slå igenom. Leif vill ändå vända åter till att lära barnen saker som är "rätt svar och/eller fel svar" när Sverige behöver det precis omvända. Leif tycks inte ha satt sig in i vad utvecklingen i Kina betyder för Svensk utbildning och arbetsliv.

Och här har vi slutklämmen som Leif bygger sina retoriska tokerier på:

"Lärarnas frihet måste ändå ställas mot elevernas rätt till en likvärdig undervisning"

Precis som att frihet för lärare att själva tolka och utveckla lärandet efter individens behov och förutsättningar är skälet till att vi inte har en likvärdig skola? Bah...bäsk retorik av Leffe...En misstänkt stank av beställningsjobb...

Är detta måhända början på slutet för svensk målstyrd skola, ja kanske är det så. Det vore i så fall mycket olyckligt för alla inblandade!


Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Steffo på TV4 en skolhjälte i det lilla...

I veckan såg jag något väldigt roligt i "TV4s morgonsoffa" med Steffo Törnquist som programledare. Som ni kanske vet skrapar de trisslotter som ett moment i programmet och denna gång var det en lärare som skulle skrapa hem storvinsten. Och det var i denna situation som Steffo gjorde något fantastiskt. Inte något stort och prålande kanske, faktum är att även om ni såg det så kanske det till och med flög er helt förbi. Strax innan hon skulle skrapa så berättade "skraparen" att hon till yrket var lärare i svensk skola och sedan utspelades i stort sett följande ordväxling:

"- Lärare kul! Det måste vara fantastiskt roligt att vara lärare?"

- Ja det är underbart, svarar hon och sen var det över.

Det var starkt och mycket klokt av Steffo att sätta ord på det som vi alla någonstans inser är det enda rimliga när det gäller lärares engagemang och passion. Starkt i den meningen att han kunde som alla andra ha sagt typ:

"Lärare oj är inte det ett fruktansvärt hemskt jobb?"

Men det gjorde han inte utan gav istället en kort reflekterande och innerlig signal om att han uppskattade lärare och skola. Det är precis såna vibbar som i det tysta stärker lärarens status ute i samhället.

Mera Steffo och andra hjältar...MERA ! :-)


Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Skrattider och saknade drömmar

Igår hade vi en välbesökt och intressant nätverksträff på Scandic Crown i Göteborg. Temat för kvällen var ledarskap och bland annat fick vi lyssna på Birgitta Dahte från Ringhals (Vattenfall), Kjell Svenson personaldirektör på Volvo och idéföreläsaren Fredrik Härén (som jag bloggat om förr).

Kjell berättade bland annat vi jämfört med 40-talet skrattar mindre idag på våra arbetsplatser. Då skrattade man i snitt runt 18 min per dag (effektiv tid) och idag bara runt 6 minuter. Det säger en del om det nya samhällets klimat men också om hur våra organisationer tagit vara på glädje och skratt som resurs. En del tycks till och med vara övertygade om att det man arbetar mer blir mindre seriöst om jag skrattar lite för mycket, samtidigt som vi antagligen är rätt övertygade om att skrattande glada människor har större engagemang i det de gör.
På Volvo jobbar man i alla fall bland annat med detta och det är helt ok att skratta lite extra.

Birgitta Dahtes mest intressanta punkt var Ringhals visualiserade visioner och mål. De har en metod för att kommunicera visioner och mål med hjälp av tydliga bilder, vilket gjort att de 1 400 medarbetarna tagit till sig dem på ett effektivare sätt.

Fredrik Härén avslutade kvällen med en berättelse om att vi här i Sverige verkar ha slutat att använda vår fantasi och att drömma medan det dröms utav bara f-n i exempelvis Kina. När vi slutar drömma och att använda vår fantasi så slutar vi också att sätta ihop två kända saker till något helt nytt, en definition av ordet idé. Idéer är i de allra flesta fall inte "helt nya saker" utan istället just två tidigare kända saker som sätts ihop till en ny tidigare okänd. För att kunna göra det så måste vi drömma och fantisera och försöka se de där "nya idéernas nytta". När vi nu alltmer slutar drömma och fantisera så utvecklas vi därför inte, drömmandet är en drivkraft. Vi stagnerar, blir hemmablinda och ser inte vad som händer runt omkring oss.

Vi blir "fat and happy" och tänker att det är väl inte så farligt det där med Kina. Vi kan ju fortfarande mycket här i Sverige. Visst kan vi det tänker Härén samtidigt som värdet på kunskap är 18 kr i timmen i Beijing.

Jag håller med Fredrik i detta och det är dax för skolan att börja utveckla elevernas sätt att tänka istället för att lära dem "rätt saker" och ta av sig kepsen.

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Vid 25 e de färdiga

Hjärnan är färdigutvecklad vid 25 års ålder enligt en ny forskning av Jay Gledd som också lär oss att vara försiktiga med alltför tuffa krav på tonåringar. Att de kan vara vimsiga tillhör alltså det normala och alltså inte något som går att "krava bort".

"Tonåren är en lika dynamisk period. Det är området i pannloben, ”hjärnans beslutsfattarcentrum”, som blir klart allra sist. Detta innebär att förmågor som framtidsplanering, förmågan till överblick och att sålla intryck och riskbedömning inte är utvecklade hos tonåringarna."
Svenskan 2007-05-11

Kanske bör den nya kunskapen lära oss att inte ställa större krav på unga människor än deras hjärnor klarar av.

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Skolverkets rapport är finfina nyheter i annars träskartad debatt...

"Allt fler elever är engagerade och trivs med skolarbetet. Relationen mellan elever och lärare blir allt bättre. Idag trivs nio av tio av eleverna med sina lärare och de flesta tycker att det är lätt att vända sig till sina lärare om de har problem. Samtidigt visar Skolverkets attitydundersökning att många elever upplever att det inte finns tillräcklig arbetsro i klassrummet."
Skolverket.se

Rapporten är intressant ur flera aspekter. Den ger ett tydligt svar på tal kring att det finns positiva saker i den sociala miljön i svensk skola, trots de senaste årens kampanjande från politiskt håll.

Eleverna trivs med sin skola och med relationen till sina lärare. Det betyder enligt min mening att den enskilt viktigaste grundförutsättningen för lärande är på plats.

Genom att vidareutveckla detta förtroendeingivande relationsbyggande med nya pedagogiska metoder och arbetssätt i klassrummet och inte bara köra det gamla vanliga spåret så kommer också studieron att infinna sig. Det visar många exempel på i flera svenska kommuner. Inte så att det nya i sig som självändamål engagerar eleverna mer utan fortfarande gäller den gamla devisen "de metoder som fungerar med sitt syfte är bra metoder". Man kan alltså inte påstå att något sätt är bra bara för att det är nytt. MEN, som Tony Irving skulle sagt, så måste man oftast pröva flera nya arbetssätt innan men som pedagog finner det som passar sig och sina elever bäst. och det är här den stora tröskeln och utmaningen sitter. Det är därför det behövs en stark vision och en levande idé hos både skolledning och lärarkollegie som strävar åt samma håll. De skolor som lyckas med detta får en skola som överträffar förväntningarna visar flera undersökningar av bland andra Skolverket.

Det andra är att utredningen ovan visar att den "nya läroplanen" (1994) nu äntligen börjar ge resultat efter de ambitioner som finns formulerade i densamma.

Mer engagemangsskapande åtgärder i skolan! Förutsättningarna finns!

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

CheckPoint Skola avsnitt 4

Det fjärde (4) avsnittet av "Checkpoint Skola" ligger nu ute och denna gång är ämnena:

Helena Gullberg: "Om lärare och rektorer som kommer för sent"
Johan Nyström: "Ser vi slutet för den målstyrda läroplanen?"
Marianne Wieslander: "Skåpmatsreformer"
Angelica Hedin: "Skolverkets rapport om elever och lärares attityder till skolan"
Fredrik Svensson: Programledare typ...

Lyssna på nya avsnittet Checkpoint Skola

Du som vill prenumerera klistrar in detta i din iTunes eller det podcast-program du kör med:
http://www.rektorsakademien.se/documents/rektorsakademien_podcast2.xml

Läs mer här:
http://www.rektorsakademien.se/podradio.html

Drösvis med nationella prov, flit samt "no child left untested"

Det skall vara rättvist i betygssättningen i svensk skola. Därför planerar regeringen införa nationella prov i 9 ämnen till, undantagna är praktisk och estetiska ämnen. De är ju inte riktigt lika fina och viktiga. Men vad innebär detta? Vid en enkel okulärbesiktning kan det ju verka vederhäftigt och logiskt att om vi har fler natiuonella prov så kommer lärandet att öka. Vi har haft och har nationella prov i matte, men inte inte ökar mattelärandet för det. Snarare minskar mattekunskaperna för varje år, men det beror naturligtvis lika lite det också på de nationella proven.

"Prov Prov Prov Prov Prov kommer prägla den framtida skolan, inte det som borde vara det centrala nämligen lärandet."

En annan undring jag har är att betyget i åk 9 som ju idag är ett samlingsbetyg som skall spegla större delar av elevens skolgång och måluppfyllnad än bara de senaste veckornas råplugg innan det "nationella provet". Tydligen är tanken med förslaget att ambitionen skall "twistas" till att bli en riktig gallring i alla ämnen under det sista året. Diskussionen om att "plugga för ett prov" och inte för "livet" kommer bli allt mer aktuellt framöver. I USA startade Clinton reformen "no child left behind" men i själva verket blev det en utveckling av den amerikanska skolans sätt att se på lärande som mer liknar "no child left untested". Vad ger detta för signaler om vår syn på lärande och hur viktigt det är i en tid av globalisering? Vår syn kontra en alltmer krävande arbetsmarknad där utantillkunskaper efterfrågas allt mindre till fördel för kreativitet, omlärande och flexibilitet?

En tredje grej är naturligtvis vad detta förslag kommer att innebära för de enskilda lärarna, som tydligen i större grad skall rätta och administrera nationella prov istället för att skapa individuella förutsättningar för barnen/ungdomarna att nå målen. Vore det inte ur rättsäkerhetsperspektiv och av "rättviseskäl" (som det hävdas att förslaget vilar på) bättre att vidareutveckla alla lärare i betygsbedömning snarare än att ge skolorna ett verktyg som riskerar att bedöma eleven utifrån ett givet provresultat vid ett givet tillfälle. Nationella prov är säkert bra på många olika sätt som riktningsvisare, men en hel del lärare (inte alla naturligtvis) utgår tyvärr ändå utifrån resultaten i det enskilda nationella provet när de sätter betygen.

Det gäller i framtiden att som 16 åring verkligen formtoppa sitt liv efter de 9 nationella proven.

Flit och pluggande skall löna sig lyder de nygamla naturlagarna. Men som den gode rektornb Johan Nyström sa i CheckPoint Skola häromsistens:

Flit är inget betygskriterie i en målstyrd skola.

Det stämmer...men det kan snart bli...

1500 elever saknar alla betyg i åk 9

Idag kan man läsa i DN och på Svt:s hemsida om att Skolverket visar siffror som bekräftar oron om att en hel del av våra elever inte alls fungerar i svensk skola. Är det elevernas fel? Vems är felet? Har lärandet förändrats? Har vi blivit sämre på att se alla elever? Jakten på syndabockar kan bli lång och frågan är ju vad det tillför att göra den längre?

Vi har ju vetat sedan länge att vi inte når alla elever men att de nu ökat till att idag omfatta 1 500 elever i åk 9 som saknar betyg i samtliga ämnen oroar i allra högsta grad. Lägg sen till ytterligare 600 ungdomar som bara har betyg i ett ämne så blir bilden än mer tragisk. 1/3 har invandrarbakgrund skrivs det också om samt att andelen flickor i denna högriskgrupp ökar. På 10 år har dessa elever sammantaget fördubblats.

Man kan också på Svt:s hemsida läsa att regeringen nu gör något åt saken men man kan undra om just detta verkligen hjälper just dessa elever:

"Igår lade regeringen ett förslag som ska öka kraven på ordning och frånvarorapportering i skolorna. Bland annat ska allt skolk rapporteras till föräldrarna."
Svt 2007-04-25

Låt oss börja med att konstatera att de allra flesta av oss väl ändå inser att dessa förändringar är som att vifta trött med en flugsmälla i ett myggmoln på någon av Norrlands alla myrar. Det krävs något helt annat för att nå många av dessa väldigt utsatta elever. Floran av bakgrundsfaktorer till varför elever "helt tappas" av skolan är ordentligt stor och kanske finns inte heller generella förklaringsmodeller till varför utan varje elevs situation är helt unik. Det borde i så fall betyda att vi måste hitta flera "nya modeller" för hur vi når dessa elever framöver.

Det är inte heller något unikt fenomen för sverige, här finns en artikel på liknande tema i tidningen Time med titeln Drop Out Nation.

En del av de kritiska rösterna till dagens skolas struktur/kultur som form kommer få vatten på sin kvarn då den accelererande utvecklingen kan uppfattas vara en tickande bomb. Man kan se det som att svårigheterna att motivera dagens elever/ungdomskulturer att lära sig (så som vi vill att det skall gå till) kommer förmodligen att öka i framtiden och kanske är dubblingen av misslyckanden på 10 år en signal om denna tes verklighet?

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Rykande färskt CheckPoint Skola

Ännu ett avsnitt av "Checkpoint Skola" ligger nu ute och denna gång är ämnena, eller "Checksen" som vi kallar dem:

Helena Gullberg: "Skriftspråkets betydelse i dagens lärande"
Johan Nyström: "FX dödlig effekt, ett inlägg i betygsdebatten"
Marianne Wieslander: "Provångest från åk 3"
Angelica Hedin: "Fast education chain, läs in gymnasiematten på 2 dagar"
Fredrik Svensson: Programledare typ...

Lyssna på nya avsnittet Checkpoint Skola

Du som vill prenumerera klistrar in detta i din iTunes eller det podcast-program du kör med:
http://www.rektorsakademien.se/documents/rektorsakademien_podcast2.xml

Läs mer här:
http://www.rektorsakademien.se/podradio.html

Fler bloggar om:
matematik
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Glödande hal is och att polera dörrhantag ;-)

Här kommer en text skriven av Anette Jahnke är lektor i matematik vid Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg. Hon har också utvecklat nationella prov i matematik och är förutom matematiskt lagd också verkar vara något så ovanligt som "helhjärnad". Vilket betyder att hon använder bägge hjärnhalvorna och inte bara en. Hon pekar i sin text på att varje lärare måste vänja sig vid att våga lite mer. Temat är hal is, glödande hal is:

Hal is
Trettiotvå sextonåringar framför mig.
Okänt problem på tavlan.
Ett medvetet val.
Inget facit
Ingen tillrättalagd lösning.
Jag är bambi ute på hal is.

Wyteboarden blir svart, papper ryker.
Vissa deltar.
De flesta Iakttar.
Fnissar.
Skakar på huvudena.
Tre minuter här och fem minuter där.
Lektion efter lektion.
Jag hittar den inte.

Fler elever tillfrågas.
Frågor ställs på riktigt.
Wyteboarden blir svart, papper ryker.
Jag lever.

Och så är den bara där,
den som hela tiden smitit runt hörnet

- lösningen

"Hennes budskap är tydligt och väldigt underfundigt roligt formulerat."

Att polera ett dörrhandtag
Vad är matematik och vad gör en matematiker??, frågade mina elever mig. Jag gav en förklaring som jag hade hört en professor i matematik ge.

Professorn såg matematiken som ett stort hus som matematikerna håller på att bygga. Vissa höll på med grunden. En del byggde en helt ny våning. Andra slog ut väggar mellan olika rum.

Men, menade professorn, de allra flesta stod som han själv och polerade ett dörrhandtag.

Eleverna nickade gillande.
"Men, du Anette", utbrast plötsligt en elev, "var finns vi i denna bild?"
Det blev tyst i klassen.

Så, började en elev skratta: "Vi sitter i källaren och stirrar på en betongpelare.

Anette Jahnkes Blogg

Fler bloggar om:
matematik
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Boktips :-)

En kompis till mig, som heter Björn Söderberg, är en riktig entreprenör. Han har precis givit ut sin första bok som heter "Entreprenör utan gränser". Björn har startat flera olika bolag i Nepal, bland annat ett företag som tar Kathmandus sopor och återvinner det till papper som de sedan gör vykort, julkort, väskor, kallendrar, böcker m.m av. Dessa produkter säljs sedan till i huvudsak väst och poängen är att hans bolag både tjänar pengar och skapar hopp och försörjning åt människor som normalt sätt överhuvudtaget inte har förutsättningar alls att försörja sig i sin region. Man skall komma ihåg att Nepal är ett fattigt land och där till exempel kvinnor överhuvudtaget inte anses intelligenta nog för att arbeta och därför anställer Björn såklart i stort sätt bara kvinnor. Björn följer sin övertygelse och inre värdegrund och man bara smälter av att höra den killen berätta om det han brinner för. Idag på bokreleasen sa han något väldigt viktigt när det gäller förutsättningar att lyckas med det man gör. Nämligen att man aldrig kan misslyckas om man bara gör det man anser är rätt och brinner för. Är man bara verkligen så envis som krävs och om man aldrig tar ett "nej det går inte", då kommer man att lyckas. Då blir även misslyckanden ett lyckande på sitt sätt.

Bokreleasen genomfördes för övrigt nere i Sveriges första kärnreaktor från 1940-talet, säkert 100 meter ner i marken vid KTH utan hiss. Björn ville bygga ett vindkraftverk när han gick i skolan men läraren sa att "det kan man inte göra". Björn fattade aldrig varför man inte fick göra och utforska och testa och trixa utan bara räkna i den där boken. Björn behövde ju det för att hålla intresset igång. Och kanske var det någonstans där hans drivkraft föddes att:

"jag skall visa att det ni säger är omöjligt faktiskt går ganska enkelt om bara viljan finns. Hur kunde de annars åka till månen på 60-talet?"

Björn fick så trista erfarenheter av utbildningssystemet att han struntade i att läsa vidare, och den svenska akademiska världen förlorade en ypperlig tillgång. Därför tyckte han antagligen att det var lite kul att släppa sin bok på KTH, den akademiska världens högborg, men på en plats som som för länge sedan förlorat sin poäng. I ett nedlagt kärnkraftverk. Det är humor.

Björn har likt många entreprenörer före honom valt att följa sin egen väg och sin egen övertygelse om att man själv måste ta ansvar att förändra det man upptäcker borde vara bättre. Ingen annan tycks ju göra det annars.

Ett tips är att köpa hans bok, den är lättläst och ger extremt mycket intressanta perspektiv och man får den där välgörande inspirationen vi alla så krampaktigt behöver då och då.

Fler bloggar om:
Entreprenörskap
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Namnbyte på gång...

Nu byter den här bloggen namn till FredrikBloggen. Men detta till trots är tanken att den oförtrutet skall blogga vidare om skola och annat livsviktigt. Så småningom så kommer den att byta webadress också men mer om det lite längre fram när det tekniska runt det är klart. Jag meddelar på bloggen när namnet jeppesens.se byter till fredrikbloggen.se

Hädanefter lystrar jag alltså, så som ni möjligen redan förstått, till mitt gamla efternamn Svensson, men förnamnet förblir detsamma.

Fler bloggar om:
Friskola
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

"Att frukta herren är början till vishet"....eeehhhhh...

En skola i Borås skrev egna små meddelanden i elevernas betyg, ett var ett budskap om att man skall frukta gud för att annars (underförstått) kan man inte bli vis.

Svenska akademiens ordlista säger oss att frukta=

"α)(företrädesvis i skriftspr.) med obj.: vara rädd för (ngn l. ngt l. att göra ngt), hysa fruk­tan l. skräck för; icke våga (göra ngt)."
Svenska akademiens ordlista

Rädsla är alltså enligt Boråsskolan ett grundläggande kriterie för lärande. Och inte ens efter att skolverket påpekat att det inte är i enlighet med statens uppdrag till den kristna friskolan så tycks rektor ändå inte riktigt förstå.

"Rektorn tycker dock inte uppmaningen om fruktan är något konstigt.
– Fruktan betyder att ha respekt för gud bud, inte att man ska vara rädd, säger han.
Nils-Håkan Sjölin tror dock att orden kan ha tjänat sitt syfte och gjort eleverna mer studiemotiverade."
Aftonbladet 2007-04-15

Rektorn försöker tona ner missförhållandena och likställer fruktan med respekt, mycket olyckligt. Respekt består av två ord, dels ”re” som betyder tillbaka och ”specio” som betyder att se. Jag ser dig, eftersom du väljer att se mig. Att respektera varandra betyder alltså att se varandra och acceptera varandras olikheter och/eller likheter.

Man får naturligtvis lägga vilken tolkning man vill i ordens betydelse men att skriva in "Att frukta herren är början till vishet" verkar bortom all vetenskaplighet, logik och förnuftsmässig insikt om hur lärande faktiskt går till. Och utifrån detta resonemang ställer jag mig tveksam till denna form av skolor (oavsett driftsform) där det så uppenbart påverkar undervisningen och lärandet för eleverna. Att det är religion med i bilden är mindre intressant, alla får tro på vad de vill. Och helst efter egna och medvetna val.

Fler bloggar om:
Friskola
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

21 ansökningar från Mikael Flovén...

Managementkonsulten Mikael Lovén från Täby har lämnat in ansökan för 21 friskolor ute i landets kommuner som behöver hjälp. Det gäller orter som som Eskilstuna, Hagfors, Kalix, Katrineholm, Avesta och Ludvika m.fl. Mikael är mycket väl insatt i kommunernas resurstänkande och därmed sannolikt också klar i sina skolplaner. Han har bland annat genomfört en studie tillsammans med Svenskt Näringsliv och startade därefter en rätt kritisk debatt i media kring sin uppfattning att en hel del kommuner helt enkelt är oförmögna att skapa förutsättningar för skola. Det är nog ingen överdrift att påstå att han irriterade mången förvaltning. Debatten resulterade i alla fall i en hel del uppmärksamhet plus att några av kommunerna som kritiserades säkert tog till sig en del i Mikaels resonemang i linje med studien. Men syftet med studien var tydligen ett annat för nu går alltså managementkonsulten själv ett steg vidare i sitt intresse för svensk skola och räknar med rejäl vinst redan efter 3 år.

"Budgeten bygger på kommunalt bidrag på 8,6 miljoner kronor läsår 1, 17,7 miljoner läsår 2 och 27,4 miljoner fullt utbyggd. Friskolan skulle enligt denna budget ge miljonvinst första året, tremiljoners-vinst andra och femmiljoners-vinst från och med tredje året. Detta för ett ägartillskott av en halv miljon år ett.
Eftersom det rör sig om en privatperson och i skolsammanhang oprövad entreprenör ska Skolverket utreda vilka möjligheter Mikael Flovén har att driva skolor - och skolor i denna omfattning."
Dalademokraten 2007-04-13

Jag har inte pratat med honom om detta men det luktar ju som att vi här skulle kunna se födelsen av en ny koncern. En koncern som specialinriktar sig mot kommuner med sämre läranderesultat än vad både tillgängliga resurser och demografiska förutsättningar borde kunna ge. Mikaels idé är att utmaningen ligger i ledarskapets rena resursfördelningstekniker och hans tes bygger på ett bättre resursutnyttjande från grunden skapar ökat lärande.

Det betyder att han inte startar sin idé om sina friskolor i en ledarskapsmässig vision eller pedagogisk grundtanke som utvecklar lärandet som jag förstått det.

I alla fall inte att döma av det material jag själv hittat på nätet. Det haltar alltså kanske lite här tycker jag personligen, men det betyder å andra sidan inte att det inte finns pedagogiska grundstenar i Mikaels friskoleidé. Skolverket skall nu titta närmare på om Mikael får förtroendet att driva upp nya friskolor.

Ett helt annat syfte för Mikael kan ju vara att driva debatten ytterligare ett snäpp framåt för att sedan använda det upprörda dammet till konsultuppdrag ute i kommunerna. Mikael Flovén är alltid mycket genomtänkt i det han gör och hur som helst så blir det säkert spännande turbulens ute i de kommuner där (om) Flovén startar upp...

Fler bloggar om:
Friskola
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Hett med friskola just nu...

Just nu startar en ny våg av nyetableringar av friskolor i landet. Rektorer uppmanas "starta eget" i Strängnäs, friskola planeras i lilla Höganäs i Skåne, och över 40 ansökningar om att starta gymnasieskolor i Stockholm har ramlat in inför 2008. Nyhetsfloran kring detta är mycket stort just nu.

Friskolerevolterarnas motståndare menar att detta utarmar svensk kommunal skola och alliansen får skrämselhicka när deras annars så självklara ideologi får uttryck som att hela Bromma vill "go friskola". Stormens öga? Nej, lite brus bara ännu så länge, men det rör sig i alla fall ute skolsverige.

Jag tror själv inte att detta utarmar kommunal skola, tvärt om ifall friskolorna håller högre kvalitet eftersom det i sin tur kommer att sätta press på de mindre fungerande kommunala skolor att tänka om. Kom dock ihåg att det finns många kommunala skolor som är alldeles utmärkta. Men jag tror inte att fördelningen kommunal skola och friskola når över nivåer som 80-20 fördelningen. Idag har friskolor runt 9% eller strax däromkring. De flesta kommer hur som helst att vilja gå i en kommunal skola.

Däremot tror jag att det handlar om tydliga signaler från en hel del medborgare som sett igenom den senaste tidens skoldebatts enkla lösningar och istället inser att detta med skolans framtida utmaningar finns att finna i skolans kultur och vad man verkligen bestämmer sig för att göra om dagarna i skolan.

"Det finns helt enkelt väldigt många idag som vill skapa sig möjligheten att lämna gamla strukturer för att skapa nya mer samhällsanpassade skolformer. Man har helt enkelt tröttnat på oviljan att utveckla."

Så om man vill att sin sin skola skall fortsätta att kunna driftas i kommunal regi så krävs ett aktivt arbete med värdegrund, arbetsmetoder, visioner, mål, organisation, pedagogisk utveckling, förändring, engagemang, kreativitet, omvärldsbevakning och mycket mer. Det vi vet inte kommer funka är att sitta stilla mitt i sina på ytan trygga avtal och hoppas att det går över eller att lösningen är att vrida klockan tillbaka. De båda alternativen har aldrig varit en långsiktig och framgångsrik strategi för välbefinnande.

Detta handlar om rektorers, lärares, elevers och föräldrars förhållningssätt till framtiden, som i dagens utvecklingsdrivna samhällsklimat ligger alldeles runt knuten och inte längre på 50 års sikt. Det är nämligen just dessa förhållningssätt som driver på etableringar av friskolor.


Fler bloggar om:
Friskola
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Mål - Metod - Resurs?

På bloggen Freon Blog kan man läsa ett resonerande kring huruvida Sverige satsar mest, tillräckligt och otillräckligt med resurser på skola. Freon har haft kommunikation med "departementet" som ger honom diverse siffror som pekar på att Sverige är ett av de länder som satsar mest resurser på skola. Freon ställer sig kritisk till diskussionen, med all rätt.

"Och sedan avfyrar hon siffror som anger hur stor andel av BNP som går till undervisning i grundskola och gymnasieskola:

* Sverige - 4,07 %
* Finland - 3,55 %
* Tyskland - 3,46 %
* USA - 3,89 %
Freon Blog 6 april 2007

Jag kommer osökt att tänka på en gammal klassiker från min egen blogg (klassiker kanske är att ta i förresten). Nämligen det om att en verksamhet måste genomgå en logisk analys i stegen

Mål
Metod
Resurs

Det är endast utifrån att ha målen (visionen) i förgrunden som man kan välja optimala metoder och först därefter se efter om resurserna är tillräckliga utifrån uppsatta mål. Diskussionen departementet följer ett klassiskt misstag och en fälla vi alla faller i alltsomoftast, inte minst jag själv. Jag är själv den förste att erkänna. Men insikten om vad som borde vara det rätta har jag klart för mig.

Men trots det tycks departementet tänka först resurser, därefter väljer man metod och först sist pressas en del lösryckta målsättningar in. Där det finns utrymme. Och nu skriver man om skollagen och måldokumenten för att passa syftena....

Detta gör att debatten saknar visioner och VAD svensk skola skall utvecklas mot och därmed även en seriös debatt om HUR det skall gå till med VILKA resurser.

Freon har en bra analys på gång....följ den.

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Bilförare, dataspelande & snabba beslut

Jag har varit ledig ett par dagar för att ta hand om en del personliga saker men nu är jag tillbaka lite smått. Såg idag en nyhetsflash om Högskolan i Skövde som i sin forskning visar på att dataspelande ungdomar pga av sitt spelande kan bli bättre bilförare. De tränar i dataspelen upp sin förmåga att ta många och snabba beslut och det är ju det som just bilkörning handlar mycket om, kopplat till främst då trafiksäkerhet.

– Elever vid trafikskolor har fått svar på frågor och sedan har deras trafikskolelärare fått bedöma deras bilköring utifrån olika kriterier, förklarar Per.
Därefter har Per Backlund och Henrik Engström, båda forskare vid Högskolan, analyserat resultaten.
– Vi har sett mycket positiva tendenser utifrån de elever som spelar mycket dataspel. De är duktigare på att ta snabbare beslut och enligt körskolelärarna bedömda som bättre bilförare, fortsätter han.
Newsdesk 2007-04-04

Hmmm...snabba beslut ja....

Det är ju inget speciellt revolutionerande med denna nyhet kanske men det är i alla fall intressant med kopplingen dataspelande och ökad förmåga att fatta snabba beslut. Antingen är det en "rektorssimulator" eller "chef simulator" vi måste bygga i skola/arbetsliv där chefer kunde tränas i att just fatta beslut.

Eller så skulle alla chefer, rektorer och VDar spela World of Warcraft minst 1 timme om dagen som en del i arbetet.

Skälet skulle vara att spelet tränar dem i att fatta snabba beslut. En bra chef fattar många kloka beslut. En klok chef som inte känner trygghet i att fatta beslut blir ofta en sämre chef eftersom kraften aldrig kommer ut och omgivningen frustreras och tappar motivation.

Det finns även ytterligare intressanta saker att säga om detta med kopplingar mellan den fysiska och digitala världen inom begreppet ledarskap. Viste ni tex att företaget Google tar väldigt stor hänsyn till de sökandes förmåga att använda virtuella världar (ex SecondLife) när de söker chefer. Skälet är att de som är chefer i företaget Google måste vara bra på utöva sitt chefs och ledarsskap nästan enbart genom nätet eftersom medarbetare är så spridda över hela världen. Och att vara chef i en annan form av verklighet är naturligtvis en helt annan sak än att ha sina medarbetare intill sig varje dag.

Utvecklingen pekar alltså mot att ledarskapet kommer att utmanas framöver och den som inte hänger med blir tvugen att acceptera att den som åkte om var en ung, kvinnlig chef teleportad direkt från nätet.

Så vad säger ni: "chefssimulator" eller "World of Warcraft"?

:-)

Fredrik

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Rektorsakademiens iPod

Nu har vi gjort vår egen iPod som kommer att förladdas med massor av spännande material för skolintresserade människor. Den kommer att finnas till rabatterat pris för våra medlemmar. Riktigt kul tycker vi :)

Särskolan kvar, svunnen tid & skolans sönderfall

Särskolan blir kvar som skolform i Svensk skola. Det innebär att den vind som blåst den senaste tiden angående en lutning mot mer inkludering istället tar motsatt väg mot mer exkludering. Rätt eller fel, bra eller dåligt, har jag för lite detaljkunskaper om för att kunna ha en klar uppfattning om. Området är dock känsligt i olika kretsar men detta till trots är skolministern övertygad om att den väg han valt är den rätta. Men det skall fortfarande vara föräldrars val, såvida det inte är fråga om en grav utvecklingsstörning". (Jan Björklund Svt)

"Grejen är ju att detta hade varit ett mindre problem om vi bara hade haft en skola som tog utgångspunkt i individens lärande en modern forskningsbaserad syn på hur lärande går till och ett framsynt visionärt ledarskap "

Idag har vi ju en skola som strukturmässigt byggts fysiskt och processmässigt utifrån krav grundade i industrisamhället men hade mer än nånsin behövt en skola med kärnan förankrad i dagens samhällsutveckling. Problemet för "särskolan" och "vanliga skolan" är ju att man fortfarande grupperar barnen efter födelseår i olika fyrkantiga rum med rätt antal sittplatser samt en syn som bygger på att alla barn behöver 6665 timmar undervisning. Det är klart att en sådan skola skapar utrymme för att klassificera, flytta runt och avgränsa olika personer med olika egenskaper för att få kontroll på allmänmiljön.

Istället borde man naturligtvis bygga den fysiska miljön och arbetsmetoderna utifrån barnens individuella förutsättningar för lärande och ett funktionellt ledarskap som går i takt med tex arbetsmarknadens och samhällets krav. Idag kan vi bara sitta stilla och iakta hur skolan sakta sjunker allt längre ned i en kvicksand och där människor desperat försöker klamra sig fast i en verklighet från en svunnen tid för att inte drunkna i sitt elände. Det dröjer ett tag, men det det är ett tveklöst alternativt scenario, att skolan som form håller håller på att falla sönder. Den nuvarande konstruktionen fungerar helt enkelt inte i globaliseringens tidevarv...

Fler bloggar om:
Podcast
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

En obekväm sanning, Al Gore och Stephanie Hamilton

Igår visade vi Al Gores film "En obekväm sanning" som bygger på hans föredrag om den globala uppvärmningen för Stockholms rektorer. Det råder nog ingen tvekan om att miljön är vår främsta utmaning framöver och det betyder att skolan måste ta täten i arbetet med att förändra värderingarna hos inte bara barnen och ungdomarna utan även hos alla andra vuxna i landet. Genom barnen kan vi nämligen påverka de vuxna därhemma, hur konstigt det än kan låta. Men ni som hängt med i ungdomsdebatten vet förståss att den yngre generationen är den stora maktfaktorn i curlingföräldrarnas vackra och förståndiga liv. Det betyder att den viktigaste gruppen att influera också blir barnen.

Efteråt rundade vi av med hyperintressanta Stephanie Aamilton från Apple i Carlifornia som är här för att hålla föredrag, bland annat på Hotel Anglais i Stockholm på torsdag 08.30 i regi av Rektorsakademien.

"Vi talade om virtual learning communities och hur viktigt det i framtiden blir att "merga" drivkrafterna i nya medier och spel med lärandet i skolan, inte ersätta dagens drivkrafter, men just komplettera dem med ytterligare värden."

Vi talade också om teorierna kring varför Al Gore nu gjort dessa filmer och åker världen runt med sin datorväska och håller anföranden. För att rädda världen? Ja absolut. Men sen då? Många tror att det finns ytterligare en agenda och det är att till slut kliva in i nästa valrörelse och där i kraft av världsräddare sopa banan med Hillary Clinton och den andre killen Obama Barack. Hur det nu än blir med det så är filmen Gore gjort väldigt tankeväckande och bra.

Ni som vill visa filmen i era skolor kan kontakta Rektorsakademien så fixar vi ett bra pris genom biografen Park i Stockholm.

Ni som vill se och höra Stephanie Hamilton tala om "virtual learning environments" på torsdag 08.30 kan kontakta mig, det kan finnas biljetter kvar när Rektorsakademiens medlemmar har valt klart.

Fler bloggar om:
Podcast
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Nytt avsnitt CheckPoint Skola :-)

Nu är jag i Köpenhamn en kortis och har precis klippt klart programmet, eller klippt och klipt förresten. Det är pretty much "rakt av" faktiskt. Angelica var i Spanien denna gång så därför gästspelar Karin Jordås, fd rektor och numera utvecklare på Specialpedagogiska institutet.


Veckans "Checkare":
Marianne Wieslander, Rektorsakademiarbetare
Check: "Dreamers & Doers", angående 80-talisternas anorlunda syn på arbete.

Johan Nyström, rektor i Malmsjö skolenhet Tumba
Check: "Beslagta Ba", om skolminsiterns nya taktik för ökat lärande.

Karin Jordås, Specialpedagogiska Institutet (gästspel)
GästCheck: "Rektorers syn på barn i behov av särskilt stöd".

Helena Gullberg, skolchef Xist tjejgymnasium
Check: "Förändringar tycks alltid vara försämringar för vissa", angående att vi människor oftast ser förändringar som något som alltid försämrar vår verklighet.

Programmet är 41 min långt och kan avnjutas direkt via nätet eller prenumereras på gratis som podcast.

Feed för podcastprenumeration
(klistra in din iTunes exempelvis och lyssna i din iPod): http://www.rektorsakademien.se/documents/rektorsakademien_podcast2.xml

Programmet 24/3 kan lyssnas direkt här:CheckPoint Skola 24/3.

Förra programmet (premiären) kan avlyssnas genom att klicka här på CheckPoint Skola.

Fler bloggar om:
Podcast
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

CheckPoint skola nr 2 :-)

På fredag spelar vi in det andra avsnittet av podradioprogrammet "CheckPoint Skola", programmet som granskar skolan på ett lättsamt och seriöst sätt. Programmet kan du prenumerera på som podcast tex i iTunes i datorn eller om du har en iPod (ex iPod Shuffle).

I programmet samlas några skolledare, näringslivsfolk och lärare som redogör för sina checkpoints under gångna veckor.
Veckans "Checkare" är:

Marianne Wieslander, Rektorsakademiarbetare
Johan Nyström, rektor i Malmsjö skolenhet Tumba
Karin Jordås, Ppecialpedagogiska Institutet (gästspel)
Helena Gullberg, skolchef Xist tjejgymnasium

Programmet blir ca 30 min långt och kan avnjutas direkt via nätet eller prenumereras på gratis som podcast.

Feed för podcastprenumeration
(klistra in din iTunes exempelvis och lyssna i din iPod): http://www.rektorsakademien.se/documents/rektorsakademien_podcast2.xml

Programmet kan under lördagen 24 mars avlyssnas genom att klicka här på CheckPoint Skola.

Fler bloggar om:
Podcast
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Studio ett Sveriges radio

Det blev till slut en spännande diskussion i Studio ett, som bland annat bland annat berörde området porr och skolans ansvar i detta men också om RFSUs initiativ om att samla killar i skolan och diskutera grabbars sexualitet.

Tanken var att Jan Björklund skulle komma men han drog sig ur i sista stund och skickade sin statssekreterare istället ;-)

Nåväl, här kan ni lyssna i alla fall (läggs ut under kvällen):
Lyssna direkt (kan kräva Quicktime)
30-dagarsarkivet Studio ett, välj 21 mars
Podcast feed att klistar in i ditt podcastprogram (ex iTunes): http://www.sr.se/Podradio/xml/p1_studioett.xml

Fler bloggar om:
Skola Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Skola & Porr?

Onsdag 21 mars kl 1600 är det diskussion i Sveriges Radios P1 kring killar och tjejers attityder till porr.

Vad är det egentligen för porr som dagens unga söker sig till? Och hur ska man hindra att porrindustrins gangbangkultur yttrar sig i destruktiva attityder bland pojkar som är på väg att bli män? Var finns de goda förebilderna? Och vad är skolans ansvar? Debatt i Studio ett onsdag - efter 16.
Studio ett i P1


Det första vi måste har klart för oss är att ingen vill medverka till att ungdomar kränks. Området är dock kantat av tabun och känslor av obekvämerier, inte bara för föräldrar med tonårsbarn utan naturligtvis även för skolan. Ingen står oberörd eller åsiktslös i denna debatt om unga människors utsatthet i vårt mångfacetterade medielandskap där tillgången till sexualrelaterat material inte sträcker sig längre bort än två musklick eller några tumtryck på mobilen. Men det är ändå inte så enkelt att bara blunda för problemet och sticka huvudet i sanden genom att låtsas som att det inte finns eller går att trolla bort.

Skolan har ett självklart uppdrag att utveckla unga människors värderingar i för samhället "positiv riktning" och för den enskildes okränkbarhet. Och redan här "poppar" frågor upp om "vad" och "hur" och "varför" eller "måsten" "krav" och "grupptryck" och "farligt" etc...

Dagens barn blir ungdomar tidigare och vuxna senare än sin äldregeneration och en förklaring till detta är att mediesamhällets enorma informationstillgänglighet speedat upp identifikationsprocessen och tidigarelagt vissa utvecklingssteg. Jag är ingen expert på området men kan ändå se att mycket av identifikationsprocessen förflyttats från överföring från de äldre till att koncentrerats till de nya medierna. Detta betyder dock inte att lösningen är att förbjuda internet eller medier överlag utan däremot att dagens samhälle ställer högre krav på oss vuxna att vara närvarande i själva identifikationsprocessen. Och här spelar skolan en jätteroll.

"Skolan skall förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt."
Lpo94

Skall man som ung osäker 15 åring kunna söka på ordet SEX, PORR eller HOMOSEX på skolans dator för att få hjälp med sitt innersta sökande efter sin egen identitet? Kanske känns det inte så bekvämt att "porrsurfa på pappas dator"? Om du tycker svaret på frågan är ett självklart "ja" så fundera då över alla skolor som idag sökspärrar alla ord med sexuell koppling. Men samtidigt är det ju så att förskönande exponeringar av män som kränker kvinnor i bilder och filmer på nätet just är kränkande och att de spär på den vridna bilden av att unga tjejer "får utnyttjas" etc....

Det är en tydligt komplex verklighet vi talar om här och min fråga är:

Hur ska vi kunna bli bättre inom detta område ute i skolorna?

Är inte svaret på frågan att försöka lyfta bort tabun, kompetensutveckla pedagogerna i det nya mediesamhällets påverkan på oss människor, positiva som negativa, och att sedan finnas där och aktivt diskutera fram förhållningssätt tillsammans med eleverna som förbereder dem att undvika de värsta fallgroparna? Eller tar det kanske för mycket tid av "matten" och "tyskan"?

Ett tips är att kolla in Medierådets material "Koll på Porr". Eller varför inte boken grundad på Kanal 5 programmet Boken Fråga Olle. Och tydligen är tv-programmet Fråga Olle med Olle Waller (Lafa) på väg tillbaka också i Kanal 5. På min gamla skola arrangerade lärarna en temavecka som förekoms av en temadag för lärare om sex och sånt med just Olle Waller som föreläsare och det fungerade ganska bra. Man skall dock komma ihåg att värderingar inte ändras av ett projekt, utan det värdegrundsarbetet måste genomsyra hela verksamheten. För detta handlar ytterst om värdegrundsfrågorna i skolans uppdrag.

Fler bloggar om:
Skola Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Moa hjälper farfar

Här hjälper Moa 11 år sin gamla gamla farfar med att typ blogga via hans mobil. En symbolisk bild av den nya världsordningen. :)

Exklusivt seminarium om Gossen Ruda

Datorn har för många pedagoger ända sedan 80-talet varit lite av skolkulturens "gossen Ruda". Tidskriften Grönköpings veckoblad beskriver vad gossen Ruda är:

"ett oroselement, en respektlös individ, företrädesvis en ung mansperson, som inte riktigt håller sig inom ramarna, som alltid ställer till med bråk och som inte spelar enligt reglerna".
Wikipedia

Den 29/3 inbjuder vi Rektorsakademiens medlemmar till ett exklusivt frukostseminarium med Stephanie Hamilton, Sr. Director of Apple Education Marketing. Stephanie har varit lärare och skolledare i över 30 år i USA och har väldigt stora insikter i lärandets makanismer. Hon jobbar i frontlinjen med utveckling av Apples strategier för skola och utbildning och här har hon väldigt mycket spännande att förmedla. Hennes kunskaper är utan tvekan allmängiltiga för skolor och kommuner oavsett de arbetar med Mac eller PC-miljö. Det finns även möjlighet att prata direkt med henne efter seminariet.

Om du inte är medlem kan du anmäla medlemskap i samband med anmälan till frukostseminariet. Frukostseminariet startar kl 08.00 på Hotel Anglais vid humlegården/Stureplan i Stockholm och det bjuds på en härlig frukost.


Film med Stephanie hamilton från Rektorsakademiens nätverksträff 2006 (kräver Quicktime)

Anmälan till seminariet och medlemskap: asa@rektorsakademien.se

Mer info: www.rektorsakademien.se


Fler bloggar om:
Skola Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Har du ett kul jobb eller?

Pratade med Elisabeth Tham häromveckan och hon berättade om en bekant som var rekryteringsansvarig på ett stort bolag i Sverige. Rekryteraren hade berättat att den var orolig för hur ungdomar "fungerade numera". Grejen var den att hon/han nyligen hade genomfört en anställningsintervju med en yngre människa och den redan efter 5 minuter rest sig upp och sagt:

"Nej det här verkar inget kul ställe att jobba på, tack och hej"

Rekryteraren hade sedan dess fått en oroskänsla i magen och en undran över vart samhället skall ta vägen egentligen.

När jag hörde Elisabeth berätta denna fantastiska historia kom jag att tänka på det här med auktoritetsförskjutningen och dagens ungdomskulturs rätt starka krav på att känna att det de gör skall ha en mening och att de känner engagemang. Och jag kan tycka att det är lite sunt på ett sätt. Hur många gånger har inte du under en anställningsintervju suttit och tänkt "nej det här verkar faktiskt inte vara något för mig" och ändå fortsatt att slösa ännu mer tid på en 3 veckors rekryteringsprocess? Är det sunt?

Vi talade en del om detta och en del annat igår med ett 50-tal chefer på Vattenfall när vi var där och att arbetslivet kanske måste börja fundera på att förbereda sig inför den yngre generationens intåg på arbetsmarknaden och att de ställer helt andra krav på sin arbetsplats, arbetsuppgift och på sina chefer.

:-)


Fler bloggar om:
Skola Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Myndigheten för skolutveckling försvinner....

Utveckling är inte längre en prioriterad verksamhet i svensk skola. Nu gäller kontroll och inspektion istället för kreativitet och nytänkande som förstahandsval i strävan efter ökat lärande. Och vem vet? Vi kanske helt enkelt inte behöver mer idéer i svensk skola? Kanske är vi helt enkelt så totalt överbelastade med nytänkande och kreativa idéer att det räcker vida förbi globaliseringsproblematiken? Ja kanske det?

"Plats i korgen nu alla som vill utveckla, det blåser andra vindar."

Det handlar om Myndigheten för skolutveckling som läggs ned 2008 och de signaler som en sådan nedläggning sänder. Väldigt tragiska signaler om vartåt svensk skola nu är på väg i den i övrigt så utvecklingsdrivna globaliseringen. En globalisering där utveckling av lärandet i utbildningssystemet närmast ses som den luft vi andas...

R.I.P MSU....och CFL....


Fler bloggar om:
Skola Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Inre och yttre motivation för lärande?

Idag tillsätts den beryktade utredningen av ett nytt 5-gradigt eller 7-gradigt betygsystem. (läs Freon) Det skall bli intressant att se hur det kommer att se ut i slutändan. Jag utgår ifrån att man inte avser lämna den "målhävdande skolan" utan att man just kommer göra systemet mer tydligt och rättssäkert. Men då inställer sig frågan om det bara handlar om att formalisera det informella + och - systemet. Ni vet det där med G+ eller G- som idag inte finns men används ändå! Skälet till att dagens system används på detta sätt sägs vara behovet av fler steg men det verkliga skälet är ju att man som professionell inte använder systemet som det är tänkt. Det finns ingen betygsnivå som heter G- och följaktligen kan man heller inte professionellt använda det i sin kommunikation med eleven. Genom att ändra betygsystemet förändrar man inte det sätt skolan arbetar efter när det gäller betygsättning. Även med 5 elloer 7 steg kan + och - användas kära läsare :-)

För det första måste man i detta sammanhang fundera en smula över motivation som begrepp kopplat till lärandet. Alla verkar inte vara helt överens om vad som är viktigast för att stimulera ökat lärande, inre och/eller yttre motivation. Båda behövs givetvis men interessant är att alliansen fokuserar på yttre motivation som viktigare än inre, dvs arbetsmetoder och tekniker för att engagera och intressera elever.

"Jag hoppas inte detta avslöjar en ensidig syn på vad lärande är och hur det går till..."

Det andra är att det blir svårt att jämföra skolors resultatförändring bakåt vid införandet av det nya systemet, såvida man inte hittar ett sinnrikt system som gör detta möjligt. Det betyder att man med stor sannolikhet kommer att ha oerhört svårt att diskutera svenska skolors resultat fören det nya systemet har några år på nacken efter 2009. 2011 kanske vi kan se på det igen. Man kan ju förstås besluta att inte förändra poängsättningen på totalen och på så sätt behålla dagens "meritvärdesystem" och därmed fortsättningsvis kunna följa skolors resultatutveckling. Högsta poäng efter åk 9 är då fortfarande 320p.

Det hade varit mycket bättre, som jag ser det, att alliansen lagt mer krut på att kompetensutveckla kring likvärdig betygsbedömning och att utvecklande av arbetsmetoder så att de stämmer överens med tankarna i den målstyrda (målhävdande skolan) istället för att justera systemet. Risken är att fokus nu kommer att hamna på systemet snarare än HUR lärandet utvecklas i skolorna.

Men nu är vi där och vi måste se det från den ljusa sidan också. Ett tydligare betygsystem kan mycket väl ge tydligare arbetsmetoder och kanske till och med mer individanpassad undervisning. Det är inget politikerna kan styra över utan det ligger helt i händerna på pedagogerna själva.


Fler bloggar om:
Skola Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Studio 1 i Sveriges Radio 0313

Här kan ni lyssna på samtalet om rektorsrollen som sändes idag i Sveriges Radios "Studio 1", som i verkligen spelas in i studio 7..(avdelningen onödigt vetande kanske...men ändå sant). Det var bl a rektorerna Annika Kummel, Nordhemsskolan och Lars Samuelsson, Brattåsskolan, Lars Flodin, Skolledarförbundet samt undertecknad från Rektorsakademien som samtaladse med programledaren David Gustavsson SR.

Det var ett ganska förutsägbart samtal på ett sätt om skolans elände men jag försökte i alla fall att nyansera bilden något från att bara handla om att svensk skola ÄR och endast HANDLAR OM för lite resurser, för få poliser, i behov av ökade befogenheter, fler skolledare och annat utan att det också handlar om att skolan framförallt behöver visioner och ett annat sätt att förhålla sig till både barn, ungdomar, uppdraget, lärandet och inte minst sina medarbetare.

(Lyssna Direkt på SRs sida)
http://www.sr.se/cgi-bin/P1/program/index.asp?ProgramID=1637

(Prenumerera på SRs "Studio 1" Podcast.)
http://www.sr.se/podradio/xml/p1_studioett.xml (Prenumerera på SRs "Studio 1" Podcast.)

Knepigt värre var det eftersom de fyra andra satt tillsammans i en studio i Göteborg och jag ensam i en studio vid Gärdet. En inte helt optimalt samtalssituation kanske men det gick bra ändå tycker jag.

"Det som slog mig där under minuterna innan sändning i studio 7 var hur helt igenom professionella de är på Sveriges Radio."

Det var helt enkelt imponerande att sitta där och se på dem skapa sitt program med ett arbetssätt som präglas mycket av saker vi aldrig ser som "radiolyssnare". Vi ser inte den timing som krävs, de förberedelser de gör och den intensiva kommunikationen mellan kontrollrum och programledare. Impressive...

:-)

Fler bloggar om:
Skola Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Rekryteringsproblem i skolledarvärlden och Sveriges Radios P1

Idag i samband med skolledarkongressen i Göteborg diskuteras skolledaryrkets utmaningar i P1 kl 16.00. Ett av de teman som Skolledarkongressen i dagarna skall diskutera är tydligen att man nu börjar oroa sig för att det i framtiden blir svårt att rekrytera skolledare. Olika studier, som jag tidigare tagit upp på denna blogg, visar att de yngre generationer (70-80-talister) inte vill bli chefer. De har sett sina föräldrars uppoffringar och försakanden och är inte beredda att göra detsamma. De har dessutom under hela 90 och 00-talet hört debatten om att det där med att vara chef det är ett "tungt" arbete.

Om vi särskådar skolledarchefsjobbet för en stund och de aktörer som oftast diskuterar dess profession så finner vi att minst 90% av allt som sägs om skolledarchefsjobbet är av negativ karaktär. Det är för mycket att göra, för mycket personalansvar, för splittrat, för mycket av målförmörkelse m.m.

"Bilden av skolledaryrket är helt enkelt att om man söker ett chefsjobb som innebär pina och risk för utbrändhet så skall man genast söka sig ett skolledarjobb".

Det är bilden som bland annat flera tunga aktörer på debattsidan framför i sin iver att hantera sin agenda.

Resultatet blir att ingen vill bli skolledare. Konstigt? Nej snarare helt logiskt. Omsättningen på skolledarjobb är 20% per år redan nu. Man tror dessutom att chanserna att hitta folk som vill bli skolledare ökar om man skapar diverse hinder som aktorisering och stereotypkonservering.

Till detta skall dessutom läggas att 40-talisterna skall gå i pension inom ett par år och då uppstår ett gigantiskt rekryteringsbehov. I hela arbetslivet räknar man med ett behov av att rekrytera 250 000 nya unga chefer. I skolans värld kanske det i värsta fall rör sig om 7000-8000 personer.

Det är det här som skall diskuteras i Sveriges radios P1 idag med representanter från skolledarförbundet, två rektorer och Rektorsakademien. Det startar kl 16.00.

Fler bloggar om:
Skola Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Ny Chef

I kväll var vi på "reborn party" för tidningen Chef som bytt både utseende och förändrat sitt innehåll. Jag har alltid gillat det Chef gör och kommer även i fortsättningen att göra det. Den nya tidningen känns fräsch och nytänkande och är absolut ett vattenhål för all typer av ledare/chefer. Redaktionen har genom en fin balansgång mellan förändring och bevarande av tidigare styrkor lyckats bevara sin själ som tidning och samtidigt presentera något helt igenom nytt.

"Den nya inriktningen handlar om att visa upp det fina med att vara chef, i en tid som de senaste åren mest präglats av att lyfta fram problematiken med chefskapet. "

Hur jobbigt det är, hur svårt det är och hur utbränd man blir av att vara chef har varit den allmänna debatten, också i skolsammanhang? Men nu gäller de positiva signalerna, och det är något chefer behöver för att utveckla sig och hitta trygghet i sin egen ledarsjäl. Inte minst skolans ledare/chefer. Skolans chefer behöver likt alla chefer ny input och uppmuntran. Och tidningen Chef kompletterar de fackliga initiativen som redan finns idag på ett alldeles utmärkt sätt. Nya Chef känns som sagt fräscht rakt igenom.

Så lycka till med ert nya liv tidningen Chef !


Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

CheckPoint Skola

Alldeles nyss la jag upp ett nytt avsnitt av vår nya radiokanal i Podcast-form. Avsnittet är starten på ett återkommande inslag var 14e dag med olika checks på skolan.

Lite som Spanarna i Sveriges Radio men helt om skola, ungdomar, lärare, föräldrar m.m


Det är några skolledare och lärarfolk som samlas och redogör för sina checkpoints under gågna veckor och ämnena i första programmet är:

Marianne Wieslander: "Skola på tåg"
Johan Nyström: "Fettma i skolan"
Angelica Hedin: "Vad näringslivets ledare eftersöker"
Helena Gullberg: "Ledarskap och okunniga män"

Programmet är ca 35 min långt och kan avnjutas direkt via nätet eller prenumereras på gratis som podcast.

Feed för podcastprenumeration: http://www.rektorsakademien.se/documents/rektorsakademien_podcast2.xml

Programmet kan avlyssnas genom att klicka här på CheckPoint Skola.


Fler bloggar om:
Podcast
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Rektorer, de dubbla uppdragen och flera kockar....

Igår diskuterade vi den kommunala skolans dubbla uppdrag, dvs det faktum att vissa delar i rektors uppdrag kommer från uppdragsgivaren kommunen och andra bitar direkt från staten. Detta regleras naturligtvis av den lagstiftning vi har. Låt mig exemplifiera detta:

Om föräldrarna till Lisa Leandersson i 8c kommer upp till skolan och kräver att Lisa skall få byta klass för hennes bästa kompis går i 8a så har rektor att ta ställning till en rad olika saker kring Lisas och andras förutsättningar att nå målen.

"Till exempel så kanske rektor vet att det kanske inte är så bra ur ett lärperspektiv att dessa "bästisar" befinner sig i samma klass".

Skälen kan vara många och det är i detta resonemang av underordnad betydelse. Klassplacering är något som regleras i skollagen, dvs det styrdokument som staten ger direkt till rektor utan att passera kommunen. Det betyder att om föräldrarna inte accepterar rektors klassplacering, eller rektors ovilja att tillmötesgå dem, så brukar föräldrar ganska direkt vända sig till tjänstemännen högre upp i den kommunala förvaltningen. Men eftersom kommunen inte har med klassplaceringsuppdraget att göra så kan kommunens chefer ageraq så mycket rent formellt. Sen spelar det ingen roll om rektor fattat ett uppenbart felaktigt och direkt olämpligt beslut, det är helt enkelt rektors statliga uppdrag som kommunen inte kan påverka. Det betyder alltså att kommunen som är den huvudman som driver själva skolan och står ansvarig för i detta fall Lisas förutsättningar att nå målen inte kan påverka händelseförloppet fullt ut. Kommunen skall alltså ta ansvar men utan befogenheter att göra något åt saken. Det finns flera sådana här komplikationer i det dubbla uppdraget.

Det finns dessutom en olycklig och dubbelt delad lojalitet inbyggt i uppdraget som rektor har och i många fall rör detta till det för ledarskapet. Rektor har ibland att rätta sig efter staten och ibland kommunen. Och ibland krockar det faktiskt.

När det gäller friskolor så är det inte alls på detta viset. I friskola går hela uppdraget direkt från staten till huvudmannen, dvs ägarna och styrelsen, som sedan ger uppdraget till rektor. Enklare och tydligare kan man tycka, och det är det också.

Men varför är det så här? Vem har kokat denna soppa? "The swedish Chef" eller?

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Detta får ni inte missa helt enkelt....

Några av er har säkert redan sex Max bilder på Magisterns blogg, men eftersom det är så bra så lägger jag upp en länk här med. Väldigt roligt och väldigt friskt och väldigt utmanande på sina ställen....men framförallt väldigt roligt...Håll i hatten bara...det blåser....

http://maxentin.com/obs/index.htm

Mycket nöje

:-)

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap

Lite tankar kring skolmöbler och skolinredning...

Inredning hemma syftar ofta till att vi skall trivas och kunna må bra. Ofta speglar inredningen vad vi sätter prioritet på i livet, vilka vi är osv. Vi klär oss också utifrån någon tanke av att känna oss bekväma, funktionella och/eller signalmässiga skäl. Allt det där är olika självklart på olika arbetsplatser. I kreativa branscher präglas ofta inredning av att ge medarbetarna en miljö som underlättar möten, skapar relationer och medvetet bidrar till att tänka i andra banor. I utpräglade industriella branscher är också inredningen anpassad utifrån vad som är viktigt för effektiv produktion, funktionen är där ofta överordnad estetik och trivsel.

Ok ! So far so good....

En skola som byggts på 70-talet har i de flesta fall en arkitektur som formats av tidigare läroplaner och de skolor som byggs idag präglas ofta också de av tidigare läroplaner.

"Få skolbyggen präglas tyvärr av framtidens visioner"

Eva och Åke Westh är skolutvecklare och har varit med och byggt många skolor i Sverige. De brukar säga att det tyvärr är så att när ett skolbygge står klart så är de i de flesta fall färdiga för att byggas om. Gamla traditioner påverkar kommunernas byggprocess och ofta blir det alltför många kompromisser med motiv hämtade från de sätt medarbetarna defakto jobbar ju, eller har för vana att jobba och därför byggs så att säga i många fall Svenska spel-skolor, "same same but different" istället för som var syftet "different".

Härom månaden pratade jag med en skolchef som nu snart har en helt ny fräsch skola uppbyggd och klar. Fina färger, nya trappräcken, ny datasal etc. Men skolchefen är inte riktigt nöjd ändå och påstår att de misslyckats eftersom ambitionen var att bygga en skola som skulle uppmuntra inträde i Lpo94, den "nya" läroplanen. Men lärare, fack och andra intressenter styrde bygget till att anpassas efter "invanda pedagogiska metoder" och därför blev det en halvmesyr som nu tyvärr begränsar mer än den tillför. Som att kissa på sig liksom, varmt och skönt i början men rätt fort kallt igen.

I fredags var vi på några spännande studiebesök för att diskutera detta med hur miljön påverkar mötena och lärandet i skolan. Vi besökte Offecct och Kinnarps i Västergötland och såg på deras nya tankar kring just inredning. Och det var verkligen intressant. Visste ni att doft spelar roll för upplevelsen och att undersökningar visar att kanelbulledoft faktiskt skapar den absolut starkaste trygghetskänslan? Att ljudmiljöer kan dämpa den allmänna mänskliga ljudnivån och att färger sätter oss i olika sinnesstämningar? Att stolar kan ge intressanta signaler och effekter på engagemangsnivån? Ja det är klart ni vet, det är ju därför ni lägger så stor energi på IKEA och andra inredningsbutiker då ni flyttar eller skall göra om ett rum hemma.

Men i skolans värld (och andra arbetsplatser) är tyvärr miljön i mångas sätt att tänka underordnad annat. Annars hade vi haft mängder av skolledare och lärare som verkligen satte sig ned med arbetet med att skapa inlärningsmiljöer som stöds av vetenskaplighet kopplad till dagens läroplan. Jag är helt säker på att vi då på sikt skulle öka måluppfyllnaden i skolan, och därmed ge eleverna bättre möjligheter till att nå fler uppnåendemål och strävansmål.

Vi har inte råd, brukar vara den vanligaste argumentationen. Men har vi verkligen råd att att inte utnyttja också inredningens möjligheter för ökad inlärning?

Har vi verkligen råd att inte utnyttja pedagogernas fulla kraft och professionalism pga av undermålig arbetsmiljö?

Hur mäter vi lönsamheten i en investering i miljön? Vad påverkar miljön förutom lärandet? Hur mäter vi i så fall det? Påverkas välbefinnandet hos medarbetare och elever av en vetekskapligt och estetisk underbyggd arbetsmiljö? Frågor av detta slag kan och bör ställas många gånger...


Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap