Hårdare tag?!? ---- ehhhhh.....

Jag är just nu lite orolig för vart debatten om skolan håller på att ta vägen. I min värld, och i de flesta pedagogers värld, handlar skolan i stor utsträckning om att skapa motivation och engagemang hos eleven för själva lärandet och kunskapsinnehåll. Särskilt gäller detta med att hitta motivation de elever som har det lite tuffare inlärningsmässigt och socialt. Annars riskerar vi att vända dem ryggen och straffar dem som redan "straffats" i sina liv. Jag tänker tex på de ca 17% av de svenska eleverna som lever i familjekonstellationer med inslag av våld ellertotal avsaknad av vuxenrelationer. Detta är viktigt av rent sociala vuxenskäl men inte minst också för att vårt land har behov av alla medborgares kapacitet i den globala konkurrensen. Vi är bara 9 miljoner här i svedala, och det gör oss sårbara. Konkurrensen från låglöneländer gör att risken för varje dag ökar att lågkompetensyrken flyttar till bland annat Kina och Indien, där det idag finns dryga 2 miljarder människor som nus börjar bygga universitet i en rasande fart. En ingenjör kostar 57kr om dagen och en svensk typ 1500 kr/dag.

För att stärka vår konkurrens framöver måste vi ta detta med skola på yttersta allvar och särskilt då kanske synen på kunskap, förståelse och förmåga att omsätta detta i praktiken som elev och kommande vuxen. Men det räcker förståss inte. Inte om vi skall kunna konkurrera på allvar och behålla vår välfärd och vårt kompetensförsprång, (om det finns något kvar?). Vi behöver utveckla våra medborgares kreativitet och idéskapande så att vi kan skapa nya bärande idéer i framtiden. Kom ihåg att alla sveriges flaggskepp som Volvo, Ericsson, IKEA etc startades i en annan tid och att det de senaste 30 åren inte startats några riktiga bolag i detta land, i alla fall inte som kan bära ansvaret i konkurrensen. Därför behöver vi kreativitet i skolan som uppmuntrar nytänkande och att "tänka utanför boxen". Inte för syftet att starta ett eller två nya Volvo utan framförallt för att starta 1000 tals mindre och unika konkurrenskraftiga verksamheter. Men också för att finna kreativa människor som kan brinna för att utveckla sjukvård, äldreomsorg och framförallt skolan än mer.

Därför är jag bekymrad över debatten om hårdare tag i skolan och synen på barn och ungdomar. En "hårdare tag" och "bestraffande skola" som vi hade i Sverige för länge sedan skapar inte jordmån för modiga, trygga, kreativa elever. Med auktoritärt ledarskap och bestraffningsmetoder kan man få folk att sitta still och hålla klaffen, det är sant att det fungerar men på bekostnad av vad? Uppfattningen hos de flesta forskare idag är att man INTE skapar ökat lärande, högre måluppfyllelse, modiga och kreativita ungdomar i skola med metoder från 1800 talet som tex kvarsittning, avstängning. Att tro det är ett rent felslut. Konsekvensen kan bli att frestelsen för osäkra skolor och pedagoger att använda makt före dialog kommer stagnera den positiva utveckling svensk skola är mitt uppe i, och som snarare uthålligt behöver stärkas.

Ambitionen att skapa studiero i förslagen är säkert bottnade i en god tanke men medlen alldeles fel och kontraproduktiva. Debatten vittnar om okunskap kring vad det är som orsakar "strulet" och hur man hanterar "struliga tonnisar" och vänder dessa mot positivitet. Kanske är syftet istället att skapa en enkel mätbar och "grund" skola med tysta rädda elever. Hämmade elever som är lättstyrda och som uppför sig och tänker likadant? Som svarar rätt på olika länders floder eller gamla kungar så att vi kan jämföra utbildningsstatistik med Finland? Ja om det är det man vill ha så är det nog rätt väg att gå. Men det rimmar ju lite illa med globaliseringsproblemet, och jobbskaparambitionen.

Utveckla istället skolan mot en konkret, effektiv, respektfull och stimulerande lärmiljö där individens särprägel efterfrågas i alla lägen och där eleverna får ett starkt självförtroende. En skola där lärarens professionalism och kunnande avgör vad som är bäst för elevens lärande. En skola med visioner! Det vinner vi på i längden.

Elevitera mera!

:-)

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare

Uppsala, Affix och Malmö...och lite London!

Idag träffade vi våra vänner Affix.nu (Charlotta Puls & Jeanette Hendersson) i Uppsala som jobbar med "grupp och organisationsutveckling" i bland annat skola. Två stycken riktiga entreprenörer med intresse för svensk skola som nu skall bygga upp Rektorsakademien i uppsalaregionen.

Och igår var vi i Malmö och träffade utbildningschefen Matz Nilsson, landshövdingen Göran Tunhammar + Malmös näringsliv för att se om också Malmö har behov av ett nätverk där skola möter näringsliv omkring ledarskap. Alla var överens om att det fanns ett starkt behov av ett Rektorsakademien också i Malmö.

Därför blir det tre nätverksträffar i januari faktiskt. En i London 12 januari och sen även då Malmö och Uppsala.

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare

PRAO på väg bort...i alla fall dagens form...

Den traditionella formen av PRAO håller på att försvinna i allt fler kommuner. Man anser att formen tillhör ett samhälle som fanns för 30 år sedan och man ser brister i både kvalitet och säkerhet.

I styrdokumenten står att att skolan skall se till att eleverna vänjs in i tankar och förståelse kring vad arbetslivet är och vilka krav som ställs. För att detta skall funka tänker man sig i bland annat Varberg att nya former måste till och att man måste börja redan i tidig ålder. Man anser det vara för sent i åk 8 och 9 som är normen idag.

Jag tycker detta är en utmärkt utveckling och jag hoppas att fler kommuner bryter det gamla pryomönstret från 70-talet och inför en mer naturlig koppling till arbetsliv. Varför tillhör detta inte de samhällsorieterade ämnena och varför inser man inte att arbetslivet faktiskt kan bidra till arbetslagen undervisning på massor av sätt? Kanske därför att utgångspunkten är att PRAO alltid är 1+2 veckor på högstadiet, en period då eleverna är borta och ger lärarna lite andrum i en annars stressad vardag? Bryt mönstret, skapa fokus och utnyttja möjligheterna. Ta hjälp av samhällets resurser i större utsträckning och släpp in det.

Och SYV måste kanske också se om sitt hus och sina arbetssätt, istället för att vara fjättrad vid en egendomlig struktur. Det finns jättemånga nytänkande SYVare därute, men tyvärr hörs de sällan i debatten. Fram med er och berätta hur ni som skola skapade en tydligare koppling till samhällets arbetsliv och hur detta område integrerades i den "riktiga" undervisningen....

:-)

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare

Nytt verktyg för bloggning och kunskapsklassamhället

Nu testar jag ett nytt bloggverktyg som funkar med Blogger.....Ett program endast för Mac som gör att man slipper logga in via Blogger. Praktiskt....Det finns säkert andra för windows med liknande tanke.

En reflektion kring detta är ju att bloggning, som all annan form av kommunikation på nätet, tenderar att bli allt enklare och enklare. Snart är det inte kunskapen kring IT och hur det praktiskt kan användas utan snarare tillgängligheten som avgör för individen. Vi går mot en allt tydligare tendens i att de som inte har kunskap eller ens tillgång stängs utanför. Det fina med den ökande kommunikationen är ju att dess tillgänglighet och räckvidd skapar enorma möjligheter för den som "hänger med". Men konsekvensen för dem som inte hänger med i utvecklingen blir framöver mycket stor. De är kanske inte så många procentuellt det rör sig om men det är ändå viktigt att vi alla försöker se till att i alla fall skolan erbjuder spjutspetskompetens och spjutspetsteknologi. Annars blir det tufft för forlorarna i kunskapsklassamhället.....

Journler är ett exempel på hur enkelt kan vara, och hur enkelt det framöver måste vara för att så många som möjligt skall få chansen i konkurrensen.

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare

Pojkar & Flickor & Skola?

Skolan måste ta pedagogiska hänsyn när den klassplacerar, det står i styrdokumenten och ytterst ansvarig är rektor. Inte lärare som debatten låter påskina i morgonsoffan. Det är ett av uppdragen som staten givit direkt till rektor, utan påverkan av tex kommun eller annan.

Diskussionen kring att klassindela efter kön utgår antingen ifrån att det är skillnad på könen rent biologiskt ifråga om lärande eller att pojkar generellt av sociala utvecklingsskäl lär på annorlunda sätt än tjejer. Personligen tycker jag att diskussionen om klassindelning är intressant, men inte utifrån allmäna könsförutsättningar. Dels eftersom klassindelning på andra grunder än utifrån just lärandets förutsättningar för individen inte är särskilt smart och sen givetvis eftersom det finns en mängd mål i styrdokumenten som förutsätter könsintegrering.

Idag klassindelar vi efter ålder, trots att vi vet att spannet i mognad hos elever i en åk 7a spänner mellan 9 år och 17 år eller något liknande. Självklart ger de otroligt brokiga förutsättningar för pedagogen att handskas med. Vore det inte sundare att klassindela efter andra kriterier som ligger närmare själva förutsättningarna hos barnen att lära och utvecklas?

Kanske bör man diskutera detta i TV-soffan istället för kön?

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare

Englands lärare om nya lärandet

En ny studie i England visar att 60% av Englands lärare vill ha mer undervisning med inslag av video och datorspel. Det saken gäller är att de insett hur dessa medier påverkar motivationen till lärandet.

Electronic Arts(EA)och den statliga organisationen Nesta Futurelab har gjort forskningsstudien som pågått sedan 2005.

"Underhållningsspel som The Sims, och Knights of Honour stimulerar enligt den nyligen publicerade rapporten: ”Using commercial off-the-shelf computer games in formal education”, elevernas kreativitet och förmåga att samarbeta. De kan också uppmuntra till problemlösning och inte minst: vara motiverande."
Kollegiet

Slutsatserna är att man med fördel kan använda spel i undervisningen för seriöst lärande och i synnerhet spel som barnen redan är vana vid hemifrån. Det är samma tankar som vi har i vårt forskningsprojekt om "iPodMatte", dvs att integrera skolans kulturbas i ungdomarnas kulturbas och på så sätt nå deras motivationsdrivkrafter.
Rektorsakademien

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare

Lärare om lärande :-)

God morgon :-)

I Hälsingekuriren skriver idag läraren Ulf Carlsson ett inlägg där han föreslår att den nye skolministern tänker till lite grann innan han genomför sina reformer mot en mer vuxenkoncentrerad maktstruktur i skolan, tex mindre elevinflytande och ökad traditionell faktakunskapskola. Detta eftersom den läroplan vi har faktiskt hävdar något helt annat. Han skriver vidare att han som lärare borde kunna ge elever betyg innan åk nio och på så sätt låta eleven koncentrera resten av skoltiden kring de ämnesmål den har svårare med att nå. Detta är naturligtvis mycket intressant och möjligheten till detta finns i en skola utan timplan.

"För att rädda ansiktet borde alliansen nu i stället utnyttja läroplanens möjlighet att ge varje elev rätt att bevisa att man nått målen enlig de betygskriterier som redan finns, oavsett vilket skolår det gäller. Många elever skulle kunna klara betyg i vissa skolämnen redan före skolår nio och kunna få mer tid att jobba med de kunskapsområden som man har besvär med eller vill fördjupa sig i.

Men då måste man förstås hitta andra organisationsformer för lärandet än det nuvarande medeltida schemasystemet, vilket förefaller vara skolans heliga ko och något som man knappast kan förvänta sig att den nya regeringen vill slakta."

Det är riktigt roligt att läsa lärares konsruktiva resonerande kring skolan, dessa lärare behövs som motkraft till de enkla lösningarnas politik.
Ulf Carlsson, lärare

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare

Dagens Läroplanscitat nr 24

Detta stycke, kring skolans uppdrag, tycker jag är ganska spännande eftersom det tar upp två viktiga förutsättningar för lärandet. Att lärandet skall vara lekfullt och att varje elev skall beredas fysisk aktivitet varje dag. Bra va? :-)

"Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen."
Lpo94 Kap 1 Skolans uppdrag

Fler bloggar om:
IT Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare

Vidgade textbegreppet

Det råder diskussion i forskningssamhället kring detta med bilders koppling till barns och ungdomars läsande. En sida menar att bilden inte tillför något utan istället leder barnets läsande åt "felaktiga" håll än vad själva texten vill, underförstått bilden hör inte hemma i läs och skrivkulturen eftersom den stör. Den andra sidan anser att bilder spelar stor roll för utvecklandet av läsande och skrivande, inte minst i vår nuvarande kultur där berättandet har väldiga inslag av både rörliga och stilla bilder genom TV, spel, film etc....

Begreppet "vidgat textbegrepp" finns ju angivet och beskrivet i kursplanen och det borde egentligen inte vara en diskussion på nivån "good or bad" utan "självklart":

"I kursplanens beskrivning av ämnet svenska används termen ”ett vidgat textbegrepp” som innefattar ”förutom skrivna och talade texter även bilder”. Detta vidgade textbegrepp återkommer i kursplanen, både i beskrivningen av ämnets syfte och i de mål undervisningen ska sträva mot. Formuleringarna ”litteratur och bildmedier”, ”olika slag av texter, såväl skrift- som bildbaserade” och inte bara läsning utan även ”avlyssning, film, video etc.” pekar alla mot detta utvidgade textbegrepp."
Skolverket

Forskning vid Umeå Universitet bekräftar detta och Carin Jonsson har gjort en avhandling där hon pekar på bristen i förståelse kring kopplingen mellan bild och text.

"– Barnen kodar och avkodar oavsett om de håller på med bild eller text. De bollar spontant över planket mellan innehåll och form genom att använda sina kunskaper och erfarenheter. Att inte tillvarata den kompetensen är att gå över ån efter vatten när det gäller barnets skriftspråkstillägnande, menar Carin Jonsson"
Umeå Universitets hemsida

Min poäng här är att vi måste uppmuntra alla projekt ute i skolorna där man plockar in det vidgade texbegreppet och där man aktivt arbetar med skapande kring bild, film, skrivande, läsande inkorpererat och genomsyrande av alla ämnen i och omkring teman och projekt. Ett sätt att uttrycka det lite enklare är att sammanföra "Kulturyttringar med skoluttryngar". I alla åldrar, inte minst ända upp på universitet och högskola!

Fler bloggar om:
IT Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare

Händelsernas tid i skola

Det händer mycket kring skola nu. Debatten börjar ta fart inför valrörelsen och olika politiska viljor tävlar om uppmärksamheten. Skolministern river upp gymnasiereformen utan att presentera något riktigt alternativ och reaktionerna i lärarled och skolledarled är delat. Jag talade med gymnasielärare från hela landets olika industriella program och träindustrin igår när jag höll föredrag i Nässjö och en del var nöjda med förslaget medan andra kände sig lurade och hemskt besvikna. Närmast förbannande. Jag vet inte riktigt vad jag tycker. Å ena sidan är det ju på ett sätt bra att skolministern vet vad han vill men å andra sidan riskerar detta befästa antiförändringsviljan hos de som lagt ned tusentals timmar på att planera och utveckla inför gymnasierformen som nu skrotas innan den är helt klar. Lärare är inte som datorer som bara kan "bootas" om med nytt login...

Sveriges kommuner och landsting föreslår att elever som inte nått målen i åk 9 skall gå kvar tills de nått målen, innan de kommer till gymnasiet. Tanken är såklart att man vill lyfta debatten om måluppfyllnad och skolans resultat, inte att ungdomar som självändamål skall gå i 9an tills dess de 20 år. Samtidigt vill man slopa timplanen som man menar är mer begränsande och hämmande för lärande än skapar möjligheter för elever att nå mål genom. Facket däremot svarar ilsket med att Sveriges kommuner och landsting antagligen vill suga ut en redan skändad lärarkår och menar att förslaget egentligen handlar om att man vill spara pengar på lärare genom att få dem att arbeta mer. Istället repeterar man sitt mantra att lösningen är fler behöriga lärare. Det börjar bli universalsvaret numera och man skulle önska en mer nyanserad debatt som verkligen fokuserar på förslag på åtgärder för att öka måluppfyllnad. Vi har fattat att man önskar fler lärare som passerar lärarhögskolornas examina! Men det finns väl fler förslag? Om parterna sätter sig ned och sätter elevers lärande i första rummet så hittar de nog dessa någonstans djupt ned i portföljen.

När det gäller timplanen förvånar det mig oerhört att man inte lyssnar på timplanedelegationens rapport efter försöket med att låta 900 skolor testa att arbeta utan timplan. Den rapport som pekar på en kombination som är lite speciell och som borde fungera som smörjmedel för alla landets lärare och rektorer. Nämligen att arbetet utan timplan för skolorna minskar arbetsbelastningen och ökar måluppfyllnaden. Borde inte en sådan rapport vara tillräcklig? Jag bara frågar?

Fler bloggar om:
IT Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare

Ökat intresse för matematik

Nu har rapporten för projektet som vi (Rektorsakademien) initierade i julas och som bland anat LHS och Broängsskolan i Tumba har gjort kring hur man ökar elevers intresse för matematik blivit klar. Genom att matteläraren filmar sina matematikgenomgångar utefter kursplan och faktiskat lektionsinnehåll och sedan låter elever prenumerera på dem genom iTunes och rakt ner i sin iPod Video så smälter vi samman två kulturer, skolkultur och ungdomskultur. Vi laddar en del av ungdomskulturens "gadgets" med skola genom att låta nya medier spela roll i skolarbetet. Även föräldrar kan skapa sig ökad kunskap i matemayik genom att kontinuerligt följa undervisningen som deras barns mattelärare genomför genom filmerna. Grundidén är att skapa en intresserörelse för matematiken "underifrån"istället för att som i de flesta fall "ovanifrån".

Resultatet är att intresset för matematik ökar genom detta arbetssätt + en del andra högst intresanta upptäckter.

Nästa steg är att skala upp projektet till tio kommuner. Det är ett viktigt projekt som visar att genom att arbeta med nya medier så kan man påvisa ökat intresse för matte, vilket är en grundsten i ökat resultat på lärar och elevnivå. Det krävs att skolorna har tillgång till bredband och modern hård- och mjukvara. Och varför skulle de inte ha det?

Rapporten finns här (5,3 MB)

Fler bloggar om:
IT Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare

IT-centralisering skapar sjunkande resultat

De olika IT-projekt som nu tumlar upp i kommunerna och som iscensätts av ickepedagoger kommer att påverka skolutveckling och måluppfyllnad negativt. I min gamla kommun Botkyrka där jag var rektor kör man nu över alla skolledare och lärare rakt av och IT-serviceenheten tar över ägande och drift av skolornas redan investerade datorer. I och med detta tvingar man skolorna att fjärma sig från det övriga samhällets utveckling. Istället för att skolornas lärare själva styr över VAD man vill syssla med och HUR man vill utvecklas får nöja sig med den hårdvara och mjukvara som IT-chefen bestämt är bäst för pedagogisk verksamhet. Problemen med dessa centraliseringar är naturligtvis flera, men det värsta är att man minskar lärares möjligheter att utnyttja de nya mediernas styrkor för lärande och genom det hämmas elevernas chanser till måluppfyllnad. Hela idén i Botkyrkas fall är att ha alla program på en central server och låta skolorna arbeta med dem direkt mot servern, det vi kallar för "tunna klienter". Tunna klientsystemet klarar varken av ljud, animerad bild eller film. Man kan alltså inte se på Svt:s Lilla Aktuellt eller Rapport via nätet, prenumerera på podcasts, publicera elevers egna klippta filmer för föräldrarna att se på eller se program från UR heller för den delen. Det enda som fungerar är att skriva text, men i stort sett bara det. Man bör därför tänka sig för både en och två gånger här om man skall ta uppdraget som finns angivet i skollag och läroplan på allvar, vilket man bör eftersom man annars bryter mot lagen. I Västerås har datortäthet och IT-användandet över lag minskat efter det att centraliseringen genomfördes för ett antal år sedan. Och någon modernare utveckling av nya medier är svår att upptäcka i den miljön?
Så här är det tänkt.

1) Skolan hyr datorer för minst 3500 kr per år
2) Skolan hyr mjukvaran, där standardpaketet innehåller tex Office-paketet, för 3500 kr per år. Skall man ha multimediaprogram (dock utan ljud och film som inte de tunna klienterna klarar av) kostar det några tusen kr till.
3) Skolorna måste fråga IT-service om kommunen kan köpa in en särskild programvara som kommunen installerar på serven. Det betyder att IT-snubbar väljer pedagogiska metoder för professionella lärare. Helt obegripligt!

Detta är såklart en inskränkning i skolornas förmåga att utvecklas med sin samtid. Motivet är såklart sänkta IT-kostnader. Men kostnaderna sjunker inte, de ökar för de allra flesta skolorna. En skola som genom åren investerat i 100 datorer kommer årligen att få ytterligare 700 000 kr i hyra och servicekostnader! Det är nästan lika mycket som två heltidsanställda lärare. Samtidigt går vi mot en utveckling där behovet av fler datorer i undervisningen kommer att öka.

Frågan är ju om elevernas föräldrar kommer att nöja sig med att deras barn får tillgång till "lite upphottade skrivmaskiner" när förmågan att utnyttja mediesamhällets kommunikation kommer att vara avgörande för elevens framtida studie och yrkesval? Detta är segregering och att aktivt medverka till framväxandet av kunskapsklasssamhället, där de som inte kan hantera modern teknik kommer att få lågkvalificerade jobb eller en framtid i arbetslöshet och/eller kriminalitet. Utifrån Botkyrkas situation är det besynnerligt att tjänstemännen agerar så oansvarigt.

På min gamla skola Broängsskolan i Botkyrka har man en kultur som gjort att man har fått pris efter pris i pedagogiska sammanhang eftersom man faktiskt ökat resultaten i lärandet och skapat en faktisk pedagogisk utveckling. Det har inte kostat kommunen några spänn alls att tala om heller eftersom ALLA utvecklingskostnader tagits ur egen budget genom elevpengen. Nu riskerar den faktiska konstnaden att skjuta i höjden och genom detta så kommer man att halshugga all utveckling och allt engagemang. Skolor med moderna strukturer kommer inte att ha råd med sin nuvarande IT-park. Det kan säkert kommunens tjänstemän stå ut med genom att blunda slå igen öronen, men de tjänstemännen som ansvarar för detta borde ha problem med att se sig i spegeln på mornarna. De borde känna sig ynkliga när de tänker på alla barnen som inte når de mål i skolan som de hade kunnat med en decentraliserad IT-utveckling.

Jag skulle verkligen inte förvånas om de bäst utvecklingsbenägna lärarna i kommunen kommer att sluta för att ta jobb i andra mer utvecklingsbejakande verksamheter.

Faktum är att jag på riktigt SKÄMS över Botkyrkas IT-strateger i denna fråga. Jag skäms eftersom kommunen istället borde göra allt för att satsa på sina ungdomar, de borde inte ha råd till annat. Botkyrka är en i övrigt fantastisk kommun, men det hjälper inte här.



Fler bloggar om:
IT Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare

Skolk i betyget, varför då?

Tanken med att föra in uppgifter om "ogiltig frånvaro" i betyget är att elever på grund av denna risk skall avhålla sig från att skolka, alltså vara frånvarande från undervisningen. Ambitionen i botten är naturligtvis att man tänker sig att närvaro i undervisningen ökar möjligheterna till lärande. So far so good. Men sett strikt utefter den mål och resultatstyrda (resultathävdande) skolan är mina frågor dock ganska många, och kanske är de ej relevanta men så här funderar jag:

1. Hur många elever och med vilken problematik räknar man med skall närvara mer? Slentrianskolkarna som inte har så mycket frånvaro eller storskolkarna?

2. Om det är storskolkarna, som ofta har trassliga livssituationer med knark, alkohol, misshandel i hemmet, mobbade, osäkra etc. Bryr sig dessa storskolkande elever om några siffror i ett betyg? Har de inte andra bekymmer att hantera och behöver de fler istället för riktiga relationer med vuxna som stöttar?

3. Den målstyrda (målhävdande) skolan fokuserar på det faktiska lärandet och närvaro är ju i det sammanhanget sekundärt, alla lär på olika sätt och på olika tid. Är det inte bättre att succesivt lämna det gamla kollektiva klassbegreppet efter ålder och istället fokusera på att utveckla skolornas arbetsmetoder så att individen kommer i centrum. De skolor som gör det har ju väldigt goda läranderesultat och liten ofrivillig frånvaro. Många av de 900 skolorna som ingick i timplanelösa försöket visar ju till exempel på det. Att sätta närvaro som betygskriterie, som sannolikt blir konsekvensen, är ju att bibehålla gamla strukturer snarare än att utveckla den mål och resultatstyrda skolan. Underförstått ställer jag frågan: Är klassisk katederundervisning bästa sättet att förbereda eleverna i ett globaliserande samhälle? Eller är en kombination av strukturerat arbetssätt och ett fritt arbetssätt att föredra eftgersom alla är olika, både lärare och elever?

3. Vilken rimlig bedömning gör man kring den ökande måluppfyllnaden genom att föra in "skolket" i betyget? Hur mycket sänker vi tex andelen elever som inte når målen i ett eller fler ämnen (idag 25%). Hur ser man andelen framför sig 2008? En sådan här åtgärd borde ju ge snabba resultat eller? Om inte kan vi ta bort det då eftersom det inte visar effekt?

4. Vilken/vilka forskning/undersökningar stödjer den eventuella positiva resultatutvecklingen pga att man inför "ogiltig frånvaro" i betyget?

5. I regeringsförklaringen angav Reinfeldt på ett lysande sätt globaliseringen som en viktig drivkraft för skolan, då en bra skola långsiktigt ökar svensk konkurrenskraft. Men hur kopplar man idén att skriva in frånvaro i betyget till ökad konkurrenskraft? Givet funderingarna ovan? Dvs VAD vill vi åstadkomma och HUR?

6. Gäller ogiltig frånvaro alla eller måste man "kvalificera sig" till en viss nivå? Är det ok att skolka lite till exempel....? Eller skall Lisa Carlsdottir 16 år ha typ 25 skolktimmar samtidigt som hon har MVG i alla ämnen?

7. Om undervisningen är upplagd på ett sätt som inte motiverar, engagerar, stimulerar till lärande hos eleven blir ju hela resonemanget om närvaro meningslöst, ingen lär ju särskilt mycket trots att man är där. Detsamma om man utgår ifrån att det kan finnas elever som på annat sätt eller på andra ställen kan tillskansa sig kunskaper och nå målen, även om de är få? Eller?

Mycket frågor blir det...när man funderar efter en stund...Men man kan skita i att fundera och säga "Självklart skall skolk stå i betyget"...


:-)

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare

Utbildningsministern Lars Leijonborg ...

Utbildningsminister: Lars Leijonborg
Skolminister: Jan Björklund

Nu kommer debatten kring skolutveckling och pedagogisk utveckling att kraftigt förändras. Det kommer nämligen på ett sätt att bli lättare att argumentera för en skola som fokuserar på det kreativa och faktiska lärandet snarare än 1800-talets undervisningsformer och de enkla lösningarnas politik.

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare

Världslärardagen idag 5 oktober

Idag är det världslärardagen, en dag för att uppmärksamma alla fantastiska lärare i hela världen. Och särskilt de allra bästa som faktiskt finns i vårt land! Ge alla lärare du känner uppmärksamhet idag genom att berätta för dem hur vansinnigt viktiga de är för vårt land. Ta föresten samtidigt the "bulls by the horn" och gör denna dag till densamma alla dagar. Varför bara en dag? De är superduperviktiga alla årets dagar. Semlor äter vi ju året om numera och kan vi väl hylla alla lärare alla dagar! Att ha EN enda litren världslärardag är ju att föringa dem 364 dagar per år...

NI ÄR BÄST! SÅDESÅ!

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare

Ministerposter på fredag !

Hemlighetsmakeriet är omfattande så här dagar innan regeringen skall presenteras. Fredag kl 1400 lär det hela avslöjas för svenska folket, förmodligen direkt i TV-kanalerna. Vi får då reda på vem som får vilken roll kring skola, utbildning och forskning. Vem blir skolminister och vem blir utbildningsminister? Är det överhuvudtaget en klok uppdelning att ha en skolminister och en utbildningsminister? Är det inte smartare att tex ha en renodlad forskningsminister som så att säga lyfter forskning och kunskapsutveckling till en position som möjliggör att vårt lands kompetens får en skjuts framåt ordentligt? Då kan vi ju ha en utbildningsminister som så att säga tar hand om utbildningsfrågorna från förskola till gymnasium, eller kanske till och med universitetsstudier. Allt som har med lärandet att göra. Att dela upp skolan och universitetet genom ministerposter gör ju att skolan får en lågstatusposition och universitetet en högstatusposition. Jag menar vem hade egentligen mest "cred" i förra regeringen? Inte som personer utan som minsitrar alltså...Baylan eller Pagrotsky?

Om man nu ändå delar upp det som förut, vem blir då skolminister tror ni?
Och vem blir utbildningsminister?

:-)

Fler bloggar om:
Politik Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare

Såklart en bra lärobok :-)

Här kommer ytterligare ett boktips. Det är en bloggare vid namn Cecilia Söderberg som tillsammans med Heléne Nordberg som gjort en lärobok i svenska (språkval). Modernt och i samklang med sin tid. Förlaget är Bonnier Utbildning som beskriver boken så här:

Ett nytt, kreativt läromedel i svenska som språkval som gör ämnet roligt och meningsfullt. Åtskilliga praktiska uppgifter och gruppövningar utvecklar både språket, det sociala samspelet och förmågan att tänka kritiskt. Låt eleverna fördjupa sig i exempelvis film, reklam och informationssökning. Så klart!
Bonnier Utbildning

Beställ refex...

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare

Bert Stålhammar "Syns Jag? Hörs jag?"

Idag läste jag Bert Stålhammars nya bok med titeln "Syns jag? Hörs jag?"

Det är en bok om det som vi alla lite till mans har varierad ångest för, nämligen konsten att hålla föredrag. Oavsett du är lärare, skolledare, näringslivsledare eller ägnar dig at andra viktiga saker så har du nytta av denna bok. En bok som på ett målande och pricksäkert sätt guidar dig kring författarens egna erfarenheter i ämnet.

Bert Stålhammar har en bred erfarenhet av läraryrket men har även varit både skolledare och riksdagsman. Nu är han prof i pedagogik vid Örebro Universitet.

Läs och roas :-)

Beställ boken här.

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare

Annorlunda bibbla....

Idag var jag om min dotter på stan för att handla lite, bland annat så var vi på jakt efter nytt spel eftersom vårt PSP äntligen landat. Vi passade också på att ta en sväng förbi Lava i kulturhuset och när vi ändå var där tänkte vi att vi även kunde ta en sväng in på biblioteket dom ligger vägg i vägg. Min dotter hade aldrig varit på ett sådant bibliotek och om sanningen skall fram inte jag heller. Men jag tycker absolut att ni borde besöka det. För det är fantastiskt anorlunda att kliva in där och se alla dessa horder av människor som sitter, hänger och ligger överallt och läser....SERIER...

Jag pratar om Serieteket i Stockholm. Ni som undrar var man får tag i gamla årsböcker av Svenska MAD eller gamla westernserier från uppväxten kan vara lugna. De finns kvar. Förutom denna nostalgitrippmässiga avdelning så finns givetvis allt i Mangaväg man kan tänka sig. Serieteket är ett utmärkt sätt att hålla sig up to date med ungdomskulturen.

ÅK DIT !

:-)

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare

Släng ut datorerna och in med fler katedrar !

Ungefär så säger franskaläraren och tillika huvudskyddsombudet i LR Lars Hemzelius i Vellinge Kommun angående den moderna kommunikationens roll i skolan. Han berättar i artikeln nedan att skolan genom åren prioriterat uppbyggnad av datasalar som inte skapar lärande alls istället för på lärare som genom traditionella "gamla hederliga metoder" löser uppdraget med glans. Dessutom räcker det med att anställa "normalskickliga pedagoger". Det är en fantastiskt underhållande artikel som ger stor kunskap om hur många av oss (dock inte alla) förhåller sig till utveckling.

"Det sunda förnuftet säger i stället oss att det allra mest kostnadseffektiva sättet att bibringa kunskaper till en större församling utgår från föreläsningsformen - med tillhörande frågeutbyte och diskussion.
En normalskicklig pedagog förmår att på 40 minuter få 30 niondeklassare att förstå bakgrunden till det andra världskrigets utbrott."
Skolvärlden 060927


Hmmmm 1...är det mest kostnadseffektiva per deffinition det mest optimala för måluppfyllnad? Hmmmm 2...är datasalar bästa sättet att utnyttja de digitala möjligheterna? Hmmmm 3...Hur ser det ut i Vellinge igentligen?

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare