Saturday, September 09, 2006

Svt Tema-kväll om skolan

En timmas diskussion om skolan, en glimt ur dokumentärern "Första året" om en nyexad lärare i Rågsvedsskolan, filmen "Vikarien" och slutligen klassikern "Hets" från en svunnen tid.

En hel kväll om skolan? En hel kväll om lärandet i skolan? En hel kväll som stärker skolans personals självförtroende?

Ja kanske? Eller så blir det ytterligare en odysée i plattityder och budskap sprungna ur etablerade aktörers särintressen? Hmmmm...Vi får väl se.

Det skulle vara roligt att se ett fråmåtblickande inslag om de fantastiska och högpresterande lärarna med hjärtat på rätta stället, långt fram i pedagogisk utveckling, med god förmåga att engagera och motivera eleverna. Ett inslag om att DET GÅR. Så vi alla kan lära av den sidan också. Sådant stärker skolan, istället för förnedrar den genom "snuttifiering". Kanske kan dokumentären "Första året", med nyexade Daniel Pavlica som är full av entusiasm trots att han ser problemen, ge en liten liten skärva av något positivt? För en gång skull...ballans är ju alltid bra menar jag...särskilt i valtider!

:-)

Fler bloggar om:

Thursday, September 07, 2006

Bokrelease :-)

Den 15 september blir min bok klar och kommer rykande farande från tryckeriet. Det finns några platser vigda för bloggbesökare till det lilla releaseminglet centralt i Stockholm samma dag på eftermiddagen kl 1500.

Om det finns någon som skulle vilja komma på den så maila mig. Försten till kvarn gäller, och givetvis får du en bok också.

Maila intresse till fredrik@rektorsakademien.se

Läs mer om boken här...


:-)

Fler bloggar om:

Wednesday, September 06, 2006

Ference Marton

Ference Marton säger att det är få politiker som diskuterar metoder i undervisningen, och jag håller med. Varken Ibrahim Baylan eller Janne Björklund tar fokus i det faktiska lärandet eller i den pedagogiska situationen. Ference tycker sig också se att fenomenet återkommer även hos en del lärare, inte alla. Men en del. Förmodligen menar han dem som inte tagit steget från Lgr80 till Lpo94. Inte en stor grupp, men ändå.

Ference Martons forskning om lärande har fått stort inflytande i pedagogkretsar. Bland annat pekar han på att metoder och förhållningssätt är långt viktigare än att fokusera på rätt och fel eller faktakunskaper. Han hänvisar bland annat till den asiatiska lärkulturens förmåga att fokusera på problemlösning först, därefter väljs metod för att tex uppnå förståelse. Utöver det sker auskultation regelmässigt, dvs att lärare gör reality checks på varandras undervisning för att stötta varandras utveckling. I vår kultur har vi ett perspektiv där vi först väljer metod och först därefter ägnar vi oss åt problemlösning. Problemet för oss är att vi tycks begränsa oss redan vid val av metod. Tänk er att ni skall springa 100 meter i friidrotts VM och att ni ställer er på startlinjen med fastsurrade styltor medan de andra har spikskor och startblock. Inte för att styltor skulle vara bättre utan för att ni helt enkelt valde metod innan målet var klart för er.

I min blogg har jag tidigare tjatat om MÅL - METOD - RESURS, dvs tågordningen man bör ha för att nå hög måluppfyllnad och inte förlora målfokus på vägen. Vanligast är dock att vi både i näringsliv och skola faller i fällan att börja i fel ände. Istället använder oss av metoden RESURS - METOD ,MÅL. På vägen tappar vi målfokus i analys och planering. Detta handlar inte exakt om samma sak som Ference diskuterar men tillsammans bildar de en intressant slutsats kring just målens vikt.

Fler bloggar om:

Sunday, September 03, 2006

Japan och Svensk skola

Jag har ända sedasn 2005 bloggat om Fredrik och Teo Härén som gör fantastiska föreläsningar om kreativitet. Jag har också nämnt att Asiater i mängder kommer till Sverige på studiebesök för att lära sig av vår Svenska skola, som av både Kinseser och Britter anses vara i världsklass. Förutom våra resultat i PISA då kanske, som bara måste förbättras. Men de har insett att vår skola tar utgångspunkt i helrätta perspektiv och att resultaten kommer då alla arbetar strukturerat efter våra läroplaner. Och det är här skillnaden ligger, inte i första hand "hårdare tag".

Detta hittade jag i en av Häréns krönikor:

"24/8 Ett japanskt mail om den svenska skolan 2006-08-24

I morgon ska jag föreläsa om vikten av kreativitet för rektorer i Göteborg.
Idag fick jag ett mail från en universitets-student i Japan.
Hon skrev: I read your book "IDEBOK 1" yesterday and I was really impressed.

Then, I got one idea.

I would like to establish a school where we do not teach subjects such as English, Math, Social studies,,,etc

In current Japanese education system, there are bunch of problems are happening, such as students' withdrawal from school, suicide, NEET, and murders by students.

I feel these problems are messages from kids "Something is wrong in education or society"."

Hon skrev sedan att hon nu skulle flytta till Växjö (!) för att läsa ett sista år. Hon hade valt Sverige för att Sveriges skola var känd för att vara "the best". Och hon skrev:

"Maybe the school I dream exists in Sweden already!!

I don't know if I can achieve my dream but it is worthy giving a try."

Att Sveriges skola har gott rykte så långt bort som Japan tycker jag är roligt. Jag tror jag ska läsa lite ur mailet jag fick idag när jag föreläser för rektorerna i morgon. Och sedan pusha dem att satsa ännu mer på att skapa en skola som skapar kreativa, tänkande människor. Och inte bara kunskapsrobotar.
Fredrik Härén


Intressant och mycket spännande tycker jag.


Fler bloggar om:

Klokt av alliansens m och c

Det var klokt av alliansens m och c att inte ta BETYG i ordning och uppförande till en valfråga, utan en frivillig möjlighet för kommunerna att använda kompletterande skriftliga omdömen. Skriftliga föresten, Lejonborgs förslag innebär att man kryssar i rutor med graderingen "Gott" och "Bör förbättras". Men det viktiga är att det om det nu måste in är fråga om kompletterande omdömen som inte kopplas till betygen, som är målrelaterade. Det betyder nämligen att få kommer att använda dem och att lärare fortsättningsvis själva kan avgöra HUR de bedriver sin undervisning i enlighet med de målstyrda läroplanerna. Kanske kommer enstaka kommuner att låta sina skolor själva avgöra om de vill använda dessa omdömen. Det skulle betyda att en del skolor kan profilera sig som skolor med uppförandefokus. "Brunkstensbergsväderskolan. Skolan som fokuserar på uppförandeblanketter som ett pedagogiskt verktyg". Då kan alla de föräldrar som tycker om skriftliga omdömen om sina barns uppförande välja de skolorna. De lärare som tycker detta med uppförandeomdömen är spännande kan söka tjänster på de skolorna också. Jag tror inte de är så många som tex folkpartiet tror.

Valfrihet är bra, om nu detta kontraproduktiva otyg måste in i systemet!

Fler bloggar om:

Saturday, September 02, 2006

Slutfasen av "Uppdrag Skola!"

Nu är jag sedan ett par dagar mitt inne i slutfasen av boken "Uppdrag Skola!". Extremt sena nätter, tidiga mornar, man har ju ett jobb att sköta också. Begreppet korrektur har slutat vara ett kul ord :-) Finlir och formuleringar till omslag, nya typsnitt, nya rubriker då de ursprungliga inte fungerar, ISBN nummer hit och dit. Personer som vill ställa upp med citat till baksidan (kul). Kontakter med tryckeriet och...och...och... Ju mer man tittar i texten ju mer ser man vad man vill ändra, men nu är det stopp! Ha! Man blir galen annars. En text blir aldrig klar...Att ge ut en bok själv krävde mer än jag trodde, och att samtidigt projektleda det själv ännu mer. Men jag har lärt mig mycket, och sammantaget har det varit otroligt kul. Nästa gång vet jag precis hur jag ska göra :-)

Fler bloggar om:

Thursday, August 31, 2006

Felicia

Det känns tungt att se sånt här...

Felicia orkade
inte leva längre

Felicia Pettersson blev bara 14 år. Efter en skoltid förstörd av mobbning tog hon sitt liv den 17 maj i fjol. Felicias familj väntar fortfarande på att Skolverket ska bli klart med sin utredning om Falkenbergs kommuns ansvar. Den har pågått i över nio månader.

Göteborgsposten

Mer: Felicia

Fler bloggar om:

Tuesday, August 29, 2006

TV4 undersökning om skolan

TV4 Nyheterna har tillsammans med Novus Opinion gjort en mätning kring skolan som ger en bild av ett ganska tydligt motstånd hos svenska folket gällande religiösa friskolor.

I dag finns ett 70-tal religiösa friskolor i Sverige. De flesta är kristna men om svenska folket fick bestämma skulle friskolor med uttaltat religiös profil inte tillåtas. Nästan två av tre, 62 procent, säger nej till den här typen av skolor.
http://www.tv4.se/nyheter/485319.html

Tittar man lite till i själva undersökningen hittar man ganska mycket spännande som nyhetsredaktionen inte anser vara värdefullt att basunera ut.

29% av de tillfrågade anger att de har litet fötroende för skolan men i gruppen 30-49 år är det 47% som anger att de har stort förtroende. Att var tredje har litet förtroende och att mindre än hälften har stort förtroende pekar på att skolan har stora möjligheter att utvecklas positivt.

När det gäller betyg vill de allra flesta ha betyg med början i åk 7, hela 21% angav det och respondenterna hade alla årskurser att välja mellan. På andra plats kom åk 6. Bland 30-49 åringarna var det också tyngdpunkt på sjuan men värdena var 27% för åk 7 och 23% för åk 6. Hela 51% vill ha betyg från och med åk 6 eller uppåt. 3% vill inte ha betyg alls.

På frågan om de tillfrågade litar på att eleverna får nödvändig kunskap i skolan svarar 65% nej. Över 80% ansåg dock att utbildning lönar sig. Hmmm...

Intressant undersökning...

Fler bloggar om:

Friday, August 25, 2006

Medierådet

Kom precis från det första mötet som ledamot i Medierådet.

Det var verkligen spännande och intressant att höra vad som var på gång inom nya medier och ungdomar. Bland annat kommer snart rapporten "Ungar och Medier 2006", den jämför ungdomars medievanor med rapporten "Ungar och Medier 2005". Mer om det när den blir offentlig.

Däremot kan jag tipsa om en temadag i Stockholm. Seminariet "Ärligt, härligt eller förfärligt? - en temadag om det unga Internet". Det är en kampanj för ett säkrare Internet bland barn och unga. På onsdagen den 6 september äger temadagen rum på Thorildsplans gymnasium i Stockholm. Anmäl dig snarast, antalet platser är begränsat.
Läs mer och anmäl dig

Medierådet arbetar med frågor om mediepåverkan - med särskild inriktning på barns och ungas mediesituation.
Läs mer här: Om Medierådet

Fler bloggar om:

Thursday, August 24, 2006

Karma, en budistisk munk, Hammid Ghatan och skolledare

Idag hade vi annorlunda besök på vår rektorsutbildning. Vi hade bjudit in en buddistisk lama vid namn Karma som via tolk berättade om Buddismens annorlunda perspektiv kring lärande och förhållningssätt till olika saker. I deras perspektiv finns väldigt mycket att lära för oss. Ett exempel är hur vi förhåller oss till negativa tankar och positiva tankar och hur vi kan bli mycket mer effektiva utan att stressa mer. Flum? Nej inte alls. Tror du det så säger det en del om din egen inskränkthet och ovilja att tänka i nya banor :-)

Innan dess gick Per Hammid Ghatan, läkare och hjärnforskare på Karolinska, igenom förskningen kring hjärnan och hur hjärnan fungerar i lärandet kopplat till de pedagogiska teorierna. Dessa båda forskningsområden har aldrig riktigt mötts tyvärr, området hjärnan är ganska nytt och fick aldrig plats riktigt i pedagogikens urmoderteorier. Det finns en del litteratur kring detta men inte mycket. Hur som helst blev eftermiddagen väldigt spännande sett utifrån de olika perspektiven som anslogs. Tanken är nu att skolledarna i resten av utbildningen skall låta dessa perspektiv sjunka in för att därefter kopplas till deras eget ledarskapet.

Annorlunda och väldigt intressant....Tack Ghatan för att du fick oss att göra detta i skolledarutbildningen.

Obs...Mannen på bilden är en annan känd Buddist vid namn Dalai Lama... Obs

Fler bloggar om:

Universitetsstudier och uppdrag granskning

I uppdrag granskning SVT igår framfördes att universiteten förlorat i kvalitet de senaste 10-15 åren sedan 50% målet infördes utan ökade resurser, dvs att hälften av eleverna i skolan skall in på universitet. Vi har nu 400 000 studenter mot tigare 150 000 kanske? Dels urlakar detta universitetens kunskapsutveckling och dels sänks kraven eftersom univerdsiteten får sina pengar för examinerade studenter. Därför kan man idag tex få poäng på vissa utbildningar bara genom att närvara eller lämna in något överhuvudtaget. Jag hörde om en tjej som lämnade in en mapp med fyra sidor ur telefonkatalogen och blev godkänd. Ingen öppnade mappen.

Till detta skall läggas att den kunskap vi idag äger i västvärlden nu hämtats in av Kineserna, vilket betyder att värdet på denna kunskap sjunker för varje månad.

Arbetslösa akademiker kommer vi att få vänja oss vid. För ett år sen eller något sådant skrev jag att politikens syfte med att att 50% skulle in i universitetsstudier inte var något annat än en väldigt smart arbetsmarknadsåtgärd för att sänka arbetslöshetstalen. Folk sysselsätts och betalar själva genom studielånet, staten slipper och blir istället sparbank åt sig själv. En generation luras...

Båda dessa saker är en tickande bomb mitt i en globaliseringen och måste ändras snarast. Att värdet på nuvarande kunskap sjunker kan bara hanteras genom kunskapsutveckling på universitet och att vi utvecklar nya sidor hos oss som tex kreativitet, idérikedom, tasigförsamhet, innovation etc...

Och detta måste ske över hela utbilödningssystemet, från förskola till universitet.

Samtidigt ropar andra politiker om att vi skall backa tillbaka till en skola med tjocka livsrötter i 1800 talet. Strutsbeteende....

Fredrik Jeppesen
Lobbyister: (När vi tar ideér härifrån kom ihåg att nämna källa)

Fler bloggar om:

Wednesday, August 23, 2006

Läsning i skolan

Låt skolledarna, lärarna och eleverna själva avgöra vilka böcker och författare som lämpar sig bäst i deras arbetsmetoder och lärande mot målen angivna i läroplaner och kursplaner.

Sunday, August 20, 2006

Lars Ingelstam DN och den slutna skolan

Under flera år har jag väntat på någon person med insyn och "cred" i de finare rummen i skolväsendet som tar upp detta med den exkluderande skolan och viljan att allienera läraryrket från andra grupper med kompetens i samhället. Så vaknar jag i dag och slår upp www.dn.se och finner en artikel av Lars Ingelstam Tema T vid Linköpings Universitet. I Lars artikel redogörs för fenomenets historia och dess långsiktiga konsekvenser i vårt alltmer kunskapsintensiva samhälle och man kan antyda en oro inför den accelererande globaliseringen och konkurrensen. Lita på att han tyvärr inte kommer att få gå emotsagd särskilt länge. Redan på måndag eller tisdag kommer han sannolikt tyvärr att sågas, om inte vid bålen så i alla fall vid vaderna.

Här kommer ett utdrag:

"Dessa saker bildar ett allt konstigare mönster. I ett öppet kunskapssamhälle kan det inte vara rimligt att skolans folk alltmer sluter sig, legitimerar varandra och gör sig oberoende av intellektuella impulser och växelverkan med andra kunskapsyrken. Dagens skola eller dess lärarkår är inte alarmerande "dålig". Men för framtidens skull krävs att vi bryter med tankefiguren enhetsläraren.

Det som pekar framåt är att se läraren som en kunskapsarbetare - i vitalt samspel med andra kunskapsarbetare. Skolan kan inte få bli ett allt slutnare system. Tvärtom skall systemet öppnas för impulser från vetenskap, praktisk erfarenhet, världen utanför Sverige och alla de varierade erfarenheter som finns att tillgå och som unga människor behöver bli förtrogna med.....

.....Gemensamma krafter bör sättas in för att en lärares livskarriär ska bli mer omväxlande och utvecklande. Förhoppningsvis kan en ny grundutbildning skapa en aptit på ständigt nya kunskaper inom akademin, liksom ute i samhällets olika praktiker. Den viktigaste delen av lärares livslånga lärande består i berikande växeltjänstgöring. Att under ett par år åt gången, men med en bibehållen grundidentitet som lärare, få arbeta som till exempel utvecklingsingenjör, datorförsäljare, journalist eller biståndsarbetare borde vara normalt för en lärare i den svenska skolan, inte som nu sällsynta undantag. Berikad med impulser och nya kunskaper återvänder hon/han sedan till skolan, kanske till något förändrade uppgifter. "

DN 2006-08-20

Hela artikeln

Fler bloggar om:

Saturday, August 19, 2006

Skype !

Har nu testat Skype med videosamtal över internet. Riktigt bra kvalitet och helt ok. Apples iChat finns också men Skype har lite bättre räckvidd ännu så länge eftersom det finns för både PC och Mac, med stöd för video.

Man kan lätt ta in någon spännande person i undervisningen (på väggen med projektor) som inte behöver vara fysiskt närvarande i den fysiska miljön, vilket kan vara praktiskt. Man kan tänka sig att föräldrar kan medverka i undervisningen direkt från arbetsplatsen för att svara på några enkla frågor eller berätta om något spännande.

Hur som helst så funkar Skype utmärkt, även om kvaliteten i iChat Video är något bättre. Båda funkar hur bra som helst.

Skype up !

Fler bloggar om:

Uppstart skolledarutbildning

I går startade vår 25 veckor långa rektorsutbildning. Det kom 17 skolledare från Avesta, Stockholm, Botkyrka, Täby, Sollentuna, Södertälje och Nacka. Uppstarten avslutades med lite middag och eftersnack. Det skall bli väldigt spännande att jobba med dem nu fram till jul. Det var ett härligt energiknippe till gäng som under eftermiddagen diskuterade bland annat ledarskap, pedagogisk utveckling och de ungas internet mm. Nästa vecka startar det "på riktigt" med första området "Människan & Förändring". Då kommer bland annat hjärnforskaren Per Hammid Ghatan och berättar om forskningsläget kring hjärnan och hur det egentligen hänger ihop det där med förändring, motivation, engagemang, stress och prestationer om man ser till hur hjärnan faktiskt är konstruerad och fungerar. Det finns en del myter om det där som verkar. Vi skall försöka att bringa ordning i detta.
Läs mer på www.rektorsakademien.se

Fler bloggar om:

Friday, August 18, 2006

Fullt upp...med en massa förberedelser

Helt otroligt mycket att förbereda nu när vå rektorsutbildning skall starta. ....Presentation av upplägg, persnliga presentationer, videsamtal via iChat med Umeå, filmer, diskussionsmaterial, fika, middag, fotografering, filmning....mycket blir det....Det skall bli kul !

jag får skriva mer i morgon...

:-)

Wednesday, August 16, 2006

Båda partierna blickar tillbaka för att lösa framtiden

Jag såg att partierna nu börjat pumpa valmarknaden med skolbudskap. Tyvärr har ju inget av det som basunerats ut hittills tillfört debatten något. Snarare tittas det alltför djupt i tidmaskinen bakåt, istället för framåt.

Fp håller fast vid ordningsbetyg. Det finns inte med i den borgerliga alliansens gemensamma skolmanifest. Men för folkpartiet är ordningsbetyg fortfarande en av de allra viktigaste punkterna inför valet...
...Även socialdemokraterna gjorde ett skolpolitiskt utspel på tisdagen, och lika lite som folkpartiet hade de så mycket nytt att komma med. Tvärtom var den rapport de presenterade tillbakablickande på det som partiet åstadkommit och nu fortsätter med.

Lärarnas tidning 2006-08-15

Tips till partierna: Se filmtrilogin "Tillbaka till framtiden", den har ni mycket att lära av.

Föresten ser jag nu fp utomhus reklam över hela stan med "framtidens nyheter", det glädjer mig att mina rubriker som jag publicerade här förra året är betydligt bättre än de bleka kopior de används sig av. Men men...det är ju roligt att man kunnat inspirera någon. :-)

Fler bloggar om:

Tuesday, August 15, 2006

Psykisk hälsa, skola och Folkhälsoinstitutet

Skolan lyckas inte förbereda unga människor för det moderna samhället. Det hävdar docent Sven Bremberg vid Folkhälsoinstitutet i en statlig utredning som presenteras i dag... "Att förbättra skolans kvalitet är en av de främsta vägarna att motverka den psykiska ohälsan", skriver Bremberg på Dagens Nyheters debattsida.
www.svt.se

Detta är naturligtvis mycket "hot stuff" i debatten eftersom han förmodligen menar att skolan inte riktigt hängt med i samhällstempot och därför heller inte riktigt kan förbereda unga människor för samhällets olika fenomen. Kunskaps och förståelsebrist på ren svenska...

Tydligen är det så enligt Folkhälsoinstitutet att de kunnat påvisa att det inte BARA är sociala bakgrunder av skillsmässor och sådant som skapar psykisk ohälsa utan också skolans bristande kunskaper kring områden utanför de regelmässiga ämnena.

Det finns förståss också skolor som är väldigt medvetna och jobbar på ett bra sätt med samhällsutvecklingen, men det är väl inte mot de skolorna som Folkhälsoinstitutet avser rikta sin kritik.

Fler bloggar om:

Monday, August 14, 2006

Dragonskolan i Umeå

På Dragonskolan i Umeå har man ett ledarskapsprogram

Specialutformat program vid Dragonskolan
Ledarskapsprogrammet är ett specialutformat studieförberedande program för dig som är intresserad av ledarskap och pedagogik.
Programmet är för dig som sätter människan i centrum, vill få god social kompetens samt utveckla dina ledaregenskaper.

Dragonskolans hemsida

Dragonskolan är en av sveriges största gymnasieskolor, och jag skall åka dit idag och besöka skolan i ett ärende. Det ska bli intressant att se vad ledarskapsutbildningen mer konkret innehåller och vilket sorts ledarskap man fokuserar på? Det låter hur som helst spännande tycker jag.

Fler bloggar om:

Sunday, August 13, 2006

WWDC, iChat och indivisanpassat lärande

Några dagar sent tittade jag igenom Apples Steve Jobs keynote på WWDC, årets stora utvecklarkonferens i USA. En tillställning där över 4000 externa programutvecklare från runt 50 länder på plats kan titta och känna på saker innan de flesta andra. Det är här iPod och andra nymodigheter visas för första gången. Denna gång var det nya snabbare maskiner som så dagens ljus men framförallt Apples nya operativsystem Leopard (MacOSX 10.5). Och det var en hel den spännande saker som kommer med Leopard i vår. Bland de mest intressanta var förståss "Timemachine" som hjälper oss hitta de där viktiga filerna vi slängt men som låter oss gå tillbaka i tiden och hämta tillbaka dem. En utveckling av datorrösten som läser upp text för exenpelvis hörselskadade har fått en helt ny ton och låter allt mindre robot. Bra för engelska undervisning där elever kan höra datorn läsa upp deras skrivna texter eller enkel uttalsträning som komplement till andra sätt.

Men framförallt visades iChat Theater upp. Alla nya macar som säljs nu innehåller en liten videokamera som gör att man kan köra videokonferens i iChat. Samtidigt kan man i iChat nu också visa filmer, presentationer och bilder ur sitt bildbibliotek som visuellt stöd. På bilden till vänster ser ni en film som visas samtidigt som den lilla videokonferensytan ses nere till vänster. Det kan verka futtigt men jag lovar er att detta kommer bli en höjdare i utbildningssammanhang på många sätt.

Fler bloggar om:

Saturday, August 12, 2006

Val av av kommunal eller friskola ?

Fler kan hoppa av till friskolor

Slottsskolan i Eskilstuna förlorar nästen hälften av sina blivande sjätteklassare till den privata Engelska skolan som startar i höst. En tuff omställning väntar skolan menar Jörgen Danielsson, socialdemokratisk ordförande för Barn- och utbildningsnämnden. Han utesluter inte att avhopp av den här storleken kommer att ske också i framtiden om fler friskolor etablerar sig i kommunen.

Sveriges Radio 2006-08-12

Det händer då och då att en skolas föräldrar i stor omfattning tar sina barn ur en skola och placerar dem i en annan. Ibland i en friskola och ibland i en annan kommunal skola. Ibland också från en etablerad friskola till en kommunal skola. Det är sällan driftsformen som avgör, istället helt andra bevekelsegrunder.

Vi väljer helt oftast inte till något vi vet är bättre utan oftast från något vi inte är nöjda med. Kvaliteten hos leverantören vi har är oftast själva skälet till eventuella byten. När du byter bank till exempel? Då är du väl antagligen trött på din gamla bank och deras avgifter och krångel. Och kanske droppen var bemötandet i telefonen eller i luckan en helt vanlig dag. Vist kan man byta till någon med bättre utbud då och då men oftast beror det inte på det. I alla fall inte när många väljer nytt samtidigt.

Det som det handlar om i Eskilstuna tror jag mer speglar den aktuella kommunala skolan almmänna hälsotillstånd än friskolans ifråga, den är ju dessutom ny så om den deras förmåga vet man ju ingenting. Förmodligen är föräldrarna väldigt trötta på sin skola. Det positiva med detta är nu att skolan fått en jättepositiv chans, som de annars aldrig skulle fått. Om de ser detta som ett tecken på att något måste göras med kvaliteten i skolan och gör något ordentligt åt det så kan man förhindra frånfall året efter. Rektor måste tillsammans med sin personal lägga om kursen på skutan och förändra i verksamheten så att förtroendet åter staärks hos föräldrarna. De andra kommunala skolorna måste ta det som en varning och börja tänka hur starka varumärken de har i sina skolor.

I långa loppet kommer detta leda till ökad kvalitet i Eskilstunas skolor, om skolledare och lärare tar chansen att verkligen utveckla sig och sina skolor!

Fler bloggar om:

Thursday, August 10, 2006

Ny lag om skolk

En en ny lag från 1 juli måste skolan informera föräldrar om eleven skolkar. Jag tycker att det är egendomligt att det behövs ett lagförtydligande på den punkten eftersom det framgår i läroplanen att skolan inte kan klara uppdraget utan kontinuerlig kommmunikation med hemmet gällande elevens förutsättningar att nå målen. Och att delta i undervisningen är en förutsättning. Ett skäl till detta kan kanske vara att regeringen vill öka möjligheterna för föräldrar att pröva saken rättsligt om skolan inte följer denna lag och informerar direkt.


Fler bloggar om:

Tuesday, August 08, 2006

Bra program i P1:s "Tendens"

Nu i sommar sände Sveriges Radio ett mycket bra program om den nya skola, eller hur en del faktiskt lyckas med en undervisning av modernt snitt och med bra resultat. Jag kan verkligen rekommendera er att lyssna på detta program i dagar av ständig debatt kring "ordning och reda". Iakta både fördelar och nackdelar men framförallt att utvecklingen tagit fart på dessa skolor.

Lyssna: Hej då till klassrummet

Prenumerera på Tendens PodRadio (Podcast):
http://www.sr.se/Podradio/xml/p1_tendens.xml
(Klistra in länken i din RSS läsare eller iTunes)

Fler bloggar om:

Dubbelt ledarskap

SANDVIKEN
Två personer skulle bli en chef. Det gick inte. Därför avvecklas nu det dubbla chefskapet i Sandviken.
- Man får kompromissa så mycket i sitt ledarskap att man riskerar att kompromissa bort sig själv, säger Lena Fransson, en av två tillväxtchefer.

Arbetarbladet 7 aug

Testet med att ha delat ledarskap, dvs samma ansvar och befogenheter för två chefer har misslyckats i ett 3,5 år långt försök i Sandviken där en man och en kvinna skulle dela på ledarskapet.

Tanken var att båda skulle vara lika insatta i alla frågor och att de inte skulle dela upp ansvarsområdena som förvaltningschefer.

Men konsekvensen i detta fall blev otydlighet och kompromisser istället för effektivare ledningsorganisation.

Delat skolledarskap provas nu lite överallt i landet och ambitionen är god tycker jag, men det är nog svårare att få det att fungera än man tror. Visst kan det fungera här och där, det finns flera exempel som tyder på det i alla fall även om det krävs mycket av individerna. Vad tycker du, skulle du tycka det var praktiskt med två formella rektorer? Som förälder eller lärare, det spelar ingen roll? Vilka problem skulle kunna dyka upp? Vilka fördelar skulle det ge?

Fler bloggar om:

Saturday, August 05, 2006

Uppdrag Skola :-)

Uppdrag skola är min kommande bok och materialet är nu på korrektur för att kunna tryckas i slutet av månaden. I sep kommer den ut från tryckeriet.

Boken försöker på ett rättframt och ärligt sätt utan omsvap att sätta fokus på skolans dagsaktuella utmaningar men också förklara hur viktig skolan och alla hundratusentals lärare är för vårt lands välfärd och konkurrenskraft i den allt ökande globaliseringen. Den tar en titt på skolans uppdrag, visioner, skolkultur, förändringsarbete i skola, engagemang, ledarskap, motivation, elevsyn, tonåringar, IT & lärande, läroplan (Lpo94), föräldrakraft m.m. Den förklarar också den negativa mediebilden kring skolan och varför det är viktigt att skolans personal själva gör allt de kan för att förändra den.

Boken kan vara till nytta för skolledare, lärare, elever, politiker, debattörer, förvaltningspersonal, föräldrar och näringslivsmänniskor men också andra som tex intresserar sig för ledarskap. Tanken är att ta upp saker som vi "utanför skolans kultur" inte känner till men ofta undrat över.

Boken ges inte på något förlag, och det av flera orsaker. Dels för att många förlag inte vågade ge ut den eftersom den bryter lite mot bilden som olika aktörers försöker pumpa mediedebatten med. Men främst därför att jag inte gillade idén med att min första bok innehållsmässigt skulle styras för mycket, jag ville ge MIN bild och ingen annans. Så därför ger vi ut den själva. Det är roligt att se bokens framväxt, och hur enkelt det faktiskt är att ge ut sin egen bok. Att skriva tar ju extremt många hundra timmar i och för sig...Puh !

Det kommer också med en DVD om det moderna synsättet att lära i skolan med en hel del goda exempel från svenska skolor.

Boken kan beställas här:
www.fredrikjeppesen.com

Fredrik Jeppesen

Fler bloggar om:

Friday, August 04, 2006

Svenska ungdomar mindre motiverade!

Det finns undersökningar som visar att många invandrarungdomar är betydligt mer studiemotiverade än svenska ungdomar och att de har betydligt högre mål inställda i livet. Bland annat skriver Gefle Dagblad om Ungdomsbarometern som kartlagt ungdomars inställning till framtid och karriär kopplat till studier. Det borde i så fall vara en signal till skolan om att det inte ser helt mörkt ut för ungdomar med utländsk bakgrund, tvärt om så har de glädjande stora möjligheter. Om skolan bara möter dem på ett smart sätt, motivation är bra men utan andra förutsättningar i skolan inte så mycket värt. Det andra intressanta med detta är att det tycks vara svårare att hitta motivation hos infödda svenskar, och här måste vi nog också göra något. Kunksapssegregeringen tycks inte helt och fullt följa traditionell klassteori.

Den årliga Ungdomsbarometern presenterar en ny undersökning om skolungdomars inställning till karriär, gjord bland över 6 000 unga mellan 15 och 25 år som visar att invandrarungdomar är mer ambitiösa än svenskfödda. Invandrarungdomarna siktar på högskoleutbildning och statusfyllda jobb i mycket större utsträckning än sina svenskfödda kamrater.

Kinesiske Wen Li pluggar på Skärholmens gymnasium. Hans framtidsplaner är klara. Examen från gymnasiet, ekonomistudier i Cambridge, England, och minst fem års jobb på svenskt storföretag med kontakter i Kina. Wen Li är bara en av många invandrarungdomar som har siktet högt inställt, betydligt högre än de svenska kamraterna.

Gefle Daglad 14/6

Fler bloggar om:










Wednesday, August 02, 2006

Johan Rabaeus och Rektorsakademien

Den 18 september har vi nätverksträff i Rektorsakademien igen på Berns i Stockholm och gäst är bland annat Johan Rabaeus, dramataenskådespelaren. Temat är kommunikation och Johan skall samtala i "säcken" (en sackosäck) med Caj Malmros om vikten av att lära ut kommunikation i skolan och i näringslivet.

Det kommer två andra spännande namn också men det är inte riktigt klart ännu

Rektorsakademiens nätverksträffar syftar till att utveckla nya kontakter mellan skolledare och näringslivsledare inom ramen för ledarskap. Det bjuds på talare och i pausen i mitten på lite mat, vin/öl/alkoholfritt medan man minglar och knyter kontakter i ca 50 minuter.

Känns detta som något för dig så kontakta gärna mig så fixar jag plats om du tillhör målgruppen näringslivsrepresentant, skolledare, lärare eller liknande. Platserna är begränsade till 190 ungefär och kostar inget. Medlemmar har förtur dock.

http://www.rektorsakademien.se
Fler bloggar om:









Tuesday, August 01, 2006

Sex HBT homofobi kärlek & Skola

Enligt Sveriges radios hemsida är svenska lärare inte kompetenta i frågor som rör sex och sexuell läggning, allra minst i direkta HBT frågor. 1 400 lärare har tillfrågats i EU undersökningen "under ytan" och över 90% säger att de inte fått kunskap om detta i sin utbildning.

"Trots att lärare uppger att det förekommer kränkande jargong på skolorna mot dem som har annan läggning än den heterosexuella pratas det sällan om det. Hälften av lärarna säger att de tar upp frågan någon enstaka gång och var fjärde att de aldrig pratar om detta.
– Dels handlar det om vilken miljö man kommer ifrån, sen är det också om att vi inte har fått det här i utbildningen, säger Anna Berglind."

www.sr.se

Med tanke på just mobbing så är det lite märkligt att en sådan laddad fråga som sexuell läggning inte landat kunskapsmässigt hos skolans personal. Eller...det är just dess laddning som gör att man inte aktivt tillskansar sig den nödvändiga kunskapen. Tabubaserad kunskap sitter inte högst på ämneslärares tio i topplista, särskilt som det inte har med ämnet att göra. Men i styrdokumenten står att alla som jobbar i skolan aktivt skall motverka konsekvenserna av "mobbing" och inom det ingår ju trakaserier pga sexuell läggning. Om inte kunskapen finns och ingen agerar på detta område så finns det all anledning att fundera över andra "stökfrågor" och att det kanske just handlar om frånvarande kompetens kring att hantera "stöket".

Tänk er en 15 åring som står i tvivlet på sin sexuella läggning och pga det ofta hamnar i bråk med andra elever och stundtals inte kan tygla sin förtvivlan och uppträder uppkäftigt mot den homofobe läraren. Inga lätta saker att ta tag i om kunskapen inte finns hos skolans personal.

Då är det ju så mycket enklare med betyg i ordning och uppförande, eller hur ???

Fler bloggar om:








Monday, July 31, 2006

Skillnader i investering för skola - likvärdig skola?

Investeringen per grundskoleelev varierar över landet enligt en undersökning som Sveriges Kommuner och Landsting gjort. I Strömsund lägger man ned drygt 106 000 per eleve och år medan man i Kävlinge satsar drygt 59 000 kr. Det är såklart mycket som påverkar detta med hur mycket pengar man lägger men om skillnaderna på totalen är nästan 50 000 kr mellan kommuners satsningar så kan man inte enkelt förklara bort det med skillnader i lokalkostnader och lärarlöner tror jag. Man satsar nog också olika på skolan som pedagogiskt fenomen.

För en skola med 500 elever är en skillnad i skolpeng runt 20 000 kr/år lika med 10 miljoner kr för den enskilda skolan. Möjligheterna att vidta
utvecklingsåtgärder med sådan budget blir därför närmast gigantisk för dessa kommuner/skolor. För 10 milj kr får man som rektor sjukt mycket pedagogisk kraft om man bara vill. Du kan tex anställa 5-10 extra speciallärare/pedagoger, anställa 2 mediepedagoger, kompetensutveckla personalen obehindrat, ge alla elever och lärare varsin internetuppkopplad bärbar dator, bygga om samtliga klassrum till en modern trivsam och pedagogisk miljö och ändå ha en bra buffert kvar till oförutsedda händelser.

Mest kostnader per elev
Strömsund 106 308:-
Arvidsjaur 99 653:-
Vindeln 95 108:-

Minst kostnader per elev
Kävlinge 59 631:-
Vellinge 61 538:-
Trollhättan 62 209:-

När skillnaderna är så här stora finns det anledning att diskutera om vi verkligen har en likvärdig skola mellan och inom kommunerna. En annan slutsats kan vara att det är viktigt var du som förälder väljer att ha ditt barn i skolåren.

Fler bloggar om:







Sunday, July 30, 2006

Fusk eller resurs för lärande?

Gråzonen och skillnaderna mellan fusk och internets många möjligheter som stöd i lärandet ligger hos eleven själv och hos läraren. Längst ned finns några siter som kan vara till hjälp för elevens lärande eller som möjlighet till direkt fusk. Kanske kan ni som lärare eller skolledare öka er förståelse för och er kunskap kring vad som är fusk och var gränsen går? Det är inte helt lätt nämligen. Man bör ta upp det till diskussion i arbetslaget/en? De lärare som känner sina elever väl, de flesta, känner igen texter där eleverna använder sig av ett språk långt över sin förmåga. Men det finns säkert också lärare som inte ser det och därför finns det all anledning att lyfta frågan. Att det är fusk att kopiera en text rakt av från nätet är säkert de flesta överens om, även om det finns de som hävdar att det finns ett lärperspektiv även här eller de som anser att det som finns på nätet rätt hittat och använt kan ses som kunskap det också. Frågan är inte helt okomplicerad, jag menar det är ju inte som att kopiera texter ur läroboken. Det hela är ju en bedömningsfråga för läraren och i alla bedömningar finns alltid den där osäkerheten, var går gränsen för fusk i vårt arbetslag? Vissa av dessa hemsidor listade nedan trycker på att syftet inte är att uppmana till fusk utan utgöra en resurs för elevens lärande. Listan är inte heller komplett givetvis, det finns säkert fler än 100 000 andra websidor och diskussionsforum med liknande innehåll.

Men lärare som är medvetna lär sig strategier för att förhindra problem, Henrik Byh är en av dessa:

Skolorna ser också elevfusk som en av Internets baksida. Jag kan väl erkänna att jag, och jag är nog inte den enda, som tagit färdiga bokrecensioner från Internet och lämnat in. Detta är inte särskilt bra. Men man kan använda dessa sidor till annat. Om man låter eleverna använda sidorna till att samla material och skriva något själv är väl hur bra som helst. Detta har ju den inverkan att eleverna vet att jag är medveten om dessa sidor, då är de nog inte så dumma att de går och drar ut ett färdigt arbete för inlämning. Dessutom om man följer hela processen under arbetets gång med t.ex. loggbok så är detta problem ur världen tror jag.
Henrik Byh http://krita.ilu.uu.se/ikta02/student/henrikb/


Resurs eller fusksidor:
Skolportalen
Mimers Brunn
MVGPlus
Skola

Fler bloggar om:






Saturday, July 29, 2006

Intressant?

Det skulle vara intressant för mig att veta din uppriktiga mening om min blog. Om du vill hjälpa mig med det så klicka på länken Delta i "anonym servey" nedan.

Anonym Servey (en fråga) Klicka !


Vänlig hälsning

Fredrik Jeppesen

Fördel kvinnor i förskolans könsmaktsordning?

Gunnar Johansson sadlade 2003 om från svetsare till förskollärare och alla trodde att fast jobb efter utbildning var självklar. I denna jämstäldhetsdebatt som medierna frossar i glöms det ofta bort att män i förskolesammanhang är klart underrepresenterade. Självklart beror det mycket på att få män intresserar sig, bara 2 av 30 var män i Gunnars klass. mMn de som vill har det ofta tuffare än kvinnor i mansdominerade yrken.

- Det är en osäkerhet hos arbetslagen. "Ska vi verkligen släppa in en kille? De tänker ju annorlunda." Så tror jag att många resonerar. Men självklart behövs det fler män, säger Gunnar Johansson.
Ljusnan 29 juli 2006

Varför det är tufft har naturligtvis flera orsaker än kvinnlig ovilja som Gunnar uppfattar det, rektor på Granbergsskolan i Ljusdal gissar att det för att kvinnor tror att män som blir förskollärare är pedofiler.

- Det finns diskussioner som gör det svårare för män i det här yrket. Om pedofili, säger Göran Wänglöf.
Ljusnan 29 juli 2006

Jag vet att det finnas sådana fördomar ute hos personal lite varstans men jag tror att det också beror på att kvinnokulturen under lång tid satt sig i väggarna i svensk förskola och att det till viss del handlar om omvänd könsmaktsordning, ett begrepp vi är vana att höra kring mankulturer som stänger ute kvinnor.

Gunnar har i alla fall bara fått kortare vikariat sedan han kom ut från sin utbildning och i höst väntar ännu ett.

Mannen på bilden är inte Gunnar










Friday, July 28, 2006

Omskolning

I Falun tar man hand om de lärare som är olämpliga och inte längre gör ett bra jobb, något som både kommunen, eleverna och den enskilde tjänar på menar man. Man erbjuder utbildning med full lön i 1,5 år och inte som normalt bara omplacering och nya elever att möta.

– Inom alla yrkes kategorier kan utvecklingen springa ifrån en anställd och det vore konstigt om inte någon enstaka lärare kunde hamna i ett sånt läge, säger Svante Hanses.
Svante Hanses Skolchef Falun
Länk här!

Tanken är naturligtvis fullkomligt rimlig och rätt ur både barnens och den enskilde lärarens perspektiv. Och som jag förstår det har facket i Falun tyckt att detta är bra åtgärd. Det rör ju sig säkert inte om lite halvknackiga lärare utan jag gissar att det handlar om lärare som inte uppfyller några professionella kriterier alls eller som upprepat kränker elever och kollegor. Och det är klart att om en person som aldrig lyckas i sitt jobb får en andra chans att utbilda sig till ett nytt jobb så ökar ju även självkänslan hos honom/henne.

Ca 1 miljon kostar kalaset och det tycker jag är väl investerade pengar, sett ur elevernas perspektiv och den enskildes. Men i andra yrken så är det kutym att missköter man sig grovs så får man avsked vilket är högst ovanligt i skolvärlden. Det förekommer men ytterst sällan tyvärr. Skolan borde ha större krav på sina anställda än andra yrken, dels för att de naturligtvis arbetar med barn i känsliga skeden och dels för att kunna höja lärarkårens status.

Men att få bort okapabla personer och ge dem en ny bra start är ju en högst humanistisk åtgärd, om man har råd.

Andra bloggar kring ämnet skola:








Thursday, July 27, 2006

Något måste göras runt skolledares IT-intresse

Man kan läsa det nästan överallt, på kollegiet.se och i Computer Sweden. När Computer Swden ringde runt till skolledare så blev svaret att alltför många rektorer väljer att delegera eller i värsta fall ignorera det som rör datoranvändningen på sina skolor.

Christina Ehneström skolansvarig på KK-stiftelsen har sin uppfattning klar:

- Många rektorer förstår inte IT-frågorna. För skolorna är just deras engagemang helt avgörande. Att rektorn hänvisar till andra är väldigt olyckligt, säger Christina Ehneström, programchef för IT i skolan på KK-Stiftelsen.
Kollegiet.se jan 2006

Självklart har hon rätt, "sådan husse sådan hund" eller "de anställdas synsätt präglas i stor grad av av ledarens/chefens ageranden". Och Catrin Eriksson på Bengtsgården, högstadieskola i Bengtsfors säger så här i samma artikel och det är klart att inget händer då:

– Jag kan inte nämna några visioner på rak arm. IT är inte min primära uppgift som rektor. Men vi håller på att se till så att fler elever ska ha tillgång till datorer i form av tunna klienter, säger hon till tidningen.
Kollegiet.se jan 2006

Tunna klienter, som är en fattigmanslösning utan kapacitet i samklang med samhällets, betyder i sammanhanget att fler datorer kan kopplas upp på skolorna men att kapaciteten i stort sett andast möjliggör textbasserade aktiviteter. Man väljer kvantitet (fler datorer) före kvalitet utan att faktiskt veta om det, utan att förstå vad man väljer. Först måste man se på digital kommunikation som en nödvändig resurs för att barnen skall kunna nå mål i den moderna skolan. Det man skolledare annars väljer bort, och som ingen från IT-avdelningarna talar om för skolledaren är att det här med nyhetssändningar via Svt, ljud eller möjligheten att arbeta, klippa och redigera film inte går. Ljud och bild är föt mycket för de tunna klienterna, som är just "tunna". Inte ens prenumerera på podcast går i allmänhet. Det går bra att använda datorn som ordnehamdlare och i de fall man anänder powerpoint så sker det med strippade versioner som knappt någon i arbetslivet skulle betala för.

Följden blir att kommunerna pga saknade visioner och frånvarande förståelse låter skolorna sacka efter ännu mer år efter år efter år...

LÖSNING: Samtliga skolledare samlas på veckokonferens med workshops, seminarier, debatter, utställningar och privata visningar för att så snabbt som möjligt komma upp på banan. Det finns 15 000 skolledare och med andra aktörer plus branschfolk skulle det kanske bli 30 000 personer samtidigt. Globen med tillhörande kringlokaler skulle fungera utmärkt.

Därefter ger man samtliga lärarstudenter en bärbar MacBook med både operativsystemet Windows XP och OSX under huven hela studietiden med möjlighet att köpa loss den sen att ta med ut till sina kommande arbetsplatser.

Därefter skulle regeringen slopa HemPC subventinerna och istället subventionera en bärbar dator till alla elever från åk 6 upp till Gymnasiet, som de sedan kan köpa loss till sina universitetsstudier eller bara till att surfa hemma med.

Socialdemokraternas Ibrahim Baylan eller Moderaternas Sten Tolgfors, vid maktskifte, kan betala spektaklet och samtidigt vinna en massa cred internt i skolkretsar men också internationellt. Vist...peketet kostar en del men ställt mot globaliseringens krav och utvecklingen i låglöneländer måste det ses som en liten väl investerad slant.

:-)

Andra bloggar:








SMS i skolan

I Mörbylånga skall man börja kalla på vikarier via sms. I en databas skall man kunna lägga in sig för att sedan få jobberbjudanden med korta varsel.
Enkelt och praktiskt. "Vi behöver en vikarie i spanska i eftermiddag, kan du? Ring: xxxxxxxxx". Först kan man gå ut till några utvalda och om inget napp kommer tillräckligt snabbt så går samma meddelande ut till samtliga i databasen.

Detta kan man ju givetvis bygga vidare på kring andra resurser i skolan, tex jourhavande fältare eller pensionärer som resurspersoner i olika sammanhang. Eller varför inte ett "nyhetsbrev" på sms till alla föräldrar (som vill) ha där man informerar om dagliga händelser av akut art.

Hur som helst skall det bli spännande att se hur Mörbylångaprojektet utvecklar sig.

Andra bloggar om:
,
,
,
,
,
,
,

Det handlar om synsätt kring lärandet i skolan :-)

I DN idag finns en artikel av Johannes Åman (Journalist) om en matematikforskning som pekar på att det inte är fler lärare som behövs utan det är istället lärarnas synsätt och arbetsmetoder som fäller avgörande för vilken kunskap och förståelse elever får till sig. Åman refererar till en studie - "The Teaching Gap" av James Stigler och James Hiebert där matematiklektioner i USA, Tyskland och Japan videofilmats. Forskarna fann tydliga nationella undervisningskulturer. Man skall här komma ihåg att USA och Sverige har samma undervisningstradition.

I USA brukade lektionen börja med att läraren visade en typ av uppgift. Sedan ägnades huvuddelen av lektionen åt att eleverna tränade sig i att lösa uppgifter av samma slag.

En typisk lektion i Japan inleddes med en kortare presentation av läraren. Eleverna ställdes inför ett problem och fick sedan under några minuter försöka komma med förslag till lösningar.

Därefter lät den japanska läraren olika elever presentera sina lösningar. Metoderna jämfördes och tillsammans diskuterade läraren och eleverna varför vissa lösningar inte var korrekta. Även lösningarna som ledde fram till rätt svar analyserades. Var någon av dem bättre än de andra - snabbare, enklare eller mer klargörande?

Typlektionen i USA utgick från synsättet att skolmatematik består av en samling metoder. När lärarna fick frågan vad de ville att ele-verna skulle få ut av lektionen svarade de flesta med att beskriva en färdighet som de hoppades att ele-verna skulle tillägna sig.

Japanska lärare däremot betraktade matematik som något som handlar om relationer mellan begrepp, fakta och metoder. Syftet med lektionen var att få eleverna att tänka på nya sätt och upptäcka relationer inom matematiken.

Johannes Åman DN 26 juli 2006

Mycket intressant, eller hur? Det betyder att det inte är fler lärare som nödvändigtvis nehövs utan lärare som tänker nytt och mer effektivt och kan överföra detta till eleverna. Ni som läst min blog tidigare mins säkert Toyotametoden också, ett Japanskt sätt att ständigt finna nya vinklar kring problem genom att alltid ställa fem st på varandra efterförljande "varför"-frågor i syfte att tränga djupare ner i förståelsen kring det aktuella problemet. Metoden används på Toyota...biltillverkaren ni vet: Today, Tomorow, Toyota...

:-)
Andra bloggar om:
,
,
,
,
,

Wednesday, July 26, 2006

Nu tar nog skoldebatten snart fart ...men med vilket fokus?

Sverige utmärker sig på några andra sätt i undersökningen. I svensk skola har eleverna färre läxor och färre prov än något annat land. Inget annat land har lika mycket skolk som Sverige. Inget annat land har lika mycket sen ankomst, lika mycket skadegörelse och stöld eller lika grovt språk med svordomar i skolan som Sverige. Ingenstans är det stökigare i klassrummen än i Sverige.
DN 31 maj

Det är uppenbart mot bakgrund av den beskrivningen att dagens ungdomar inte har skolan som sin mest spännande plats och samtidigt att skolan misslyckas med att entuseasmera och engagera till lärande. Det förefaller vara så att vi vuxna tror att elevernas lärande sker på samma sätt som vi är vana vid att lära oss. Alltså inte ett lärande som är anpassat efter deras sätt att lära i sin verklighet. I DN debatt har fp platsgaranti och bullrar vidare i sina debattinlägg :-) De lyfter skolans allt sämre resultat vilket inte går att blunda för rent generellt. De lyfter också precis som de flesta andra också oron från Asien och den utveckling som sker där. Fp:s förslag på lösning är tidigare betyg, hårdare tag, tydligare utvärderingar. Tidigare la man fram krav på åsiktsregistrering, ökade maktbefogenheter för lärare och rektorer och ökade möjligheter att flytta stökiga barn är bara ytterligare exempel på fp:s nya "liberala imagebyggande". Och engagemanget för skolan kan man knappast beskylla dem för att sakna. Och jag vet också att de har goda ambitioner, både Leijonborg och Björklund. Men inga av dessa förslag spelar större roll och riskerar faktiskt att få oönskade effekter såsom dåligt utnyttjande av samhällsresurser på olika sätt.

Sedan har vi regeringens tystnad och visionlöshet kring skolans framtid. En tystnad som riktigt lyser med sin frånvaro, på sin höjd medhummande i farstun åt då Björklund skjuter i skyttevärnen.

MEN VAR I DEBATTEN FINNS DISKUSSIONERNA OM SKOLANS MEST GRUNDLÄGGANDE TILLGÅNG: DEN PROFESSIONELLE PEDAGOGEN (LÄRAREN OCH SKOLLEDAREN)? Det är först när dessa yrkesmän och kvinnor lyfts upp till den statusnivå där de hör hemma som resultaten kommer att komma och på köpet lockelsen till att bli lärare. Varför inte släppa fram de engagerade, resultatsträvande och fantastiska lärarna med modern kunskapssyn, hög förståelse för läroplanens syften och som har det där ledarskapet som krävs för att leda sina elever mot kunskapsmålen i den målstyrda skolan. Och de där lärarna som dessutom genom sitt ledarskap hanterar "stöket" och ökar arbetsron genom intressanta lärformer? Det finns säkert 50 000 - 100 000 sådana lärare som måste gå och tänka att "jag känner inte igen mig i förslagen som poppar omkring i debatten".

Alltid när det pratas skola så tas problemen och lösningarna fram utanför den professionelle lärarens sfär och oftast skylls det på samhälle och/eller eleverna som blir allt stökigare. Vi har de elever som finns i samhället, så låt oss stanna upp och arbeta med dem. Varför diskuteras aldrig vilka arbetsmetoder som används i skolan? (Med undantag för Björklund och Baylan som tydligen vill ha MER katederundervisning och mindre kreativitet).

Varför dog diskussionen om timplanens borttagande? Varför börjar vi inte också utvärdera lärarna och deras prestationer som de professionella pedagoger de är? Hur står det till med skolornas förmåga att skapa måldialog med elever och föräldrar? Hur går det med skolutvecklingen? Hur arbetar man med moderna pedagogiska IT-stöd i skolan? Hur står det till med skolornas förmåga att skapa en engagerande och motiverande undervisning? Hur står det till med ledarskapet i skolkulturen? Driver lärare och skolledare åt samma håll? Driver kommunerna och facket åt samma håll?

Svaren på dessa frågor är mer intressanta för de flesta som inte driver politiska agendor och de ligger mer i linje med ambitionerna i skolans uppdrag.

Andra bloggar om:
,
,
,
,
,

,

Tuesday, July 25, 2006

Ungdomar, nya medier och Skola

Vi vuxna oroas ofta av de nya mediernas utveckling, och nu menar jag främst den som ryms inom de rörliga medierna som tex internet, spel och TV men naturligtvis även film.

En europeisk studie som omfattade 9000 ungdomar och deras medievanor visar dock att våra farhågor är en aning överdrivna även om risker finns och måste hanteras, tex av skolan och hemmet. Men kompetensen kring de nya medierna är långt ifrån tillräckliga i hemmet och i skolan, tyvärr.

"Oron för barn och ungdomar som använder Internet och mobiltelefoner är stor. En ny europeisk studie av 9000 ungdomar visar dock att farornas omfattning kan vara överdrivna. Det är tydligt att ungdomars förmåga att ta till sig ny teknik för social samvaro är större än hos äldre generationer. Förmågan att hantera riskerna verkar också vara bättre än befarat. Men även fast ungdomar har denna kompetens så finns det fortfarande brister. De behöver fortfarande hjälp att hantera vissa aspekter av de nya medierna. Skolans förmåga att hjälpa dem är dock väldigt begränsad.

- Farliga eller obehagliga situationer är mycket ovanliga, enligt unga själva.
- Skillnad i datoranvändning i skolan och i hemmet.
- Unga kan inte själva lära sig att hantera alla aspekter av nya medier.

Medierådets hemsida

Skolan spelar alltså en viktig roll och man kan välja två alternativa spår som skola betraktat. Ett spår är att man kör vidare på den beprövat lågpresterande metoden att informera om internets, TVs, Spels och Films risker genom informationsblad eller lärargenomgångar på svarta tavlan. Men man kan också börja med att kompetensutveckla hela skolans personal på djupet kring de nya mediernas roll i samhället och integrera dessa nya medier i skolarbetet och därigenom lära barnen att förhålla sig säkert till dessa plus att de får ökad nytta av de nya medierna i sig. Underhållning och socialt relationsbyggande får ytterligare ett perspektiv, nämligen själva lärandet.

För att nå resultat i detta arbete måste de nya medierna in som naturliga och spännande inslag i undervisningsformerna och inte bara genom små punktinsatser på någon 2 poängs valfri kurs på lärarhögskolan. Jag hörde en forskare som sa att det finns en hel del lärarstuderanden som säger att "jag vill inte lära mig om data, jag valde ju det här yrket för att just slippa hålla på med data". Om läraryrket signalerar så pass grava samhällsallienerande kärnvärden måste något göras. De nya medierna spelar en så stor roll i ungdomars vardag idag att man helt enkelt inte kan skjuta det ifrån sig.

Monday, July 24, 2006

Hem och Skola & Poolmedia

Hem och Skola är inte som förr verkar det som. Medieföretaget Poolmedia var med i ett inslag i Aktuellt 24 juli och det visade sig att bolagets ideella verksamheter som drar in mycket sponsringspengar via telefonförsäljning är en luftbubbla.

Enligt Aktuellt skall det stora delar av de pengar som tas in i sponsring gå direkt ner i fickan på Poolmedias ägare och inte till den behjärtansvärda verksamheten. De ideella organisationerna det gäller är:

"FöretagarFörbundet"
"Hem o Skola - Noll Tolerans Mot Mobbning"
"Ett Narkotikafritt Sverige 2000"
"Hem o Skola - Rökfri Ungdom"

I minst två av projekten de har medverkar även Hem och Skola som skriver så här:

"Vi på Hem och Skola vill här framföra ett stort och varmt tack till alla företag som har hjälpt oss att genomföra denna viktiga kampanj. Våra stödmedlemmar har genom sin medverkan hjälpt oss på Hem och Skola med arbetet att stödja barn och ungdomar att förbli rökfria. Vi är mycket tacksamma för er medverkan och önskar ett fortsatt gott samarbete i framtiden".
Hemsida Klicka här

Det känns inte så seriöst detta....Synd eftersom områdena är superviktiga.

Alternativ med hög trovärdighet som finns är FRIENDS (www.friends.se) och Non Smoking Generation (www.nonsmoking.se)

Sunday, July 23, 2006

Elever, Stress & Ledarskap

2004 gjorde barnombudsmannen en enkätundersökning om hur barn och ungdomar upplever sin vardag och det är ingen kul läsning man får.

"I första hand är det skolan som ger upphov till den negativa stressen. Främsta orsaken är för mycket läxor. Var tredje elev – och särskilt flickorna – tycker att för många prov stressar dem. Eleverna föreslår att lärarna borde planera läxor och prov bättre och att projekten i skolan borde vara mindre omfattande.

Arbetsmiljön i skolan är en återkommande faktor som skapar onödig stress. Korta raster bidrar till detta, liksom buller och stök i skolmatsalar och på raster. Fyra av tio elever säger att de har för lite tid att byta om före och efter idrottslektionerna, särskilt flickorna påpekar detta".

Barnomdudsmannen 2004 - 03 - 19

De skriver vidare att särskilt yngre elever också önskar mer lugn och ro på lektionerna, dock skall man komma ihåg att BOs undersökning inte tog hänsyn till klassstorlek eller lärartäthet och därför kan den inte ge oss nogon kunskap om hur detta påverkar. Men det är är ändå oroväckande skriver BO.

Frågan man måste ställa sig här är om skolan arbetar på ett klokt sätt med denna yngre generation? Betänk att elever upplever mer stress nu än för 50 år sedan och även om en del har med "övriga samhället" att göra så anger eleverna också skolan som en stor stressfaktor.

Kan man med ett bättre ledarskap i skolan generellt och i synnerhet i klassrummet i kombination med smartare arbetssätt minska stressen för BÅDE elever och lärare?

Ja vist borde man kunna det ! Öka mål och resultatstyrningen och slopa timplanen till exempel. Det skulle misnka både arbetsbörda och stressorer för alla i skolan. Mindre negativa stressorer skapar förståss bättre lärande och måluppfyllnad. Det är det som bland annat timplanedelegationen har visat i en 5 år lång studie på 900 (!) skolor som befriades från timplanen.

Friday, July 21, 2006

Intel, Mac och skola

Intel heter en datorprocessor som används i mängder av pc:s ute i svenska skolor, ja överallt annars också. Egentligen är det IT-chefernas förtjusning av Windows som ligger bakom, och den ständiga mac-pc kampen som kan vara så oänligt tröttande. Teknikintresserade människor finner stor glädje i windows, men för skolfolk i allmänhet är det mest bekymmersamt och svårt. Windows Pc datorer är bra maskiner om det inte vore för att de trots allt är lite krångliga, särskilt pga av virusutbudet och alla miljarder drivrutiner som måste laddas stup i kvarten. För Apples maskiner ser det annorlunda ut.

Nu tänker alla...ååååååå ytterligare en PC - Mac fajt att tråkas ut av....

MEN inte då. Detta handlar inte om det. Det handlar om att det är över med denna fajt. Man kan nämligen nu ha både Windows och Macens OSX i en och samma maskin till låg kostnad. Intels processor sitter nu i alla nya Macar, vilket gör det hela möjligt.

Detta är naturligtvis otroligt bra för skolan som nu kan använda en maskin till att lära kidsen två miljöer, och IT-chefen får sin windowsmiljö att vårda också. Alla borde vara glada!

Jag har testat i en Apple butik (inLife) och det fungerar!

Jag tror att detta är ett säljargument för Apple som är mycket kraftigt och jag hoppas att de skolor som länge tvekat om Mac eller PC nu väljer båda i en.

Programpaketet iLife som följer med MacBooks innehåller bland annat Garageband (musikstudio som musiklärare snabbt lär sig), iMovie (filmredigering). Detta är exempel på program som med fördel kan användas som pedagogiskt redskap. Man kan tex få elever som aldrig annars skriver att börja skriva manus för radioprogram eller filmer. Det finns mängder med exempel i skolsverige där man använder dessa medier i undervisningen för att nå kunskapsmålen i läroplanen.

Man kan nu bara hoppas på ett skolpaket till skolor där man köper tex en MacBook och får ett Windows XP på köpet, för att utnyttja även Windows XP:s styrkor i undervisningen.

Andra bloggar om:

Wednesday, July 19, 2006

Att fånga elevers intresse och lärande eller inte...

"Det har knappats gått någon inom utbildningsväsendet förbi att lärarorganisationerna driver en stor kampanj för behöriga lärare. Det är bra och det finns all anledning att backa upp det initiativet. Vad bör då behörighetsbegreppet innehålla? Att vara formellt behörig lärare är tyvärr inte självklart detsamma som att vara en kompetent och skicklig lärare även om förutsättningarna för detta då självklart borde vara bättre.
Pia Enochsson Generaldirektör MSU".
LÄNK: Formell examen räcker inte för att vara en bra lärare

I artikeln skriver Pia Enochsson vidare att undersökningar visar att eleverna sätter läraren högst som den viktigaste förutsättningen för sitt lärande och som nummer två kommer elevens eget engagemang och intresse för att lära sig och vara aktiv. Först längre ned på listan kommer tex lokaler och gruppstorlek m.m. Pias slutsats är att pedagogisk fallenhet eller att som lärare ha det där "lilla extra" som avgör om man verkligen är en skicklig pedagog är lika viktigt som formell utbildning. Underförstått menar hon att formell examen inte garanterar skickliga pedagoger, hon menar att det finns en annan nivå också. En mer tallangmässig nivå av att genom kommunikationen kunna nå fram till eleverna och deras lärande. Och att kunna fånga elevers nyfikenhet och intresse är naturligtvis oerhört viktigt, och kommer att bli allt viktigare ju mer det lärande kunskapssamhället utvecklas. Utan förmågan att engagera och väcka inlärningsmässig utmaning är ju formell ämneskunskap inte lika mycket värd för den enskilde läraren. Andra viktiga förutsättningar för kompetenta lärare, menar Pia, är graden av kontinuerlig kompetensutveckling och förmåga att utveckla sina arbetsmetoder efter utvecklingen i samhället och inte minst styrsystemets förändring.

Jag tycker att Pia fångar en rad viktiga saker som borde vara självklara, men som tyvärr inte är det överallt. Hennes insikt stärker min idé om att snäppa upp lärarutbildningen några snäpp, öka kompetensutvecklingen av rektorer och lärare och skapa en uppgraderingutbildning för alla de lärare med pedagogisk fallenhet som inte gått lärarutbildning utan som har annan akademisk utbildning i botten. Då skulle vi verkligen utnyttja samhällets samlade kompetens istället för att stänga vissa grupper ute. Det har vi inte råd med i globaliseringens konsekvenser med ökade krav på skolan.

Tuesday, July 18, 2006

ADHD, DAMP & Skola

Vi vet att ca 5% av eleverna har koncentrationssvårigheter eller perceptionssvårigheter av sådant slag att det i sig bli ett hinder för lärande om medvetenheten och kunskapen hos pedagogen inte är tillräcklig. Skolans uppdrag handlar i stor utsträckning om att undanröja olika hinder för elevernas lärande.

Ok...vilken är skillnaden mellan ADHD och DAMP och vilka krav ställer det på dig som pedagog, förälder, rektor, kurator, skolmåltidspersonal, vaktmästare etc?

Just det....du kan inte riktigt svara på det eller hur? Ändå lider runt 70-80 000 av våra svenska elever av dessa neurologiska handikapp. När ni läser i debatten om ordningsproblem så får ni inte glömma att det inte alltid (!) handlar om "unga kriminella odågor" (en del ser dem som det) som fått alldeles för fria tyglar. Ofta handlar det om neorologiska handikapp, något barnen absolut inte kan rå för. Att vi vuxna inte vet vad tex ADHD är eller att vi tror att vi kan få bort "dessa störningar" med hjälp av betyg i ordning och uppförande vittnar både om kunskapsbrist och enfald. Men alla elever som "stör i skolan" har inte neorologiska störningar utan därtill kommer sociala svårigheter, vilket inte heller skall lastas barnen. Om vi kan undanröja hindren för dessa barns lärande, vilket är vårt uppdrag, så kan vi kanske sänka statistiken på 25% elever i åk som saknar betyg i ett eller fler ämnen.

Här kommer lite om ADHD och DAMP eftersom de flesta jag känner blandar ihop dessa:

AD/HD – Attention Deficit / Hyperactivity Disorder, innebär uppmärksamhetsstörning med eller utan hyperaktivitet. AD står för uppmärksamhetsbrist och HD för hyperaktivitet. Snedstecket mellan dessa bokstavsgrupper syftar till att markera att en person kan ha en uppmärksamhetsstörning utan att vara hyperaktiv. Likaså kan en person vara hyperaktiv utan att ha en uppmärksamhetsstörning. AD/HD är därmed ett mycket vidare begrepp än de övriga.
Neuropsykiatriskt forum om begreppen

Många har ofta svårt att både lyssna och titta samtidigt. För att kunna koncentrera sig på att lyssna kanske personen väljer att titta bort vilket kan misstolkas som att personen inte är intresserad av vad som sägs eller inte lyssnar.

Det är vanligt med överkänslighet mot vissa typer av ljud t.ex. plötsligt starka ljud eller ljudet från applåderande händer, en dammsugare eller rakapparat. Det är också vanligt att uppmärksamheten inte tillräckligt snabbt kan riktas mot ny information.

Den som har svårt att koncentrera sig kan ibland "fastna" i det den gör. Personen blir uppslukad och koncentrerar sig alltför mycket på en enda sak. Detta kan man se det hos personer som blir helt uppslukade av att t.ex. spela TV-spel - de varken hör eller ser något annat.

DAMP - Deficits in Attention, Motor control and Perception, dysfunktion i fråga om motorikkontroll och/eller perception. En nordisk term och ett snävare begrepp än AD/HD då en person förutom uppmärksamhetsbrist (ADHD min notering) även måste ha svårigheter med motorik och perception.
Neuropsykiatriskt forum om begreppen

Enligt Gillberg (1999) kan man tala om tre grupper av närbesläktade problem – ADHD, DAMP och DCD. Ca 5 procent av alla barn vid skolstarten har påtagliga svårigheter ifråga om såväl aktivitetskontroll och avledbarhet som motorik och perception, det vill säg det som vi i vardagligt tal kallar DAMP. En tredjedel av dessa har mycket uttalade svårigheter. Därutöver finns det barn som endast har svårigheter med avledbarhet och aktivitetskontroll, det vi kallar ADHD.

Den tredje urskiljbara gruppen är de barn som enbart har svårigheter med motorik och perception. Denna problematik går under namnet developmental coordination disorder och förkortas DCD. Sammanfattningsvis kan man säga att DAMP i stort sett är liktydigt med en kombination av ADHD och DCD.
Neuropsykiatriskt forum om DAMP & ADHD

Neuropsykiatriskt forum

Ungdomar, Datorer & Lärande

Alltfler skolor i Sverige börjar trots allt inse att det finns en poäng i att låta varje elev få var sin dator att utnyttja både lärandet i skolan och i hemmet. Och med stor sannolikhet så kommer det att bli en politiskt het fråga så småningom. Inte minst eftersom det är så att internet är en del av ungdomars vardag och något självklart vid sidan av mobiltelefon, spelkultur och TV etc. En laptop till varje elev kan därför bättre förbereda eleverna för morgondagens arbetsmarknad, men bara OM UNDERVISNINGENS INNEHÅLL UTVECKLAS OCH ANPASSAS UTEFTER DE NYA KRAVEN. Om arbetsmetoderna anpassas efter ungdomars krav på motivation, engagemang och intresse istället för vuxnas uppfattning om hur VI VUXNA LÄR (gissningsvis som våra lärare på 50-60 talet ansåg var bäst) så möter vi ungdomarna där de står.

Det betyder att det inte är datorerna i sig som är avgörande utan rektorers och lärares förmåga att anpassa undervisningen och arbetsmetoderna så att tekniken verkligen bidrar med sin fulla potential. Kolla till exempel in Marc Prenskys arbeten eller Apples "1 to 1 learning". Det finns många bra exempel redan nu på hur datorer kan amnvändas för att öka lärandet.

När skolor väl hittar dessa arbetsformer så kommer dessa skolors elever att få ut mer av sin skolgång och därmed stå bättre rustade för ett liv i vårt samhälle, inte minst eftersom de kommer ha större kunskaper än övriga.

Det som kan följa i bakvattnet på detta är naturligtvis att ett kunskapsklassamhälle växer fram där det är avgörande var du och dina barn bor och huruvida skolornas lärare och rektorer tagit utvecklingen till sig. Det finns inget som säger att det skulle vara friskolor eller kommunala skolor som skulle anpassa sig först eller bäst, utan istället den unika skolans lärarkultur och utvecklingsbenägenhet.

Så snart vi trampar åt detta håll och ytterst ökade klyftor så kommer en dator till alla att bli en politisk fråga. Vi kommer plötsligt inte ha råd att skolor och elever inte har de möjligheter de behöver för att nå kunskapsmålen.

Ett andra alternativ är förståss att man förbjuder datorer, för att alla skall få samma möjligheter, en s.k likvärdig skola. Eller så kan skolkulturen skjuta det hela ifrån sig av olika skäl och om det senare händer så kommer det att drabba de skolor som väljer bort. Det vore att bidra aktivt till utveckling kunskapsklassamhället eller i andra uttrycksformer ökade klyftor.