På nyheterna idag rapporterades att de finns stora brister i delaktighet och inflytande hos de som ska jobba med IT-systemen i näringslivet. Det skapar i sig dålig effektivitet, stress och dålig arbetsmiljö. I snitt lägger var tionde medarbetarna överlag 1 timma på datastrul enligt Unionens fleråriga undersökning och den totala kostnaden är 11 miljarder kr om året. – Vi har ju gjort den här undersökningen under ett antal år och vi ser inte någon fötrbättring i delaktighet när man utformar IT-systemen. Frustrationen finns kvar och är till och med något större från år till år.
Peter Hellberg i Rapport 28/1 20114 (Länk)
Orsaken är att IT-cheferna helt enkelt är för dåliga på att ta reda på hur folk verkligen jobbar och efter det anpassa IT-miljön.
Detta har vi i skolsammanhang känt till länge, de senaste 10 åren har många med mig påpekat detta med IT-chefers mandat att kontrollera och hålla tillbaka pedagogisk utveckling, som är en känslig och och för svensk skola avgörande viktig process. Min erfarenhet är att de flesta IT-chefer vurmar för att skapa ett system att underhålla med minsta möjliga friktion, även om enstaka undantag finns. Systemet blir då till för sig självt och inte för verksamhetens bästa som det var tänkt. Men ett bra arbete på IT-avdelning genererar, som jag sagt fler än 1000 gånger de senaste 10 åren, ökad måluppfyllelse hos eleverna. Det är därför IT-chefen har det jobb hen har (även om det flesta är män).
Vad det är som gör att att IT-cheferna lyssnar så illa på användarnas kravställning eller bryr sig om de faktiska arbetssätt som lärare vill gå mot är fullkomligt obegripligt. Räknar man på 1 timmas datastrul om dagen för var tionde av landets lärare så blir det genast ekonomiskt mycket kännbart. Runt 25 miljoner kr i meningslösa personalkostnader brutto per dag och då räknar jag inte in det mest väsentliga, nämligen effekten av minskade förutsättningar för elever att lära. Per år skulle det bli 7,6 miljarder kronor, som vi skulle kunna lägga på insatser för en bättre lärmiljö och ökad måluppfyllelse. Med en transparant och uppriktigt insiktsfull IT-strategi skulle huvudmän kunna utnyttja skattepengar betydligt smartare. Det finns kommuner som försöker göra något åt detta, bland andra Norrtälje som berättade om sin arbetsprocess på BETT i år.
Vad som krävs är en tydligare medvetenhet på kommunledningsnivå så skulle det hela ta en annan riktning. De kommuner som förstår att belysa detta område, det finns några stycken, kommer förmodligen vara de som snabbast kan räkna hem investeringar i IT snabbast.
Sverige har världens bästa förutsättningar att återta tätpositionen som de land andra ser upp till när det gäller hur vi förbereder våra barn för livet, vi hade den positionen tidigare. Men det kräver samling och förnuft.
1 comment:
Jag måste passa på att lyfta ett "enstaka undantag" som verkligen utmärker sig. Det är IT-avd i Botkyrka kommun som på ett riktigt bra sätt samverkar med utb.förv och leverantör. Samverkan med alla partner som görs på operativ, taktiskt och strategisk nivå på ett mycket effektivt och strukturerat sätt hanterar traditionella "IT-frågor" ur ett slutanvändarperspektiv. IT-avd hanterar sådant de är verkligt bra på som avtalsfrågor, logistik, plattformae, service, SLA mm. Under BETT deltog Botkyrkas IT-avd aktivt och var inbjudna till flera möten för att dels erfarenhetsutbyta och fylla på med förståelse för skolans behov men framför allt för att beskriva för andra kommuner hur bra denna samverkan är. Jag har arbetat med kommuner och skolor sedan 90-talet och är faktiskt tagen av vilket engagemang Botkyrkas IT-avdelning visar. Kortfattat kan man säga att i Botkyrka krattar verkligen IT-avd manegen för utbildningsförvaltningen så den kan fokusera på att skapa fungerande förutsättningar för en modern skola!
Post a Comment