Friday, October 13, 2006

Händelsernas tid i skola

Det händer mycket kring skola nu. Debatten börjar ta fart inför valrörelsen och olika politiska viljor tävlar om uppmärksamheten. Skolministern river upp gymnasiereformen utan att presentera något riktigt alternativ och reaktionerna i lärarled och skolledarled är delat. Jag talade med gymnasielärare från hela landets olika industriella program och träindustrin igår när jag höll föredrag i Nässjö och en del var nöjda med förslaget medan andra kände sig lurade och hemskt besvikna. Närmast förbannande. Jag vet inte riktigt vad jag tycker. Å ena sidan är det ju på ett sätt bra att skolministern vet vad han vill men å andra sidan riskerar detta befästa antiförändringsviljan hos de som lagt ned tusentals timmar på att planera och utveckla inför gymnasierformen som nu skrotas innan den är helt klar. Lärare är inte som datorer som bara kan "bootas" om med nytt login...

Sveriges kommuner och landsting föreslår att elever som inte nått målen i åk 9 skall gå kvar tills de nått målen, innan de kommer till gymnasiet. Tanken är såklart att man vill lyfta debatten om måluppfyllnad och skolans resultat, inte att ungdomar som självändamål skall gå i 9an tills dess de 20 år. Samtidigt vill man slopa timplanen som man menar är mer begränsande och hämmande för lärande än skapar möjligheter för elever att nå mål genom. Facket däremot svarar ilsket med att Sveriges kommuner och landsting antagligen vill suga ut en redan skändad lärarkår och menar att förslaget egentligen handlar om att man vill spara pengar på lärare genom att få dem att arbeta mer. Istället repeterar man sitt mantra att lösningen är fler behöriga lärare. Det börjar bli universalsvaret numera och man skulle önska en mer nyanserad debatt som verkligen fokuserar på förslag på åtgärder för att öka måluppfyllnad. Vi har fattat att man önskar fler lärare som passerar lärarhögskolornas examina! Men det finns väl fler förslag? Om parterna sätter sig ned och sätter elevers lärande i första rummet så hittar de nog dessa någonstans djupt ned i portföljen.

När det gäller timplanen förvånar det mig oerhört att man inte lyssnar på timplanedelegationens rapport efter försöket med att låta 900 skolor testa att arbeta utan timplan. Den rapport som pekar på en kombination som är lite speciell och som borde fungera som smörjmedel för alla landets lärare och rektorer. Nämligen att arbetet utan timplan för skolorna minskar arbetsbelastningen och ökar måluppfyllnaden. Borde inte en sådan rapport vara tillräcklig? Jag bara frågar?

Fler bloggar om:

1 comment:

Magistern said...

Angående skrotningen av timplanen så kan jag bara hålla med dig om att argumenten borde vara tillräckligt starka för att stödja ett sådant beslut. Måluppfyllnaden ökar, men jag är osäker om arbetsbelastningen minskar. Men det kan ju bero på helt andra orsaker...