Socialtjänsten, Minervaskolans rektor och ostron

En del rektorer börjar tydligen se det som legitimt att bryta mot lagen och det kommer därför att bli tuffare för väldigt många elever i riskzonen nu när man snabbt och enkelt stänger av istället för jobbar med deras beteendeproblem. Och återigen blir det NEJ på frågan om jag menar att busarna skall skyddas och/eller försvaras. De skall vändas!

Minervaskolans rektor beredd att bryta mot lagen
De elever som blir trakasserade ska skyddas.
- Det handlar om att välja sida även om det innebär att bryta mot lagen, säger Hans Jansson rektor på Minervaskolan i Umeå, som stängde av en grundskoleelev två dagar före jullovet.

I dag tillåter inte skollagen att elever i grundskolan stängs av.
Det struntar Minervaskolans rektor Hans Jansson. Han anser att han har stöd i den nya borgerliga regeringens förslag, som vill göra det lättare att flytta bråkiga eller mobbande elever till andra skolor och kunna stänga av elever upp till två veckor. Detta för att skydda de andra eleverna.
Sveriges Radios hemsida

Faktum är att istället för att luckra upp, eller skärpa, lagen kring avstägning etc så borde man från politiskt håll skärpa lagstiftningen för socialtjänsten. Grejen är ju den att skolans personal inte har rätt kompetens för att hantera barn och ungdomar med grava beteendestörningar. Däremot har socialtjänsten nätverket runt denna kompetens och mitt förslag är att nuvarande socialtjänst (som arbetar med elever) dels granskas noga och sen skärps upp, dvs i meningen att tiden mellan anmälan och kvalitativ åtgärd minskas till max en dag. Alla elever måste synas och bli sedda direkt, oavsett styrkor och svagheter. Efter att ha jobbat i skolan och tagit aktiv del i strulputtarnas vardag så vet jag att de ofta har sårade själar som på ett sätt måste hanteras lika varsamt som alla andra barn, för de är faktiskt barn. Att vara varsam kan också vara att ställa tydliga krav och att ta de därt samtalen som leder till en förstrolig relation (inte kompisförhållande). Vi människor har en tendens att undvika att bryta överenskommelser med dem vi har en djup relation med. Men som sagt de är barn och bland isoleras debatten till att de skulle vara något annat...

Skolan förväntas hantera de mest svåra fall utan kunskap om hur tex utåtagerande barns beteenden fungerar och om effektiva handlingsplaner. Är det rimligt?

Minervaskolans agerande i artikeln ovan bekräftar att de faktiskt saknar kompetens att hantera situationen och då är det ofrånkomligen mycket enklare att stänga av eleven, trots skolplikt tydligen. Dessutom upplever rektorn för skolan att skolmiisterns PR-budskap numera ÄR lagen och att han därför har stöd att bryta mot den riktiga. Farligt. Han tar även tillfället i akt se sig själv som beskyddare av den enskilde utsatta samtidigt som han tidigare i år stängde av en elev som pga av religiös övertygelse bar slöja.

Hmmmm....det haltar kära vänner :-)

Han får helt enkelt, som många andra, vänta tills att skollagen stödjer honom i dessa beslut.

Gott nytt år :-)

Nu skall ätas ostron....

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolpolitik

Kulramar Skola och Metro

Igår hade tidningen Metro en fantastiskt rolig bild i anslutning till ett porträtt av skolministern. Bilden visade skolministern som håller upp en färgglad kulram framför ansiktet runt en text som handlade om att det mesta var bättre förr och att nya idéer oftast inte är särskilt goda idéer. Kulramen blev en cool inramning av Jans vision och det är lite kul ändå att Jan inte backar för att verkligen driva sin tes till mått av självironi. Vi skall alltså möta globaliseringens konkurrens och det sjunkande värdet på kunskap genom att signalera till svensk skola att kulramens tid ökar värdet på kunskap? Varför inte införa räknestickan också? Räknestickan användes för akuträkning när Apollo 13 skulle räddas i rymden. Så det borde väl funka idag också Jan? Ett nyårstips i all välmening :-)

Man fick också veta att en retrosamling med ABBA hits rullar i bilstereon och att Jan tycker kvarsittning hade varit bra när han själv gick i skolan, han hade ju inte drabbats av det kan man läsa mellan raderna.

Vidare skall man från 1 juli tvångsflytta mobbare utan föräldrars samtycke, trots att det ju inte löser samhällsproblemet med dessa ofta själva kränkta och invärtes sårade personer. Att flytta problemet till någon annan skola där personalen har mindre kunskaper och relationer med mobbaren minskar naturligtvis möjligheterna att i tid bryta beteendemönstret. Att bygga relationer och skapa social kontroll är väldigt viktigt. Som misslyckad med ett svårbrutet beteende öppnas tvärtom nya jaktmarker att ta kontroll över. De som nu tolkar min text som att stryka mobbare medhårs, får inte ut så mycket av det. Det krävs mycket arbete och ibland tuffa samtal för att nå in i bröstet på "stökig elev" som de ofta benämns. Samtidigt måste skolans personal givetvis träna sig att upptäcka, förhindra och med lika stort engagemang ta om hand och stötta de som utsätts för detta kriminella beteende. De är brottsoffer. Och kanske är det här som synen på brottsoffer i samhället kan ändras? Men att flytta barnet till en annan skola utan föräldrars samtycke kräver också att man är medveten om att den mottagande skolan har en svår start då föräldrarna svårligen i de flesta fall kommer att vara "med på tåget".

Vi vill gärna se allt svart och vitt, den enkla politiken och de enkla lösningarna. Med det finns i dessa sammanhang inget sådant. Det kräver enormt av de vuxna i skolan i fråga om engagemang och kompetens.
Metta Fjelkner tycker Jans tydlighet är bra men tror inte heller att mobbarflytt löser detta betydligt djupare problem, och jag får väl för en gång skull hålla med henne.

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolpolitik

Lärstilstyper & David Kolb

Detta med lärstilar är ofta debatterat i pedagogiska kretsar och något som jag ofta funderat över är vad det är som bestämmer vilken lärstil som är tex min. Idéteorin med lärstilar innebär kortfattat att det finns olika sätt att lära men att ingen i sig är bättre än andra utan istället starkt kopplat till individen. Men problemet är ju att veta vad som är bästa lärstilen för just mig, är det tex den jag personligen föredrar? Om man förutsätter att det är det sätt som individen föredrar (tycker om mest) så menar många att det är ett vanligt misstag. Moderskeppet (www.moderskeppet.se) heter en site med mycket matnyttigt kring lärande och nya medier och IT. Det är Mattias Karlsson som undervisar vid Högskolan i Jönköping som driver siten. Hans egna lilla bakgård kretsar kring webb, IT i samhället, IT-pedagogik.

Mattias favorit heter David Kolb, professor vid Case Western Reserve University i US och Kolb har utvecklat en teori runt lärstilar som kallas "Kolbs fyra lärstilar".

Han utgår från två olika aspekter: Hur vi tar till oss information och hur vi bearbetar den. Varje aspekt har en skala mellan två ytterligheter:

- Hur vi tar till oss ny information: Från konkreta upplevelser till abstrakt tänkande
- Hur vi bearbetar denna information: Från aktivt experimenterande till reflektion och observation.



Utifrån dessa delar definierar Kolb fyra lärstilstyper:

Typ 1 Idégivaren vill ha en känslomässig koppling till det som ska läras och vill veta varför han/hon ska lära sig just det här. Idégivaren lär genom upplevelse och lär genom att se på när andra arbetar praktiskt. Filmsekvenser kan vara andra sätt. Idégivaren lär sig mest genom diskussioner med andra som har samma lärstil.

Typ 2 Förklararen vill ha teori och fakta, lyssnar på experter, tänker igenom idéer och ställer sig frågan: Vad är viktigt? Förklararen föredrar att läsa manualer framför att pröva sig fram, men har också glädje av lärarledda lektioner och föreläsningar där grundläggande begrepp tas upp.

Typ 3 Sammanställaren tänker först och handlar sedan. Han/hon frågar sig: Hur kan jag använda den här kunskapen? Att först få den teoretiska bakgrunden och sedan få möjlighet att tillämpa kunskapen praktiskt passar Sammanställaren bra. Föreläsningar följt av övningar och skrivet material är goda grunder för lärande.

Typ 4 Prövaren är aktiv och handlingsinriktad. Han/hon vill arbeta praktiskt och hittar ofta nya sätt att tillämpa nyförvärvade kunskaper. Prövaren frågar sig: Vad händer om jag istället gör på det här viset? Prövaren styr själv sin upptäckarlusta, lär sig genom trial and error. Prövaren tycker inte om passiva inlärningsmetoder som föreläsningar.
Hämtat från www.moderskeppet.se

Teorin är mycket intressant och pekar på ett sätt att se på detta med olika sätt att lära. Om vi för ett ögonblick antar att det nu är på det viset som Kolb beskriver så finns det ju all anledning att hålla sig kritisk till mycket i svensk skolkultur. Men så finns det ju som tur är för många olika sett att se på skola. Den nya trenden är ju skolministerns förälskelse i "den enda metoden" bakom katedern, som kallar alla andra idéer för flum från det pedagogiska etablisemanget.

Undrar vilken lärstilsstyp skolministern är? Han kanske har en alldeles egen?

Mer om David Kolb

:-)

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolpolitik

Nationella prov, silltrötthet och utvärdering av lärare & rektorer

God Jul på er

Här kommer en melodiradioövergång: Nu är ni säkert lika silltrötta och skinkgästa som jag själv och då längtar man ju efter variation. Variation och motivation är ju som ni vet lärandets moder. Lärande är ju ofta svårt att mäta och därför tänkte jag skriva några rader om nationella prov.

Nationella prov är ju i sig ingen pedagogisk metod i sig, även om man givetvis kan se alla provtillfällen som lärtillfällen. I första hand är de tänkta att ge en nationell bild av hur skolsystemet fungerar. Det kan även ge indikationer kring varje elevs kunskapsnivå men man måste beakta att ett provtillfälle inte kan fungera som en sanningsfyr för alla elever. Mycket kan spela in på det unika tillfällets förutsättningar, bara det att en veckas maginfluensa påverkar ett barns förmåga att fokusera. Därför är det naturligtvis tufft för ett enskilt barn om det misslyckas på det enda nationella provet om det stipulerar känslan av att vara mindre smart fram till nästa nationella prov. Samtidigt är det ett viktigt tillfälle för de elever som lyckas och som får en boost av det. Att lyckas eller misslyckas är viktiga upplevelser som sätter prägling på individen för lång tid. Därför är det viktigt att även ha andra metoder för bedömning av tex betyg eller kunskapsutveckling.

MEN de nationella proven är naturligtvis viktiga utifrån perspektivet en skola för alla. Det man skulle önska är ju att resultatet också avspeglar prestationerna för lärarna. Lärarens arbete präglar elevernas resultat i stor utsträckning och därför borde resultaten på nationella prov i någon mån även vara underlag för bedömning av lärares prestationer i de ämnen där nationella prov finns. För skolors ledningar skulle naturligtvis detta instrument mycket väl kunna fungera som underlag för lärares och skolledares utvecklingssamtal, oavsett om resultaten är goda eller mindra goda.

Debatten kring nationella prov låter anspela på att man med hjälp av givet antal fler nationella prov kan öka lärandet hos barnen och skälet anges vara att elever som halkat efter synliggörs. Men prov är återigen inte i första hand en metod för lärande. Efter att man identifierat dessa efterhalkade måste ju dessa elever ges nya möjligheter att hämta ifatt igen. Detta blir dock svårt om det enbart är lärarens val av arbetsmetoder/lärmetoder som avgörande. Man skulle alltså kunna tänka sig att arbetsmetoden som för den enskilde eleven lätt fram till att de halkat efter är en metod som ej fungerar på just den eleven som då uppenbarligen behöver en annan metod för att nå målen. Så är det tänkt att fungera utifrån läroplanerna, men varje gång man nämner det blir vuxna i skolan uppretade och/eller förvånade.

Utveckla därför nya nationella prov som mäter flera parametrar än elevernas faktakunskaper, varför inte låta eleven i varje nationellt prov utvärdera sin/sina lärare så att vi ser hur lärarna arbetat utifrån elevens perspektiv. Då får vi kanske en mer rätt visande bild av skolans förmåga att prestera och skolorna får tydliga verktyg i sin skolutveckling så att arbetsmetoderna kan utvecklas mot ett högre lärande.


Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare href="http://bloggar.se/om/politik" rel="tag">politik

För många är julen mest ångest och oro

Många barn mår dåligt inför jullovet och julhelgen. Det finns en rädsla för bråk och missbruk i familjen. Inför jullovet har flera elever undrat om skolan har öppet under jullovet. Det möter Charlotte Sundkvist rektor vid Sjöparksskolan i Gällivare.
Sveriges Radio 2006-12-23


Detta är något väldigt många vuxna i skolan känner igen. Elever som som uttrycker att de helst skulle se att skolan var öppen så att de kunde ha chansen att slippa eländet hemma och det skulle urarta.

Ca 300 000 barn växer upp i familjeförhållanden med antingen missbruk av alkohol, tabletter eller droger eller med fysiskt och psykiskt våld inom familjen. För dessa barn är långledigheter som jul inte alls förknippad med semester, vila och lugn och ro.

God Jul


Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare href="http://bloggar.se/om/politik" rel="tag">politik

Rebecka Hemse Skola och Aftonbladet som folkbildare

Jag läser både Aftonbladet och Expressen i stort sett varje dag, och ett av skälen är att den moderna folkbildningen tydligen flyttat in i dessa redaktioners domäner. Det är i alla fall vad många säger. detta till trots säger de flesta svenskar tvärtemot på frågan om det man läser i kvällspressen är särskilt viktigt. Men trots det är det så att kvällspressens räckvidd och dramaturgi på något sätt ändå tagit rollen som dagens folkbildningskanal, alla fall i någon mening. Tänk dig tex om Aftonbladet skulle ha, som är lite av min högsta önskan, ett temanummer varje vår och höst om skolans läroplan. Ett temanummer som förklarar skolans uppdrag och vad som faktiskt gäller när vi dagligdags debatterar skolan. Jag menar vore det inte på sin plats med lite modern läroplanskunskap hemma i kökssofforna :-)

Aftonbladet hade i dag en helt otroligt bra artikel om en av våra mest folkkära skådisar Rebecka Hemse. Ni vet hon som spelar den hetsiga dottern till kommissarie Beck. Hon verkar ha precis alla hemma och hur cool som helst. Hon vågar säga sånt som nästan alla någonsin har tänkt:

"Skolan är en idiotisk uppfinning. Vem kom på att barn skall sitta stilla när de är sju år".

De flesta tänker nog omedelbart att Rebecka hamnat väldigt fel i sin uppfattning om skolans uppdrag, hon verkar inte särskilt påläst. Men hon säger trots allt något som är viktigt och som till och med många av oss som jobbar i skolan någon gång också tänkt. "Vem har kommit på detta"? Att sitta still och lyssna passar många men inte alla. Särskilt inte Rebecka, hon var tydligen just av det skälet sällan där av döma av artikelns innehåll. Hon är väl antagligen en av de barn och ungdomar som har tallanger och begåvningar som kanske inte alltid uppskattas i skolan. Hon är bevisligen också en fantastisk skådis.

Men tillbaks till huvudfrågan. Hon lyfter en fråga som ingen tar vidare. En fråga som inte i alla perspektiv är rätt men som ändå håller stort mått av insikt. Hon lyfter en fråga som i synnerhet journalister sällan tar in i sina artiklar. Det jag avser uppfattningar om skolan utifrån andra perspektiv än politikers och olika ordföranden i fackliga organisationer, som trots allt dominerar agendan efter deras lilla smala agenda.

Det var roligt att läsa i alla fall och jag satte faktiskt den indiska grytan i halsen när jag såg henne säga det där som ingen annan säger....

Tack Rebecka Hemse, och tack Aftonbladet !

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare teater href="http://bloggar.se/om/politik" rel="tag">politik

BETT SHOW & Headteacher Academy

Välkommen till BETT Show 2007!

10 till 14e januari 2007 genomförs en av världens största mässor, tror faktiskt den är den största, inom området lärande och IT. Närmare 30 000 personer besöker mässan och fför varje är ökar antalet internatyionella besök. BETT SHOW är helt enkelt mötesplatsen där det allra senaste kring den nya lärandet. Ett måste om du jobbar i skolan som lärare eller skolledare. Så mycket ny energi och goda ideer som finns där hittar man ingen annan stans, det kan jag försäkra.
Du hittar mer info om BETT här:
www.bettshow.com
En film från BETT 2006 här:
Se filmen

I samband med denna mässa genomför vi tillsammans med Stockholms Handelskammare i London, Apple och NetSmart en nätverksträff med spännande talare och nyttosamt mingel med gäster från 6 länder. England, Sverige, Norge, Danmark, Holland och Frankrike. Syftet är att koppla samman förändringsbenägna skolledare med andra likasinnade från andra länder. På så sätt kan vi etablera ett kunskapsutbyte mellan länderna och så småningom ha nätverksträffar i flera länder. Mer information finns på:
www.headteacheracademy.com

Nätverksträffen genomförs i Apple HQ i London intill Regent Street den 12 jan kl 1700 och programmet är på väg att bli digert:

Program (med res för ändringar)

1700 Introduction, Fredrik Jeppesen founder Headteacher Academy & John Couch vice president Education Apple Inc
1715 Head of Education municipality of Falkenberg, Sweden
1730 Carol Chapman, Talking Heads Team
1800 Mingle and official toast
1830 Mr. David Lapides, Director of Education Smartboard
1845 Jean Johnson, NotSchool
1915 Free Buffé and mingle

Vill du delta så maila seher@rektorsakademien.se

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare IT apple

Fjelkner, Pascalidou, Rinkebyskolan & Ryggradslösa djur

Igår talar ordföranden i Lärarnas Riksförbund Metta Fjelkner ut i Expressen i en debattartikel med rubriken "Skolpengen gör rektorer till ryggradslösa ledare". Metta menar att skolledare generellt sätt håller på att bli ryggradslösa och huvudlösa av vårt skolsystem. Våra 15 000 skolledare är alltså enligt Metta på väg att tappa ryggraden, inte rent biologiskt får man hoppas, utan hon menar antagligen att de snart allihop kommer att strunta i båda lagar och etik. Och vist finns det skolledare som fattar felaktiga beslut, precis som det finns lärare och elever som gör det. Senast idag läste jag om en lärare som dröjde en dag med att anmäla ett mobingfall till sin skolledning, och när eleverna anmälde en misshandel så gav pedagogen svaret "kom inte här och skvallra" och fortsatte lektionen. Och Rinkebyskolans hantering av fallet Pascalidou har mycket mer att önska. I botten handlar det ju om vilket ledarskap som gäller på de skolor där man ofta fattar felaktiga beslut. Men att kalla en hel yrkesgrupp för att vara på väg att bli huvudlösa och sakna ryggrad känns mer som spektakulär PR-kupp än seriös debatt.

Mettas oro för att en del skolledare vill sopa problem under mattan för att inte få dåligt rykte måste kompletteras med en del kunskap, som hon förmodligen inte fick på sin lärarutbildning. När det gäller "varumärken" så är det så att en skola, till exempel, inte kan sopa saker under mattan i dagens öppna samhälle utan att varumärket varje gång förlorar värde. Med eller utan skolpeng så kommer de skolor där skolledare och lärare inte har ett sunt ledarskap tillsammans att bli utan elever. Och det är väl i sak inte mer än rätt? För vem vill ha sitt barn i en skola där ledarskapet är osunt? Osunt ledarskap ger ingen bra jordmån för pedagogisk utveckling och/eller lärande. Så därför måste Mettas slutsats rimligen vara en annan, nämligen att skolledarna och lärare måste kompetensutvecklas och ges möjlighet att anpassa sin organisation, förhållningssätt, ledarskap och arbetsmetoder efter intentionerna i lagstiftningen. Inte att skolpengen och föräldrars rätt att välja skola är boven i dramat och därför skall bort så att alla vuxna i skolan kan återgå till "som det var förr".

Bilden ovan är det ryggradslösa djuret skorpion...

LITE OM RYGGRADSLÖSA DJUR
De första djuren på vår planet var de ryggradslösa. Till denna grupp hittas bland annat kräftdjur, bläckfiskar och sniglar.

De utvecklades under fyra tidsperioder i jordens historia -Prekambrium (2500-600 miljoner år sedan) Kambrium (600-500 miljoner år sedan), Ordovicium (500-450 miljoner år sedan) och Silur (450-400 miljoner år sedan).

Under Silur hade de fått konkurrens av fiskarna och var för de mesta deras bytesdjur. Många ryggradslösa djur har inte utvecklats särskilt mycket sedan dessa tider.
www.ungafakta.se

:-)

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Politik

Marianne Lundgren, Elever i riskzonen & Ledarskap

I en artikel i Lärarnas Tidning redogörs idag för Marianne Lundgrens studie om hur skolan betraktar de som inte håller sig "innanför boxen" som avvikare och som med diciplinära metoder antingen forceras in i normen eller förskjuts in i facket "problem". Hon har helt enkelt ur ett vetenskapligt perspektiv tittat på skolans förhållningssätt till normbrytning och beskriver i sin studie vägen från barn till elev i riskzonen. Marianne Lundgren är pedagog vid Växjö Universitet.

Marianne Lundgren har följt det pedagogiska arbetet på en skola under ett år och analyserat hur det går till när ett barn förvandlas till en ”elev i riskzon”. Hon har sett att det parallellt med talet om ”den goda skolan” finns klara uppfattningar om hur elever ska vara för att passa in i ”gällande norm”.
– De ska vara ansvarstagande och självgående eftersom vårt samhälle efterfrågar den sortens medborgare. Den som inte motsvarar kraven blir betraktad som avvikare och problemet förläggs till honom eller henne.
– Elever som inte stämmer med mallen – inte lyssnar, inte hinner det de ska, inte kan arbeta självständigt – anses vara besvärliga och måste på något sätt tillrättavisas.
Skolans funktion i samhället är bland annat att kontrollera, disciplinera och inordna i systemet, framhåller Marianne Lundgren. Ser man det så, blir det logiskt att kategorisera elever. Men det innebär också att eleverna riskerar att ”fångas in och låsas fast” i de föreställningar som finns om dem.
– Lärare talar alldeles för lite om det här, och om den stigmatisering som äger rum i skolan. Det är så självklart att diskutera elever i termer av till exempel begåvad och obegåvad att man inte upplever det som ett bekymmer.
– Barnen blir objekt i stället för subjekt. Jag menar att pedagogerna måste problematisera sina egna föreställningar om normalitet, i stället för att bara titta kritiskt på barn och föräldrar.
Lärarnas Tidning

Detta handlar ju väldigt mycket om ledarskapet, dvs att klimatet och förhållningssättet naturligtvis grundläggs där. Det handlar om skolledares och lärares förmåga att ta vara på samtliga elevers och pedagogers samlade tillgångar i syfte att få elever och lärare att utvecklas och nå så många mål som möjligt.

Så vilken skola skall/vill vi ha?


Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Politik

Pascalidou Knutbyskolan & Avtal

När jag var rektor var ett handslag ett handslag, dvs det viktigaste ögonblicket i ett anställningsförfarande. Har man väl löneförhandlat och kommit överens och tar i hand och ser varandra i ögonen och säger något i stil med "välkommen ombord" så är det klart. Sen återstår i min smak att underteckna själva pappret, anställningsavtalet.

Just nu stormar det kring en artikelserie i Metro som Alexandra Pascalidou skrivit angående förhållandena i en åk 1 klass i Rinkeby, eller närmare bestämt Knutbyskolan som är en enhet inom Rinkebyskolans rektorsområde. Innehållet i artiklarna har upprört föräldrar och personal ganska mycket, man menar att olika personers integritet har kränkts. Alexandra har alltså utmanat genom att gå på den tunna linjen för vad som är lämpligt och så långt är allt i sin ordning. Journalisten skriver granskande och de granskade (skolan) har all rätt att reagera och kräva utrymme att förklara eller dementera i media.
Metro-artikel

Nu föll det sig tydligen så att Alexandras syster Dimitra Pascalidou just innan hade löneförhandlat och skakat tass med biträdande rektor Hellström, som öppet visade förnöjsamhet över en lyckad rekrytering av den engagerade och nyexade Dimitra Pascalidou.

Efter syster Alexandras artiklar stormade det internt bland personal och föräldrar och av obegriplig anledning riktades massornas vrede mot Dimitra, Alexandras syster. Biträdande rektor ringde upp Dimitra och förklarade att alla var så arga på alexandra att Dimitra nu inte längre var välkommen att arbeta på skolan.
Expressen v 50

Man kan naturligtvis aldrig veta vad som exakt sagts i detta eller hur ledningsgruppen i Rinkebyskolan resonerade för att komma fram till att ett ingåget avtal och överenskommelse rivs upp för att en av parternas släktingar skriver artiklar i tidningen. Men man skulle gärna velat vara den där flugan på väggen som ingen märkte, då skulle man fått veta.

Det vittnar hursomhelst om ett synsätt i organisationen som rättfärdigar att strunta i ingågna avtal och i och med det handlar det om en väsentlig del ledarskapet. Genom att bryta avtalet med Dimitra har ledningsgruppen kanske sett sig visa handlingskraft och att de minsan kan bestraffa "släkten" som "befläckat" skolan. Och hur det skulle rimma med svensk skolas värdegrund kan jag inte se.

Om man vill återfå den naggade respekten i detta ärende så borde man ringa Dimitra och säga "Förlåt men vi förivrade oss. Det är naturligtvis inte ditt fel att Alexandra skrivit. Välkommen tillbaka så reder vi ut det som hänt".

När jag var rektor var ett handslag ett handslag, dvs det viktigaste ögonblicket i ett anställningsförfarande.

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Politik

Spelkultur, Svt och äldre spelare

I morse var det spelrecensioner i morgonsoffan och det är en THOMAS ARNROTH som betygsätter och berättar om ett antal spel varje vecka. Det händer naturligtvis mycket på spelfronten och inlslaget varje vecka är viktigt för många vuxna, även om de inte vet om det. Det är också roligt att se en "icke stereotyp av spelintressrad". Det är nämligen många som spelar i vårt avlånga land och långt ifrån alla är högkonsumerande tonåringar i riskzonen som vi läser om i medierna. En stor spelgrupp är +35 åringar, det tänker man inte så ofta på.

Idag recenserade han i alla fall bland annat ett spel som tar rollen som "familjesällskapsspel vid bordet", dvs ett spel som fyller en stark social funktion av att umgås. Ett Playstation 2 spel med 4 medföljande minihandkontroller med färgade tryckknappar som är så enkla att hantera att man kan börja spela redan efter 30 sek. I studion började tex programledaren, recensenten själv och nyhetsuppläsaren att tävla om vem som vågade ha huvudet längst i ett lejons gap. Tyvärr kommer jag inte ihåg spelets namn, ber att få återkomma.

Min tanke är att ett sådant spel är mycket bra att spela tillsammans med sina barn och gärna tidigt i åldrarna (enligt åldersgräns givetvis) och på så sätt få inblick och tillgång till barns och ungdomars spelkultur. Även om man inte kan kanske kan bli en del av den så i alla fall mer tillgång än inte alls. Kanske blir det en bra ingång till att kunna börja prata om spel med sina barn på ett halvnaturligt sätt.

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Spel

Skolverket skall rätta prov enligt nya idéer...

Även när det gäller kvalitetssäkringen är ändringar på gång. Att all provrättning görs av de undervisande lärarna är ingen bra ordning om likvärdigheten ska garanteras.
- Skolverket kan inte rätta alla prov men man kan tänka sig att de tar hand om en viss andel från varje skola för att se till att bedömningarna görs på rätt nivå, säger Jan Björklund.
Skolvärlden 2006-12-06

I tidningen Skolvärlden beskriver regeringen nu sina tankar om hur läs och skrivförmågan skall kartläggas tidigt, som naturligtvis i grunden är en bra idé. Man ändrar nu lite ton också när man säger att proven som införs i åk tre i sig inte ger några garantier för att elever med svårigheter får det extra stöd de behöver. Tidigare lät det som en ren självklarhet. Nu menar man att om en klass har stora svårigheter så skall resultaten vara guider till mer resurser och resurserna skall hämtas från det individuella programmet tycker man. Iden är att plocka resurser från dem som skolan redan misslyckats med att ge den start i livet den har uppgiften att ge och föra över dem till elever i de lägre årskurserna. För att komma åt kvaliten så skall man också lyfta av lärarna vist ansvar för betygsbedömning och rättning av proven och låta skolverket ta över den rollen. Staten skall alltså rätta prov åt lärare som tydligen inte längre kan anförtros uppgiften. Ambitionen man har i sina idéer är goda, ingen tvekan om saken men man väljer fel stig i skogen.

Det är ibland precis som om man missar att själva lärandet och hur det faktiskt sker måste in i debatten. De flesta vet ju vid det här laget att pengar inte är hela lösningen. det mesta av lösningen sitter hos pedagogen. Givetvis spelar resurser roll för förutsättningarna i undervisningssituationen men var finns diskussionen om att det faktiskt också handlar om att ställa högre resultatkrav på pedagogerna i de skolor som har hög andel elever med låg måluppfyllelse. I pedagogiska magasinet finns mycket bra men var finns detta i samhällsdiskussionen? Min poäng är att om diskussionerna kring skolan hela tiden kretsar runt att odågorna till eleverna är si och så och resurserna är för små och felriktade så exkluderar man lärarnas/pedagogernas professionella värde. Kanske är det just därför som statusen för lärare sjunker. De lyfts ju sällan fram som de hjältar och superstars de är. Istället trycker man fram krav på mer resurser, fler stödpersoner i organisationen, prov som skolverket nu till och med skall rätta åt lärarna. Nej det krävs en omläggning av fokus här tycker jag. Ett fokus som lyser varmt på pedagogerna...våra superstars...

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Politik

Tom Hagman

I måndags fick Kunskapsgymnasiet i Kistas skolchef (rektor) pris "Heja Rektorn" på Rektorsakademiens nätverksträff. Tom Hagman är en otroligt meriterad skolledare och har arbetat i både kommunal regi och privat, för närvarande i friskolekoncernen Kunskapsskolan. Det unika med Tom är hans fantastiska förhållningssätt till både sin personal och sina elever. Utöver detta så skapar han ständigt utveckling och goda resultat. För mig betyder det att han hanterar verktyget ledarskap på ett sätt som många borde ta efter, oavsett man är lärare eller skolledare.

Besök honom på hans skola. Korta studiebesök är underskattat som idé. Ta ledigt en eftermiddag och åk dit och titta och låt känselspröten fladdra runt. Inte bara på Toms skola, det skadar inte att bilda sig en uppfattning om andra skolor än sin egen. Det blir lätt så annars att man blir hemmablind och inskränkt i sina analyser av sin egen skolas verksamhet. man måste ha något att jämföra med.

Men börja med Tom Hagman, och ni kommer att känna saker som ni bergsäkert kommer att ha nytta av.

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Politik

Gymnasieskolans kultur

Inger Olsson och Anette Forsten Seiser berätta igår (4/12) på Rektorsakademiens nätverksträff (på Berns i Stockholm) inför 170 besökare om deras forskningsprojekt där de kartlagt gymnasieskolans kultur. Inger och Anett är bland annat verksamma på Karlstads Universitet och är i övrigt också kopplade till Hagfors kommun. Att förändringsarbete och/eller förbättringsarbete inte är självklara fenomen i skolan vet vi ju alla men Inger och Anetts forskning gav oss ändå en ganska tydlig bild om varför det är så.

Bland annat beror det på kombinationen "lärarkultur" och typ av skolledare. Om kulturen i lärarkollegiet är mestadels ämnesstyrt och om lärarna själva bestämmer allt som rör undervisning och skolledaren samtidigt är en ren administratör som endast fattar beslut om saker utanför undervisningen kan allt verka fint på ytan, men någon utveckling eller förbättring sker inte alls. Och ett viktigt skäl är att individualistiskt tänkande i dessa kulturer står före samarbete. Detta trots att i stort sätt all forskning pekar på att samarbete skapar bättre resultat eftersom alla strävar åt samma "håll". Om man som förvaltningschef sätter in en handlingskraftig skolledare i en sådan kultur som raskt börjar ta allt fler beslut rörande undervisning och som dessutom uppmuntrar till samarbeten över ämnesgränserna så kan kollegiet plötsligt förskjuta skolledningen med full kraft. Om lärarkulturen istället är samarbetsinriktad, förändringsbenägen och förbättringsinriktad i kombination med att skolledaren i huvudsak är "administrativ" riskerar skolledaren också att förskjutas. Inger och Anett pekar på att frågan är komplicerad eftersom det krävs både ett viss typ av ledarskap och en viss typ av lärarkultur för att skolor skall kunna förbättra sig och utvecklas. Hönan eller ägget alltså.

Själv känner jag igen detta som Inger och Anett beskriver från min egen tid som rektor, men samtidigt är det så att det går att utveckla både ledarskapet och kulturen samtidigt. Det går sällan att "organisera" bort kulturyttringar. Det är inne i huvudet på medarbetarna och skolledningen som den stora förändringspotantialen sitter. Och det gäller som de också påpekade att som förändringsinriktad i skolan, skolledare som lärare, ha enormt tålamod och en riktigt stark vilja.

Så jag skulle vilja säga att om vi alla hjälptes åt ordentligt och samarbetade mer så kan vi absolut vända "no way" till "THAT WAY"...om inte annat så för våra barn och ungdomars skull.

Jag är hoppfull ! Jag tror på lärare !

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Politik

Möjlighetisera mera !

Björklunds debattinlägg innehåller de två ting som han uppskattar mest: att diagnostisera en sjukdomsdrabbad skola och förskriva kraftfulla mediciner....

...Vill skolministern göra den svenska skolan ytterligare en stor tjänst kan han tona ned den konfrontatoriska retoriken en smula. Det finns måhända partipolitiska poäng att vinna på att skylla skolans misslyckande på socialdemokraterna. Men området är en olämplig arena för ett blockpolitiskt skyttegravskrig.
Eskilstunakurirens ledare 2006-11-30

Personligen är min åsikt att skolministerns mycket tydliga ambition att skapa en skola som på ett bättre sätt når kunskapsmålen är behjärtansvärt, men vem vill inte det? Att svensk skola utvecklas mot högre måluppfyllnad är otroligt viktigt, men också att utveckla elevers kreativitet, entreprenörsanda, idéskaparkraft, självständighet, självförtroende, empati etc. Jag håller med Eskilstuna kuriren om att skolan är ett alldeles för viktigt område för att vara en arena för partipolitik. För det är väl det som det mesta handlar om just nu i skolfrågan, och det är väl det skolpolitiker också kan allra bäst. Partipolitik. Om de vore storartade pedagoger som alltid satte lärandet och eleverna främst hade de förmodligen valt eller arbetat kvar i skolan och gjort den stor nytta. Partipolitik ger jag inget för eftersom jag hellre riktar mitt intresse åt skolans verklighet som jag tycker bör utvecklas, styras och hanteras av pedagogerna själva (på alla nivåer). De metoder som visat sig vara bra metoder är bra metoder. De goda exemplen måste efterapas snarare än att strömlinjeforma alla till att tänka likadant och arbeta likadant. Ur mångfal kommer de bästa ideerna, inte från enfald.

Men man måste också detta med skolministerns retorik som något positivt, det finns alltid positiva saker att fokusera på. Han har lyckats sätta skolfrågor i fokus då och då, och det skall han ha cred för. Men istället för att problematisera som vi alla övertygats om genom indoktrinering i olika samhällsinstanser sen barnsben skulle vara rätt angreppsvinkel borde vi istället "möjlighetisera". Risken med att problematisera för mycket är att man riskerar snöa in i oviktiga detaljer som inte leder mot varkem vision eller mål.

Därför föreslår jag att skolministern varje gång han problematiserar och diagnostiserar med samma glöd också skapar möjligheter för landets lärare att utveckla sin professionella yrkesroll och få ta det ansvar som de måste ta för att eleverna i skolan skall få den fantastiska lärmiljö som står ordinerat i läroplanerna. För detta krävs att skolministern hörsammar ett av lärandets viktigare element, att lyssna konstruktivt och diskutera fram möjligheter.

Elevitera mera!

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Politik

Dagens Läroplanscitat nr 25

Skolans uppdrag

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper. I samarbete med hemmen skall skolan främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar (1 kap. 2 §). Skolan skall präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet. Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv - värden, traditioner, språk, kunskaper - från en generation till nästa. Skolan skall därvid vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen.
Lpo94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag
Grundläggande värden

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Politik

Matteforskningen skalas upp

Vårt (Rektorsakademienn) forskningsprojekt kring hur man ökar intresset för matematik skalas nu upp till 10 kommuner och forskningen utförs av ett universitet i norra Sverige.
På tisdag skall vi från de närmare 30 intresserade kommunerna plocka ut 10 skolor som under nästa år skall ingå i studien kring att föra samman skola och ungdomars kulturbas. Tanken är helt enkelt att låta eleverna prenumerera på Podcasts med skolinnehåll i olika former som stöd för den ordinarie undervisningen i skolan. Eleverna får under projektet tillgång till iPods och föräldrarna kan nå materialet via programvaran iTunes över internet (givetvis gratis). Samtliga pedagoger kommer också att utbildas i konsten att filma, klippa film och skapa videopodcasts.

När vi väljer ut skolor som skall ingå i projektet är det några kriterier som är särskilt viktiga. Kommuners och skolors socioekonomiska förutsättningar skall ha en så stor spridning det går för att skolorna tillsammans skall kunna representera svensk skola som helhet. Både friskolor och kommunala skolor skall också ingå.

Kommunens IT-strategi och infrastruktur måste syfta till att understödja pedagogisk utveckling och inte i huvudsak administration. De kommuner som tex centraliserar eller standardiserar så att enskilda skolors handlingsfrihet och utvecklingsförutsättningar avsevärt begränsas kommer alltså inte med i projektet. Poängen med detta är att vi inte vill att kunskapen och kraften som kommer ur detta skall pressas tillbaka av IT-chefer utan pedagogisk insikt eller förståelse för varför IT finns i skolan. Vi vill helt enkelt att projektet som helhet skall sprida sig av sig själv och då måste förutsättningar för det finnas där.

De flesta av de kommuner och skolor som sökt har inga sådana hinder men i några fall sätter IT-policyn stopp. Vilket är väldigt tråkigt eftersom pedagogerna i dessa fall har väldigt goda idéer kring vad de vill åstadkomma. Konsekvensen är alltså att IT-strategin påverkar pedagogisk utveckling negativt, vilket självklart gör att kommunen ifråga arbetar motstridigt gentemot skollag och läroplan.

:-)

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Politik

Elevdemokrati?

"Gardiner till idrottshallen, frukost för en tia och fältstudier för samhällselever. Det är några av de frågor som eleverna på Ale gymnasium fattat beslut om."

Lars Åke Rosenqvist, rektor på Lerums gymnasium
"Vi har positiva erfarenheter av den lokala styrelsen. Men vi känner inte igen oss i det som Björklund ger, här beslutar eleverna till exempel inte om budgetprocessen eller frågor som rektor ansvarar för. Vi har heller aldrig varit i konfliktsituationer där vi inte kunnat resonera oss fram.
Göteborgs Posten 2006-11-21

Elevstyrda styrelser kritiseras av regeringen och man lovar förbjuda detta eftersom man menar att det är orimligt att eleverna som inte är myndiga kan styra skolornas budget och hela arbete. Kritiken kommer helt väntat från eleverna själva och skolledare som lite generat ger regeringen en fingervisning om att argumentationen inte stämmer. En elev sa i Svt häromdagen att skolministern "nog är lite dåligt påläst".

Helt ok, ingen är ofelbar. Man kan naturligtvis låta det stanna där, men man kan också fundera vad det nu är som ligger bakom ideer om begränsningar i elevdemokrati om nu argumenten faktamässigt faktiskt haltar? När någon med kraftfullt lägger ett förslag där argumenten visar sig inte stämma så brukar det ofta finnas andra idéer bakom, men som kan vara svårare att argumentera för. Kanske handlar det helt enkelt om vuxnas rädsla och fördomar för elevers inflytande? kanske hade vi samma reaktioner i samband med kvinnans rösträtt? I så fall har denna debattrunda givit goda resultat eftersom nu fler lärt sig att slolor med "elevstyrelser" inte riskerar budgethaveri eller att elever "tar över skolor" och inför allmän anarki. Det verkar dessutom som rektorer och elever i dessa skolor har mer kunskap än utbildningsdepartementet i frågan. Låt dem då rimligen få bestämma själva hur de vill ha det på sin skola tillsammans.

:-)

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Politik

Windows och Mac i samma maskin, bra för skolor!

Jag har precis skaffat mig en Windows XP licens som jag installerat i min Mac (intel). Det låter kanske märkligt men faktum är att Apples Macar med intel är ett verkligt bra alternativ för de skolor som vill ha Macens skapandemiljöer men också Windows bredd på programmarknaden. För att få Macen att ta till sig Windows XP behövs en programvara som heter Parallels (www.parallels.com) och kostar 500 kr. Parallels gör det möjligt att "växla mellan Mac OSX och Windows med en knapptryckning" men utan att den ena eller andra först behöver stängas av eller startas om, det är som att växla mellan program helt enkelt. Det hela är också enkelt att installera. Poängen är alltså att du kan ha MacOSX och Windows XP i en och samma maskin. Se film här!

Man kan kanske fråga sig varför man vill ha båda systemen i en maskin? Eller Mac-ägares fråga varför man överhuvudtaget vill ha ett Windows i sin maskin?

Jo faktum är att det är bra för tex de skolor som inte ser sig kunna ha råd med både Mac och PC. På detta sätt kan man sänka sina maskinkostnader jättemycket. Det coola med detta utifrån ett skolperspektiv är att man förbereder eleverna för både Mac och Windows istället för en av dem beroende på vilken "religion" som gäller på den skola eleven går i, fast å andra sidan har ju inte den yngre generationen som vi väldiga problem med att snabbt lära sig "en ny dator" så det argumentet kanske haltar en smula. Bättre är att man som elev nu kan få möjlighet att i skolarbetet jobba med de kreativa programpaketet som heter iLife och innehåller iMovie (filmredigering), Garageband (musikstudio och radiostudio) m.m samtidigt som man kan köra sin gamla "trygga" PC miljö som de flesta har hemma. Båda operativsystemen har sina fördelar och bör därför finnas i skolans naturliga miljö.

Prestandamässigt fungerar det utmärkt, och det krävs ingen annan kunskap än vad som krävs för att installera en vanlig PC.

Man kan även numera genom crossover-teknik installera windowsprogram direkt i Macen, men tjusningen med Parallell-lösningen är ju att man kan ha båda operativsystemen i en dator.

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Apple Microsoft

Mediernas bevakning av skolan

I min bok har jag ett kapitel där jag till viss del kritiserar medierna för dess grunda och ensidiga bevakning av svensk skola och att beskrivningen alltid är negativ. Nu har forskaren Matilda Wiklund på Örebro Universitet belagt att det förhåller sig så, även om forskarens granskning begränsar sig till enbart DN. Men att det är just Dagens Nyheter är intressant eftersom tidningen har så stort inflytande över samhällsdebatten.

Bilden som framställs är en skola i kris där likriktning och kunskapsfientlighet är dominerande inslag. Ansvaret för denna utveckling läggs på den socialdemokratiska politiken som förts ända sedan 1960-talet. DN ser dock ett undantag från dålig skolpolitik, nämligen den lokala skolpolitik som fördes i Stockholm under den undersökta perioden, där dagens skolminister Jan Björklund var en av de främsta företrädarna.

Denna Wiklundska beskrivning är såklart spännande om man samtidigt läser DNs egen beskrivning av sig själv:

DN är oberoende, står fri från partier, organisationer och ekonomiska maktsfärer. DN:s politiska hållning är liberal. Tidningen redigeras i liberal och frisinnad anda. Under en period av omskakande förändringar har DN att med ny skärpa hävda det öppna samhällets grundläggande värden, däribland upplyst förnuft och toleransklimat.

Wiklund fortsätter:

Pedagogikforskning är flummigt och politikerna är fjärmade från verksamheten medan lärarna legitimeras eftersom de är på plats i verksamheten. Jag går inte in på om DN har rätt eller fel i den här beskrivningen, men det förvånar mig att beskrivningen är så ensidig. Någon debatt kan man egentligen inte tala om.
DN sätter agendan
Avsaknaden av debatt är värd att uppmärksamma om man betänker hur DN i många avseenden är en viktig dagordningssättare i svensk samhällsdebatt. Inför valet 2006 var frågor inom utbildningsområde det område där den vinnande alliansen kanske hade lättast att enas. Matilda Wiklunds undersökning visar att åtskilliga formuleringar som kännetecknar alliansens utbildningspolitiska linje återfinns nästan ordagrant i det material hon analyserat.
- Även om jag valt att fokusera mina analyser på 1990-talet har jag givetvis fortsatt att följa den utbildningspolitiska debatten i DN, säger Matilda Wiklund. Någon förändring av debatten tycks inte ha skett, möjligen har den ytterligare spetsats till. Det är intressant att fundera över den gemensamma konstruktionen alliansen och DN driver om en skola i kris där lärarna är i behov av stöd. För den politiska linje som förespråkar krav, högre kunskaper och så vidare behövs ett problem till de lösningar man har att erbjuda. Här passar konstruktionen om problemet med skolan i kris och den goda läraren bra. I min avhandling prövar jag inte sanningshalten i konstruktionen men konstaterar att den är stark. Jag hoppas kunna fortsätta att forska om hur olika verklighetskonstruktioner inom utbildningsområdet kan produceras i olika typer av medier.

Örebro Univeristet

Hur som helst så bekräftar Wiklunds forskning fenomenet att i alla fall DNs bevakning av skolan är grund och systematiskt beskrivande i en enkelspårig riktning. Hoppas Wiklund fortsätter att bevaka medierna.

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare
Politik

Lågpriskontoret Indien :-)

Sveriges Televisions Dokument inifrån sände för ett tag sedan ett intressant program om Indien. Ta er tid att titta på det och fundera sedan på vad sätt utvecklingen i tex bangalore påverkar skolans uppdrag.
Dokumet Inifrån

Bland annat handlar programmet om ett Call Center som heter 24/7 Customer som vuxit från 20 anställda till 7000 och som tar hand om kontorstjänster i väst till 1/5 del av kostnaden hos oss. Varje månad anställer de 500 personer och alla är akademiskt utbildade. De jobbar dag och natt med kunder över hela jorden 7 dagar i veckan för 2000 kr/mån och det kan de köpa ett eget hus för, ha egen bil och försörja 5-7 personer för. Nästa steg är att lära sina medarbetare de nordiska språken och ta över mycket av våra Callcenterföretags kunder. Precis som Estnisk arbetskraft till exempel nu tagit över bokning av färdtjänster i Stockholm, Linköping, Göteborg och Malmö.

Som sagt....hur kan denna utveckling komma att påverka den svenska skolans uppdrag? Frågan kan kanske verka långsökt men om världen runt oss förändras, hur måste vi förbereda ungdomarna för denna föränderlighet?

:-)

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare
Politik

Frånvaro

– Det är jobbigt att de inte kommer till lektioner som de ska. De är borta någon lektion varje vecka. De har ofta varit försenade, från fem minuter till en halv timme, säger en elev.
Sundsvalls Tidning

Textsnutten är ganska rolig tycker jag, inte för att eleverna missar undervisning utan för att när man börjar läsa texten så tänker man "ännu en text om skolk"....men sen avslutas den med "...säger en elev." Det visar lite hur styrda och formade vi är av debatten om skolan.

En annan grej jag funderar på lite är är vad som händer när man för in antal timmar frånvaro i betyget? Syftet lär inte vara att få "storskolkare", som de stigmatiserande kallas, att komma till skolan utan att minska ströskolkandet. Storskolkarna skall tas om hand på andra sätt. Syftet som jag gissar är att ge politiker enkla statistiska mål att kunna nå i slutet av mandatperioden. Se här, skolket har minskat och det var vi som gjorde det! Men ifall lärandet ökar på grund av förslaget är nog inte lika lätt att påvisa, om det överhuvudtaget finns samband. Jag har inte sett några sådana rapporter eller någon forskning kring detta i alla fall. Det handlar ju istället om VAD undervisningen innehåller.

Men en fråga man måste ställa sig är om det inte finns en risk att åtgärden legitimerar för en del lärare att väga in frånvaro som en del av bedömningen av hurvida eleverna nått målen eller inte? Idag är det ju så att betygsystemet bygger på de specifika mål som läraren skall bedöma om eleven uppnått eller inte uppnått. Det är alltså elevens uppgift att tillsammans med läraren komma överens om hur eleven skall få chans att visa detta. Då skall inte eventuell frånvaro spela in, uppnådda mål är uppnådda mål. Frånvaro kan ju minska lärarens möjligheter att göra en bedömning, av förklarliga skäl, men frånvaron i sig skall inte påverka. Exempel: "Ja Pelle är ju en ströskolkare och inte så ambitiös och med tanke på det kan han ju inte nå MVG, det skulle ge fel signaler till alla andra som är flitiga. Han får VG!". Vissa elever lär sig till och med bättre och mer utanför lektionstid men framförallt handlar det just om att skolan enligt styrdokumenten skall bedöma "kunskaperna" och inget annat. Jag menar inte att elever i allmänhet per automatik når fler mål genom att vara frånvarande, det är inte det saken gäler. Frågan som bör funderas igenom är om en elev som når målen och kan visa det för läraren och samtidigt är ströfrånvarande från lektionerna, skall denna elevs betyg påverkas negativt pga av frånvaron? Nej det står inte i förslaget från regeringen eftersom frånvarotimmarna skall stå separat. Men frågan är som sagt om det inte trots allt legitimerar för vissa lärare att omedvetet eller medvetet också väga in frånvaron i betygenbedömningen. Kanske kan elever som inte nått målen för G få G eftersom "hon är ju ju ändå väldigt flitig och faktiskt aldrig frånvarande". Vist, att agera så som lärare är under alla omständigheter fel men risken finns att de som inte riktigt lärt sig den målstyrda läroplanen inte ser skäl att lära sig mer heller.

Om så skulle vara fallet, vilket man bör vara vaksam på, så undrar man vad förslaget syftar till. Det skulle ju betyda att betygsstatistiken inte skulle stå i relation till faktiskt lärande. Och så sakteliga skulle vi sjunka allt mer ned i det relativa betygssystemets kvicksand. Vi skulle regregera in i det gamla snarare än uppmuntras att utveckla mot det nya.

En andra sak kring detta är förståss regeringens större partiers plötsliga kovändning angående timplanen som man helt oväntat nu accepterar skall finnas kvar. Vilket blir begripligt i ovanstående resonemang, dvs utan timplan blir inte skolket lika enkelt att införa i betyget.

Det tredje är att man vill ha MER katederundervisning (traditionell lektionssalsbunden metodik där lärarens "utlärande" är i fokus och inte de enskilda elevernas lärande) eftersom det cementerar kvarvarandet av timplanen och hindrar ämnesintegrering etc. Detta trots att timplanedelgationen påvisat att eleverna i timplanelös skola får högre måluppfyllelse, dvs lär sig mer. Detta kallar man retoriskt för flumskola och negligerar att elever i en skola utan timplan lär mer. Kontraproduktivitet kallar man det i andra sammanhang.

Moderaterna stod innan valet för en skolpolitik som man inte känner igen i de förslag som den regering man skapat lägger. Och det saknas en sund debatt runt sakfrågorna. Alla tar saker och ting alldeles för givet.


:-)

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare
Politik

Unga tjejer & Entreprenörskap

Entreprenörskap är ett modeord som slits varje dag, i alla fall i samband med ungdomar. I botten handlar det hela om vårt samhälles behov av "ta sig församma" ungdomar som inte bara har idéer utan ett driv att också förverkliga dem, vad de än handlar om.

En undersökning gjord av Lunarstorm visar dock att när det gäller unga tjejer så anser de flesta att den enda vägen att få det ekonomiskt gott ställt är att gifta sig till inkomster, endast 8% ansåg att företagande är en möjlig väg.

Svenskt Näringsliv är snabbt ute och kommenterar som en vuxen alltid gör när den inte riktigt förstår sig på ungdomar eller skola. Enligt dem beror det på snåriga företagsregler.

Enligt mig har det med helt andra saker att göra eftersom 14-18 åringar inte känner till snårigheten, de målen är way over MVG nivå. Det hela handlar om att vår skola sannolikt inte klarar av att förankra tanken om alternativ till anställningsbarhet och att skolan som den ser ut i dagsläget generellt sett inte att konstruerad för att uppmuntra kreativitet och idéskapande.

För att nå en förändring gäller det naturligtvis att skapa förändringsutrymme i skolans struktur och styrning. Så länge styrning och struktur (organisationskultur) hindrar skolledare och lärare från att bajaka sin inneboende förändringsvilja så kommer skolan att fortsätta toppstyras och hämmas. Ungdomar lär av hur vi vuxna är i många fall och kanske inte alltid vad vi skriver på whiteboarden om hur det "borde vara". De ser igenom det och lär sig av hur vi hanterar exempelvis förändringsbenägenhet. Varje ord i dessa sammanhang i närheten av ungdomar är i grunden påverkande.

Lösningen sitter i den enskilde lärarens professionealism och dess möjligheter att skapa en undervisning som även tar hänsyn till dessa frågor, dvs om att bygga trygghet, självförtroende, idékraft och framtidstro. Om detta skall hända måste vi uppskatta läraren och lyfta fram den till den position den förtjänar i samhället.

Ett sätt att konkret bidra till detta är att koppla samman skola och arbetsliv/näringsliv och låta näringslivsledare samarbeta med skolledarna kring ledarskap så att ledarskapet utvecklas så att lärares fulla potential kan komma i kraft i samspel med elevers dito.

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare
Politik

Exkludering & Inkludering

Vår svenska skola bygger på att alla människor har lika värde. Det betyder att vår skola är en inkluderande skola, dvs alla typer av individer ska ha plats. Det finns en poäng med detta eftersom vi behöver kraft från alla medborgare i vårt lilla land med 9 milj invånare. Vi konkurrerar med bl.a Kina med 1, 3 miljarder invånare. Skillnaden ligger i att Kina har så mycket folk och en människosyn där exkludering inte spelar någon roll. Om bara 10% av kineserna når målen så klår dom oss i europa ändå....även om 75% av oss når målen...När kvantitet och kvalitet håller jämna steg blir det tufft att möta dem.

I Svd skriver man idag om en utredning som pekar på att kommunerna lyfter ur barn ur enskilda skolor organisatoriskt för att upprätthålla goda resultat. Alltså ren manipulation. Man skriver också att det är ett fenomen som ökar i takt med att konkurrensen ökar på skolmarknaden. Alltså är slutsatsen tror många att konkurrensen är boven i dramat och att den måste bort? Nej inte alls. Konkurrens med sunda förtecken är utvecklande och skapar kreativitet med resultatfokus. Det är de lömska sifferteknikerna och det orena spelet som är boven i dramat. Problemet är att man lyfter ur barnen ORGANISATORISKT till särskilda skolenheter för barn med inlärningsproblem och att man därmed samtidigt flyttar dessa elevers lägre resultat så att de inte balastar "hemskolan". Nu pratar vi inte enbart om diagnostiserade handikap som autismsläktet ADHD, Asperger etc. som naturligtvis måste ha en särskild pedagogisk metod utan även barn med olika grad av lässvårigheter.

Det borde vara självklart att detta inte är ok. Att stötta elever med särskilda behov är nödvändigt men att plocka bort dom helt från sin "hemskola" av resultatmässiga skäl känns fel i magen. Det skapar en stigmatisering och ett utanförskap som är väl dokumenterat av vetenskapen. Sker det särskilda stödet inom den enskilda skolan i olika temporära eller konstanta undervisningsgrupper är det bra (om verksamheten i dessa håller professionell kvalitet såklart) men om unga människor behandlas som statistik i ett större spel om image mår jag gränslöst illa.

Självklart skall den skola där eleven hade sin "hemvist" innan den erbjöds särskilt stöd någon annanstans räkna in även denne elevs resultat i skolans totala redovisning. Det handlar om trovärdighet för en sund konkurrens och systemet som sådant. Föräldrarna väljer tillsammans med barnen skola och det är skolan där eleven är inskriven som bär ansvaret, och ytterst dess rektor. Att mörka och taktiskt laborera med statistik ger inte en bild av att man är öppen med sin organisations förmåga att prestera. Snarare ger det en bild av en skola som inte presterar en skola angiven i styrdokumenten.

Om vi inte styr upp detta riskerar vi att få en exkluderande skola där ett A och ett B lag skapas redan i tidig ålder, och den stigmatiseringen gynnar inte våra samhällsmedborgares konkurrenskraft i globaliseringen.

Istället för att ägna sig åt denna typ av exkluderingsstrategi borde man koncentrera sig på att utveckla arbetsmetoder som gagnar lärandet och barnens möjligheter att nå målen. Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla.....

PS. Gällande barn i behov av särskilt stöd så behövs det också för de elever som har tallang för lärande, tex de vi slarvigt kallar "mattesnillen". Särskilt stöd kan i min värld alltså även vara att stimulera högpresterande elever. Så vi inte blandar ihop äpplen och päron menar jag... DS.

:-)


Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare
Politik

Miljögifter och ADHD, DAMP och AUTISM m.m

Nu börjar forskningen få upp ögonen för att miljögifter kan vara orsaken till neurologiska handikapp som adhd, damp, asperger m.fl.
Det är till och med så att man misstänker särskilda ämnen som gravida kvinnor och små barn kommit i kontakt med antingen i samband med graviditet eller som barn i tidiga år.

Uppfattningen om dessa handikap har genom åren varit mycket skiftande och kunskapen om dem låg överlag. Några allmänna lekmannaåsikter jag mött är att det i huvudsak har varit trendbaserat med dessa diagnoser eller att orsaken snarare är andra än just biologiska, till och med att det är uppfostranskopplat. Men att det är just neurolgiskt betingat, dvs att det har biologiska orsaker, är vetenskapen dock överens om. Man är också överens om att tillståndet är livslångt men att det går mycket bra att lära sig att leva med det.

Det är bra att forskningen gräver djupare i detta eftersom det innebär att frågan kommer högre och högre i allas medvetande, och det är bra inte minst för oss som arbetar i eller nära skolan.

Kolla in detta från företaget Specialisterne som insett poängen med människor med autism att de faktiskt är mer nyttiga än oss "generalister".

* Vidste du, at op til én procent af befolkningen lever op til kravene for at opnå en diagnose indenfor autismespektret?
* Vidste du, at mange med autismespektrumsforstyrrelser ikke får den støtte de har brug for på grund af manglende viden i samfundet?
* Vidste du, at erhvervslivet oplever et stigende behov for løsning af specialistopgaver?
* Vidste du, at personer med autisme fra naturens hånd er specialister og dermed et glimrende supplement til erhvervslivets generalister?

Som kunde får du for første gang adgang til de stærke sider hos personer med ASF – sans for detaljer, systematik og vedholdenhed – ved at lade Specialisterne tage ansvaret for opgaveudførelsen.

Specialisternes medarbejdere bringer arbejdsglæde ind i opgaver, som profilmæssigt ofte passer bedre til rendyrkede specialister end til kundens medarbejdere. Dermed opnår kunden bedre mulighed for at disponere interne ressourcer til opgaver, der profilmæssigt passer bedre til generalister.
http://www.specialisterne.dk/

Fantastiskt eller hur?

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare
Forskning

Agenda ikväll 21:15 Svt

Idag kan ni, om ni har lust, titta på Svt:s samhällsprogram Agenda där skolan debatteras. medverkar gör Rektorsakademien, Lärarförbundet och Skolministern.

Agenda - 061105
Hårdare tag i skolan - nödvändig eller ödesdiger reform?
I veckan presenterade regeringen sina förslag till åtgärder för en bättre skola. Förslagen ger lärarna större möjligheter till bestraffningar som kvarsittning, avstängning och ordningsbetyg....
...I studion intervjuas skolminister Jan Björklund och Lärarförbundets Eva-Lis Preisz samt Fredrik Jeppessen, grundare av Rektorsakademien om hur de vill att den svenska skolan ska bli en arbetsplats där kunskap och respekt står i fokus. Men trots den gemensamma målsättningen är deras meningsskiljaktigheter stora:
- Det finns stora problem i skolan idag, men dem löser man inte genom att knäppa med fingrarna och slänga ut eleverna i korridoren, säger Eva-Lis Preisz, ordförande för Lärarförbundet
Sveriges Televisions hemsida Agenda

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare
Forskning

KI, hjärnforskning och lärande hos unga

Karolinska Institutet har fått precis hur många miljoner som helst, det ryktas om 250 milj, för att satsa på forskning om hjärnan och dess lärande hos barn och unga. Bland annat tänker man fokusera på hur man med hjälp av olika tekniker kan stödja barn med tex ADHD etc i just deras lärande. Även dyslexi finns naturligtvis med på agendan.

Hoppas att de nu tidigt tittar framåt och försöker skapa en ny kunskap som kan gynna landets pedagoger och elever till att ändra sina arbetssätt och därmed öka måluppfyllelsen för eleverna. Så att forskningen får praktiskt nyttjande så tidigt som möjligt menar jag. Kunskaper om hjärnan, minnet och lärande har givetvis fler tillämpningsområden än skola, bland annat rehabiltering av hjärnskador och andra typer av handikap. Det är viktigt att kunskapen om hjärnan och lärande når många fält.

Bilden förställer en människas hjärna vid en ålder av 6 månader och har inget med texten ovan att göra.

Happy Halloweeeeeeeeeeen

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare
Forskning

"Förutsätt inte att dina elever är heterosexuella"

Veckans glosor: heteronorm, bög och flata.
I måndags fick lärarna på Malmömässan en lektion i hbt-frågor.
- Förutsätt inte att dina kollegor och elever är heterosexuella, säger Gunnar Svensson, koordinator på projektet "Under ytan".
Tidningen Kvällsposten 2006-11-02

Artikeln beskriver ett område som är fantastiskt eftersatt på många ställen i skolvärlden. Kompetensutveckling krävs från förskolan upp till kommundirektörsnivå. Vi behöver alla bredda våra perspektiv.

Bara 2% av lärarna upplever sig ha tillräckliga kunskaper i att svara på frågor om bland annat homosexualitet. Kanske är deras egen uppfattning något i underkant i verkligheten precis som man kan ifrågasätta KK-stiftelsen undersökning om lärares uppfattning om att 50% har tillräckliga IT-kunskaper...men ändå....

Det är i alla fall extremt få som tycks känna sig tillräckligt trygga i att prata HBT, sex, porr osv...

I artiklen ovan tas också detta exempel upp:

Ur matteboken, typ inte i verkligheten men skulle kunna vara:

"Lisa och Eva ingår partnerskap och köper hus. Beräkna räntan."

Ganska tydligt eller?

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare
HBT

Skolforum måste ändra uttryck

Sveriges största skolmässa Skolforum verkar trött och måste få i sig lite vitaminkurer framöver för att kunna utvecklas. Skolforum behövs som mötesplats men den måste helt enkelt förnyas innehållsmässigt. Jag föreläste där igår och gick sen runt en del bland alla hundratals montrar och det var tyvärr alldeles för få montrar som hade ett innehåll som pekade på ordentlig utveckling och nytänkande. Interaktiva whiteboards (ACTIVEBoard och SMARTBoard) är en sak som stack ut, även om lösningarna som sådana inte är särskilt nya. Men lösningen ökar intresset för undervisning hos eleven, det vet vi. Annars var det mest det gamla vanliga i montrarna.

Den enda riktigt intressanta montern var den som Apple gjorde tillsammans med designexperten AnaLinks Lisa Wacklin. Monterytan gick under namnet Uppdrag närvaro. Hela konceptet gick ut på att visa på en annorlunda miljö för lärandet som unga människor själva tagit fram. Det var en fantastisk kontrast till de många skolmöbeltillverkarna som visa stålrörsstolar med träsits i montrarna ute i mässlandskapet.
UPPDRAG NÄRVARO

Skolforum hade också byggt en gigantisk skolledarlounge där arrangörerna bjöd skolledare på en muffin och automatkaffe, som värdarna varnade mig som besökare att smaka. Kaffet var mycket bättre alldeles intill där Wacklin och gänget släpat in en riktig espressomaskin där alla fick kaffe som ville ha. Jag gick under dagen förbi där 7 gånger och sammanlögt var där 9 skolledare som därinne. Idén är naturligtvis lysande men innehållet tyvärr helt uppenbart oatraktivt eftersom knappt någon gick in.

Skolforum behövs som sagt, mötesplatser är oerhört viktiga. Men nuvarande koncept behöver en hel del förändringar på djupet.

Älmhult, IKEA och KINA

Jag var och föreläste för 150 gymnasielärare i Älmhult idag, "home of IKEA". Vi pratade ganska mycket om globaliseringen och hur den faktiskt tenderar att få storföretagen allt mer intresserade av tex ASIEN för produktion. Vi pratade också om att vi i Sverige naturligtvis måste utveckla vår kompetens från industrisamhällssyn till globalsamhällssyn där kunskap, förståelse och förmåga att omsätta denna i praktiken måste kompletteras med idékunskap och krteativitet. Annars kommer inte att kunna konkurrera med låglöneländerna och särskilt inte de låglöneländer som numera också "äger" pricis samma kunskapsnivå som vi som tex KINA. Vi behöver nu utveckla våra unga människor att utanför boxen och kreera nya idéer som kan ersätta våra gamla slagskepp VOLVO, IKEA, ERICSSON m.fl. Precis som Kamprad, LM Ericsson och de andra entreprenörerna gjorde för många många många år sedan....

Frågan är om vi har en skola som är anpassad för dessa syften? Ja man kan säga att läroplanerna har dessa förutsättningar, men för att uttrycka sig lågmält: vi har inte en skola som fullt ut utnyttja detta.

Tyvärr är ju inte medvetenheten om glabaliseringens effekter särskilt utbredda och därför saknas på många håll motivation för att utveckla arbetsmetoder för att möta framtidens krav.


Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare

Hårdare tag?!? ---- ehhhhh.....

Jag är just nu lite orolig för vart debatten om skolan håller på att ta vägen. I min värld, och i de flesta pedagogers värld, handlar skolan i stor utsträckning om att skapa motivation och engagemang hos eleven för själva lärandet och kunskapsinnehåll. Särskilt gäller detta med att hitta motivation de elever som har det lite tuffare inlärningsmässigt och socialt. Annars riskerar vi att vända dem ryggen och straffar dem som redan "straffats" i sina liv. Jag tänker tex på de ca 17% av de svenska eleverna som lever i familjekonstellationer med inslag av våld ellertotal avsaknad av vuxenrelationer. Detta är viktigt av rent sociala vuxenskäl men inte minst också för att vårt land har behov av alla medborgares kapacitet i den globala konkurrensen. Vi är bara 9 miljoner här i svedala, och det gör oss sårbara. Konkurrensen från låglöneländer gör att risken för varje dag ökar att lågkompetensyrken flyttar till bland annat Kina och Indien, där det idag finns dryga 2 miljarder människor som nus börjar bygga universitet i en rasande fart. En ingenjör kostar 57kr om dagen och en svensk typ 1500 kr/dag.

För att stärka vår konkurrens framöver måste vi ta detta med skola på yttersta allvar och särskilt då kanske synen på kunskap, förståelse och förmåga att omsätta detta i praktiken som elev och kommande vuxen. Men det räcker förståss inte. Inte om vi skall kunna konkurrera på allvar och behålla vår välfärd och vårt kompetensförsprång, (om det finns något kvar?). Vi behöver utveckla våra medborgares kreativitet och idéskapande så att vi kan skapa nya bärande idéer i framtiden. Kom ihåg att alla sveriges flaggskepp som Volvo, Ericsson, IKEA etc startades i en annan tid och att det de senaste 30 åren inte startats några riktiga bolag i detta land, i alla fall inte som kan bära ansvaret i konkurrensen. Därför behöver vi kreativitet i skolan som uppmuntrar nytänkande och att "tänka utanför boxen". Inte för syftet att starta ett eller två nya Volvo utan framförallt för att starta 1000 tals mindre och unika konkurrenskraftiga verksamheter. Men också för att finna kreativa människor som kan brinna för att utveckla sjukvård, äldreomsorg och framförallt skolan än mer.

Därför är jag bekymrad över debatten om hårdare tag i skolan och synen på barn och ungdomar. En "hårdare tag" och "bestraffande skola" som vi hade i Sverige för länge sedan skapar inte jordmån för modiga, trygga, kreativa elever. Med auktoritärt ledarskap och bestraffningsmetoder kan man få folk att sitta still och hålla klaffen, det är sant att det fungerar men på bekostnad av vad? Uppfattningen hos de flesta forskare idag är att man INTE skapar ökat lärande, högre måluppfyllelse, modiga och kreativita ungdomar i skola med metoder från 1800 talet som tex kvarsittning, avstängning. Att tro det är ett rent felslut. Konsekvensen kan bli att frestelsen för osäkra skolor och pedagoger att använda makt före dialog kommer stagnera den positiva utveckling svensk skola är mitt uppe i, och som snarare uthålligt behöver stärkas.

Ambitionen att skapa studiero i förslagen är säkert bottnade i en god tanke men medlen alldeles fel och kontraproduktiva. Debatten vittnar om okunskap kring vad det är som orsakar "strulet" och hur man hanterar "struliga tonnisar" och vänder dessa mot positivitet. Kanske är syftet istället att skapa en enkel mätbar och "grund" skola med tysta rädda elever. Hämmade elever som är lättstyrda och som uppför sig och tänker likadant? Som svarar rätt på olika länders floder eller gamla kungar så att vi kan jämföra utbildningsstatistik med Finland? Ja om det är det man vill ha så är det nog rätt väg att gå. Men det rimmar ju lite illa med globaliseringsproblemet, och jobbskaparambitionen.

Utveckla istället skolan mot en konkret, effektiv, respektfull och stimulerande lärmiljö där individens särprägel efterfrågas i alla lägen och där eleverna får ett starkt självförtroende. En skola där lärarens professionalism och kunnande avgör vad som är bäst för elevens lärande. En skola med visioner! Det vinner vi på i längden.

Elevitera mera!

:-)

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare

Uppsala, Affix och Malmö...och lite London!

Idag träffade vi våra vänner Affix.nu (Charlotta Puls & Jeanette Hendersson) i Uppsala som jobbar med "grupp och organisationsutveckling" i bland annat skola. Två stycken riktiga entreprenörer med intresse för svensk skola som nu skall bygga upp Rektorsakademien i uppsalaregionen.

Och igår var vi i Malmö och träffade utbildningschefen Matz Nilsson, landshövdingen Göran Tunhammar + Malmös näringsliv för att se om också Malmö har behov av ett nätverk där skola möter näringsliv omkring ledarskap. Alla var överens om att det fanns ett starkt behov av ett Rektorsakademien också i Malmö.

Därför blir det tre nätverksträffar i januari faktiskt. En i London 12 januari och sen även då Malmö och Uppsala.

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare

PRAO på väg bort...i alla fall dagens form...

Den traditionella formen av PRAO håller på att försvinna i allt fler kommuner. Man anser att formen tillhör ett samhälle som fanns för 30 år sedan och man ser brister i både kvalitet och säkerhet.

I styrdokumenten står att att skolan skall se till att eleverna vänjs in i tankar och förståelse kring vad arbetslivet är och vilka krav som ställs. För att detta skall funka tänker man sig i bland annat Varberg att nya former måste till och att man måste börja redan i tidig ålder. Man anser det vara för sent i åk 8 och 9 som är normen idag.

Jag tycker detta är en utmärkt utveckling och jag hoppas att fler kommuner bryter det gamla pryomönstret från 70-talet och inför en mer naturlig koppling till arbetsliv. Varför tillhör detta inte de samhällsorieterade ämnena och varför inser man inte att arbetslivet faktiskt kan bidra till arbetslagen undervisning på massor av sätt? Kanske därför att utgångspunkten är att PRAO alltid är 1+2 veckor på högstadiet, en period då eleverna är borta och ger lärarna lite andrum i en annars stressad vardag? Bryt mönstret, skapa fokus och utnyttja möjligheterna. Ta hjälp av samhällets resurser i större utsträckning och släpp in det.

Och SYV måste kanske också se om sitt hus och sina arbetssätt, istället för att vara fjättrad vid en egendomlig struktur. Det finns jättemånga nytänkande SYVare därute, men tyvärr hörs de sällan i debatten. Fram med er och berätta hur ni som skola skapade en tydligare koppling till samhällets arbetsliv och hur detta område integrerades i den "riktiga" undervisningen....

:-)

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare

Nytt verktyg för bloggning och kunskapsklassamhället

Nu testar jag ett nytt bloggverktyg som funkar med Blogger.....Ett program endast för Mac som gör att man slipper logga in via Blogger. Praktiskt....Det finns säkert andra för windows med liknande tanke.

En reflektion kring detta är ju att bloggning, som all annan form av kommunikation på nätet, tenderar att bli allt enklare och enklare. Snart är det inte kunskapen kring IT och hur det praktiskt kan användas utan snarare tillgängligheten som avgör för individen. Vi går mot en allt tydligare tendens i att de som inte har kunskap eller ens tillgång stängs utanför. Det fina med den ökande kommunikationen är ju att dess tillgänglighet och räckvidd skapar enorma möjligheter för den som "hänger med". Men konsekvensen för dem som inte hänger med i utvecklingen blir framöver mycket stor. De är kanske inte så många procentuellt det rör sig om men det är ändå viktigt att vi alla försöker se till att i alla fall skolan erbjuder spjutspetskompetens och spjutspetsteknologi. Annars blir det tufft för forlorarna i kunskapsklassamhället.....

Journler är ett exempel på hur enkelt kan vara, och hur enkelt det framöver måste vara för att så många som möjligt skall få chansen i konkurrensen.

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare

Pojkar & Flickor & Skola?

Skolan måste ta pedagogiska hänsyn när den klassplacerar, det står i styrdokumenten och ytterst ansvarig är rektor. Inte lärare som debatten låter påskina i morgonsoffan. Det är ett av uppdragen som staten givit direkt till rektor, utan påverkan av tex kommun eller annan.

Diskussionen kring att klassindela efter kön utgår antingen ifrån att det är skillnad på könen rent biologiskt ifråga om lärande eller att pojkar generellt av sociala utvecklingsskäl lär på annorlunda sätt än tjejer. Personligen tycker jag att diskussionen om klassindelning är intressant, men inte utifrån allmäna könsförutsättningar. Dels eftersom klassindelning på andra grunder än utifrån just lärandets förutsättningar för individen inte är särskilt smart och sen givetvis eftersom det finns en mängd mål i styrdokumenten som förutsätter könsintegrering.

Idag klassindelar vi efter ålder, trots att vi vet att spannet i mognad hos elever i en åk 7a spänner mellan 9 år och 17 år eller något liknande. Självklart ger de otroligt brokiga förutsättningar för pedagogen att handskas med. Vore det inte sundare att klassindela efter andra kriterier som ligger närmare själva förutsättningarna hos barnen att lära och utvecklas?

Kanske bör man diskutera detta i TV-soffan istället för kön?

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare