Datorn lika självklar som pennan?

Vi lever i en tid där kommunikation och tillgänglighet till världen runt omkring oss på många sätt gränssätts av tillgången till teknik. Tidigare var pennan och pappret helt dominerande gränssnitt för lärandet och levandet i både skola och arbetsliv. Men nu har vi genom datorer och internet fått fler livsnödvändiga verktyg. Så pass livsnödvändiga så att när ministrarna Beatrice Ask och kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth i bland annat Dagens Nyheter nu tar i med hårdhandskarna mot ilegal nedladdning så ratar de förslaget från Renforsutredningen att operatörerna (Telia, Glocalnet, Bredbandsbolaget m.fl) skall ha skyldighet att stänga av personers internetabonnemang om personer laddar ned illegalt material från Internet. Internet anses alltså vara en nödvändighet för att kunna leva i vårt samhälle. De menar ministrarna i alla fall:

”Många har påpekat att avstängning av ett abonnemang är en ingripande åtgärd, som kan få allvarliga följder i ett samhälle som vårt där tillgång till internet är en avgörande välfärdsfråga.”
Aftonbladet 080314

När man sedan läser i Lärarnas Tidning om att 2 av 3 lärare delar dator med sina kollegor och när vi sedan tar del av diskussionen om att det inte skulle vara självklart att lärare elever har tillgång till dator och Internet för sitt lärande så blir man minst sagt beklämd. Beklämd eftersom argumenten "mot" ofta handlar om att det "inte går" eller "det är för dyrt". Det saken egentligen handlar om är att man på alla nivåer i beslutandekretsar måste prioritera. Antingen väljer man en skola med sikte på framtiden eller en skola med allas ögon i backspegeln. Och som Göran Johnsson fd metall så sant sa en gång när jag stötte ihop med honom för en tid sen, "det är alltid bra att titta bakåt så länge inte backspegel tar upp hela vindrutan". Jag tror han menar att man då krockar, det blev min slutsats i alla fall.

Jag tror att vi kommer att skaka på huvudet av förvåning när vi om 20 år ser tillbaka på hur vi idag resonerar kring detta med IT och lärande.
I arbetslivet tog man omedelbart in datorn som arbetsredskap och fann snabbt nya arbetssätt som effektiviserade arbetsprocesser. Varför sker det inte lika naturligt i skolkulturen?

Effektiva arbets och lärprocesser anpassade efter samhällsutvecklingen och framförallt utveckling av lärmetoder som är naturliga för barn och ungdomar är områden skolan måste utveckla på bred front. Annars riskerar vi att inte kunna rekrytera rätt lärare framöver. Men vad värre är och kanske det viktigare argumentet:

Vi riskerar att tappa flera generationers intresse för lärande och skola.

Många (inte alla) kommer då alienera sig alltmer från skolans strukturer och förhållningssätt. Det är helt enkelt inte spännande och intressant längre.

De kommuner som nu satsar på en bärbar dator per elev med ständig internetacess, även kallat "one-to-one learning" gör kloka investeringar och kommer utvecklas mot ett modernare lärande där kreativitet och skapande får en naturligt plats vid sidan av mer traditionell kunskapsinhämtning. Det viktiga är dock att investeringar i hårdvara parallellkopplas med utbildning av samtliga lärare och deras rektorer så att nya arbetssätt kan få grogrund. Det duger inte att köpa teknik, det borde ITis ha lärt de allra flesta.

Somliga jag träffar i samband med mitt jobb brukar argumentera mot utveckling av skolans arbetssätt generellt med inlägg som att

"ja men skall skolan inte vara en motkraft mot samhällsutvecklingen så att det inte går för fort"?

En argumentation som naturligtvis faller på sin egen orimlighet då skolans uppdrag är att förbereda barn och unga för ett liv i det samhälle de skall ut i, arbeta i och leva sina liv i. Och dessutom var det länge sedan skolan skapade samhället (om det överhuvudtaget varit så), och om man nu vill tillbaka dit så gör man klokast i att hänga med själva samhällskroppen. Att se lärandet som en motkraft till utveckling verkar för mig vara att skjuta sig själv i bägge benen.

Man kan tycka vad man vill men det bara är så att

i vårt nuvarande och framtida samhälle kommer datorn under överskådlig tid vara lika självklar som pennan.

Därför måste svenska kommuner satsa stort på att investera i att bygga ut tillgängligheten till datorer för alla elever och alla lärare. Nåt annat kan jag inte se... Det är naturligtvis pinsamt att lärare skall dela på en dator med 5-6 andra kollegor, eller att elever skall dela dator med 30 andra elever. Det känns inte på något sätt sunt.

Trevlig lördag kväll !