Detta med lärstilar är ofta debatterat i pedagogiska kretsar och något som jag ofta funderat över är vad det är som bestämmer vilken lärstil som är tex min. Idéteorin med lärstilar innebär kortfattat att det finns olika sätt att lära men att ingen i sig är bättre än andra utan istället starkt kopplat till individen. Men problemet är ju att veta vad som är bästa lärstilen för just mig, är det tex den jag personligen föredrar? Om man förutsätter att det är det sätt som individen föredrar (tycker om mest) så menar många att det är ett vanligt misstag. Moderskeppet (www.moderskeppet.se) heter en site med mycket matnyttigt kring lärande och nya medier och IT. Det är Mattias Karlsson som undervisar vid Högskolan i Jönköping som driver siten. Hans egna lilla bakgård kretsar kring webb, IT i samhället, IT-pedagogik.
Mattias favorit heter David Kolb, professor vid Case Western Reserve University i US och Kolb har utvecklat en teori runt lärstilar som kallas "Kolbs fyra lärstilar".
Han utgår från två olika aspekter: Hur vi tar till oss information och hur vi bearbetar den. Varje aspekt har en skala mellan två ytterligheter:
- Hur vi tar till oss ny information: Från konkreta upplevelser till abstrakt tänkande
- Hur vi bearbetar denna information: Från aktivt experimenterande till reflektion och observation.
Utifrån dessa delar definierar Kolb fyra lärstilstyper:
Typ 1 Idégivaren vill ha en känslomässig koppling till det som ska läras och vill veta varför han/hon ska lära sig just det här. Idégivaren lär genom upplevelse och lär genom att se på när andra arbetar praktiskt. Filmsekvenser kan vara andra sätt. Idégivaren lär sig mest genom diskussioner med andra som har samma lärstil.
Typ 2 Förklararen vill ha teori och fakta, lyssnar på experter, tänker igenom idéer och ställer sig frågan: Vad är viktigt? Förklararen föredrar att läsa manualer framför att pröva sig fram, men har också glädje av lärarledda lektioner och föreläsningar där grundläggande begrepp tas upp.
Typ 3 Sammanställaren tänker först och handlar sedan. Han/hon frågar sig: Hur kan jag använda den här kunskapen? Att först få den teoretiska bakgrunden och sedan få möjlighet att tillämpa kunskapen praktiskt passar Sammanställaren bra. Föreläsningar följt av övningar och skrivet material är goda grunder för lärande.
Typ 4 Prövaren är aktiv och handlingsinriktad. Han/hon vill arbeta praktiskt och hittar ofta nya sätt att tillämpa nyförvärvade kunskaper. Prövaren frågar sig: Vad händer om jag istället gör på det här viset? Prövaren styr själv sin upptäckarlusta, lär sig genom trial and error. Prövaren tycker inte om passiva inlärningsmetoder som föreläsningar.
Hämtat från www.moderskeppet.se
Teorin är mycket intressant och pekar på ett sätt att se på detta med olika sätt att lära. Om vi för ett ögonblick antar att det nu är på det viset som Kolb beskriver så finns det ju all anledning att hålla sig kritisk till mycket i svensk skolkultur. Men så finns det ju som tur är för många olika sett att se på skola. Den nya trenden är ju skolministerns förälskelse i "den enda metoden" bakom katedern, som kallar alla andra idéer för flum från det pedagogiska etablisemanget.
Undrar vilken lärstilsstyp skolministern är? Han kanske har en alldeles egen?
Mer om David Kolb
:-)
Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare Pedagogik Skolpolitik
No comments:
Post a Comment