Mediernas bevakning av skolan

I min bok har jag ett kapitel där jag till viss del kritiserar medierna för dess grunda och ensidiga bevakning av svensk skola och att beskrivningen alltid är negativ. Nu har forskaren Matilda Wiklund på Örebro Universitet belagt att det förhåller sig så, även om forskarens granskning begränsar sig till enbart DN. Men att det är just Dagens Nyheter är intressant eftersom tidningen har så stort inflytande över samhällsdebatten.

Bilden som framställs är en skola i kris där likriktning och kunskapsfientlighet är dominerande inslag. Ansvaret för denna utveckling läggs på den socialdemokratiska politiken som förts ända sedan 1960-talet. DN ser dock ett undantag från dålig skolpolitik, nämligen den lokala skolpolitik som fördes i Stockholm under den undersökta perioden, där dagens skolminister Jan Björklund var en av de främsta företrädarna.

Denna Wiklundska beskrivning är såklart spännande om man samtidigt läser DNs egen beskrivning av sig själv:

DN är oberoende, står fri från partier, organisationer och ekonomiska maktsfärer. DN:s politiska hållning är liberal. Tidningen redigeras i liberal och frisinnad anda. Under en period av omskakande förändringar har DN att med ny skärpa hävda det öppna samhällets grundläggande värden, däribland upplyst förnuft och toleransklimat.

Wiklund fortsätter:

Pedagogikforskning är flummigt och politikerna är fjärmade från verksamheten medan lärarna legitimeras eftersom de är på plats i verksamheten. Jag går inte in på om DN har rätt eller fel i den här beskrivningen, men det förvånar mig att beskrivningen är så ensidig. Någon debatt kan man egentligen inte tala om.
DN sätter agendan
Avsaknaden av debatt är värd att uppmärksamma om man betänker hur DN i många avseenden är en viktig dagordningssättare i svensk samhällsdebatt. Inför valet 2006 var frågor inom utbildningsområde det område där den vinnande alliansen kanske hade lättast att enas. Matilda Wiklunds undersökning visar att åtskilliga formuleringar som kännetecknar alliansens utbildningspolitiska linje återfinns nästan ordagrant i det material hon analyserat.
- Även om jag valt att fokusera mina analyser på 1990-talet har jag givetvis fortsatt att följa den utbildningspolitiska debatten i DN, säger Matilda Wiklund. Någon förändring av debatten tycks inte ha skett, möjligen har den ytterligare spetsats till. Det är intressant att fundera över den gemensamma konstruktionen alliansen och DN driver om en skola i kris där lärarna är i behov av stöd. För den politiska linje som förespråkar krav, högre kunskaper och så vidare behövs ett problem till de lösningar man har att erbjuda. Här passar konstruktionen om problemet med skolan i kris och den goda läraren bra. I min avhandling prövar jag inte sanningshalten i konstruktionen men konstaterar att den är stark. Jag hoppas kunna fortsätta att forska om hur olika verklighetskonstruktioner inom utbildningsområdet kan produceras i olika typer av medier.

Örebro Univeristet

Hur som helst så bekräftar Wiklunds forskning fenomenet att i alla fall DNs bevakning av skolan är grund och systematiskt beskrivande i en enkelspårig riktning. Hoppas Wiklund fortsätter att bevaka medierna.

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare
Politik