Ännu en rökridå och pseudodebatt

Då och då, eller allt som oftast, pågår diskussioner om skolan som när man tittar lite djupare visar sig vara flera årtionden ifrån vad forskningen säger om lärandet i förhållande till skolan. Det är närmast magi det hela handlar om, ett medietrolleri där budskapen inte granskas särskilt mycket alls från professionellt håll och där alltfler beslut tenderar stå långt från proffessionen. Senaste tiden har skolplikt vid 6 års ålder diskuterats runt om här och var. Argumenten för är lika många som emot. Här är några för.

Per Schlingman (m):
– Vi vill förstärka det pedagogiska inslaget i förskolan, och erfarenheten säger att barn kan börja skolan redan vid sex års ålder. Man kan ta vara på den nyfikenhet som finns då, säger partisekreterare Per Schlingmann till SvD.
Aftonbladet 16 juni 2007

Jaha? På vilket sätt stärks det pedagogiska inslaget i förskolan genom att att barnen börjar skolan ett år tidigare? Och vad är det som säger att skolan kan ta hand om barns nyfikenhet bättre än förskolan? Och var försvann er övertygelse om att föräldrar och pedagoger avgör genom egna beslut?

Sofias Larsen (c):
– Det här är ingen dramatisk förändring, men det är ett sätt att förtydliga skolans kunskapsuppdrag. Förskoleklassen är en lite konstig halvmesyr, säger Sofia Larsen.
Aftonbladet 16 juni 2007

Ok...mindre lek och mera utlärande i klassrummet Sofia? Så att det inte är så mycket halvmesyr eller? Där gav du en hel del pedagoger på skallen Sofia....

Metta Fjelkner (Lärarnas Riksförbund)
–Vi tror att det gynnar alla att gå i skolan några timmar om dagen, under ledning av välutbildade lärare, som lär barnen läsa, skriva och räkna, säger ordförande Metta Fjelkner.
SVD 17 juni 2007

Snacka om snäv syn på frågan...hur skall de lära Metta? Säg nått om det istället, eller är det för jobbigt? Kanske riskerar du uppröra några av dina medlemmar om du avslöjar var du står i fråga om arbetsmetoder för lärande?

Jan Björklund (fp):
– I Sverige börjar vi ju sist i världen i skolan, och det finns ingen rimlig anledning att tro att just svenska skolbarn skulle mogna senare än andra, säger han till SvD.
Aftonbladet 16 juni 2007

Så du menar att det för att vi i Sverige börjar vid 7 års ålder finns anledning att tro att alla våra svenska barn mognar tidigare? Varför vill ni inte fokusera på lärandet snarare än organisation och indelning Jan? Och Finland förresten, de börjar vid 7 år....

Argumenten mot brukar vara av karaktären "varför börja stressa barnen ännu tidigare" och "det är dumt att göra detta innan vi har en 100%-igt fungerande skola". Men här är ett mer obegripligt argument än vanligt:

Rossana Dinamarca (v)
–Det finns många farhågor, jag är rädd för att det här trubbar bort barnen.
SVD 17 juni 2007

Problemet är att ni inte vill diskutera de individuella perspektivet med utgångspunkt i lärandet utan att alla skall ses som en enda stor klump med exakt samma förutsättningar bara för att de råkar vara födda samma år.

All forskning kring utveckling visar ju snarare att "klassindelning efter födelseår" är ett rejält felslut utifrån lärandeperspektivet.

I en åk 7 klass spänner mognadsnivån från fysisk ålder 9år - 18år. Verkar det rimligt? Är det inte rimligare att vi indelar efter förutsättningar för lärande, där personlig mognad faktiskt spelar stor roll bland flera andra förutsättningar. Det skulle få flera fördelar för pedagogerna, men framförallt för barnens lärandet.

Återigen blir diskussionen om skolan präglad av politisk ideologi, om än rätt rörig, och kunskapen om själva lärandets metoder och förutsättningar får stryka på foten.

Tragiskt.

Fler boggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolutveckling
Ledarskap