Skolk i betyget, varför då?

Tanken med att föra in uppgifter om "ogiltig frånvaro" i betyget är att elever på grund av denna risk skall avhålla sig från att skolka, alltså vara frånvarande från undervisningen. Ambitionen i botten är naturligtvis att man tänker sig att närvaro i undervisningen ökar möjligheterna till lärande. So far so good. Men sett strikt utefter den mål och resultatstyrda (resultathävdande) skolan är mina frågor dock ganska många, och kanske är de ej relevanta men så här funderar jag:

1. Hur många elever och med vilken problematik räknar man med skall närvara mer? Slentrianskolkarna som inte har så mycket frånvaro eller storskolkarna?

2. Om det är storskolkarna, som ofta har trassliga livssituationer med knark, alkohol, misshandel i hemmet, mobbade, osäkra etc. Bryr sig dessa storskolkande elever om några siffror i ett betyg? Har de inte andra bekymmer att hantera och behöver de fler istället för riktiga relationer med vuxna som stöttar?

3. Den målstyrda (målhävdande) skolan fokuserar på det faktiska lärandet och närvaro är ju i det sammanhanget sekundärt, alla lär på olika sätt och på olika tid. Är det inte bättre att succesivt lämna det gamla kollektiva klassbegreppet efter ålder och istället fokusera på att utveckla skolornas arbetsmetoder så att individen kommer i centrum. De skolor som gör det har ju väldigt goda läranderesultat och liten ofrivillig frånvaro. Många av de 900 skolorna som ingick i timplanelösa försöket visar ju till exempel på det. Att sätta närvaro som betygskriterie, som sannolikt blir konsekvensen, är ju att bibehålla gamla strukturer snarare än att utveckla den mål och resultatstyrda skolan. Underförstått ställer jag frågan: Är klassisk katederundervisning bästa sättet att förbereda eleverna i ett globaliserande samhälle? Eller är en kombination av strukturerat arbetssätt och ett fritt arbetssätt att föredra eftgersom alla är olika, både lärare och elever?

3. Vilken rimlig bedömning gör man kring den ökande måluppfyllnaden genom att föra in "skolket" i betyget? Hur mycket sänker vi tex andelen elever som inte når målen i ett eller fler ämnen (idag 25%). Hur ser man andelen framför sig 2008? En sådan här åtgärd borde ju ge snabba resultat eller? Om inte kan vi ta bort det då eftersom det inte visar effekt?

4. Vilken/vilka forskning/undersökningar stödjer den eventuella positiva resultatutvecklingen pga att man inför "ogiltig frånvaro" i betyget?

5. I regeringsförklaringen angav Reinfeldt på ett lysande sätt globaliseringen som en viktig drivkraft för skolan, då en bra skola långsiktigt ökar svensk konkurrenskraft. Men hur kopplar man idén att skriva in frånvaro i betyget till ökad konkurrenskraft? Givet funderingarna ovan? Dvs VAD vill vi åstadkomma och HUR?

6. Gäller ogiltig frånvaro alla eller måste man "kvalificera sig" till en viss nivå? Är det ok att skolka lite till exempel....? Eller skall Lisa Carlsdottir 16 år ha typ 25 skolktimmar samtidigt som hon har MVG i alla ämnen?

7. Om undervisningen är upplagd på ett sätt som inte motiverar, engagerar, stimulerar till lärande hos eleven blir ju hela resonemanget om närvaro meningslöst, ingen lär ju särskilt mycket trots att man är där. Detsamma om man utgår ifrån att det kan finnas elever som på annat sätt eller på andra ställen kan tillskansa sig kunskaper och nå målen, även om de är få? Eller?

Mycket frågor blir det...när man funderar efter en stund...Men man kan skita i att fundera och säga "Självklart skall skolk stå i betyget"...


:-)

Fler bloggar om:
Skola Skolan Grundskola Rektor Lärare