Vår svenska skola bygger på att alla människor har lika värde. Det betyder att vår skola är en inkluderande skola, dvs alla typer av individer ska ha plats. Det finns en poäng med detta eftersom vi behöver kraft från alla medborgare i vårt lilla land med 9 milj invånare. Vi konkurrerar med bl.a Kina med 1, 3 miljarder invånare. Skillnaden ligger i att Kina har så mycket folk och en människosyn där exkludering inte spelar någon roll. Om bara 10% av kineserna når målen så klår dom oss i europa ändå....även om 75% av oss når målen...När kvantitet och kvalitet håller jämna steg blir det tufft att möta dem.I Svd skriver man idag om en utredning som pekar på att kommunerna lyfter ur barn ur enskilda skolor organisatoriskt för att upprätthålla goda resultat. Alltså ren manipulation. Man skriver också att det är ett fenomen som ökar i takt med att konkurrensen ökar på skolmarknaden. Alltså är slutsatsen tror många att konkurrensen är boven i dramat och att den måste bort? Nej inte alls. Konkurrens med sunda förtecken är utvecklande och skapar kreativitet med resultatfokus. Det är de lömska sifferteknikerna och det orena spelet som är boven i dramat. Problemet är att man lyfter ur barnen ORGANISATORISKT till särskilda skolenheter för barn med inlärningsproblem och att man därmed samtidigt flyttar dessa elevers lägre resultat så att de inte balastar "hemskolan". Nu pratar vi inte enbart om diagnostiserade handikap som autismsläktet ADHD, Asperger etc. som naturligtvis måste ha en särskild pedagogisk metod utan även barn med olika grad av lässvårigheter.
Det borde vara självklart att detta inte är ok. Att stötta elever med särskilda behov är nödvändigt men att plocka bort dom helt från sin "hemskola" av resultatmässiga skäl känns fel i magen. Det skapar en stigmatisering och ett utanförskap som är väl dokumenterat av vetenskapen. Sker det särskilda stödet inom den enskilda skolan i olika temporära eller konstanta undervisningsgrupper är det bra (om verksamheten i dessa håller professionell kvalitet såklart) men om unga människor behandlas som statistik i ett större spel om image mår jag gränslöst illa.
Självklart skall den skola där eleven hade sin "hemvist" innan den erbjöds särskilt stöd någon annanstans räkna in även denne elevs resultat i skolans totala redovisning. Det handlar om trovärdighet för en sund konkurrens och systemet som sådant. Föräldrarna väljer tillsammans med barnen skola och det är skolan där eleven är inskriven som bär ansvaret, och ytterst dess rektor. Att mörka och taktiskt laborera med statistik ger inte en bild av att man är öppen med sin organisations förmåga att prestera. Snarare ger det en bild av en skola som inte presterar en skola angiven i styrdokumenten.
Om vi inte styr upp detta riskerar vi att få en exkluderande skola där ett A och ett B lag skapas redan i tidig ålder, och den stigmatiseringen gynnar inte våra samhällsmedborgares konkurrenskraft i globaliseringen.
Istället för att ägna sig åt denna typ av exkluderingsstrategi borde man koncentrera sig på att utveckla arbetsmetoder som gagnar lärandet och barnens möjligheter att nå målen. Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla Kompetensutveckla.....
PS. Gällande barn i behov av särskilt stöd så behövs det också för de elever som har tallang för lärande, tex de vi slarvigt kallar "mattesnillen". Särskilt stöd kan i min värld alltså även vara att stimulera högpresterande elever. Så vi inte blandar ihop äpplen och päron menar jag... DS.
:-)
Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare
Politik
No comments:
Post a Comment