Saturday, November 11, 2006

Frånvaro

– Det är jobbigt att de inte kommer till lektioner som de ska. De är borta någon lektion varje vecka. De har ofta varit försenade, från fem minuter till en halv timme, säger en elev.
Sundsvalls Tidning

Textsnutten är ganska rolig tycker jag, inte för att eleverna missar undervisning utan för att när man börjar läsa texten så tänker man "ännu en text om skolk"....men sen avslutas den med "...säger en elev." Det visar lite hur styrda och formade vi är av debatten om skolan.

En annan grej jag funderar på lite är är vad som händer när man för in antal timmar frånvaro i betyget? Syftet lär inte vara att få "storskolkare", som de stigmatiserande kallas, att komma till skolan utan att minska ströskolkandet. Storskolkarna skall tas om hand på andra sätt. Syftet som jag gissar är att ge politiker enkla statistiska mål att kunna nå i slutet av mandatperioden. Se här, skolket har minskat och det var vi som gjorde det! Men ifall lärandet ökar på grund av förslaget är nog inte lika lätt att påvisa, om det överhuvudtaget finns samband. Jag har inte sett några sådana rapporter eller någon forskning kring detta i alla fall. Det handlar ju istället om VAD undervisningen innehåller.

Men en fråga man måste ställa sig är om det inte finns en risk att åtgärden legitimerar för en del lärare att väga in frånvaro som en del av bedömningen av hurvida eleverna nått målen eller inte? Idag är det ju så att betygsystemet bygger på de specifika mål som läraren skall bedöma om eleven uppnått eller inte uppnått. Det är alltså elevens uppgift att tillsammans med läraren komma överens om hur eleven skall få chans att visa detta. Då skall inte eventuell frånvaro spela in, uppnådda mål är uppnådda mål. Frånvaro kan ju minska lärarens möjligheter att göra en bedömning, av förklarliga skäl, men frånvaron i sig skall inte påverka. Exempel: "Ja Pelle är ju en ströskolkare och inte så ambitiös och med tanke på det kan han ju inte nå MVG, det skulle ge fel signaler till alla andra som är flitiga. Han får VG!". Vissa elever lär sig till och med bättre och mer utanför lektionstid men framförallt handlar det just om att skolan enligt styrdokumenten skall bedöma "kunskaperna" och inget annat. Jag menar inte att elever i allmänhet per automatik når fler mål genom att vara frånvarande, det är inte det saken gäler. Frågan som bör funderas igenom är om en elev som når målen och kan visa det för läraren och samtidigt är ströfrånvarande från lektionerna, skall denna elevs betyg påverkas negativt pga av frånvaron? Nej det står inte i förslaget från regeringen eftersom frånvarotimmarna skall stå separat. Men frågan är som sagt om det inte trots allt legitimerar för vissa lärare att omedvetet eller medvetet också väga in frånvaron i betygenbedömningen. Kanske kan elever som inte nått målen för G få G eftersom "hon är ju ju ändå väldigt flitig och faktiskt aldrig frånvarande". Vist, att agera så som lärare är under alla omständigheter fel men risken finns att de som inte riktigt lärt sig den målstyrda läroplanen inte ser skäl att lära sig mer heller.

Om så skulle vara fallet, vilket man bör vara vaksam på, så undrar man vad förslaget syftar till. Det skulle ju betyda att betygsstatistiken inte skulle stå i relation till faktiskt lärande. Och så sakteliga skulle vi sjunka allt mer ned i det relativa betygssystemets kvicksand. Vi skulle regregera in i det gamla snarare än uppmuntras att utveckla mot det nya.

En andra sak kring detta är förståss regeringens större partiers plötsliga kovändning angående timplanen som man helt oväntat nu accepterar skall finnas kvar. Vilket blir begripligt i ovanstående resonemang, dvs utan timplan blir inte skolket lika enkelt att införa i betyget.

Det tredje är att man vill ha MER katederundervisning (traditionell lektionssalsbunden metodik där lärarens "utlärande" är i fokus och inte de enskilda elevernas lärande) eftersom det cementerar kvarvarandet av timplanen och hindrar ämnesintegrering etc. Detta trots att timplanedelgationen påvisat att eleverna i timplanelös skola får högre måluppfyllelse, dvs lär sig mer. Detta kallar man retoriskt för flumskola och negligerar att elever i en skola utan timplan lär mer. Kontraproduktivitet kallar man det i andra sammanhang.

Moderaterna stod innan valet för en skolpolitik som man inte känner igen i de förslag som den regering man skapat lägger. Och det saknas en sund debatt runt sakfrågorna. Alla tar saker och ting alldeles för givet.


:-)

Fler bloggar om:

2 comments:

Magistern said...

Bra inlägg, Fredrik. Får fortfarande, så här 12 år efter den målorienterade läroplanen infördes, rätta in kollegor i ledet när de börjar tjafsa om att eleven kan inte få det och det betyget eftersom den har inte varit tillräcklig flitig på lektionen eller varit frånvarande allt för mycket. Framför allt är det nyexaminerade kollegor. Här har lärarutbildningarna misslyckas, tycker jag.

Lars Anders Johansson said...

Jag är personligen av den uppfattningen att det är elevernas kunskaper vid avslutad kurs som uteslutande ska vara betygsgrundande. Sedanom kunskaperna inhämtats i klassruummet, hemma på kammaren eller genom gudomlig ingivelse är likgiltigt. Skolket borde emellertid disciplinärt bestraffas i de fall där det stör undervisningen på ett eller annat sätt (när delar av en grupp sviker de övriga vid grupparbeten eller liknande fall) dock inte genom betygen.