Lärarförbundet, Skolministern och svartmålning av skolan

Plötsligt har det hänt, i alla fall så har det uppstått en diskussion om den svartmålande bilden av skolan. Lärarförbundet går i täten för skarp kritik mot skolministern och menar att det hela kan gå illa:

- Vi tvingas säga att skolministern skadar regeringens skolpolitik och skolans utveckling. Hans svartmålning, hans felaktiga bild av skolan, http://www.blogger.com/img/gl.link.giflärare och elever samt de felriktade politiska förslagen riskerar att leda till att skolan hamnar på fel kurs, säger Eva-Lis Preisz.
DN 2007-06-01


Givetvis finns det en hel del sanning i hennes kritik som också verifieras av en undersökning där man frågat 192 lokalavdelningar om vad de anser.

65% av den anser att bilden av skolan till 65% är "mycket orättvisande" eller "orättvisande".

Denna fråga har jag och många med mig drivit under många år utifrån perspektivet "barnens perspektiv" och "lärandets perspektiv" och nu ställer sig tydligen facken också frågan om vart bilden av skolan är på väg. Det finns naturligtvis mycket i skolan som kan förbättras och som med all rätt måste upp till ytan, tex skolans lärande resultat, mobbing och så vidare. Detta får inte försvinna i denna möjliga fortsatta debatt om mediernas bild. Vi vill ju ha en bild av skolan som är nyanserad.

Men man skall komma ihåg att de båda lärarfacken och till viss del också skolledarfacket på samma sätt som skolministern bidragit till denna negativistiska bild, och de har ju naturligtvis sina skäl till det. Och de är ju naturligtvis också väldigt skickliga på att utnyttja medierna för sina egna agendor. De företräder ett antal medlemmars särintressen i frågor om relationen arbetstagare och arbetsgivare och det är i detta viktigt att synas. Men nu tycks de även plocka upp frågan om bilden av skolan de bidragit till att måla. Insiktsfullt och klokt. Det behövs en mer rättvisande bild.

75% av alla artiklar om skolan är negativ och under valrörelsen var samtliga 40 inlägg på DN debatt helt hållet negativ.

Detta skadar givetvis svensk skolas rykte och statusen för såväl lärare, skolledare och annan skolpersonal och i förlängningen framförallt elevernas möjligheter lärande. Givetvis vill ingen ung människa satsa på något som beskrivs som så eländigt. Skola blir helt enkelt inte kul, lärande blir tråkigt och ointressant. "Det står ju överallt" i tidningarna.

Samtidigt skall man komma ihåg att detta är en del av politiken mina vänner, och ytterst ett sätt att vinna sympatier hos väljarkåren. Och här hjälper somliga medier okritiskt till alldeles för mycket istället för att tex granska politiken självt. Fackets kritik av skolministerns politik här ovan är naturligtvis också politik. Se här, för längre ned i samma artikel dyker plötsligt syftet upp:

Och hans skolpolitiska förslag som att exempelvis skriva in skolk i betyg, införa nationella prov i årskurs 3, flytta mobbare, ha fler betygssteg, skriva ordningsomdömen sågs som bisaker av de tillfrågade. De lyfte i stället fram åtgärder som kostar pengar som extra resurser för elever, ökning av andelen utbildade lärare, möjlighet att skapa mindre klasser/grupper och en lika bra skola över hela landet.
DN 2007-06-01

Ok allt det där skriver jag under på, dvs att de där förslagen som nyss klubbades i riksdagen inte är alls är en bra utveckling. Men Eva-Liz poäng är givetvis som vanligt att fler lärare snarare än något annat vore den gyllene enkla vägen för skolan. Och jag är den första att erkänna att det naturligtvis inte är negativt för skolan med fler lärare. Och det är ju också fackets huvudsakliga uppgift att företräda sina föreningsmedlemmar i frågor som rör arbetsförhållanden i relationen till arbetsgivaren. Och där har "fler lärare" under alla tider nästan varit huvudfrågan, dvs ju fler ju starkare. Fokus på kvantitet snarare än vidareutveckla kvalitet. Svår balansgång detta :-)

Man bör ISTÄLLET/OCKSÅ fokusera MER på VAD man gör i vissa skolor om dagarna? Jag vill hävda att fler lärare mycket riktigt underlättar för skolan, men om vi verkligen vill ha en klockren spjutspetsskola "för alla" så måste fler och mycket viktigare saker förändras. Saker som skolkulturen sällan vill lyfta upp på första plats i debatten men som nog alla inser är viktiga.

Några av dessa är naturligtvis att:
modernisera skolans ledarkultur och organisationskultur, lägg ned timplanen så att ämnena kan integreras mer mot ett helhetslärande, utveckla synen på kunskap och lärande mot en som stämmer med målstyrningen och perspektivet att "alla kan lära på sina vilkor". Utveckla pedagogiska arbetsmetoder i skolan för lärande utifrån det framtida samhällets behov/krav på kunskap, kompetens och egenskaper. Investera på bred front i digital kommunikation för alla i skolan (lärare och elever), satsa på att förändra förhållningssättet så vi kan minimera mobbingen, utbilda alla lärare i betygsbedömning. Sätt en kompetensutvecklingspeng på 10 000 kr om året för alla pedagoger. Utveckla elevinflytandet meximalt. Det finns mycket mycket mer att ta tag i om man nu verkligen vill utveckla kvaliteten i skolan än att bara fokusera på "fler lärare" (vilket som sagt i sig inte obetydligt).

Elevitera mera!

Fler boggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap